Särskilda yttranden

Särskilt yttrande 1

i fråga om kyrkoordningen av Robert Schött, som anför

Kyrkomötet har - som Svenska kyrkans högsta beslutande organ - på grund av föreskrifterna i lagen (1998:1591) getts förutsättningar att besluta om en kyrkoordning som innehåller de bestämmelser för Svenska kyrkan och dess delar som behövs för sammanhållning och god ordning inom kyrkan (jfr prop. 1997/98:116 s. 58). En av kyrkomötet beslutad kyrkoordning har således visserligen stöd i lag men förutsätter att kyrkans olika organ och tillhöriga lojalt kommer att följa kyrkoordningen. Detta ställer i sin tur särskilda krav på kyrkomötet men också på de organisatoriska delarna inom trossamfundet Svenska kyrkan vid tillämpningen av kyrkoordningen. Även om lagen om Svenska kyrkan inte ger kyrkomötet någon normgivningsrätt eller möjligheter till tvångsvisa ingripanden mellan trossamfundet och dess organisatoriska delar finner jag att redan det förslag till kyrkoordning som Centralstyrelsen förelagt kyrkomötet för beslut - om än kanske alltför omfångsrikt - utgör en betydelsefull grund att ge Svenska kyrkan legitimitet såväl inåt som utåt.

Ett problem - om sannolikt inte särskilt stort - är att kyrkoordningen saknar möjlighet att reglera de civilrättsliga tvister som i företrädesvis egendomsrättsliga förhållanden kan uppkomma mellan de organisatoriska delarna inom trossamfundet. Jag avser här de tvister som faller utanför det inomkyrkliga beslutsprövningssystemet och som delvis också kan avse tredje man (någon utanför kyrkan). Det kan på goda grunder ifrågasättas om sådana tvister lämpligen bör handläggas av de allmänna domstolarna. Det kan därför inför framtiden finnas anledning att överväga om det lämpligen bör införas ett inomkyrkligt skiljeförfarande. Till den frågan finns det alltså anledning att komma åter - genom kyrkostyrelsens initiativ eller motionsvägen.

Kyrkoordningen har sin uppbyggnad utifrån att den ryms inom ramen för gällande lagstiftning. Vid en konflikt mellan lag eller med stöd av lag meddelade föreskrifter får dock kyrkoordningens bestämmelser vika. Vid varje reglering i kyrkoordningen måste därför noga prövas att inte konfliker med allmän lagstiftning uppkommer. Sådana konflikter gör inte bara kyrkoordningen oklar utan bidrar till undergräva kyrkorodningens legitimitet. Det är därför enligt min mening mindre lämpligt att direkt i kyrkoordningen mera generellt hänvisa till allmän lagstiftning. En hänvisning till lagstiftning kan dock undantagsvis vara befogad om kyrkomötet avser att för kyrkans del genom kyrkoordningen fylla ut gällande lagstiftning på områden där lagstiftningen inte är tvingande eller föreskrifter helt saknas. Mot bakgrund härav beklagar jag den nu av Andra kyrkolagsutskottet föreslagna regleringen i 48-52 kap. kyrkoordningen.

Särskilt yttrande 2

av Hans-Olof Hansson angående prästanställningsfrågan

Det står utom tvivel att prästernas lokalanställning fr.o.m. år 2000 innebär en stor förändring inom Svenska kyrkan. Just därför är det anmärkningsvärt, att frågan inte remissbehandlats på samma sätt som övriga frågor i utredningsarbetet kring kyrka-stat och kyrkoordning. Det kan också noteras, att arbetsrättsliga synpunkter mer än teologiska fått ligga till grund för ställningstagandena.

Det är först under de senaste åren som man, när det gäller prästerna, både från statens och kyrkans sida talat om domkapitlet som ställföreträdare för den egentlige arbetsgivaren, kyrkokommunen, och därmed kunna beteckna överföringen som en icke-förändring. I det lösningspaket som kyrkoordningen rymmer, har man försökt finna en god balans mellan lokal anställning och regional tillsyn, liksom en precisering av "den dubbla ansvarslinjen". I vilken mån biskop och domkapitel får reella möjligheter att utöva denna tillsyn och kunna vidtaga åtgärder får framtiden utvisa.

Förmodligen blir det församlingarnas och samfälligheternas gemensamma arbetsgivarorganisation ("summan av församlingarna") som genom avtal får hjälpa till att finna samverkanslösningar på det personalsociala området i stället för som hittills biskop och domkapitel - en förskjutning mot kongregationalistisk struktur.

"Det räcker inte med att Svenska kyrkan säger sig vara en episkopal kyrka. Den måste också faktiskt avläsbart framstå som sådan i gemenskapen med andra kyrkor liksom inför sig själv" (Särskilt yttrande av sju ledamöter i Läronämnden, Ln 1999:3, sid 11).

Så blir det av synnerlig vikt att församlingar och stift, förtroendevalda och de som har uppdrag inom kyrkans vigningstjänst tillsammans nu fokuserar på det gemensamma uppdraget och söker tillämpa tänkt ansvarsfördelning, så att församlingens grundläggande uppgifter blir förverkligade till tjänst och glädje för människor.

Särskilt yttrande 3

av Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Anna-Lena Forsdahl och Catharina Månsson angående avd. 9 i förslaget till kyrkoordning

I det utredningsarbete som föregått förslaget till kyrkoordning för Svenska kyrkan har det varit en strävan att stärka församlingens ställning, inte minst i förhållande till den samfällighet i vilken en församling kan ingå. På många punkter har kyrkoordningsförslaget inslag av detta, t.ex.

_ samfällighetens uppgift anges i 2 kap 8 § vara att svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service, d.v.s. inte att vara ett "överordnat organ".

_ samfälligheten får enligt 47 kap 13 § i sitt budgetbeslut avvika från det som en församling begärt i sitt budgetförslag endast om det finns särskilda skäl till det.

_ Församlingen har rätt att anställa personal enligt 2 kap 11 §. Enligt 4 kap 31 § 2. skall också kyrkonämnden, om det inte finns särskilda skäl att avstå, även uppdra åt kyrkoråd att för samfälligheten handlägga arbetsgivarfrågor för den personal som kyrkorådet anställt.

Ytterligare ett sätt att stärka församlingens ställning gentemot samfälligheten kan vara att införa ett församlingsdelegerade som gemensamt beslutsorgan, d.v.s. att ha ett indirekt val på samfällighetsnivå. Motiveringen för detta anges i den s.k. nivåutredningen (SKU 1998:3, s. 84):

Den demokratiska beslutsorganisationen i en samfällighet kan ses från två infallsvinklar: antingen bygger samfälligheten sitt mandat direkt på de enskilda kyrkotillhöriga eller på de i samfälligheten ingående församlingarna. I det förstnämnda fallet krävs direktval till samfällighetens kyrkofullmäktige. I det senare fallet sker valet till samfällighetens beslutande organ indirekt av församlingens organ. Vi har valt att pröva det sistnämnda. Det är enligt vår mening ett sätt att stärka församlingens ställning i förhållande till samfälligheten. Organisationsformer utöver församlingen har därmed sitt mandat från församlingen och de förtroendevalda där. Det betyder att de direkta valen på det lokala planet skall äga rum endast till beslutande organ i församlingen och inte till samfällighetens beslutande organ.

En sådan beslutsorganisation ger enligt vår mening uttryck för såväl församlingens ställning som kyrkans grundläggande enhet som för det samband som finns mellan olika nivåer inom Svenska kyrkan.

Det är dock den andra infallsvinkeln som i dagsläget har bredast förankring inom Svenska kyrkan. Av detta skäl ansluter vi oss nu till denna uppfattning. Samtidigt vill vi ge uttryck för att det finns anledning att återkomma med förslag om att besluten i en samfällighet fattas av församlingsdelegerade, om de strävanden som föreligger att stärka församlingens ställning inom en samfällighet inte får avsedd verkan.

Särskilt yttrande 4

av Elisabeth Engberg angående direkta val

Det finns många fördelar med direkta val. Den enskilde kyrkotillhörige får större möjlighet att själv påverka sammansättningen av Svenska kyrkans beslutande organ på alla nivåer. Det blir tydligare och klarare vem man lägger sin röst på i motsats till dagens indirekta val som är undandragna insyn från den vanlige väljaren. Synliggörandet av kandidaterna till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet kan också leda till att även dessa val kommer att få den karaktär av personval som redan idag präglar de direkta valen till församling och samfällighet.

De föreslagna bestämmelserna i kyrkoordningens nionde avdelning om direkta val till kyrkans alla kyrkans nivåer har alltså många fördelar vilka jag bejakar. Det finns dock ett område där, enligt min mening, inte de fulla konsekvenserna av direkta val blivit tillräckligt belysta: nämligen hur de direkta valen till Kyrkomötet på sikt kommer att påverka relationen mellan Kyrkomötet och de övriga kyrkliga nivåerna.

Enligt lagen om Svenska kyrkan är Kyrkomötet Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet har en viktig roll som sammanhållande faktor för hela kyrkan, en roll som sannolikt kommer att bli än mer betydelsefull i framtiden. Skall Kyrkomötet kunna fungera som det "kitt" som håller samman Svenska kyrkan är dess legitimitet gentemot kyrkan i övrigt av avgörande betydelse.

Direkta val till Kyrkomötet utan inskränkt valbarhet kan innebära en potentiell risk att också olika intressegrupper utan förankring i stift eller församling genom s k rikslistor kan komma att få representation och inflytande i Svenska kyrkans högsta beslutande organ. En sådan utveckling skulle på sikt kunna leda till att Kyrkomötets och kyrkoordningens legitimitet gentemot Svenska kyrkan som helhet kan komma att undergrävas.

När vi nu tar ställning för direkta val är det därför mycket angeläget att i det fortsatta arbetet med uppföljning och utvärdering av de kyrkliga valen noggrant överväga frågan om hur Kyrkomötets legitimitet och förankring gentemot kyrkan i övrigt kan värnas i den nya situationen.

Särskilt yttrande 5

av Hans-Olof Hansson angående kyrkoordningen första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund

När det gäller uttrycket "andra av Svenska kyrkan bejakade dokument" i 1 § Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, kan jag inte finna, att Centralstyrelsen villfarit det önskemål som ställdes, när begreppet kodifierades i en kungörelse år 1992. I andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1992:1) liksom i Särskilt yttrande av bl.a. undertecknad begärdes då ett klarläggande av vad som ryms i detta begrepp, allra helst som därmed avsedda dokument enligt utskottet inte skulle kunna åberopas vid prövningen av om en präst eller biskop i lärohänseende brutit mot avlagda vigningslöften.

Även Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala har i remissyttrande 1997-09-16 önskat ett sådant tydliggörande.

Jag finner det vara en brist, att Centralstyrelsen inte följt upp detta.

Särskilt yttrande 6

av Hans-Olof Hansson angående särskilt nomineringsförfarande till nämnderna för Internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission

Med hänsyn till den karaktär av "rörelse" som Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission har i vår kyrka och det engagemang och många frivilliga insatser som präglar arbetet för internationell diakoni och mission i församlingar och stift och mot bakgrund av de bestämmelser om bidragsgivning till internationellt arbete som kyrkoordningen nu ger, är det av yttersta vikt att ett rätt och gott samspel kommer till stånd mellan arbetet på lokal och regional nivå å ena sidan och styrelserna på nationell nivå å den andra.

Hur detta goda samspel skall komma till sin rätt också organisatoriskt sett är det nödvändigt att snarligt utreda och formalisera.

Särskilt yttrande 7

av Hans-Olof Hansson angående för att vigas till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst

När det speciella villkor för vigning som hittills gällt nu införs i kyrkoordningen, därtill utsträcks till att gälla även diakoner (samtidigt som man tar avstånd från ett liturgiskt diakonat) finns det anledning att ånyo reflektera över sättet att hantera skiljaktigheter inom kyrkan.

Vad som är Svenska kyrkans ordning när det gäller vigningstjänsten måste nu vara klart för alla. Särskilda krav måste ställas på dem som tar emot uppdrag inom denna, samtidigt som en öppen folkkyrka måste rymma och ta tillvara olika traditioner och fromhetsriktningar och visa respekt mot minoriteters trosövertygelse.

Därför måste man än en gång fråga sig om det är bästa sättet att i bestämmelser om villkor för vigning och behörighetsförklaring formalisera det som borde höra till en stiftslednings lämplighetsprövning inför vigning och ett tillsättningsorgans skicklighets- och lämplighetsbedömning inför en anställning.

Rent principiellt måste metoden att genom föreskrifter och rättsregler söka lösa läroskiljaktigheter i kyrkan ifrågasättas, då denna metod historiskt sett sällan lett till goda resultat.

Särskilt yttrande 8

av Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Elisabeth Engberg angående särskilda villkor för att få en anställning, 34 kap. 9 §

Svenska kyrkan har beslutat att vi har en ordning där kvinnor och män vigs till präster. När man skall bli präst i Svenska kyrkan har man att gå in under den ordningen.

Det behörighetsvillkor som anges i 32 kap. 2 §, punkt 5 är tydligt. Valet att acceptera eller att inte acceptera kvinnor som präster finns alltså inte längre för den som skall vigas till tjänst i Svenska kyrkan. Detta gäller även den som skall vigas till biskop.

Men det finns fortfarande många som prästvigdes på den tid då kyrkan inte hade detta tydliga behörighetskrav, personer som på ett utmärkt sätt skulle kunna fullgöra uppdraget som kyrkoherde eller vikarierande kyrkoherde i vissa pastorat, till exempel i s.k. enprästpastorat. Det är slöseri av kyrkan att inte dra nytta av dessa människor på de platser där de skulle kunna göra ett fullgott verk.

Vi menar att en ordning där domkapitlet i sitt yttrande över de sökande till kyrkoherdetjänster skall göra en lämplighetsprövning även på detta område utifrån de särskilda krav som den aktuella befattningen kräver skulle ha varit önskvärd och kunnat skapa bättre förutsättningar för Svenska kyrkan att ta tillvara den kompetens som finns.

Vi anser därför att 34 kap. punkt 4 är olycklig och kan bidra till att den läkningsprocess som pågår i vår kyrka kan försvåras.

Bilaga A

3 kap

Antalet ledamöter och ersättare

8 § (8 §) Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst

- 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade

- 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade,

- 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel dock högst hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 12 §.

Antalet ledamöter och ersättare

53 § (53 §) Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst

15 i samfälligheter med högst 5000 röstberättigade,

25 i samfälligheter med över 5000 till och med 20 000 röstberättigade,

35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade och

45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i samfällda kyrkofullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 12 §.

4 kap

12 § (12 §) Det direktvalda kyrkorådet fastställer antalet ledamöter och ersättare i rådet.

Antalet valda ledamöter skall bestämmas till ett jämnt tal och till minst

- 8 i församlingar med högst 500 röstberättigade

- 10 i församlingar med över 500 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om ett decimaltal uppkommer, avrundas detta till närmast högre tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 12 §.

Tillsättning av nämnder

25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer.

25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 2 a §.

För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 15-20, 22 och 23 §§.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

7 kap

3 § (3 §) Stiftsfullmäktige väljs av de röstberättigade i stiftet. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.

3 § (3 §) Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer genom indirekta val på sätt som föreskrivs i 39 kap.

Antalet ledamöter och ersättare

4 § (4 §) Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i stiftsfullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige m.m. i församlingar skall tillämpas på stiftsfullmäktige

6 § (6 §) I fråga om stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 10-44 §§ om kyrkofullmäktige i en församling.

Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om församlingen, kyrkorådet och nämnder skall i stället avse stiftet, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftets anslagstavla. 3. Bestämmelserna i 3 kap. 23 § och 3 kap. 41 § 7 om kyrkoherden skall i stället avse biskopen eller domprosten. 4. För ersättarnas tjänstgöring i stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 38 kap. 72 §.

Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om församlingen, kyrkorådet och nämnder skall i stället avse stiftet, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftets anslagstavla. 3. Bestämmelserna i 3 kap. 23 § och 3 kap. 41 § 7 om kyrkoherden skall i stället avse biskopen eller domprosten. 4. För ersättarnas tjänstgöring i stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 39 kap.

11 kap

2 § (2 §) Kyrkomötet väljs av de röstberättigade i hela landet. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.

2 § (2 §) Ledamöterna av Kyrkomötet och ersättarna för dessa väljs av elektorer genom indirekta val på sätt som föreskrivs i 39 kap.

33 kap

Rösträtt

2 § (2 §) Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige. 4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet.

2 § (2 §)Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet.

Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

38 KAP DIREKTA VAL

Allmänna bestämmelser

1 § Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen.

2 § Stiftsstyrelsen har ansvar för alla direkta val i de församlingar och samfälligheter som stiftet omfattar.

Valnämnder

2 a § I varje församling eller, om församlingen ingår i en samfällighet i samfälligheten, skall det finnas en valnämnd med ansvar för valets genomförande.

Valnämnderna skall biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av Kyrkostyrelsen.

2 b § Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter.

Kostnaden för valnämndens verksamhet skall bestridas av församlingen eller samfälligheten.

För valnämnden skall tillämpas vad som sägs om nämnder i 4 kap. 25 respektive 32 §§ kyrkoordningen.

3 § (3 §) Alla ordinarie direkta kyrkoval i hela landet skall hållas samma dag. Valdag skall vara tredje söndagen i september.

Ordinarie kyrkoval hålls vart fjärde år.

Vid omval skall Kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.

4 § (4 §) Om en ändrad indelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval hålls, skall redan det valet avse enheterna enligt den nya indelningen.

VALKRETSAR OCH VALKRETSMANDAT

Val till församling

5 § (5 §) Varje församling utgör en valkrets.

Val till pastoratssamfällighet och flerpastoratssamfällighet

6 § (6 §) Stiftsstyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många mandat som varje valkrets vid val till samfällighet skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i samfälligheten delas med antalet mandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.

Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter hur stort överskott var och en valkrets får vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret den 1 november året före valåret.

Samfällda kyrkofullmäktige får, sedan församlingarna i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig, besluta att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen. Sådant beslut skall fattas senast den 1 februari under valåret. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen.

7 § (7 § ) I en flerpastoratssamfällighet skall varje pastorat utgöra en valkrets.

Om antalet mandat som en valkrets får vid fördelning enligt 6 § blir mindre än 1, skall antalet ändå bestämmas till 1. Antalet mandat i övriga valkretsar i samfälligheten skall då jämkas i motsvarande utsträckning.

8 § (8 §) I en pastoratssamfällighet skall varje församling utgöra en valkrets.

Om det i förväg kan bedömas att någon valkrets när mandaten fördelas enligt 6 § kommer att få mindre än fem mandat skall i stället en särskild valkretsindelning göras i samfälligheten.

När det gäller särskilda valkretsindelningar skall samfällda kyrkofullmäktige besluta hur samfälligheten skall delas in i valkretsar, sedan församlingarna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen.

Vid särskild valkretsindelning skall varje valkrets utformas så att den vid mandatfördelning enligt 6 § kan få minst fem mandat. Den skall omfatta en eller flera församlingar och ha en sammanhängande gränslinje. Antalet mandat för hela samfälligheten skall fördelas så jämnt som möjligt.

9 § (9 §) Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om hur en pastoratssamfällighet skall delas in vid en särskild valkretsindelning skall fattas senast den 1 februari under valåret.

Valdistrikt och valförrättare

10 § (17 §) Varje församling bildar ett valdistrikt.

Stiftsstyrelsen får dock besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Före ett sådant beslut skall stiftsstyrelsen samråda med kyrkorådet i församlingen samt med kyrkonämnden i samfälligheten om församlingen ingår i en sådan.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången.

11 § Valnämnden skall utse minst fyra valförrättare för valdistrikt inom dess ansvarsområde. Av valförrättarna skall en utses till ordförande och en till ersättare för ordföranden.

Röstlängder och röstkort

12 § (32 §) Stiftsstyrelsen skall upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

13 § (33 §) För var och en som finns i en röstlängd skall stiftsstyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort bara om de begär det.

Ett röstkort skall innehålla uppgift om

1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och

2. vilka val som väljaren får delta i.

Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.

14 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt. Det skall dock ske senast i så god tid att de kan beräknas vara väljarna tillhanda 18 dagar före valdagen.

15 § (35 §) Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det.

Duplettröstkort skall beställas hos stiftsstyrelsen. De som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer.

16 § (36 §) De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.

Frågor om rättelse skall prövas av stiftsstyrelsen.

17 § (37 §) När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till ordföranden för valförrättarna i valdistriktet.

Kuvert

18 § För val skall det finnas valkuvert, fönsterkuvert samt ytterkuvert för budröst.

Kuverten hålls tillhanda bara genom kyrkostyrelsen.

Valkuvert samt fönsterkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet finnas hos ordföranden för valförrättarna i varje valdistrikt, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet.

19 § (39 §) Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.

Valsedlar

20 § Till valsedlar skall användas särskilt papper som tillhandahålls genom kyrkostyrelsens försorg.

21§ Valsedlarna skall vara i format 105x148 millimeter (A 6). För val av kyrkofullmäktige för församling skall användas vita och för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.

På valsedel skall finnas nomineringsgruppsbeteckning. Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn.

Om en förtryckt valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering.

Om en förtryckt valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Om en icke förtryckt valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen upptagas i en följd under varandra som visar ordningen mellan dem.

Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för namnet. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel, skall väljaren anses ha lämnat en personröst för det första namnet.

22 § Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare.

23 § Efter beställning av en nomineringsgrupp som är representerad i en sådan fullmäktigförsamling eller sådant kyrkoråd som valet gäller tillhandahåller kyrkostyrelsen nomineringsgruppen papper till valsedlar för detta val i den mängd nomineringsgruppen önskar.

Görs beställning av annan nomineringsgrupp än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för nomineringsgruppen, får kyrkostyrelsen besluta att papper till valsedlar skall tillhandahållas endast om beställaren betalar papperet i förskott.

24 § Församling och samfällighet får besluta att nomineringsgrupp som är eller genom valet blir representerat i kyrkofullmäktige i församlingen eller samfälligheten eller direktvalt kyrkoråd skall erhålla bidrag av församlingen eller samfälligheten till nomineringsgruppens kostnader för valsedlar. Beslutet skall innehålla att ersättning utgår till varje sådan nomineringsgrupp efter enhetliga grunder.

25 § I vallokal och pastorsexpedition, församlingsexpedition och särskilt röstmottagningsställe där röstning äger rum skall väljarna ha tillgång till blanka valsedlar.

Blanka valsedlar tillhandahålls genom kyrkostyrelsens försorg.

26 § Om någon har angetts som kandidat på en valsedelsblankett som tillhandahålls av någon vid ett val utan att han har samtyckt till det, kan han anmäla detta till stiftsstyrelsen. Till anmälningen, som skall göras skriftligen, skall fogas ett exemplar av valsedeln. Stiftsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.

Allmän information

27 § Kyrkostyrelsen bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

Allmänna bestämmelser om röstningen

28 § (40 §) All röstmottagning skall vara offentlig.

29 § (41 §) Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

30 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på ett särskilt röstmottagningsställe eller på en pastorsexpedition inom tid som anges i § 37

Om val av kyrkofullmäktige för församling eller val för direktvalt kyrkoråd och för kyrklig samfällighet äger rum samtidigt, skall väljare som röstar före valdagen vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill deltaga i.

31 § Väljare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. För att få rösta på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande eller på ett särskilt röstmottagningsställe måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna detta till röstmottagaren.

32 § (44 §) Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de har röstat i en röstningslokal före valdagen eller har brevröstat (ångerrösta). Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet. Försändelsen från väljarens tidigare röstning skall oöppnad återlämnas till väljaren.

33 § Valnämnden beslutar vilken lokal som skall vara vallokal i valdistrikt. Beslutet skall meddelas stiftsstyrelsen sex månader före valdagen för att kunna anges på röstkorten.

34 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller makes eller sambos barn. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud. Budet skall ha fyllt 18 år. Ett ytterkuvert för budröst får vara anordnad tidigast 10 dagar före valdagen.

Väljare som vill rösta genom bud skall för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert, i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst, klistra igen ytterkuvertet, försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal, intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet och skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet. På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet. Ytterkuvert för budröst lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd.

Ett bud som inte är känt för valförrättaren skall legitimera sig. Budet måste medföra väljarens röstkort eller kunna lämna sådana uppgifter om väljaren att denne kan återfinnas i röstlängden. Ett sådant ytterkuvert för budröst får också lämnas på pastorsexpedition där röstning äger rum. Väljarens röstkort måste då överlämnas till röstmottagaren.

35 § (48 §) Stiftsstyrelsen får bestämma att ett särskilt röstmottagningsställe skall anordnas. Ett sådant skall vara öppet under minst två timmar.

Stiftsstyrelsen skall före beslutet samråda med berörd församling och samfällighet.

36 § (49 §) Stiftsstyrelsen skall efter samråd med berörd församling och samfällighet utse röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe. Minst två röstmottagare skall tjänstgöra samtidigt.

37 § enligt Centralstyrelsens förslag till § 50 med den ändringen att sista stycket skall ha följande lydelse:

Försändelser med valkuvert från röstning på sådan expedition skall överlämnas eller skickas som värdepost till valnämnden i den församling eller samfällighet, som anges på väljarens röstkort.

38 § Försändelser, som kommer in till valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall behållas av valnämnden som därefter förfar med dem på det sätt som anges i 43 §.

39 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av samfällighet eller i församling som inte tillhör samfällighet av församlingen.

40 § Församling skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de nomineringsgrupper som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blanka valsedlar.

41 § Församlingen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

Preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning

42 § (54 §) Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats skall valförrättarna till stiftsstyrelsen överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Stiftsstyrelsen skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in.

42 § (54 §) Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats skall valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in.

43 § Valnämnden vidarebefordrar omgående röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen. Sker översändandet med post, skall försändelsen anordnas som värdepost.

44 § Den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen verkställes av stiftsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Stiftsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen.

45 § Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något obehörigt med dem.

46 § En valsedel är ogiltig om den

1. saknar nomineringsgruppsbeteckning eller har mer än en sådan beteckning, eller

2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma nomineringsgruppsbeteckning skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på sedlarna anses obefintliga.

47 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses,

2. valsedeln upptar förtryckta namn men inte är försedd med ett markerat utrymme för personröstning

3. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem personrösten avser,

4. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt,

5. ordningen mellan namnen inte framgår klart.

Namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits från en valsedel som upptar namn.

48 § Valet avslutas genom att stiftsstyrelsen framlägger protokoll för granskning.

Valsedlarna skall läggas i särskilda omslag, godkända för sig och ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer tillägg och särskild personröst skall förvaras under valperioden och får öppnas om det skall göras en ny eller fortsatt sammanräkning eller annars behövs för utvärdering av valet. Övriga valsedlar skall förvaras tills valet vunnit laga kraft.

Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter blivit utsedda vid valet, skall stiftsstyrelsen anmäla detta till Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Mandatfördelning mellan nomineringsgrupper, beräkningsgrunder och utseende av ledamöter och ersättare.

49 § (57 §) Mandaten skall fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 75 § tillämpas.

49 § (57 §) Mandaten skall fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 51 § tillämpas.

50 § (58 §) Om en nomineringsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen skall vid val till samfällda kyrkofullmäktige eller kyrkofullmäktige i församling plats som nomineringsgruppen skulle ha tilldelats vid den fortsatta fördelningen vara obesatt under mandatperioden.

Gäller valet direktvalt kyrkoråd skall i stället nomineringsgruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.

Den jämkade uddatalsmetoden

51 § (75 §) Enligt den jämkade uddatalsmetoden skall jämförelsetal beräknas på följande sätt.

Så länge nomineringsgruppen ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare.

52 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall stiftstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 55 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen, dock lägst 30 röster.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

53 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 52 §, skall stiftsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje nomineringsgrupp genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 56 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

54 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgrupp. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt beräkningssätt angivet i tredje stycket.Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.

I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras personliga röstetal enligt § 55. Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt denna regel skall de ordnas på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det fick plats i ordningen enligt 55 och 56 §§. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namnet på den som redan fått plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 53 §.

55 § Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter gruppbeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje namn i gruppen. För namn som fått personröster motsvarande det antal som anges i 52 § andra stycket fastställs ett personligt röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet under samma gruppbeteckning. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.

56 § Ordningen inom varje nomineringsgrupp skall fastställas med tillämpning av heltalsmetoden genom särskilda uträkningar på följande sätt.

Vid varje uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.

Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först på sedeln varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i den ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn som deltar i uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte den grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av en förut utdelad plats. Om detta är fallet, får man namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal som uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får inte höjas.

Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.

57 § Ersättare utses på följande sätt.

I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 55 §.

I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom den nomineringsgrupp för vilken han eller hon har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en hel röst. Med iakttagande av att namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Får flera kandidater lika röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som är bestämt enligt 3 kap. och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt görs på sätt som anges i andra och tredje stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som är bestämt och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses genom ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har bestämts.

58 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 57 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det fall nomineringsgrupp har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen i valkretsen och därefter för den som har störst jämförelsetal.

59 § (61 §) Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 60 §.

59 § (61 §) Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 57 och 58 §§.

60 § (62 §) Avgår en ledamot i samfällda kyrkofullmäktige eller i kyrkofullmäktige i församling eller direktvalt kyrkoråd under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av samfällda kyrkofullmäktiges, kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 60 §.

60 § (62 §) Avgår en ledamot i samfällda kyrkofullmäktige eller i kyrkofullmäktige i församling eller direktvalt kyrkoråd under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av samfällda kyrkofullmäktiges, kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 57 och 58 §§.

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt första stycket skall stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid skall den som står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen utses.

Kan någon ny ledamot inte utses skall vad gäller samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige i församling mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Vad gäller direktvalt kyrkoråd skall i stället ny ledamot utses från den nomineringsgrupp och med den kandidat som stått närmast i tur om den ursprungliga mandatfördelningen omfattat ytterligare ett mandat.

61 § (63 §) Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall stiftsstyrelsen på anmälan av samfällda kyrkofullmäktiges, kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid skall bestämmelserna i 60 § tillämpas.

61 § (63 §) Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall stiftsstyrelsen på anmälan av samfällda kyrkofullmäktiges, kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid skall bestämmelserna i 57 och 58 § § tillämpas.

Ytterligare regler

62 § (78 §) Kyrkostyrelsen får utfärda närmare regler om 1. registrering av gruppbeteckning, fastställande av bokstavskod och registrering av kandidater, 2. grupp- och kandidatförteckningar, 3. röstlängder och röstkort, 4. valsedlar och olika typer av kuvert, 5. tider för röstning i vallokal, 6. utrustning och ordning i röstningslokal 7. hur röstning går till i vallokal, på expedition i pastorat och på särskilt röstmottagningsställe, 8. hur brevröstning går till, 9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning, 10. behandling av inkomna förhandsröster, 11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal, 12. förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och 14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor.

62 § (78 §) Kyrkostyrelsen får utfärda närmare regler om 1. röstlängder och röstkort, 2. valsedlar och olika typer av kuvert, 3. tider för röstning i vallokal, 4. utrustning och ordning i röstningslokal 5. hur röstning går till i vallokal, på expedition i pastorat och på särskilt röstmottagningsställe, 6. dokumentation av valförrättning och röstmottagning, 7. behandling av inkomna förhandsröster, 8. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal, 9. förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 10. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och 11. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor.

Överklagande

63 § Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 8 § och om inskränkt valbarhet enligt 6 § får inte överklagas.

Hos valprövningsnämnden får följande belsut överklagas särskilt:

1. beslut av stiftstyrelsen att fastställa valkretsindelning för val till samfällighet enligt 8 §

2. beslut av stiftsstyrelsen om antalet valkretsmandat för val till samfällighet enligt 6 §

3. beslut av stiftsstyrelsen att fastställa beslut om inskränkt valbarhet enligt 6 §

4. beslut om indelning i valdistrikt och

5. beslut i ärenden om valsedlar

Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas.

64 § Ett val eller ett beslut får överklagas av

- den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet

- den som enligt ett särskilt beslut enligt 16 § inte tagits upp i röstlängden.

Ett beslut som avses i 63 § tredje stycket 1, 2, 3 och 4 får dock endast överklagas av berörd församling eller samfällighet.

65 § (81 §) Den som vill överklaga ett val eller ett beslut skall ge in skrivelsen med överklagandet till beslutsinstansen. Den skall ha kommit in dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att den slutliga röstsammanräkningen avslutades.

Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare skall skrivelsen ha kommit in till beslutsinstansen inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

Gäller överklagandet ett beslut som enligt 79 § får överklagas särskilt skall skrivelsen ha kommit in inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. När det är fråga om ett beslut om registrering av gruppbeteckning eller fastställande av bokstavskod skall dock skrivelsen ha kommit in inom en vecka från dagen för sådant tillkännagivande.

Gäller överklagandet ett beslut som enligt 63 § får överklagas särskilt skall skrivelsen ha kommit in inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats.

39 kap Indirekta val

Allmänna bestämmelser

1 § Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de indirekta valen till kyrkomötet.

2 § Stiftsstyrelsen har ansvar för de indirekta valen som sker i stiftet till stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

Val till stiftsfullmäktige

Valmetod

3 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer för fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige ägt rum i hela landet.

Valkretsar

4 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte något annat beslutas av stiftsstyrelsen. Om kontraktet med tillämpning av 5 § erhåller färre än fem mandat skall stiftsstyrelsen besluta att valkretsen skall bestå av ytterligare kontrakt så att valkretsen därigenom erhåller minst fem mandat.

Mandatfördelningen mellan valkretsarna

5 § I varje valkrets skall det väljas så många ledamöter som belöper på valkretsen sedan antalet ledamöter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade kyrkotillhöriga.

Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst två i varje valkrets. Om valet sker proportionellt skall antalet ersättare för varje ledamot vara minst tre.

6 § Stiftsstyrelsen skall, före september månads utgång det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, besluta om valkretsindelning och fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse samt det antal elektorer som församlingarna skall utse.

Valdistrikt

7 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.

Val av elektorer och ersättare

8 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Antalet elektorer

9 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor.

I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.

Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

10 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.

Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

Valbarhet

11 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten eller uppdraget upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas föreskrifterna i 33 kap om val till församlingen.

Tidpunkt för valet

12 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till stiftsstyrelsen.

Val av ledamöter och ersättare

13 § För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall stiftsstyrelsen utse en person i varje valkrets att vara valförrättare.

Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför denne.

Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.

14 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.

Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

15 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrättaren.

Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är därmed avslutat.

Förvaring av valmaterial m.m.

16 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.

Val till kyrkomötet

Valmetod

17 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer för fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige ägt rum i hela landet.

Valkretsar

18 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets.

19 § Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar på sätt kyrkostyrelsen beslutar senast september månad det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.

I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.

Mandatfördelningen mellan valkretsarna

20 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundraen valkretsmandat.

21 5 § Kyrkostyrelsen fastställer före utgången av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum det antal ledamöter av kyrkomötet som varje valkrets skall utse.

22 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkotillhöriga där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i landet.

De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

23 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.

Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets

24 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot av kyrkomötet.

För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje valkrets.

Valdistrikt

25 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt.

Val av elektorer och ersättare

26 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns.

Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

27 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige i pastoratet.

Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige .

28 § Om kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet, skall valet i stället förrättas av pastoratsnämnden.

Valet skall förrättas av den nyvalda pastoratsnämnden.

Antalet elektorer i varje valdistrikt

29 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor.

I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

30 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.

Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

Tidpunkt för valet

31 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.

Protokoll

32 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till stiftsstyrelsen.

Val av ledamöter och ersättare

33 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en valförrättare som har förordnats av stiftsstyrelsen.

Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.

34 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.

Över förrättningen skall protokoll föras.

35 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.

36 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.

Förvaring av valmaterial

37 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.

Gemensamma bestämmelser för val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet angående ledamots avgång och utfärdande av bevis

38 § Den som blir vald till ledamot av stiftsfullmäktige eller kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.

Om en ledamot på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken han har blivit vald, skall stiftsfullmäktiges respektive kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.

När stiftsstyrelsen har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått, skall stiftsstyrelsen till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.

39 § För den som har blivit vald till ledamot av stiftsfullmäktige eller kyrkomötet eller till ersättare skall stiftsstyrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har blivit vald.

Beviset skall sändas till den valde samt till Svenska kyrkans valprövningsnämnd och stiftsfullmäktiges respektive kyrkomötets ordförande.

Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.

Granskning av kyrkomötets ledamöters och ersättares bevis

40 § Svenska kyrkans valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enlighet med 39 §.

Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.
Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet.

Valsätt vid indirekta val

Majoritetsval

41-42 § enligt Centralstyrelsens förslag 39 Kap. 1 -2 §§ med den ändringen att hänvisning ges till §§ 50-65.

Valsedlar

43 § 26 Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat följer av 46 §.

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.

44 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna.

Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen, skall ytterligare en omröstning ske.

45 § Om enligt 44 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så många namn som det återstår att välja.

På förteckningen enligt första stycket skall föras upp namnen på de personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen.

Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

46 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om elektorerna är ense om det.

47 § Föreskrifterna i 43-46 §§ gäller också vid val av ersättare.

Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.

Ogiltiga valsedlar

48 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 43 § andra stycket.

Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen.

49 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem som avses.

Proportionellt valsätt

50 § enligt Centralstyrelsens förslag 39 Kap 3 § med tillägg av följande:

10. elektorer som skall välja ledamöter och ersättare av stiftsfullmäktige och kyrkomötet

51-66 §§ enligt Centralstyrelsens förslag 39 Kap. 4-18 §§.

Överklagande

67 § Följande beslut av Kyrkostyrelsen och stiftsstyrelsen enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd:

1. beslut enligt 4 § om valkretsar vid val till stiftsfullmäktige

2. beslut enligt 5 § och 21 § om hur många mandat som varje valkrets skall ha vid val till stiftsfullmäktige respektive kyrkomötet.

Att andra beslut enligt detta kapitel kan prövas genom beslutsprövning framgår av 57 kap.

68 § Ett beslut som avses i 67 § första stycket får överklagas av berörd församling eller samfällighet.

Ett val av ledamöter och ersättare av stiftsfullmäktige eller kyrkomötet får överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet till församling som tillhör valkretsen.

Den som vill överklaga val eller beslut skall iakttaga vad som föreskrives i 38 kap. 65 §.

Bilaga 1. Förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan

Skillnaderna mellan Centralstyrelsens och andra kyrklagsutskottets förslag har markerats på följande sätt:

Genomstruken text i inledningarna är sådan som finns i Centralstyrelsens förslag och som utskottet föreslår skall utgå. Kursiv text i inledningar är ny text som utskottet föreslår skall ingå.

När texten är uppdelad i spalter finns Centralstyrelsens förslag till vänster och utskottets förslag till höger. Med kursiv markeras förändringar.

INLEDNING TILL KYRKOORDNINGEN

Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna och deras bekännelse till Kristus. Svenska kyrkans trosarv är den apostoliska tron.

Alltsedan kristendomen kom till Sverige har människor samlats i församlingarna till gudstjänst, rådslag och beslut om gemensamma angelägenheter. I stiften har biskoparna vigt präster till församlingarnas tjänst och haft uppsikt över församlingar och präster. Gudstjänstlivet har gestaltats på olika sätt; organisatoriska och ekonomiska förhållanden har kontinuerligt förändrats liksom relationerna mellan kyrka och stat.

Svenska kyrkans identitet som ett trossamfund med evangelisk-luthersk bekännelse kan härledas till reformationen av den svenska kyrkoprovinsen. Den bekännelsen antogs slutligt vid Uppsala möte 1593 i ett beslut som innefattade 1571 års kyrkoordning. Kontinuiteten tillbaka framgår av att den evangelisk-lutherska bekännelsen är grundad i Guds ord samt innehåller de ekumeniska trosbekännelserna från fornkyrkan och den augsburgska bekännelsen som skrevs inom den odelade västkyrkans ram.

Syftet med kyrkoordningen

En huvuduppgift för kyrkoordningen är att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. Härtill kommer uppgiften att bevara och stärka enheten och gemenskapen bland dem som tillhör Svenska kyrkan, mellan församlingar och stift och med hela den världsvida kyrkan. Kyrkoordningen behöver kontinuerligt ses över och anpassas till nya förutsättningar för att kunna fullfölja sin uppgift.

Kyrkoordningen med dess bestämmelser och inledningar ger en begränsad bild av Svenska kyrkans tro och liv. Regelsystemet behandlar främst kyrkans institutionella sida. Inledningarna begränsas till de ämnen som kyrkoordningen reglerar. Andra viktiga teman i kyrkans och enskilda kristnas tro, bekännelse och lära behandlas inte här.

Ett evangelisk-lutherskt kyrkosamfund har stor frihet att utforma sin organisation utifrån vad som i varje tid bedöms som mest ändamålsenligt. Kyrkoordningen innehåller mycket som inte är nödvändigt för kyrkans sanna enhet, men när Svenska kyrkan har fastställt bestämmelser av olika slag måste de följas för att splittring skall motverkas även i fråga om det som kan utformas på olika sätt.

Kyrkoordningen är beroende av det historiska arv som Svenska kyrkan bär med sig och den kulturella och sociala roll kyrkan har. Kyrkans organisation och uttrycksformer knyter an till det samhälle kyrkan är satt att verka i. Samtidigt måste kyrkoordningens bestämmelser stå i samklang med vad kyrkan tror, bekänner och lär.

Förhållandet mellan teologi och juridik

I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman. Det som Svenska kyrkan tror, bekänner och lär ger en utgångspunkt för kyrkoordningens innehåll och kriterier, mot vilket innehållet i kyrkoordningen skall prövas. Genom korta inledningar till kyrkoordningens avdelningar eller kapitel anges i en koncentrerad form bakgrunden och sammanhanget för de bestämmelser som finns i de följande paragraferna. Inledningarna innehåller långt ifrån allt vad Svenska kyrkan har att säga om de ämnen som behandlas i kyrkoordningen. Syftet är att lyfta fram några väsentliga aspekter på det som behandlas i de följande avdelningarna eller kapitlen, inte att motivera varje bestämmelse.

Vid tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt. Inledningarna innehåller inte några bestämmelser. Dessa återfinns endast i de efterföljande paragraferna. När bestämmelserna tillämpas skall inledningarna fungera som teologiska motiveringar till bestämmelserna och kan därmed bli av betydelse för tolkningen. Det är dock inte möjligt att enbart på grundval av vad som står i en inledningstext avgöra vad som gäller rättsligt eller pröva om någon har brutit mot kyrkans ordning. Den gällande ordningen finns i bestämmelserna.