Reservation 1
av Herbert Sjödin angående andra kyrkolagsutskottets beslut att ej tillstyrka bifall till KMot 1999:16, 53, 105, 113, 141, 194 och 204 om församlingskriterier och gudstjänstliv, med hemställan att kyrkomötet beslutar att kyrkoordning för Svenska kyrkan 17 kap. 3 § och 37 kap. 2 § ges följande lydelse:
17 kap. 3 § Varje församling skall ha ett regelbundet gudstjänstliv.
En huvudgudstjänst får firas gemensamt för två eller flera församlingar, om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig.
37 kap. 2 § Följande kriterier gäller för församling:
1.I församlingen firas regelbundet huvudgudstjänst i enlighet med en av kyrkoherden och kyrkorådet upprättad gudstjänstplan.
2. I församlingen finns minst ett kyrkorum, invigt i Svenska kyrkans ordning.
3. I församlingen finns människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen i församlingen.
En församling som inte uppfyller dessa kriterier får undantas från en indelningsändring endast om det finns särskilda skäl.
Reservation 2 i frågan om direkta eller indirekta val (mom. 8)
av Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Anna-Lena Forsdahl, Catharina Månsson, Hans-Olof Andrén och Hans-Olof Hansson
som anser
dels att andra kyrkolagsutskottet, med bibehållande av innehållet i avsnitten 6.3, 6.6 och 6.7 samt själva rubrikerna till dessa avsnitt, i stället för de övriga övervägandena under 6.2, 6.4, 6.5 och 6.8 bort anföra följande, att inplaceras före de bibehållna tre avsnitten.
Allmänna överväganden
Andra kyrkolagsutskottet ansluter sig till det som anförts i den Avvikande mening 1, som fogats till första kyrkolagsutskottets yttrande angående Kyrkoordningens bestämmelser om val (1 KL 1999:2y) och vill dessutom anföra följande.
När utskottet övervägt skälen för och emot direkta respektive indirekta val har utskottet liksom första kyrkolagsutskottet funnit att valen till församling och kyrklig samfällighet skall vara direkta. Däremot anser utskottet att valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet skall vara indirekta. Skälen för detta är följande.
En valorganisation för kyrkans behov
Det är inte möjligt att föra över det borgerliga samhällets valorganisation till kyrkan. Relationen mellan församling, stift och kyrkomöte är av en helt annan karaktär än den mellan kommun, landsting och riksdag. Församling, stift och Svenska kyrkan på nationell nivå är förvisso tre skilda nivåer - organisatoriskt sett. Den organiska samhörigheten dem emellan skiljer sig emellertid från förhållandet mellan olika nivåer i samhället i övrigt. Svenska kyrkan är en enhet som framträder som församlingar, stift och med gemensamma organ på nationell nivå. De beslut som fattas på stiftsnivå hör ihop med främjande och tillsyn av församlingens liv och verksamhet. Stiftet förvaltar också församlingarnas samlade prästlönetillgångar. Besluten i kyrkomötet är till övervägande del relaterade till stift och församlingar. Kyrkomötet fattar t.ex. beslut i frågor om Svenska kyrkans lära och församlingarnas gudstjänstliv. Det bör också noteras att kyrkomötet - till skillnad från riksdagen - inte har någon egen utdebiteringsrätt gentemot de kyrkotillhöriga. Däremot har kyrkomötet att bestämma över den ekonomiska utjämningen mellan församlingarna och besluta om hur mycket av kyrkoavgiften i församlingarna som skall tas i anspråk för den nationella nivåns behov. Detta samspel mellan de olika nivåerna måste återspeglas i hur de olika beslutande organen i stiftet och på nationell nivå utses.
Legitimitet och förtroende
Förtroendet för de beslut som fattas i stiftsfullmäktige och kyrkomöte och dessa besluts legitimitet beror av hur besluten tas emot i församlingarna. Detta blir än viktigare efter relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten, då efterlevnaden av fattade beslut måste bygga på lojalitet och förlitan på att besluten har fattats med utgångspunkt i kyrkans enhet och med kunskap och förståelse för hela kyrkans -inte minst församlingarnas - livsvillkor. Därför behöver de förtroendevalda i stiftsfullmäktige och kyrkomöte ha sin förankring i församlingslivet. Detta säkerställs bättre genom indirekta val, utgående från församlingarna, än genom direkta val. Risken för att på stifts- och riksnivå få beslutsfattare utan församlingsförankring blir större vid direkta val. Bedömningen att stiftsfullmäktige och kyrkomöte får "åtnjuta full politisk legitimitet" om valen till dessa organ blir direkta kan starkt ifrågasättas. Kyrkomötets betydelse som framtida sammanhållande faktor bör inte underskattas, och är beroende av att dess beslut tas emot och respekteras i församlingarna. I detta sammanhang är det av vikt att peka på att för närvarande varje kontrakt och varje stift i stiftsfullmäktige respektive kyrkomöte är representerat av personer som är väl förankrade i respektive valkrets. Det i samhället gängse synsättet, att ett direktvalt beslutsorgan åtnjuter en högre grad av demokratisk legitimitet än ett indirekt utsett, gör sig av ovan nämnda skäl inte gällande på stifts- och riksnivå i Svenska kyrkan. Uppfattningen delas av i stort sett alla andra europeiska folkkyrkor.
En kyrklig valrörelse?
Hur skall en valrörelse till stiftsfullmäktige och kyrkomöte organiseras och genomföras? Vid de valrörelser som gäller kommun, landsting och riksdag erbjuder de olika partierna program och kandidater för de olika nivåerna. Detta är relaterat till de skilda uppgifter som dessa beslutsorgan har att hantera. Frågan är hur ett sådant synsätt skall kunna anläggas på beslutsorgan med det speciella inbördes samband som församlingar, stift och kyrkomöte har till varandra. Finns det här inte en risk att kyrkan får "stifts- och rikspartier" med inriktning på någon speciell fråga, som inte är relaterad till kyrkan i sin helhet? Finns här inte också en risk att vi får "stifts- och rikspartier" som är beredda att driva frågor som mer har mer allmänpolitisk karaktär än de är präglade av omsorg om kyrkan? Dessa och andra frågor av samma slag leder till frågan om valdeltagandet.
Valdeltagandet
Argument för direkta val tar bl.a. sin utgångspunkt i frågan om stiftsfullmäktiges och kyrkomötets demokratiska legitimitet. Men på vilket sätt stärks denna legitimitet efter ett val där kanske 10-20 % av de kyrkotillhöriga deltagit? Det finns olika uppfattningar om varför det nuvarande valdeltagandet är så lågt. En slutsats är att kyrklig verksamhet är likgiltig för många. En annan är att de som känner samhörighet med kyrkan överlåter valet till dem som är aktiva i församlingen. En tredje slutsats är att man är tillfreds så länge kyrkan finns, och kan erbjuda sin närvaro i människors liv. För de allra flesta är intresset riktat mot Svenska kyrkan i den egna församlingen. Frågan blir då: Kommer direkta val till stift och kyrkomöte att öka dessa människors valdeltagande? Svaret ligger kanske i de tidigare nämnda farhågorna för kyrkovalets förändring i riktning mot frågor som inte är relaterade till församlingslivet. Vi anser att kyrkovalet har sin särskilda betydelse i väljarens närhet till sina lokala kandidater. Väljarnas intresse för kyrkovalet torde i första hand vara knutet till församlingen och dess styrelse. Det är i församlingen väljaren känner sina förtroendevalda och kan påverka dem. Väljarna betror dessa förtroendevalda med att ta ansvar för församlingslivet - och därmed för sådant som påverkar detta, i stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Detta talar för indirekta val till dessa bägge nivåer. En annan fråga som berör de kyrkotillhöriga är kostnadsfrågan.
Kostnadsfrågan
Att demokrati kostar pengar är vi väl medvetna om. Frågan är hur mycket som kan vara försvarbart. Det har inte för utskottet kunnat klargöras hur mycket större kostnaden blir med direkta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Enighet torde i alla händelser råda om att kostnadsökningen blir mycket betydande. Om direkta val sker endast till församling och samfällighet stannar kostnaden på hittillsvarande nivå. Den kostnad som kommun, länsstyrelse och Riksskatteverket hittills haft övergår till kyrkan. Utskottet ser dock att kostnaden vid direkta val på ytterligare två nivåer blir betydligt högre. Orsaken är dels tillkommande kostnader för valsedlar och porto, dels en väsentligt mer komplicerad valadministration. Kan detta försvaras inför väljarna, när kostnaderna inte kan vara nödvändiga för att ge stiftsfullmäktige och kyrkomöte legitimitet?
Bestämmelsernas tekniska utformning
Utskottet finner på anförda skäl att Kyrkoordningens valbestämmelser bör baseras på principen om direkta val på lokal nivå och indirekta val till stiftsfullmäktige och Kyrkomöte.
Till följd härav och eftersom Centralstyrelsens förslag är upprättat utifrån en annan utgångspunkt än utskottets, måste utskottets förslag till valbestämmelser i 38 kapitlet kyrkoordningen grundas på nu gällande bestämmelser om indirekta val till stiftfullmäktige och Kyrkomöte. Följaktligen måste också 39 kapitlets bestämmelser om indirekta val undergå en teknisk anpassning.
De direkta val som skall äga rum bör enligt utskottets uppfattning anordnas enligt de principer som ligger till grund för nu gällande lagstiftning i lagen om kyrkofullmäktigeval, dock så anpassade att personval möjliggöres och ansvaret för valet övergår till kyrkliga organ.
Utskottet har i enlighet härmed upprättat förslag till en från Centralstyrelsens förslag avvikande lydelse av hela 38-39 kap. Kyrkoordningen, vilket förslag Kyrkomötet enligt utskottets mening bör anta, se bilaga A.
Kommentar till den i bilaga A föreslagna kyrkoordningstexten
I det av utskottet upprättade förslaget är många bestämmelser identiska med bestämmelser i Centralstyrelsens förslag, ehuru de i allmänhet har annan paragrafnumrering. Då har utskottet inom parentes, efter respektive paragrafs nummer, angett motsvarigheten i Centralstyrelsens förslag. På motsvarande sätt anger utskottet inom parentes numret på en paragraf, vilken med någon av utskottet föreslagen ändring svarar mot Centralstyrelsens förslag. I sådana fall används spaltad text. Bestämmelser som saknar sådan paragrafsiffra inom parentes saknar direkt motsvarighet i Centralstyrelsens förslag, även om den sakliga innebörden inte för den skull behöver avvika.
Motionerna
Med det förut anförda har utskottet tagit ställning till motionerna i enlighet med vad som framgår av hemställan.
dels att
utskottets hemställan bort ha följande lydelse
8. beträffande förslaget till kyrkoordning Nionde avdelningen: Val
att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse i denna del samt motionerna 1999:17, 1999:47 (delvis), 1999:54, 1999:58, 1999:63, 1999:76, 1999:90, 1999:97 (delvis), 1999:139, 1999:213 (delvis) samt 1999:217 (delvis) och med avslag på motionerna 1999:47 (delvis), 1999:87, 1999:104, 1999:107, 1999:166, 1999:179, 1999:190, 1999:211, 1999:213 (delvis) samt 1999:217 (delvis) antar den antar i bilaga A som reservanternas förslag betecknade lydelsen av 3 kap. 8 och 53 §§, 4 kap.12 och 25 §§, 7 kap. 3, 4, och 6 §§, 11 kap. 2 §, 33 kap. 2 § samt 38 kap. och 39 kap. Kyrkoordningen,
Reservation 3
av Elisabeth Engberg, Hans-Olof Andrén och Hans-Olof Hansson angående Församlingsmöte
Vi anser att utskottet under avsnittet Församlingsmöte i stället hade bort anföra följande:
Andra kyrkolagsutskottet anser att det finns många fördelar med ett församlingsmöte. Församlingsbornas engagemang och intresse för församlingens verksamhet skulle sannolikt öka om de på ett möte får samtala och diskutera med förtroendevalda och anställda. Kyrkorådet skulle därmed få bättre underlag för sitt ställningstagande vad gäller verksamhet och prioriteringar.
Då förslaget om införandet av ett allmänt församlingsmöte bejakats av en stor majoritet av remissinstanserna är det utskottets mening att det bör regleras genom en bestämmelse i kyrkoordningen. Församlingsmötet behöver inte nödvändigtvis vara obligatoriskt, men genom att föreskriva att det bör hållas får det en naturlig legitimitet.
Vi anser att hemställan borde ha haft följande lydelse:
Utskottet föreslår därför
att kyrkomötet med anledning av motionerna 1999:31, 1999:92 och 1999:177 beslutar att det i kyrkoordningens kapitel 4 förs in en paragraf 21a med följande lydelse:
21 a § Kyrkorådet bör minst en gång per år hålla ett församlingsmöte för att informera om och efterhöra synpunkter på församlingens verksamhet. Till mötet skall de som tillhör församlingen kallas.
Reservation 4
av Hans-Olof Andrén, Urban Gibson och Hans-Olof Hansson angående valbarhet till kyrkvärd
Vi delar det synsätt på större frihet för kyrkoråden att välja kyrkvärd som kommer till uttryck i motionerna 1999:60 av Åke Blomqvist m.fl. och 1999:102 av Christer Mohlin. Kyrkvärdar, utöver de två som hämtas från kyrkorådet, bör kunna utses fritt bland dem som regelbundet firar gudstjänst i församlingen. Vi anser därför att utskottet bort föreslå kyrkomötet att anta följande utformning av kyrkoordningens 4 kap. 24 §:
Hur kyrkvärdar utses
24 § Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland röstberättigade kyrkotillhöriga. Minst två av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.
Reservation 5
av Erna Arhag angående antalet ledamöter i kyrkoråd
Jag reserverar mig till förmån för förslaget i motion 1999:20 om antalet ledamöter i kyrkoråd.
Reservation 6
av Erna Arhag och Ingrid Johansson Fjelkman i fråga om hur biskopar utses (mom. 17)
som anser
dels att utskottet i stället för texten i stycket sju i betänkandets avsnitt 10.9 Hur biskopar utses borde ha anfört följande:
Utskottet föreslår således -,-,-, för dem som Ansvarsnämnden behörighetsförklarat. Det finns enligt utskottets mening övervägande skäl för ett presentationsval av biskop. Vid ett sådant val markeras att biskopen har uppgifter som inte bara rör det enskilda stiftet utan kyrkan som helhet. Det blir också möjligt för Kyrkostyrelsen att inom den ram som valet givit, se till att Biskopsmötet blir allsidigt sammansatt.
Utskottet anser att ett presentationsval bäst ger uttryck för biskopens roll av att vara hela kyrkans biskop.
Dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande hur biskopar utses bort ha följande lydelse
att kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens förslag i CsSkr 1999:3 i denna del och motion 1999:162 i denna del samt med avslag på motionerna 1999:49, 1999:50, 1999:57, 1999:62, 1999:94 yrkandena 1-5, 1999:108, 1999:119 och 1999:149 beslutar att 8 kap. 7-11 §§ får följande lydelse:
8 kap.
7 § En biskop utses av Kyrkostyrelsen efter ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses av Kyrkostyrelsen efter ett val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade.
Valet skall föregås av ett provval för nominering av kandidater.
Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av provvalet och valet.
8 § Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar skall utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Prövningen skall omfatta de kandidater som erhållit fem procent eller mera av rösterna. Om möjligt skall dock minst fem kandidater bli behörighetsförklarade.
I valet får röster bara avges på dem som Ansvarsnämnden förklarat behöriga att biskopsvigas.
9 § Vid valet har varje röstberättigad en röst.
Vid valet av ärkebiskop skall samtliga röster från prästerna och elektorerna delas med tio, varvid decimaler skall strykas.
Därefter skall de läggas samman med övriga röster.
10 § De tre kandidater som har fått de flesta rösterna vid rösträkningen i biskops- respektive ärkebiskopsvalet skall av stiftsstyrelsen föras upp på förslag till biskops- eller ärkebiskopstjänsten.
Vid lika antal röster mellan två eller flera kandidater avgörs genom lottning vem eller vilka av dem som skall föras upp på förslag.
11 § Kyrkostyrelsen skall därefter utse en av de tre att vara biskop eller ärkebiskop.
Reservation 7
av Herbert Sjödin angående Andra kyrkolagsutskottets beslut att ej tillstyrka bifall till KMot 1999:143 om obligatoriska egendomsnämnder, med hemställan att kyrkomötet beslutar att Kyrkoordning för Svenska kyrkan 6 kap. 7 § och 46 kap. 2 § ges följande lydelse:
6 kap. 7 §
I varje stift skall det finnas en stiftsstyrelse och en egendomsnämnd.
Det kan också finnas andra nämnder.
46 kap. 2 §
Stiften skall förvalta prästlönetillgångarna genom en egendomsnämnd.
Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångarna allt efter hur stor del som kommer från respektive församling. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.
Reservation 8
i fråga om Kyrkomötets storlek (mom. 20) av Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman, Erna Arhag, Hans-Olof Hansson och Hans Olof Andrén som anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande Kyrkomötets storlek
att kyrkomötet med bifall Centralstyrelsens förslag i CsSkr 1999:3 i denna del samt med avslag på motionerna 1999:73, 1999:95, 1999:96, 1999:109, 1999:138, 1999:160 yrkande 1, 1999:195 och 1999:202 beslutar att 11 kap. 1 § och 38 kap. 14 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
11 kap.
1 § Kyrkomötet består av tvåhundraen ledamöter.
38 kap.
14 § Mandaten i Kyrkomötet består av 180 fasta valkretsmandat och 21 utjämningsmandat.
Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 64-68 §§.
Reservation 9
i fråga om biskoparnas ställning i Kyrkomötet (mom. 21) av Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman, Erna Arhag, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén, Elisabeth Engberg och Urban Gibson som anser
dels att utskottet i stället för texten i det sista stycket i betänkandets avsnitt 11.6 Biskoparnas ställning i Kyrkomötet hade bort anföra följande:
Andra kyrkolagsutskottet kan inte dela den uppfattning som har kommit till uttryck i Organisationsutskottets yttrande. Utifrån de skäl som tidigare har getts tydligt uttryck i den reservation som angavs i frågan vid utskottets behandling av frågan vid 1993 års kyrkomöte (se bet. 2 KL 1993:7) och nu även till del i motion 1999:88 anser utskottet i stället att de som är anställda som biskopar i stiften åter i kyrkomötet skall ges ställning som ledamot fullt ut. Därmed får anses att önskemålen i denna fråga som tas upp i motionerna 1999:25, 1999:88, 1999:146 och 1999:197 är tillgodosedda. Centralstyrelsens förslag liksom motion 1999:12 bör således inte bifallas. Utskottet kan inte heller finna skäl för att biträda förslaget i motion 1999:160.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande biskoparnas ställning i kyrkomötet
att kyrkomötet med anledning av motionerna 1999:25, 1999:88 i denna del, 1999:146 och 1999:197 i denna del samt med avslag på Centralstyrelsens förslag i CsSkr 1999:3 i denna del och motionerna 1999:12 och 1999:160 yrkande 2 beslutar att 11 kap. 3, 9 och 10 §§ kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
11 kap.
3 § Utöver de valda ledamöterna enligt 1 § är de som är anställda som biskop i ett stift ledamöter av kyrkomötet.
9 § Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet.
Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskningen av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i Kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskningen av nämndens verksamhet.
10 § Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av
1. Kyrkostyrelsen genom en skrivelse,
2. en ledamot genom en egenhändigt underskriven motion,
3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och
4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag.
Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde.
Reservation 10
av Urban Gibson angående lydelsen av Fjärde avdelningen, 11 kap 11 § "Hur ärendena bereds ".
Jag anser att andra kyrkolagsutskottet på denna punkt bort anföra följande:
Centralstyrelsen föreslår i kyrkoordningsförslaget 11 kap. 11 § bland annat att Kyrkostyrelsen ges en möjlighet att yttra sig i ett ärende som väckts genom en motion, innan ett utskott bereder ärendet. Centralstyrelsen motiverar sitt förslag enligt följande (CsSkr 1999:3 s 2-150);
Samtidigt är det värdefullt för utskotten i deras beredningsarbete om det finns ett yttrande från Kyrkostyrelsen. Styrelsen bör kunna överblicka det pågående arbetet på ett annat sätt än utskotten och därmed kunna relatera olika motionsförslag till det arbete som redan bedrivs eller planeras på den nationella nivån. Det är också värdefullt om Kyrkostyrelsen, som har att lägga fram förslag till budget, kan belysa de ekonomiska konsekvenserna av olika förslag.
I motion 1999:114 hävdas att den föreslagna ordningen minskar ledamöternas möjlighet till reellt inflytande över Svenska kyrkan.
Andra kyrkolagsutskottet delar Centralstyrelsens uppfattning om värdet av att Kyrkostyrelsen yttrar sig över motioner till Kyrkomötet. De sakupplysningar som därvid kommer fram minskar inte, som motionären befarar, kyrkomötesledamöternas möjlighet att att agera självständigt gentemot Kyrkostyrelsen, snarare ger mer information bättre förutsättningar för detta. Motionen 1999:114 bör därför avslås.
Andra kyrkolagsutskottet biträder således Centralstyrelsens förslag till lydelse av 11 kap. 11 § i kyrkoordningsförslaget.
Reservation 11
av Hans-Olof Hansson angående Kyrkomötets behandling av lärofrågor
Med hänsyn till behovet av ett särskilt skydd för behandlingen av lärofrågor i Kyrkomötet yrkar jag,
att kyrkomötet beslutar att kyrkoordningen 11 kap. 18-19 §§ får den lydelse som föreslås i motionerna 1999:121 och 1999:212:
11 kap
18 § Beslutar Kyrkomötet i något ärende som gäller ett ämne som anges i 17 § att bifalla ett förslag som avstyrkts av Läronämnden skall denna åter yttra sig och ärendet på nytt beredas i utskottet innan Kyrkomötet fattar ett slutgiltigt beslut.
Vid det slutgiltiga beslutet måste fem sjättedelar av de röstande bifalla ett förslag som avstyrkts av Läronämnden för att förslaget skall genomföras.
19 § För att ändra följande bestämmelser i kyrkoordningen skall Kyrkomötet fatta likalydande beslut vid sammanträdet i oktober två olika år med val till Kyrkomötet emellan, alternativt beslut vid ett sammanträde under förutsättning att fem sjättedelar av de röstande bifaller förslaget:
1. 11 kap. 16-19 §§ om lärofrågor och kyrkoordningsfrågor
2. 29 kap. 2-4 §§ om kyrkotillhörighet
3. 54 kap. om offentlighet för handlingar
4. 54 kap. om undantag från offentlighet för handlingar m.m.
Reservation 12
av Urban Gibson och Herbert Sjödin angående lydelsen av Femte avdelningen, 18 kap "Användningen av Svenska kyrkans gudstjänstböcker", § 4, alternativ psalmanvändning.
Vi anser att utskottet i denna del efter styckena 1-2, bort anföra följande:
Motionärerna framhåller att det är oklart hur många psalmer som ingår i en högmässa. De anför vidare:
Mellan GT och epistel kan körsång, psalmsång eller psaltarpsalmsång förekomma enligt handboken. Ofta kan vi i dag sjunga en Taizé-sång eller ett Kärnord av Margareta Melin. Har vi då bytt psalm ? Om kören sjunger en fri sång, då är det inget byte! Om vi har en församlingssång ur en annan sångbok före eller efter predikan, har vi då bytt ut en psalm? Till detta kommer att vi vid familjegudstjänster gärna vill sjunga fler sånger ur en barnpsalmbok än enbart en.
Allt detta talar för att andra stycket i § 4, 18 kapitlet skall tas bort ur kyrkoordningen.
Efter utskottets text stycke 3 borde följande ha anförts:
Gudstjänstutskottet föreslår att andra stycket § 4 får följande lydelse:
Psalmer får bytas ut mot andra psalmer eller församlingssånger som inte ingår i den svenska psalmboken om den präst som leder gudstjänsten och den ledande kyrkomusikern är ense.
Den föreslagna förändringen innebär enligt utskottet inte att alla psalmerna i en huvudgudstjänst och i de kyrkliga handlingarna kan bytas ut mot psalm och församlingssång som inte ingår i psalmboken. Paragrafens första stycke står som en garant för att psalmboken alltid skall användas i dessa gudstjänster.
Andra kyrkolagsutskottet anser att gudstjänstutskottet lägger fram en rimlig kompromiss. Visserligen har motionärerna kraftfullt kunnat visa hur orimlig den nuvarande regleringen är. I avvaktan på den pågående revisionen av kyrkohandboken är det dock gudstjänstutskottets förslag acceptabelt som ett minimialternativ.
Kyrkomötet föreslås därför besluta att med anledning av motion 1999:208 i denna del fastställa gudstjänstutskottets förslag till lydelse av 18 kap. 4 §, andra stycket i kyrkoordningen.
Reservation 13
av Urban Gibson och Herbert Sjödin angående lydelsen av Femte avdelningen, 20 kap. 7 § "Ekumeniskt nattvardsfirande".
Vi anser att utskottet i denna del efter styckena 1-3, bort anföra följande.
Motionären i motion 1999:83, som anser att utvecklingen mot fler ekumeniska gudstjänster måste uppmuntras som ett led i strävandena mot kristen enhet, önskar att gudstjänst med en församling i ett annat kristet trossamfund får firas i stället för huvudgudstjänst, om domkapitlet har givit sitt tillstånd i församlingsinstruktionen.
Andra kyrkolagsutskottet delar gudstjänstutskottets bedömning av det ekumeniska nattvardsfirandets betydelse. Därmed föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motion 1999:154, yrkande 5.
Motionen 1999:55 anser att centralstyrelsens förslag till reglering i kyrkoordningen av det ekumeniska nattvardsfirandet inte vittnar om en god och öppen ekumenisk anda. Som motionären anför borde § 6, första stycket andra meningen, som stadgar att kyrkoherden måste samråda med övriga präster och inhämta kyrkorådets medgivande innan någon behörig från annat trossamfund inbjuds att biträda vid en nattvardsgudstjänst, kunna utgå ur kyrkoordningen. Motionen1999:55 bör i denna del bifallas.
I fråga om motion 1999:183 instämmer andra kyrkolagsutskottet i motionens krav på klarläggande och i gudstjänstutskottets lösning på detta problem genom förslag till en kraftig förenkling av beslut om deltagande i gemensamma nattvardsgudstjänster. När det gäller de nuvarande och föreslagna kraven på samråd och kyrkorådsbeslut i varje enskilt ärende innan präst i Svenska kyrkan får biträda vid nattvardsgudstjänst i ett annat kristet trossamfund ( § 7) anser utskottet att ekumeniska överenskommelser mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund och lokala ekumeniska strävanden gjort denna bestämmelse obsolet. Motion1999:183 skall i denna del anses besvarad.
De aktuella paragraferna i kyrkordningsförslaget bör därför få följande lydelser:
§ 6 Kyrkoherden får inbjuda den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst i församlingen.
Biskopen får inbjuda den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst som firas för kontrakt eller för stiftet.
§ 7 En präst i Svenska kyrkan får biträda vid en nattvardsgudstjänst i något annat kristet trossamfund. I gudstjänstordningen skall ingå läsningen av instiftelseorden samt utdelandet av det välsignade brödet och vinet.
Motion 1999:83 har slutbehandlats i samband med ärende
Reservation 14
av Torgny Larsson, Lars Johnsson, Tor Frylmark och Catarina Agrell som anser att utskottets hemställan angående 33 kap. 4 § bort lyda:
att kyrkomötet beslutar att 33 kap. 4 § borde ha följande lydelse:
Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i
1. församlingen ...
Motivering:
Någon uppdelning mellan valbara och icke valbara röstberättigade i de kyrkliga valen bör inte förekomma. Av reglerna för kyrkotillhörighet framgår att man kan vara tillhörig utan att vara döpt. Därav följer att man betalar kyrkoavgift fullt ut och bör då också ha samma möjlighet att som förtroendevald delta i alla beslut i demokratiskt valda organ.
Reservation 15
av Ingrid Johansson Fjelkman, Erna Arhag, Hans-Olof Hansson, Hans Olof Andrén, Elisabeth Engberg och Urban Gibson angående rösträttsålder
Vi anser att Andra kyrkolagsutskottet i fråga om rösträttsålder hade bort anföra:
Starka religionssociologiska skäl talar för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år vid kyrkliga val. Det är för kyrkans framtid mycket angeläget att ungdomarnas engagemang tas tillvara genom att de bereds möjlighet att påverka också i den form som rösträtt innebär.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi
att kyrkomötet, med anledning av motion 161 och 180 beslutar att 33 kap. 2 § i kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i
1. församlingen, om det gäller val till en församling,
2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,
3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige.
4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet.
Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.
Reservation 16
av Urban Gibson, Hans-Olof Andrén, Elisabeth Engberg och Hans-Olof Hansson angående lydelsen av 33 kap. 4 § "Valbarhet". Sjunde avdelningen: Kyrkliga uppdrag och befattningar
Vi anser att utskottet i denna del efter stycke ett och två bort anföra följande:
Andra kyrkolagsutskottet, som konstaterar att Kyrkomötet tidigare sagt nej till ett fullständigt borttagande av territorialförsamlingsprincipen, anser att det nu är rätt tidpunkt att göra en mindre förändring av denna princip för att anpassa valbarhetsreglerna inom Svenska kyrkan till den verklighet som de kyrkotillhöriga på många orter lever under. Församlingsbegreppet har luckrats upp, människor flyttar runt utan hänsyn till församlingsgränser och söker sin gudstjänstgemenskap där man känner sig hemma.
Ingen hindras av sin folkbokföringsadress att vara med i den gudstjänst som man vill. Men folkbokföringsadressen hindrar den som har flyttat till en annan församling än den man varit verksam ifrån att åta sig fortsatta uppdrag i kyrkoråd. På så sätt går kyrkan miste om aktiva människor som inte får ta ansvar i den församling man skulle vilja arbeta i och där man i många fall har varit verksam i många år.
Man kan på ett enkelt sätt ändra denna situation för många om inte alla genom att tillåta valbarhet i annan församling än den man är folkbokförd i inom samma samfällighet. Detta får inga ekonomiska konsekvenser för församlingarna då kyrkoavgiften är densamma inom hela samfälligheten.
Det har heller inga läromässiga komplikationer. I sitt yttrande över kyrkoordningsförslaget skriver läronämnden i denna fråga:
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan ... variera och samhällsutvecklingen kan framtvinga omprövning och komplettering av synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t ex arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
Vi anser att kyrkoordningen 33 kap. 4 § p 1 bör ha följande lydelse:
(Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i)
1. församlingen, när det gäller val till församlingen, eller folkbokförd i församling som ingår i samma pastorats- eller flerpastoratssamfällighet. Person får inte åta sig förtroendeuppdrag i mer än en församling.
Reservation 17
av Hans-Olof Hansson angående församlingstillhörighet
Undertecknad anser att utskottets skrivning under avsnittet Församlingstillhörighet bort lyda:
Andra kyrkolagsutskottet har under avsnitt ... ovan behandlat frågan om valbarhet till annan församling än den man tillhör.
Vid bedömningen av de nu aktuella motionerna instämmer utskottet i församlingsutskottets principiella ståndpunkt.
Samtidigt är utskottet medvetet om den växande skara kyrkotillhöriga, för vilka tillhörigheten till en gudstjänstfirande församling inte sammanfaller med den till den församling där man är folkbokförd. Inom en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet borde möjligheten att välja församlingstillhörighet inte möta hinder, i varje fall inte ur ekonomiskt perspektiv.
Utskottet vill därför med bifall till motion 1999:215, alternativyrkandet, föreslå kyrkomötet att i kyrkoordningens åttonde avdelning 35 kap. 1 § första stycket införs följande tillägg:
En person har möjlighet att tillhöra en annan församling inom samma pastorats- eller flerpastoratssamfällighet än den man är folkbokförd i. Anmälan skall göras före sista december året före valår för att rösträtt och valbarhet skall kunna träda i kraft
samt att i 33 kap. 2 § ny punkt 2 (med sifferändring för följande punkter) införs:
2. En församling som ingår i samfällighet eller pastorat, om det gäller val till en församling inom samfälligheten eller pastoratet.
och 33 kap. 4 § 1 får följande lydelse:
1. en församling som ingår i samfällighet eller pastorat, om det gäller val till en församling inom samfälligheten eller pastoratet.
Reservation 18
av Catharina Månsson och Herbert Sjödin
Åttonde avdelningen, 37 kap., stycket "Överklagande av indelningsbeslut", till förmån för motion 1999:142.
Rätten att överklaga och få sin sak prövad är av grundläggande betydelse. I dag finns möjligheten att överklaga stiftsstyrelsens beslut i indelningsärenden till Kammarkollegiet. I likhet med åtskilliga remissinstanser, motionärerna i motion 1999:142 och församlingsutskottet (1999:2y) anser vi att det även efter år 2000 skall finnas möjlighet till såväl formell som materiell överprövning av stiftsstyrelsens beslut i indelningsärenden.
I avvägningen mellan å ena sidan stiftets intresse av att som första och sista instans förfoga över den lokala indelningen och å andra sidan församlingarnas och samfälligheternas intresse av rättssäkerhet anser vi att rättssäkerhetsaspekten väger tyngst. Vi föreslår därför att det förs in en ny paragraf i 37 kapitlet som anger överklagandemöjligheten. Innebörden av denna paragraf blir att stiftsstyrelsens beslut även kan överprövas materiellt. Såsom fristående från och oberoende av de beslutande organen inom Svenska kyrkan bör Svenska kyrkans överklagandenämnd vara lämpligt överprövningsorgan.
Vi hemställer
att kyrkomötet beslutar att införa en 58 § i 37 kapitlet i kyrkoordning för Svenska kyrkan. Lydelsen skall vara följande:
Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel 1 § 1 st., 3 § 2 st., 4 § 2 st., 18 § 1 st., 31 §, 32 § samt 40 § 1 st, får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd.
Reservation 19
av Erna Arhag och Herbert Sjödin angående Andra kyrkolagsutskottets beslut att ej tillstyrka bifall till KMot 1999:34 och 144 om obligatorisk clearing för dop och vigsel, med hemställan att kyrkomötet beslutar att kyrkoordning för Svenska kyrkan 42 kap. 6 och 8 §§ ges följande lydelse:
6 § Någon avgift för dop får inte tas ut från den enskilde.
Om dopet inte äger rum i den församling, där den som döps är hemmahörande, skall denna församling ersätta den andra församlingen för dess kostnader med belopp som fastställs av Kyrkostyrelsen.
8 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den församling som någon av de blivande makarna tillhör får någon avgift inte tas ut.
Även när inte någon av de blivande makarna tillhör Svenska kyrkan, får de vigas i Svenska kyrkans ordning, om det finns särskilda skäl. Då får en avgift tas ut.
Om vigseln inte äger rum i en församling som någon av de blivande makarna tillhör, skall den församling som kvinnan - mannen om endast han är kyrkotillhörig - tillhör ersätta den församling där vigseln sker för dess kostnader med belopp som fastställs av Kyrkostyrelsen.
Beslutet om rätt till vigsel fattas av kyrkoherden i den församling där vigseln begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Reservation 20
av Herbert Sjödin angående Andra kyrkolagsutskottets beslut att ej tillstyrka bifall till KMot 1999:101, 111 och 203 om val av revisorer och revisorsersättare, med hemställan att kyrkomötet beslutar att Kyrkoordning för Svenska kyrkan 48 kap. 1 § ges följande lydelse:
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1999:000) om revision.
För en församling som ingår i en samfällighet gäller det som sägs om församlingar i stället samfälligheten. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden.
Varje församling skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda kyrkofullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.
Reservation 21
av Urban Gibson angående lydelsen av Elfte avdelningen, 46 kap 6 §, "Prästlönetillgångar", 1 st. "Tid för avlämnande av årsredovisning".
Jag anser att andra kyrkolagsutskottet på denna punkt för sin egen del bort anföra följande:
Andra kyrkolagsutskottet inser att när stiftsfullmäktige i stället för egendomsnämnd skall fastställa årsredovisningen utgör den nuvarande senaste tidpunkten, 1 april, en allt för snäv tidsram.
Å andra sidan kommer om tidpunkten fastställs till 1 juni, som motionären önskar, det bli svårt för den nationella nivån att i tid lägga fram årsredovisningar och budget för Kyrkomötet.
Utskottet föreslår därför att den i kyrkoordningen 46 kap. 6 § fastställda tidpunkten skall vara 1 maj. Motion 1999:91 bör därför avslås.
