Kyrkomötet
|
Till utskottet har hänvisats KMot 1999:10 av Henry Svensson. I motionen hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen verkar för en komplettering av präst-utbildningen med hänsyn till de synpunkter som framgår av motionen.
Motionen
Motionären anför i motionen att många präster under sin utbildning saknar tillfällen där samtal om och arbete med den egna gudsrelationen fokuseras. Motionären anser att tendensen är klar och oroande, då det enligt motionärens mening är en oundgänglig förutsättning för att kunna verka som präst att själv ha en genomreflekterad tro.
Bakgrund
Utbildningsplanen för Svenska kyrkans pastorala profilutbildning som fastställs av Utbildningsnämnden är den ram utifrån vilken pastoralinstituten arbetar. I denna utbildningsplan anges målet för den praktiska prästutbildningen enligt följande:
Med universitetets teologiska utbildning som grund skall den praktiska prästutbildningen ge särskilda kunskaper och färdigheter som prästtjänsten kräver samt bidra till prästkandidatens personlighetsutveckling och teologiska fördjupning. Utbildningen skall därvid bearbeta frågan om prästidentiteten
I den pastorala profilutbildningen är själavård ett av fyra huvudämnena.
Varje pastoralinstitut skall utifrån den av Utbildningsnämnden fastställda utbildningsplanen utarbeta lokala kursplaner. Vid båda pastoralinstituten ingår retreat i själavårdsämnet. På båda pastoralinstituten är samtal med kaplan obligatoriska under utbildningsåret.
I den lokala kursplanen för ett av pastoralinstituten skrivs att man under hela utbildningstiden arbetar med att finna "den punkt där människans yttersta livserfarenhet, hennes död och Guds yttersta frälsningshandlande, Jesu liv, död och uppståndelse möts".
Utveckling av det pastorala profilåret
Den utvärdering som Utbildningsnämnden har genomfört och vars slutrapport "Rätt kurs?" sänts ut till kyrkomötets ledamöter ligger nu till grund för ett omfattande översyns- och utvecklingsarbete "ÖSUT".
Samordnat med detta pågår ett för pastoralinstituten gemensamt utvecklingsprojekt vars grundfråga är: "En bra präst 2010-hur ser hon/han ut? Målet för detta arbete är att utveckla framtidens prästutbildning. Inom projektet har man fört samtal med biskopar, stiftens utbildningsansvariga, med församlingsgrupper och med studenter runt deras bilder av framtidens präst utifrån de utmaningar och svårigheter man tror att kyrkan står inför. En rapport från arbetet kommer att överlämnas till Utbildningsnämnden i juni 1999 och kan då ligga till grund för förändringar i den centrala utbildningsplanen och få genomslag i de lokala planerna från hösten 2001.
Utveckling av prästutbildningen
Utbildningsnämnden och biskopsmötet har inlett samarbete i avsikt att skapa en målstyrd utbildning istället för att som idag ange vilket antal poäng prästkandidaten ska ha i sin fackutbildning.
Professionell hållning
Inom alla profilutbildningar pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Pastoralinstitutens kaplaner har introducerat ett arbete bland studenterna i syfte att utveckla ett professionellt förhållningsätt, där man bearbetar den egna pastorala identiteten. Den egna livshistorien och trostolkningen ställs i relation till det kommande uppdraget som präst i Svenska kyrkan. Som ett led i utvecklingsarbetet har stiftens rekryteringsadjunkter inbjudits av pastoralinstitutens kaplaner och själavårdslärare till samtal om antagningskrav. Ett önskemål från pastoralinstituten är att varje blivande präst ska ha erfarenhet av egen själavård.
Utskottet
Utskottet delar motionärens engagemang för utveckling av andlighet och den egna trosreflektionen inom de kyrkliga utbildningarna.
Utskottet konstaterar att mycket redan görs och att förändringsarbete pågår. Vid en internationell jämförelse står sig Svenska kyrkans prästutbildning väl både vad det gäller den teoretiska och den praktiska delen. Utbildning i spiritualitet, den andliga träningen, kunde emellertid utvecklas mer.
Det är som motionären påpekar oundgängligt att den som ska arbeta i Guds tjänst i församlingen måste få möjligheter att växa och utvecklas i sin tro. Därför är det viktigt att vidga perspektivet utöver den korta tid en människa går på en strukturerad utbildning i syfte att få tjänst i kyrkan.
I ett snabbt föränderligt och informationsintensivt samhälle kan det tyckas att den rådande kulturen motverkar ett reflekterat sökande utifrån kyrkans tradition. Samtidigt vittnar de citat som finns i motionen om motsatsen. Många människor söker retreaten, den andliga läsningen och det andliga samtalet.
Utskottet finner att det är viktigt att vi gemensamt i stift och församlingar utvecklar miljöer där det är naturligt med andliga samtal.
Under studietiden deltar den blivande prästen i stiftets teologgrupp och kallas till samtal med biskopen. Första året efter prästvigningen anställs man som pastorsadjunkt och arbetar under handledning.
Den nya kyrkoordningen ska börja gälla år 2000. I den stadgas att varje församlingen ska utarbeta en församlingsinstruktion. Den kan användas ungefär som en utbildningsplan när församlingen vill beskriva de vägar den vill slå in på. Vår andligheten kan utvecklas genom träning. Yttre strukturer är väsentliga för att bygga spiritualitet. Sådana strukturer kan bidra till att vår andlighet utvecklas.
Motionen har pekat på ett väsentligt och eftersatt område. Utskottet delar också motionärens uppfattning att man medvetet kan träna andlighet.
Utbildningsplaner och kursplaner finns redan. Stiften har omfattande program med bl.a. retreater, kurser och samtalsgrupper. Utbildningsnämnden har just påbörjat ett stort utvecklingsarbete som också omfattar den pastorala profilen.
Enligt utskottets uppfattning är det därför inte nödvändigt att ge Centralstyrelsen ytterligare ett uppdrag att utifrån motionen verka för kompletteringar av utbildningarna.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer dock utskottet
att kyrkomötet beslutar att avslå KMot 1999:10.
Sigtuna den 2 juni 1999
På utbildningsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Christer Swahn
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Ingmar Ullén, Rune Entelius, Jill Kennedy Fransson, Kerstin Kedvall, Anna Lundblad Mårtensson, Margareta Nybelius, Marianne Josephsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck, Göran Östling.
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.
