Ekonomiutskottets betänkande 1999:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002

Kyrkomötet KEo 1999:1

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002 (CsSkr 1999:1) och motionerna KMot 1999:9 av Börje Finnstedt om Svenska kyrkans missions och Lutherhjälpens administrationskostnader, KMot 1999:225 av Caroline Krook m.fl. om att rädda kantorsutbildningen på Ersta Sköndal, KMot 1999:226 av Hans-Olof Andrén om anslag ur Kyrkofonden till försäkringsföreningen och KMot 1999:235 av Henry Svensson m.fl. om begreppet mission. Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över CsSkr 1999:1, och yttranden har inkommit från:

· gudstjänstutskottet (bilaga 1)

· församlingsutskottet (bilaga 2)

· utbildningsutskottet (bilaga 3)

· kulturutskottet (bilaga 4)

· organisationsutskottet (bilaga 5)

Vidare har utskottet berett följande utskott möjlighet att yttra sig över motionerna KMot 1999:235 respektive 1999:225:

· församlingsutskottet (bilaga 6)

· utbildningsutskottet (bilaga 7)

Utskottet har beträffande CsSkr 1999:1 också inhämtat upplysningar från Centralstyrelsens/SFRV-styrelsens första vice ordförande Levi Bergström, ekonomichefen Helén Ottosson-Lovén, revisorerna Gunborg Engman-Ericsson, Karl-Erik Nibell, Jan-Olof Lindberg, Bertil Persson och Ingemar Åhs, kanslichefen i Kyrkofonden Torbjörn Zygmunt och Kyrkofondens vice ordförande Carl Gustaf von Ehrenheim.

Styrelsens skrivelse

I årets version av budgetskrivelse saknas hemställan. Men eftersom skrivelsen i sin helhet innehåller flera förslag är en rimlig tolkning att centralstyrelsen förelagt kyrkomötet budgetskrivelsen i avsikt att få den godkänd. Utskottet förhåller sig således i detta betänkande till tre tänkta hemställanspunkter med följande lydelse.

I skrivelsen föreslår Svenska kyrkans centralstyrelse kyrkomötet

att för år 2000 fastställa ett extra medelsbehov å 30 miljoner kronor ur kyrkofonden för att balansera budgeten,

att fastställa styrelsens förslag till mål- och rambudget för år 2000,

att i övrigt godkänna mål- och rambudget för åren 2001-2002.

Motionerna

I motion KMot 1999:9 av Börje Finnstedt hemställs

att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad som i motionen anförts om att gåvomedel icke skall användas till administrativa kostnader för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen.

I motion KMot 1999:225 av Caroline Krook m.fl. hemställs

att kyrkomötet måtte besluta att med anledning av CsSkr 1999:1 ge Centralstyrelsen och Kyrkostyrelsen till känna vad i motionen föreslagits.

I motion KMot 1999:226 av Hans-Olof Andrén m.fl. hemställs

att kyrkomötet beslutar att i rambudget för kyrkofonden år 2000 uppta en ny kostnad, Anslag till försäkringsföreningen, om 450 miljoner kronor, varvid det budgeterade resultatet ändras till -480 miljoner kronor.

I motion KMot 1999:235 av Henry Svensson m.fl. hemställs

att kyrkomötet beslutar uttala sin mening att Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling tar med begreppet mission bland huvudprogrammen inom verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Förslaget

Allmänt

I skrivelsen lägger Svenska kyrkans centralstyrelse fram ett förslag till mål- och rambudget för åren 2000-2002. Förutsättningarna för årets budgetskrivelse är radikalt förändrade genom de från kommande årsskifte förändrade relationerna mellan kyrkan och staten. Till skillnad från tidigare inrymmer budgetskrivelsen från och med i år en betydligt större ekonomi där bl.a. inomkyrkliga utjämningssystemet, kyrkobyggnadsbidragen, stiftsbidragen, strukturbidragen samt kostnaderna för Ärkebiskopsämbetet och Biskopsmötet tillkommer. En väsentlig skillnad är att kyrkomötets beslut enligt den nya kyrkoordningen omfattar såväl intäkter som kostnader. Liksom hittills gäller dock att utrikesverksamhetens intäkter av gåvomedel m.m. inte annat än indirekt kan styras genom budgetbeslut. Styrelsens ambition är att kostnaderna för år 2000 i huvudsak skall motsvara de kostnader som gällt under 1999 med den huvudman som då ansvarar för respektive verksamhet. Undantagen från kravet på i huvudsak oförändrad verksamhets- och kostnadsnivå föreslås dock gälla: a) övergångskostnader som följer av den ändrade kyrkliga organisationen och de nya ansvarsförhållanden som gäller fr.o.m. den 1 januari 2000, b) ökade informationsinsatser som skall förstärka kunskapen om Svenska kyrkan, och c) vissa ytterligare kostnader beträffande verksamheten i den kyrkliga riksorganisationen (se CsSkr 1999:1, s. 1). Vidare föreslår styrelsen - efter samråd med Kyrkofondens styrelse - att det skapas budgetmässiga reserver på flera ställen i den samlade budgeten.

Utgångspunkten för budgetarbetet har, enligt Centralstyrelsen, varit att den nya organisationen som anges i kyrkoordningsförslaget inte skall leda till några omfattande kostnadshöjningar som orsakas av utökad verksamhet. Av de samlade intäkterna på nationell nivå på ca 1 300 miljoner kronor (bortsett från gåvor, kollekter m.m. samt passerande kyrkoavgiftsmedel) beräknas huvuddelen, ca 900 miljoner kronor, användas till utjämningssystemet, dvs. resursomfördelning till församlingar, samfälligheter och stift. För att bekosta den nationella nivåns verksamhet återstår sedan ca 300 miljoner kronor efter avdrag för en viss reserv.

Av intäkterna väntas den allmänna utjämningsavgiften bli ca 584 miljoner kronor, den särskilda utjämningsavgiften ca 200 miljoner kronor samt inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna ca 410 miljoner kronor. Bidragen till församlingar och samfälligheter beräknas bli ca 590 miljoner kronor och till stiften ca 325 miljoner kronor.

Enligt den nya kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån i övrigt (51 kap. 5 § i CsSkr 1999:3). Denna uppdelning redovisas i följande två tabeller.

Budgetramen för åren 2000-2002

Tabell 1. Den samlade budgeten för trossamfundet Svenska kyrkan på nationell nivå (belopp i tkr).

	Detaljbudget 1999	Rambudget 2000	Rambudget 2001	Rambudget 2002
Intäkter
Allmän utjämningsavgift	607 000	584 400	602 000	625 800
Särskild utjämningsavgift	190 000	200 000	210 000	220 000
Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter	410 000	410 000	410 000	410 000
Kyrkoantikvarisk ersättning	0	0	0	50 000
Kollekter, gåvor och bidrag	201 263	220 431	219 116	219 886
Sidaanslag	112 340	110 000	110 000	110 000
Netto kapitalförvaltning	187 553	95 420	99 220	102 020
Försäljning	50 715	53 281	54 766	56 281
Övriga intäkter	46 938	43 739	37 094	37 144
Summa intäkter	1 805 809	1 717 271	1 742 196	1 831 131
Kostnader
Lämnade anslag	1 297 217	1 246 507	1 234 387	1 283 601
Övriga verksamhetskostnader	187 941	259 313	261 996	257 051
Personalkostn. i Sverige o. utl.	162 123	181 764	183 337	188 259
Utfördelade kanslikostnader	101 930	111 988	114 044	117 105
Täckningsbidrag kanslikostnader	-101 930	-111 988	-114 044	-117 105
Summa kostnader	1 647 282	1 687 584	1 679 721	1 728 911
Resultat före dispositioner	158 527	29 687	62 475	102 220
Dispositioner
Förändring tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel	-4 661	0	0	0
Förändring fria ändamålsdestinerade medel	163 188	59 686	62 475	102 220
Resultat efter dispositioner	0	-30 000	0	0
Budgeterat resultat	0	-30 000	0	0

Tabell 2. Den samlade budgeten för Kyrkofonden (belopp i tkr)

	Detaljbudget 1999		Rambudget 2000		Rambudget 2001		Rambudget 2002
Intäkter
Allmän utjämningsavgift	607 000		584 400		602 000		625 800
Särskild utjämningsavgift	190 000		200 000		210 000		220 000
Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter	410 000		410 000		410 000		410 000
Kyrkoantikvarisk ersättning	0		0		0		50 000
Netto kapitalförvaltning	177 000		88 000		91 800		94 600
Summa intäkter	1 384 000		1 282 400		1 313 800		1 400 400
Kostnader
Lämnade anslag, församlingar och stift	993 000		940 000		940 000		990 000
Övriga verksamhetskostnader	4 000		64 000		76 700		75 600
Personalkostnader i Sverige	5 000		0		0		0
Utfördelade kanslikostnader	0		7 000		7 000		7 000
Summa kostnader	1 002 000		1 011 000		1 023 700		1 072 600
Resultat före dispositioner	382 000		271 400		290 100		327 800
Dispositioner inom verksamhetsområdet
Förändring fria ändamålsdestinerade medel	164 602		60 000		60 000		99 625
Resultat efter dispositioner	217 398		211 400		230 100		228 175
Dispositioner inom nationell nivå - finansiering
Grundfinansiering av nationell nivå	217 398		230 400		230 100		228 175
Övergångsfinansiering år 2000	0		11 000		0		0
Summa dispositioner inom nationell nivå	217 398		241 400		230 100		228 175
Budgeterat resultat	0		-30 000		0		0

Till utskottet har yttranden över Centralstyrelsens mål- och rambudget inkommit från gudstjänstutskottet, församlingsutskottet, utbildningsutskottet, kulturutskottet och organisationsutskottet.

Gudstjänstutskottet påpekar inledningsvis att det nya sättet i budgetskrivelsen att beskriva verksamheten å ena sidan förtydligar strukturer och mål enligt vilka arbetet bedrivs, men å andra sidan ger knapphändig information om hur den verksamhet ser ut som döljer sig bakom de angivna målen (bilaga 1). Gudstjänstutskottet noterar även att arbete med gudstjänstrelaterade frågor ryms inom flera olika verksamhetsområden och att det samlade kansliet ger bättre möjlighet till samarbete mellan olika verksamheter kring gemensamma frågor. Som exempel anges frågan om internationellt samarbete kring gudstjänstfrågor. Utskottet menar vidare att det finns ett tydligt samband mellan gudstjänstutveckling och utbildningsfrågor, och att det är väsentligt att det finns goda kontakter mellan utbildningsansvariga och verksamhetsansvariga. I detta avseende ser utskottet nya möjligheter i den samlande nämnd för dessa frågor som finns i kyrkoordningsförslaget. Angående en profilutbildning för församlingarnas gudstjänst- och fritidskyrkogrupper menar utskottet att det av skrivningen tydligare måste framgå att detta arbete sker i samverkan med stiften.

Församlingsutskottet konstaterar inledningsvis med tillfredsställelse att de nya samarbetsformer som genom avtal med ett antal diakoniinstitutioner etablerades för drygt två år sedan enligt uppgift fungerar väl (bilaga 2). Den inslagna vägen med ett samarbete mellan nationell nivå och regionala samarbetspartners bör, enligt församlingsutskottet, kunna övervägas inom andra verksamhetsområden. Vidare slår församlingsutskottet fast att begränsade ekonomiska ramar gör att Församlingsnämnden/Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling under den nu förestående perioden ställs inför ett antal viktiga prioriteringsbeslut. Bl.a. diskuteras konsekvenserna för Svenska kyrkans minoritetsspråksarbete på nationell nivå nu när även romernas språk fått självständig minoritetsspråksstatus, hur Svenska kyrkan i fortsättningen skall bevaka och understödja stiftens och församlingarnas arbete med religionsmöten då Islamprojektet går mot sitt slut samt vilken beredskap kyrkan skall kunna upprätthålla för s.k. vuxendialogarbete.

Utbildningsutskottet uttrycker sin tillfredsställelse med att arbetet med inriktningsmål och effektmål har utvecklats ytterligare sedan förra året (bilaga 3). Utskottet konstaterar att Centralstyrelsen avsatt 2 miljoner kronor för att mildra konsekvenserna av de indragna utbildningsstipendierna. Utskottet menar emellertid att en diskussion krävs för att lösa frågan hur kyrkans profilutbildningar i framtiden skall finansieras och hur studenternas studiefinansiering kan lösas. Utbildningsutskottet poängterar avslutningsvis behovet av att utveckla forskning inom kyrkans olika uppdragsområden.

Kulturutskottet uppskattar den klara och tydliga utformningen mål- och rambudgeten har fått, även om utskottet menar att rimligheten hos en del effektmål kan ifrågasättas (bilaga 4). Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att t.ex. informationsinsatser för att stärka kunskapen om Svenska kyrkan utgör ett av undantagen från kravet på oförändrad verksamhets- och kostnadsnivå. Utskottet menar att Svenska kyrkans information har alltför begränsade ekonomiska och personella resurser i förhållande till sina uppgifter. I mål- och rambudgeten framgår att Centralstyrelsen har beslutat om ett antal uppdrag till verksamhetsområdet forskning men utskottet menar att resurser saknas för bearbetning av flera av dessa frågor. Kulturutskottet konstaterar avslutningsvis att verksamhetsområdet forskning har en alltför begränsad budget i förhållande till vad som bör göras. Utskottet uttalar sig mycket uppskattande om det arbete med många och stora projekt som Kulturrådet genomfört under 1998. Utskottet noterar dock även i detta sammanhang att Kulturrådet har ambitiösa mål men alldeles för små resurser. Enligt kulturutskottet behöver verksamhetsområdet kultur på sikt mer resurser, såväl ekonomiska som personella.

Organisationsutskottet uttrycker sig uppskattande om budgetskrivelsens nya utformning och innehåll (bilaga 5). Utskottet finner emellertid att det ändå emellanåt är svårt att följa detaljer i budgetskrivelsen, och efterfrågar tydliga definitioner av nya begrepp som t.ex. systembehov. Organisationsutskottet noterar att budgeten är underbalanserad med 30 miljoner kronor, men förutsätter att detta är en engångsföreteelse. Utskottet menar att det finns risk att budgetskrivelsens underbalansering drabbar utjämningssystemet och i nästa steg församlingarnas arbete. Vidare utgår organisationsutskottet ifrån att Centralstyrelsen efter det att beslut om ny kyrkoordning fattats låter utreda och redovisa frågor om framtida finansiering och ansvarstagande för valadministrationen. Utskottet menar att detta är nödvändigt som komplettering till de uppgifter som framkommit i budgetskrivelsen. Avslutningsvis redogör utskottet för att man i ett yttrande till andra kyrkolagsutskottet med anledning av Arbetsordning för Kyrkomötet påpekat att ersättningsnivån för de förtroendevalda på den nationella nivån måste ses över.

Utskottet

Centralstyrelsens skrivelse

Inledningsvis konstaterar ekonomiutskottet att det av årets budgetskrivelse tydligt framgår att omfattande arbete och omsorg har lagts ned på att precisera de olika verksamheternas mål. Detta är något som utskottet tidigare år har efterlyst, och utskottet noterar således detta ambitiösa arbete med tillfredsställelse (se även gudstjänstutskottets, kulturutskottets och organisationsutskottets yttranden - bilagorna 1, 4 och 5).

Ett problem med årets budgetskrivelse är emellertid svårigheterna att dels i texten följa kopplingen mellan målskrivningarna för de olika verksamheterna och budgetförslaget, dels att uttyda vad enskilda budgetposter innehåller (jfr organisationsutskottets yttrande bilaga 5). Som exempel kan anges budgetposten "Lämnade anslag" i tabell 1 (se s. 3). Bakom denna rubrik döljer sig en kostnad på ca 1 300 miljoner kronor per år, dvs. ett ansenligt belopp. Det är emellertid av texten svårt att uttyda vad denna post mer precist innehåller, därtill kommer att uppställningarna inte är försedda med förklarande noter e.d. Samma problem gäller för exempelvis budgetposten "Övriga verksamhetskostnader" i tabell 2 (se s. 4) Efter kontakter med ekonomichefen står det nu klart att denna budgetpost inrymmer kostnader för kyrkovalet (41 %), kyrkobokföringen (28 %) och övriga projekt (31 %). Detta framgår inte lättillgängligt av vare sig uppställningen eller texten, och en sådan förklaring är naturligtvis nödvändig för att läsaren skall ges en rimlig chans att sätta sig in i och kunna ta ställning till budgetförslaget. Utskottet efterlyser således en tydligare koppling mellan siffror och text genom bl.a. sammanbindande och förklarande tabeller.

Utskottet har intrycket att beställningar och ambitionsnivå, den goda viljan, inom verksamheten är större än tillgängliga resurser. Målen är vidare än de medel som står till förfogande. Det finns heller inga skäl att räkna med större ramar. Därav följer att det ställs ökade krav på budgetdisciplin och anpassning till befintliga ramar inom styrelser, nämnder och råd. Därför är bland annat det arbete som nu läggs ner på förbättrade tertialbokslut lovvärt (jfr ekonomiutskottets yttrande till organisationsutskottet OEo 1999:501y).

I sammanhanget bör dock påpekas att utskottet noterar Centralstyrelsens effektmål för år 2000 på s. 37 i budgetskrivelsen: "År 2000 skall styrelse, nämnder, råd och verksamhetsområdeschefer uppleva att ekonomisk information från verksamheten inom Svenska kyrkan på nationell nivå presenteras på en korrekt, lättförståelig och lagom omfattande nivå för att utgöra beslutsunderlag för styrning av verksamheten." Utskottet ger i denna del Centralstyrelsen sitt fulla stöd.

Utskottet noterar att budgeten för år 2000 är underbalanserad med 30 miljoner kronor, och det är naturligtvis inte tillfredsställande att börja nyordningen med ett underskott. Därtill kommer att detta förhållande står i strid med bestämmelserna i kyrkoordningens 45 kapitel. Utskottet inser emellertid att det i och med relationsförändringen mellan kyrkan och staten uppkommer en extraordinär situation som kräver särskilda insatser. Utskottet förutsätter vidare att underbalanseringen för kommande budgetår utgör en engångsföreteelse. Det har också under utskottsarbetets gång framkommit att inbakat i budgetförslaget ställs till Kyrkostyrelsens och Kyrkofondens styrelses förfogande 10 respektive 20 miljoner kronor för oförutsedda utgifter i samband med relationsförändringen.

I anslutning till detta noterar utskottet att Centralstyrelsen i flera sammanhang i budgetskrivelsen nämner att det bör skapas budgetmässiga reserver eller att styrelsen skall ha möjlighet att använda outnyttjade medel som fria medel. T.ex. anges kortfattat på s. 15 följande: "Om intäkterna vid årets slut ej behövt tas i anspråk för kostnader sker en avsättning till fria medel." Vidare anger Centralstyrelsen att den kommande Kyrkostyrelsen under löpande år bör kunna göra erforderliga omdisponeringar i relation till den presenterade mål- och rambudgeten (s. 17). På s. 16 anges följande: "En budgetpost för oförutsedda utgifter föreslås stå till Kyrkofondens styrelses förfogande." Några utförligare resonemang eller redogörelser för handläggningen av t.ex. nämnda omdisponeringar saknas. Men utskottet har under utskottsarbetets gång inhämtat ytterligare information vilket leder till följande klargöranden. Vad gäller de fria medlen är tanken att för det fall att kostnaderna för den kommande budgeten understiger intäkterna skall Kyrkostyrelsen ha möjlighet att avsätta dessa medel som fria. Dessa medel kan emellertid inte användas med mindre än att kyrkomötet fattar beslut om detta. Denna precisering är avgörande för att det även fortsättningsvis skall råda tydlighet i den nationella kyrkoorganisationens ekonomi. Vad gäller de möjligheter till omdisponeringar som Centralstyrelsen nämner bör här klargöras att sådana omdisponeringar inte kommer ifråga för verksamhet eller åtgärd som regleras av kyrkoordningen eller för öronmärkta medel. Möjligheten till omdisponering gäller således enbart inom de ramar rambudgeten anger för de olika verksamheterna. Utskottet är enigt med Centralstyrelsen om att det måste vara möjligt att göra omdisponeringar i en rambudget. Det bör vidare påpekas att utskottet förutsätter att denna möjlighet skall stå till Kyrkostyrelsens förfogande utan krav på något slags överprövning hos Kyrkofondens styrelse. Utskottet förutsätter vidare att eventuella överskott i första hand används för att balansera underskottet.

Ekonomiutskottet vill också poängtera att givet att budgetförslaget för år 2000 redan är underbalanserat med ett sådant stort belopp som 30 miljoner kronor, vilket i sig är ett avsteg från strikt budgetdisciplin, utgör konstruktionen med stora poster för oförutsedda utgifter ytterligare ett problem i sammanhanget. Den normala utgångspunkten torde vara att budgetförslaget skall vara i balans, men för att klara detta är det med en sådan utgångspunkt rimligt med en post för oförutsedda utgifter för att klara uppkommande kostnader under året. I föreliggande förslag har man visserligen på goda grunder plockat av sig hängslena för år 2000, men dessutom kombinerat detta med att samtidigt slänga svångremmen.

Det är ännu inte klart för utskottet i vilken ansvarsrelation Kyrkostyrelsen, Kyrkofonden och Kyrkomötet i alla delar skall stå till varandra. Ovan nämndes att utskottet förutsätter att Kyrkofonden inte skall utgöra ett mellanled vad gäller beslut om eventuella omdisponeringar i budgeten. Utskottet vill även påpeka det väsentliga med att det inom trossamfundet Svenska kyrkan finns tydliga beslutsgångar mellan dessa tre organ, så att ansvaret aldrig tillåts bli otydligt.

Utskottet noterar med förvåning att nyckelpositioner inom Kyrkans Hus fortfarande är vakanta (se bl.a. revisionsberättelsen StSkr 1999:503 s. 63). Den långa tid som förflutit utan att posterna tillsatts är i sig problematisk för verksamheten, eftersom befintlig personal utöver den egna arbetsbördan tvingas kompensera för avsaknaden av personal på viktiga funktioner. Läget känns än mer problematiskt i ljuset av att förändringen av kyrka-stat relationen ställer verksamheten på ännu större prov vad gäller ändrade rutiner och anpassning till det nya, och det är enligt utskottet i detta skede kritiskt att dessa nyckelbefattningar är obemannade. För att uppnå den sammanhållna verksamhetsplanerings- och budgetprocess som styrelsen anger på s. 7 i budgetskrivelsen förutsätts att man har tillgång till de personella resurser som krävs t.ex. en redovisningschef. Utskottet vill därför understryka vikten av att styrelsen skyndsamt och aktivt försöker tillsätta de vakanta nyckelpositionerna.

Avslutningsvis menar ekonomiutskottet att det bör övervägas huruvida principen i den nya kyrkliga organisationen inte borde vara att kyrkan håller sig med så få bolag som möjligt. Huvudprincipen borde vara att bolagen skall - så långt möjligt - inordnas i huvudorganisationen. Detta skulle bidra till en ökad insyn i Svenska kyrkans ekonomiska förehavanden. I anslutning till detta menar utskottet också att det vore av stort värde - trots att det inte juridiskt är påkallat - om det till mål- och rambudgeten fogades bilagor vilka redogjorde för de fonder som finansierar kyrklig verksamhet. Detta skulle bidra till en tydligare översikt över kyrkans ekonomiska förehavanden.

Med dessa påpekanden tillstyrker utskottet Centralstyrelsens förslag till mål- och rambudget för åren 2000-2002.

Motionsyrkandena

Svenska kyrkans missions och Lutherhjälpens administrationskostnader

I motion KMot 1999:9 yrkar motionärerna på att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad som i motionen anförts om att gåvomedel icke skall användas till administrativa kostnader för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen.

Ekonomiutskottet konstaterar att med den omorganisation som skedde häromåret vid kyrkokansliet har internationella avdelningen fått arbetsuppgifter som inte är direkt hänförliga till mission och internationell diakoni t.ex. som företrädare för Svenska kyrkan i mellankyrkliga ekumeniska förbindelser. En annan del av verksamheten kan anses vara inriktad på att främja församlingarnas internationella arbete. Dessa delar bör finansieras av kyrkofondsmedel. Utskottet kan dock inte se något principiellt hinder att insamlade medel och gåvomedel i rimlig omfattning används även till den administration som krävs för att t.ex. samla in dessa medel. Utskottet hänvisar till tidigare års påpekande om vikten av att administrationen blir effektivare så att administrationskostnaderna sänks.

Med anledning av det ovan anförda föreslår utskottet att kyrkomötet beslutar att avslå KMot 1999:9. I denna del anmäler Yngve Kalin särskilt yttrande.

Kantorsutbildningen på Ersta Sköndal

I motion KMot 1999:225 framförs önskemål om att Centralstyrelsen/Kyrkostyrelsen bör bevilja kyrkomusikerutbildningen vid Ersta Sköndal garantibidrag i avvaktan på statens besked om statsbidrag, alternativt ett ökat ekonomiskt stöd för den händelse statsbidrag inte beviljas.

Utbildningsutskottet, som har beretts tillfälle att yttra sig över KMot 1999:225 (bilaga 7), uppger att kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet, som är den enda i mälardalsområdet, är av hög kvalitet och att den har stor betydelse för kyrkan. Utskottet konstaterar att ombudsmötet 1996 beslutade att successivt sänka anslaget till kantorsutbildningen på Sköndal, och att förhoppningen då var att anslag kunde beviljas över Utbildningsdepartementets budget. Utbildningsutskottet påpekar att det just nu pågår samtal mellan Ersta Sköndals högskola, Utbildningsnämnden och Utbildningsdepartementet, och att man från utskottets sida uppfattar det som ytterst betydelsefullt att man når en positiv lösning så att Ersta Sköndals högskola även i fortsättningen kan bedriva sin kantorsutbildning.

Ekonomiutskottet vill mot bakgrund av nu pågående samtal avvakta resultatet från dessa innan ytterligare påpekanden görs i frågan. Utskottet föreslår därför att kyrkomötet beslutar att avslå KMot 1999:225.

Om pensionsskulden

I motion KMot 1999:226 yrkar motionärerna på att 450 miljoner kronor, utöver de 300 miljoner kronor som tidigare beslutats, förs över från kyrkofonden till Svenska kyrkans försäkringsförening för att församlingarnas och samfälligheternas inbetalning av pensionsskulden skall kunna minskas med totalt samma belopp. Motionärerna visar med belopp från Göteborgs kyrkliga samfällighet hur pensionsskulden ökat kraftigt under åren 1993-1999, dvs. under år som det funnits små möjligheter att öka rörelsekapitalet. Under samma tid har dock, påtalar motionärerna, kyrkofonden växt kraftigt.

Utskottet konstaterar att lagen om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 föreskriver (5 §) att en arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall trygga sina åtaganden avseende pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari 2000. Detta skall arbetsgivaren göra genom pensionsförsäkring eller på något av de sätt som anvisas i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse. Efter utgången av år 2009 skall dock tryggandet ske genom pensionsförsäkring eller på det sätt som anvisas i 9-22 §§ nämnda lag. Vidare föreskrivs (6 §) att Svenska kyrkan skall svara solidariskt med sina organisatoriska delar för sådana åtaganden som avser pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari 2000 och som inte har tryggats enligt 5 §. Till detta har riksdagen uttalat att det är angeläget att arbetsgivare inom Svenska kyrkan i enlighet med 5 § i lagen tryggar sina åtaganden på ett sådant sätt att bestämmelsen i 6 § om solidariskt ansvar för Svenska kyrkan inte onödigtvis behöver tillämpas. Det senare skall tolkas så att de arbetsgivare som har möjlighet skall betala pensionsskulden (åtaganden som avser pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari 2000) till Svenska kyrkans pensionsförening i slutet av 1999.

Beträffande de arbetsgivare som inte har tillräckliga fonderade medel har enligt vad ekonomiutskottet inhämtat två möjligheter diskuterats. Den ena är att betalning till pensionsföreningen sker med en revers som skall vara återbetald vid utgången av 2009 och som löper med en ränta motsvararande avkastningen av pensionsföreningens förvaltning jämte någon form av kreditförsäkrings- och administrationsavgift. Räntan kan av rättviseskäl inte bestämmas i förväg. Det andra alternativet, som för närvarande bearbetas som ett huvudalternativ, är att dessa arbetsgivare med grund i en central upphandling får hjälp att ta upp ett banklån motsvarande den del av pensionsskulden, som de inte kan betala kontant. Då kan hela skulden betalas kontant till pensionsföreningen, som slipper olägenheterna av att ligga med reverser bland sina tillgångar, samtidigt som ränta och avbetalningsvillkor bestäms med banken. Ekonomiutskottet rekommenderar att det senare alternativet kommer till stånd.

Utskottet gör den bedömningen att frågan inom en snar framtid på nytt kommer att aktualiseras efter ytterligare utredningar och klargöranden. Utskottet finner det därför motiverat att avvakta beslut tills ytterligare information föreligger, varför utskottet avstyrker motionen KMot 1999:226. I denna del reserverade sig Bengt Olof Dike, Suzanne Fredborg och Boris Olson mot utskottets beslut till förmån för KMot 1999:226.

Om begreppet mission

I motionen KMot 1999:235 hemställer motionärerna att kyrkomötet beslutar att uttala som sin mening att Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling tar med begreppet "mission" bland huvudprogrammen inom verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling.

Församlingsutskottet, som beretts tillfälle att yttra sig över motionen hänvisar till sitt yttrande OF 1998:503y i vilket utskottet hade uppfattningen att evangelisation/mission behöver aktualiseras, definieras, bearbetas och utvecklas i vår kyrka (bilaga 6). Utifrån den information som församlingsutskottet tagit del av framgår att arbetet pågår och kommer att breddas så att Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet involveras. Församlingsutskottet betonar vidare att detta är ett angeläget område även för den nu föreslagna nya Nämnden för kyrkolivets utveckling, vilket även framgår av dess instruktion där också missionsbegreppet ingår.

Ekonomiutskottet konstaterar således att frågan om begreppet mission redan är föremål för omfattande diskussion, och utskottet finner därför ingen anledning att nu göra ytterligare påpekanden. Med anledning av det anförda föreslår utskottet således att kyrkomötet beslutar att avslå KMot 1999:235.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ett extra anslagsbehov för år 2000

att kyrkomötet för år 2000 fastställer det extra medelsbehovet å 30 miljoner kronor ur kyrkofonden för att balansera budgeten,

2. beträffande Svenska kyrkans centralstyrelses budgetförslag för år 2000

att kyrkomötet med bifall till styrelsens förslag fastställer i CsSkr 1999:1 framlagda mål- och rambudget för Svenska kyrkans centrala nivå år 2000,

3. beträffande mål- och rambudget för åren 2001-2002 i övrigt

att kyrkomötet i övrigt godkänner styrelsens mål- och rambudget för åren 2001-2002,

4. beträffande Svenska kyrkans missions och Lutherhjälpens administrationskostnader

att kyrkomötet avslår motion KMot 1999:9,

5. beträffande kantorsutbildningen på Ersta Sköndal,

att kyrkomötet avslår motion KMot 1999:225,

6. beträffande pensionsskulden,

att kyrkomötet avslår motion KMot 1999:226,

7. beträffande begreppet mission,

att kyrkomötet avslår motion KMot 1999:235.

Sigtuna den 7 juni 1999

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

Lars Sköld

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Bertil Nimmersten, Birger Palo, Berit Möllebäck, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Bengt Risberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation

Bengt Olof Dike, Suzanne Fredborg och Boris Olson reserverar sig mot utskottets avstyrkande av motion KMot 1999:226 till förmån för bifall till motionen.

Särskilt yttrande 1

Yngve Kalin, Joakim Svensson, Gösta Äng, Ulla Samuelsson, Bengt Risberg och Berit Möllebäck anför följande:

Mål- och rambudgeten omfattar kostnaderna för de kyrkliga valen. De siffror som redovisas bygger på antaganden och prognoser baserade på nu liggande förslag. Något annat hade inte varit möjligt eftersom kyrkomötet ännu inte fattat beslut om valsystemets närmare utformning.

Vi vill dock redovisa vår oro för att kostnadsfrågorna inte fått en allsidig belysning. Det hade varit möjligt att efter motionstidens utgång redovisa en ekonomisk kalkyl på kostnaderna för indirekta respektive direkta val på olika nivåer. I en situation där den nationella nivåns resurser är ansträngda måste den ekonomiska aspekten också tas i beaktande när beslut fattas om vilket valsystem som skall tillämpas.

Särskilt yttrande 2

Yngve Kalin anför följande:

Jag anser att sista meningen av utskottets motivering för avslag av motion KMot 1999:9 (s. 8) borde utgå och istället ersättas med följande:

Det är angeläget att de diskussioner som förs om en samlad utrikesorganisation omfattande både Lutherhjälpens och SKM:s arbete prioriteras. Idag sker onödigt dubbelarbete. Kostnaderna för arbetet i Sverige är avhängigt organisationsformen.

Gudstjänstutskottets yttrande

1999:3y

Mål- och rambudget 2000-2002 för Svenska kyrkans nationella nivå

Till ekonomiutskottet

Med anledning av från ekonomiutskottet inkommen begäran, vill gudstjänstutskottet avge följande yttrande över CsSkr 1999:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå 2000-2002, i de delar som ligger inom gudstjänstutskottets beredningsområde.

Gudstjänstutskottet noterar inledningsvis att det nya sättet att beskriva verksamheten å ena sidan förtydligar strukturer och mål enligt vilka arbetet bedrivs, men å andra sidan ger knapphändig information om hur den verksamhet ser ut, som döljer sig bakom de angivna målen. Utskottet noterar även att arbete med gudstjänstrelaterade frågor ryms inom flera olika verksamhetsområden och att det samlade kansliet ger bättre möjlighet till samarbete mellan olika verksamheter kring gemensamma frågor.

En sådan fråga är internationellt samarbete kring gudstjänstfrågor. I Svenska kyrkans samlade internationella nätverk finns många kontakter och impulser som skulle kunna befrukta varandra. Det är angeläget att Kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet samarbetar kring dessa frågor och utnyttjar varandras kontakter inom områden som detta. Samarbete med Svenska kyrkans unga och andra rörelser inom Svenska kyrkan kring internationellt samarbete i gudstjänstfrågor bör också prioriteras. Det är angeläget att Svenska kyrkans församlingar får del av impulser från den världsvida kyrkan, men också att Svenska kyrkan genom sitt arbete med gudstjänstutveckling kan bidra till förnyelse i systerkyrkor och utlandsförsamlingar.

Det finns ett tydligt samband mellan gudstjänstutveckling och utbildningsfrågor. Det är mycket viktigt att de som utbildas till tjänst i Svenska kyrkan vid de olika profilutbildningarna är väl insatta i samtidens gudstjänstutveckling. Detta gäller inte bara blivande präster och kyrkomusiker, utan även diakoner och pedagoger berörs. Det är därför av stor vikt att goda kontakter finns mellan utbildningsansvariga och verksamhetsansvariga, så att utbildningarna formas utifrån aktuella behov. Utskottet ser i detta avseende nya möjligheter i den samlade nämnd för dessa frågor som föreslås i kyrkoordningen.

Det är också av stor vikt att tillgången på utbildade kyrkomusiker säkras och att studerande från olika utbildningsprofiler får möjlighet att bearbeta frågorna om gudstjänst tillsammans.

Ett av effektmålen talar om utvecklandet av ett fungerande nätverk för gudstjänstfrågor. Utskottet hälsar en sådan utveckling med glädje och ser Kyrknätet som ett möjligt redskap i det arbetet.

I effektmålen talas också om profilutbildning för församlingarnas gudstjänst- och fritidskyrkogrupper. Utskottet menar att sådan utbildning är viktig, inte minst med tanke på att antalet gudstjänstgrupper i församlingarna vuxit kraftigt under de senaste åren. Utskottet menar dock att det tydligare måste framgå av skrivningen att detta arbete sker i samverkan med stiften och inte direkt riktat till församlingarna. Utskottet föreslår därför följande ändring av skrivningen i inriktningsmålet (CsSkr 1999:1, s. 73):

en genomförd materialproduktion och påbörjade pilotutbildningar för gudstjänst- och fritidskyrkogrupper i samverkan med stiften.

I övrigt har gudstjänstutskottet ingenting att erinra mot den föreslagna mål- och rambudgeten.

Sigtuna 1 juni 1999

På gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Maria Klasson Sundin

Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelsson, Karin Burstrand, Evy Åberg, Lars Ekblad, Kerstin Hesslefors Persson, Tony Guldbrandzén, Åke Blomqvist, Anders Åkerlund, Elsa Spännar, AnnMarie Nylander, Martin Cruce, Ingegerd Flock Andersson och Lena Herbst.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Församlingsutskottets yttrande

1999:3y

Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002

Till ekonomiutskottet

Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över CsSkr 1999:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därför granskat mål- och rambudgeten för Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling.

Utskottet noterar med tillfredställelse att de nya samarbetsformer, som genom avtal med ett antal diakoniinstitutioner etablerades för drygt två år sedan, enligt uppgift fungerar väl. Utskottet följer med intresse hur denna utveckling kan komma att återspeglas i nämndens verksamhetsplanering. Den nu inslagna vägen med ett samarbete mellan nationell nivå och regionala samarbetspartners bör kunna övervägas också inom andra verksamhetsområden. Begränsade ekonomiska ramar gör att Församlingsnämnden/Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling under den nu förestående perioden ställs inför ett antal viktiga prioriteringsbeslut. Samtidigt som mängden uppgifter som åligger nämnden är oförändrad, innebär den nyligen genomförda omstruktureringen av Sveriges Kristna Råd (SKR) att frågor som tidigare handlagts av SKR nu behöver administreras på annat sätt. De referensgrupper Församlingsnämnden därför tillsatt i syfte att stimulera kompetensutveckling och framväxt av professionella nätverk utgör spännande exempel på nya verksamhetsformer som utskottet följer med intresse.

Det faktum att romernas språk fått självständig minoritetsspråksstatus torde få konsekvenser för Församlingsnämndens/Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utvecklings minoritetsspråksarbete. En avvägning behöver kontinuerligt göras mellan de resurser som läggs på Svenska kyrkans finskspråkiga arbete på nationell nivå och arbetet med övriga språkliga minoriteter.

Islamprojektet går mot sitt slut vilket reser frågor om hur Svenska kyrkan för framtiden bevakar och understödjer stiftens och församlingarnas arbete med religionsmöten. De senaste årens extrainsatser har inneburit en förhöjd kompetens på området som behöver upprätthållas även efter det att den projektansvarige till årsskiftet lämnar sin tjänst. Området kommer även fortsättningsvis att kräva vissa ekonomiska resurser.

Behovet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete med vuxendialogfrågorna förtjänar uppmärksamhet. I en tid när människor med små erfarenheter av och kunskaper om kristen tro söker sig till kyrkan med sina livsfrågor krävs beredskap och kompetens att möta detta behov. I flera stift bedrivs redan ett betydelsefullt arbete på området vilket också fortsättningsvis behöver återspeglas i Svenska kyrkan på nationell nivå.

Utskottet vill slutligen särskilt lyfta fram betydelsen av att Församlingsnämndens/ Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling arbete med församlingsinstruktionerna ges tillräckligt utrymme i nämndens verksamhet. I det lokala arbetet med dessa visions- och måldokument står Svenska kyrkans församlingar inför en stor och viktig uppgift som kräver stöd och stimulans från många håll.

På församlingsutskottets vägnar

Eivor Hultén

Johan Dalman

Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Marianne Pettersson, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Kristina Lundgren, Ann-Charlott Stegö.

Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar

Utbildningsutskottets yttrande

1999:3y

med anledning av Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå 2000-2002

Till ekonomiutskottet

Utbildningsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över CsSkr 1999:1 Mål- och rambudget för 2000-2002. Utskottet behandlar endast de övergripande delarna för medel till den eventuella Nämnden för kyrkolivets utveckling på s. 71 samt de delar som berör verksamhetsområdet utbildning. I samband med utskottets behandling av mål- och rambudgeten har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till direktorn för Utbildningsnämnden Margareta Hemström.

Med anledning av ekonomiutskottets begäran om yttrande anför utbildningsutskottet följande.

Utskottet uttrycker sin tillfredställelse över att arbetet med inriktningsmål och effektmål har utvecklats ytterligare sedan föregående år. Vid fjolårets kyrkomötet beklagade utskottet nedskärningarna av utbildningsstipendierna. Utskottet uppmärksammar att centralstyrelsen nu har avsatt 2 miljoner kronor för att mildra konsekvenserna av de indragna stipendierna. Utskottet menar att man måste diskutera hur kyrkans profilutbildningar i framtiden skall finansieras och hur studenternas studiefinansiering kan lösas. I denna fråga tog utskottet del av ett brev ställt till utskottet från kurs 38 vid pastoralinstitutet i Uppsala.

Utskottet ser med glädje att medel beviljas till teckenspråkig utbildning.

Utskottet lyfter också fram att Utbildningsnämnden i sina effektmål bl.a. skriver att målet är att skapa mötesplatser, utveckla nätverk, ge underlag för samtal osv. En viktig del av det pedagogiska arbetet är att åstadkomma ökat lärande i kyrkan på alla nivåer. Utskottet menar att detta kan ske genom att mötesplatser skapas och samtal kommer till stånd.

Utskottet poängterar behovet av att utveckla forskning inom kyrkans olika uppdragsområdena. En förutsättning för detta kan vara att utveckla och erbjuda kurser i grundläggande forskningsmetodik för församlingsanställda.

Sigtuna den 2 juni 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Christer Swahn

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Ingmar Ullén, Rune Entelius, Jill Kennedy Fransson, Kerstin Kedvall, Anna Lundblad Mårtensson, Margareta Nybelius, Marianne Josephsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Jansson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck, Göran Östling.

Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.

Kulturutskottets yttrande

1999:4y

Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002 (CsSkr 1999:1)

Till ekonomiutskottet

Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Mål- och rambudgetens avsnitt i CsSkr 1999:1 som behandlar verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning och kultur.

Redan år 1998 påbörjades en tydligare målstyrning av verksamheten på nationell nivå, då begreppen inriktningsmål och effektmål infördes. Utskottet uppskattar den klara och tydliga utformningen som Mål- och rambudgeten har fått, även om rimligheten hos en del effektmål kan ifrågasättas. Utskottet ser positivt på Kyrkokansliets nya strategi för målarbete, vars filosofi leder till att ansvarsfördelningen mellan styrorgan och verksamhetsledning tydligt markeras - förtroendevalda formulerar visionen, och förtroendevalda tillsammans med de anställda tar fram effektmål.

Information

Utskottet har noterat att utgångspunkter för budgetarbetet har varit att den nya organisationen inte skall leda till några mer omfattande kostnadshöjningar orsakade av utökad verksamhet. Kostnaderna för år 2000 skall i huvudsak motsvara de kostnader som gällt under 1999. Därför är det med tillfredsställelse utskottet finner undantag från krav på oförändrad verksamhets- och kostnadsnivå, t.ex. informationsinsatser som förstärker kunskapen om Svenska kyrkan hos dem som tillhör kyrkan. Stiftsinformatörer och informatörer inom samfälligheter och församlingar utgör ett viktigt nätverk för denna verksamhet.

När det gäller frågan om grafisk profil menar utskottet att ett grafiskt program borde kunna åstadkommas inom de befintliga ekonomiska ramarna, eftersom Svenska kyrkan redan har en inarbetad profil, S:t Eriks vapen, om än med en begränsad igenkänningsgrad.

Det finns förväntningar på att Svenska kyrkan skall finnas såväl på intranäten som på Internet. Utskottet anser att ekonomiska resurser bör tillföras i sådan omfattning att Kyrknätet blir ett effektivt redskap för både intern och extern information och som kommunikationsmedel för Svenska kyrkan.

Utskottet konstaterar att Svenska kyrkans information har alltför begränsade ekonomiska och personella resurser i förhållande till sina uppgifter. Mot bakgrund av att information/kommunikation är ett mycket viktigt arbete för Svenska kyrkan, bör den ekonomiska satsningen ökas inför framtiden alternativt bör en omprioritering ske.

Forskning

Verksamheten bedrivs i två huvudprogram och tio delprogram. För denna verksamhet har forskningskansliet åtta tjänster. Många församlingar efterfrågar forskarnas medverkan att informera om sitt arbete, men det begränsade antalet anställda medger små möjligheter att svara mot detta behov. Inom ramen för huvudprogrammet 'Kyrkan i samhället - traditionstolkning' pågår bl.a. utgivning av åtta band av Sveriges kyrkohistoria, ett projekt som genomföres i huvudsak med externa forskningsmedel. Huvudprogrammet 'Kyrkan i samhället - nutidstolkning' har bland sina delprogram bl.a. samhälls- och religionsanalys med mål att förse Svenska kyrkan med framför allt kvantitativa analyser.

Utskottet konstaterar att Svenska kyrkans forskningsråd har en begränsad externfinansiering av sin verksamhet, sammanlagt cirka 1 miljon kronor. Svårigheten att erhålla större forskningsbidrag beror på att Svenska kyrkans forskningsråd jämställes med de stora forskningsråden.

Utskottet har tagit del av Mål- och rambudgeten och konstaterar att Centralstyrelsen har beslutat om ett antal uppdrag till verksamhetsområdet forskning, som saknar ekonomiska och personella resurser för bearbetning av flera av dessa frågor.

Utskottet konstaterar att även verksamhetsområdet forskning har en alltför begränsad budget i förhållande till vad som bör göras.

Kultur

Kulturutskottet ser med mycket stor tillfredsställelse på det arbete med många och stora projekt som Kulturrådet har genomfört under 1998. Utskottet noterar att Kulturrådet har ambitiösa mål men alldeles för små resurser. Ursprungligen utlovades Kulturrådet att det skulle bemannas med två handläggare, en person med konstansvar och en person med generalistkompetens. Efter Kyrkokansliets omorganisation den 1 januari 1997 är Kulturrådet bemannat med en handläggare. Både Kulturrådet och kulturutskottet noterar att 'kyrka-kulturfrågor' åtnjuter ett stort gensvar i samhället, men gensvaret motsvaras inte av storleken på kanslibemanningen. Verksamheten är således ytterst sårbar, då endast en handläggare skall upprätthålla verksamheten. Som konsekvens av detta hinner inte Kulturrådet ta alla kontakter som borde odlas och upprätthållas. På grund av dessa omständigheter bidrar rådets ledamöter emellanåt med arbetsinsatser utifrån sina kompetensområden. Kulturrådets ordförande menar att rådet bedriver en marginell verksamhet, i alla fall om verksamheten beskrivs i termer av ekonomi och bemanning.

Inom ramen för 'miljardprogrammet för kyrkliga jobb - kultur 1998-2000' har Kulturrådet erhållit medel från Kyrkofonden för att bl.a. informera församlingar, stift och kyrkliga organisationer om möjligheten att använda medel ur miljardprogrammet för kulturprojekt av olika slag. Denna satsning startade i april 1999 och pågår under hela år 2000.

Under perioden 1999-2000 planeras inga stora projekt utan satsningen sker på strategiska frågor, som t.ex. villkor för kulturarbete inom Svenska kyrkan. Ett förslag till avtal föreligger mellan Svenska kyrkan och Konstnärernas Riksorganisation (KRO) gällande ersättning till konstnärer som utför arbete åt församlingar m.fl. i samband med tillfälliga utställningar och installationer. Svenska kyrkans församlingsförbund är berett att teckna ett sådant avtal med KRO.

Bland Kulturrådets inriktningsmål noterar utskottet med glädje uppgiften "att belysa och tydliggöra teologiska utgångspunkter för kyrkans kulturarbete samt stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden". I detta sammanhang vill utskottet påminna om sitt yttrande inom ramen för ombudsmötet 1998, där utskottet anser "att en vid kultursyn, där människors delaktighet i sitt kulturarv - vari även ingår t.ex. kyrkogårdskulturen - och sin kulturhistoria, bör beaktas liksom en spridning av kulturella insatser över hela landet".

Utskottet konstaterar att verksamhetsområdet kultur på sikt behöver mer resurser, såväl ekonomiska som personella.

Sigtuna den 3 juni 1999

På kulturutskottets vägnar

Börje Finnstedt

Anita Hamlund

Närvarande: Börje Finnstedt, ordförande, Reidar Gustafsson, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Anders Reinholdsson, Roland Johansson, Åke Bendix, Lisbeth Båfält, Inga-Lis Moberg, Gerd Gullberg-Johnson, Birgitta Josefson Hultgren, Kjell Söderberg, Sigvard Härnring, Magnus Liedholm.

Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.

Organisationsutskottets yttrande

1999:3y

Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002

Till ekonomiutskottet

Organisationsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002 (CsSkr 1999:1)

Allmänt

Budgetskrivelsen har fått en helt ny utformning och innehåll av skäl som framgår i inledningen. Utskottet uppskattar denna nya utformning. Den är lättillgänglig och motsvarar de önskemål som tidigare uttryckts av både utskottet och revisorerna. Utskottet värdesätter det omfattande och ambitiösa arbete som ligger bakom budgetskrivelsen. Målstyrning innebär stora krav på nytänkande hos styrelser, nämnder och kansliet. Utskottet känner väl till detta och uppskattar styrelsens fortsatta ambitioner att förankra arbetssättet.

Utskottet har funnit att det ändå emellanåt är svårt att förstå detaljer i budgetskrivelsen. Som exempel kan nämnas att det bland de ekonomiska konsekvenserna av kyrka-statreformen (s. 16) nämns systembehov med 46 mkr under år 2000. I kap. 6.8 Kyrkofondens styrelse nämns under Konsekvensändringar av kyrka-statreformen (s. 69) ett systembehov på 65 mkr för år 2000. Det är svårt att tyda om detta är ett misstag eller om det handlar om olika behov. Förståelsen försvåras även av det något dunkla begreppet systembehov. Utskottet önskar tydliga definitioner av nya begrepp som används för första gången.

Den totala rambudgeten är underbalanserad med 30 mkr för år 2000. Utskottet förutsätter att underbalanseringen är en engångsföreteelse.

Utjämningssystemet

Årets budgetskrivelse är strukturerad så att läsaren inte bara får en bild av Svenska kyrkans organisation på nationell nivå, utan också ges en bild av hur Svenska kyrkans ekonomi i vidare mening är organiserad (s. 6). Genom utjämningssystemet hör hela Svenska kyrkans ekonomi samman. Utskottet understryker vikten av en helhetsbild och en analys av ekonomiska åtgärders konsekvenser för de olika nivåerna och delarna inom Svenska kyrkan. Påfrestningarna på utjämningssystemet kommer att vara stora under de närmaste åren. Det finns risk att budgetens underbalansering drabbar utjämningssystemet och i nästa steg församlingarnas verksamhet.

De kyrkliga valen

Utskottet förutsätter att Centralstyrelsen efter att beslut om Kyrkoordningen fattats, låter utreda och redovisa frågor om framtida finansiering och ansvarstagande för valadministrationen. Detta är nödvändigt som komplettering till de uppgifter som framkommit i Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv (SKU 1998:4) avsnitt 9.8, s. 180f.

Arvoden

Organisationsutskottet har i sitt yttrande till andra kyrkolagsutskottet om Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet (KO 1999:2y) uttalat följande med anledning av motion 1999:234 av Torgny Larsson:

Utskottet anser att styrelsen har ett tungt ansvar, och att ledamöterna skall ha en rimlig ersättning. Problematiken är dock enligt utskottets mening inte begränsad till Kyrkostyrelsens ledamöter. Utskottet saknar överblick över uppdragens omfattning och annan nödvändig information, och föreslår därför att Kyrkomötet inför varje ny mandatperiod tillsätter en grupp bestående av representanter för alla nomineringsgrupper, med uppdrag att se över uppdragens omfattning och ersättningarna för de förtroendevalda på den nationella nivån.

Utskottet föreslår

att valberedningen ges i uppdrag att inför Kyrkomötet 2000 lämna förslag till ersättningsnivåer för de förtroendevalda på den nationella nivån för verksamhetsåren 2000 och 2001.

Sigtuna den 2 juni 1999

På organisationsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

Leena Björstedt

Per Westberg

Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Inger Krantz, Börje Henriksson, Birgitta Björner, Lars Öhlén, Sten-Åke Engdahl, Fredrik Sidenvall, Ulla Eriksson, Ann Larsson, Bengt Englund, Stig-Göran Fransson, Christina Åkerlund, Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Lennart Andersson.

Biskop Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.

Församlingsutskottets yttrande

1999:4y

Om begreppet mission

Till ekonomiutskottet

Till församlingsutskottet har för yttrande överlämnats KMot 1999:235 om begreppet mission.

Utskottet hänvisar till sitt yttrande OF 1998:503y:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att evangelisation/mission behöver aktualiseras, definieras, bearbetas och utvecklas i vår kyrka. I förslaget till kyrkoordning är mission angiven som en av församlingens fyra huvuduppgifter. Vidare är en av grundförutsättningarna för en församling att det finns människor som är beredda att ta ansvar för församlingens arbete. Det kommer därför att vara viktigt att man finner vägar för att inspirera kyrkfolket att ta sitt ansvar som döpta och att leva upp till missionsbefallningen.

Mission har oftast förknippats med utländsk mission. Ordet evangelisation däremot, som nu finns i Kyrkolagen som en av församlingens uppgifter, har fått en snävare tolkning och har framför allt förknippats med inhemskt arbete. När ordet mission nu finns med i förslaget till kyrkoordning omfattar det både den inhemska och utländska missionen. Denna förändring innebär att församlingarna måste beskriva hur arbetet med bl.a. mission skall utformas. Här ser utskottet att det är en viktig uppgift för såväl Församlingsnämnden som för Svenska kyrkans mission att finnas med som ett stöd. Enligt vad utskottet erfarit kommer under hösten de två nämnderna att mötas för att tillsammans beskriva vad begreppet mission innebär.

Utifrån den information som utskottet tagit del av framgår att arbetet pågår och kommer att breddas så att Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet involveras.

Utskottet vill betona att detta är ett angeläget område även för den nu föreslagna nya Nämnden för kyrkolivets utveckling, vilket även framgår av dess instruktion där också missionsbegreppet ingår.

Sigtuna den 2 juni 1999

På församlingsutskottets vägnar

Eivor Hultén

Marie Schött

Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Marianne Pettersson, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Kristina Lundgren, Ann-Charlott Stegö.

Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.

Utbildningsutskottets yttrande

1999:4y

med anledning av KMot 1999:225 av Caroline Krook m.fl. om att rädda kantorsutbildningen på Ersta Sköndal

Till ekonomiutskottet

Utbildningsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KMot 1999:225 om att rädda kantorsutbildningen på Ersta Sköndal.

Utbildningen vid Skönsdalsinstitutet är den enda kantorsutbildningen i det tättbefolkade mälardalsområdet. Denna är av hög kvalité och har mycket stor betydelse för kyrkan och hennes gudstjänst och musikliv. Sköndals centrala läge underlättar för de stift som ligger i Mälardalen att rekrytera nya kantorer. Vidare är Sköndal tillsammans med Malmö musikhögskolas kantorsutbildning de som ger högskolepoäng.

Ombudsmötet beslutade 1996 att successivt sänka anslaget till kantorsutbildningen på Sköndal från 3,7 miljoner kronor ner till samma nivå som andra kantorsutbildningar har, vilket för närvarande är ca 450 000 kronor. Förhoppningen var då att anslag kunde beviljas över Utbildningsdepartementets budget till den kantorsutbildning på högskolenivå som bedrivs på institutet.

Utbildningsutskottet hoppas naturligtvis att staten kan gå in med medel. Inom verksamhetsområdet utbildning finns många och stora behov. Just nu pågår samtal mellan Ersta Sköndals högskola, Utbildningsnämnden och Utbildningsdepartementet i ärendet. Utskottet menar att det är ytterst betydelsefullt att man når en positiv lösning så att kantorsutbildning på Ersta Sköndals högskola kan fortsätta till gagn för Svenska kyrkan.

Sigtuna den 2 juni 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Christer Swahn

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Ingmar Ullén, Rune Entelius, Jill Kennedy Fransson, Kerstin Kedvall, Carina Etander Rimborg, Margareta Nybelius, Marianne Josephsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck, Göran Östling.

Ekumenikutskottets yttrande

1999:5y

Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet 1999:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002

Detta yttrande har fogats till ekonomiutskottets betänkande
men var ej tillgängligt vid betänkandets slutjustering.

Ekumenikutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över aktuella delar i CsSkr 1999:1.

Utskottet ser med tillfredsställelse att genom verksamhetsområdesarbete det ekumeniska ansvaret nu blir mer överblickbart. Arbetet med att identifiera och analysera ekumeniska teologiska problem måste fortsätta, så som sker bl. a. i verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi. Det är angeläget att olika frågeställningar inom det vida fältet ekumenisk teologi beaktas; frågorna om sakrament och ämbete är endast en aspekt av ekumenisk teologi. Rättvisa och överlevnad är inte mindre väsentliga teologiska frågor. Skillnader av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk art måste överbryggas. Utskottet vill därför framhålla vikten av engagemang för fortsatt skuldavskrivning, utvecklingen av socialt inriktade reformprogram, påverkansarbete vad gäller de globala handels- och investeringsreglerna och påverkan på regleringar av kapitalmarknaden. Detta omfattande arbete skulle behöva förstärkas. Det gemensamma vittnesbördet om Gud som skapar, befriar och ger liv tar sig också uttryck i omsorgen om fungerande kretslopp, återanvändning av förnyelsebar energi och minimering av föroreningar i ekosystemen. Utskottet vill understryka vikten av att detta arbete ges goda förutsättningar i budgeten.

Utskottet hälsar vidare med tillfredsställelse att styrelsen föreslår att anslaget av kyrkofondsmedel till SKM och Lutherhjälpen till täckande av kanslikostnaderna skall öka. Det är utskottets mening att kanslikostnaderna helt borde finansieras av kyrkofondsmedel. Detta tillskott bör tydligt redovisas.

Utskottet delar Centralstyrelsens bedömning att den sedan länge aviserade ökningen av anslagen till Kyrkornas världsråd (KV) måste genomföras, även om detta innebär att anslagen till Lutherska världsförbundet (LVF) minskar. Med betydande förvåning har utskottet tagit del av informationen om de stora summor som givits till LVF:s Endowment Fund. Med tanke på Svenska kyrkans uttalade målsättning att verka för ett fördjupat samarbete mellan LVF och KV, är det högst märkligt att LVF tillförs medel som gör det möjligt för organisationen att fortsätta i nuvarande form. Utskottet vill här framföra sin kritik av att ärendet med LVF:s Endowment Fund har handlagts till synes utan att övergripande ekumeniska synpunkter har beaktats och kräver därför en redovisning av hur ärendet med LVF:s Endowment Fund har handlagts.

Utskottet menar att det är svårt att få en samlad bild av Svenska kyrkans ekonomiska åtaganden i ekumeniska sammanhang, framför allt i förhållande till KV, LVF och Sveriges kristna råd (SKR). Det vore värdefullt om en sådan sammanställning gjordes.

Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till styrelsens förslag rörande mål- och rambudget för perioden 2000-2002.

Sigtuna den 4 juni 1999

Christina Schnackenburg

Kajsa Ahlstrand

Närvarande: Christina Schnackenburg, ordförande, Kerstin Bergman, Bo E. Nilsson, Maja Larsson, Bengt Nilsson, Britta Olinder, Jan-Anders Ekelund, Nils Möller, Barbro Ingwall, Sten Lundgren, Allis Olsson, Gunhild Bolander, Juhani Rantanen, Bengt Berg, Kristina Sandström.