Fråga i kyrkomötet 1998:5 av Britta Olinder om översynen av evangelieboken

Kyrkomötet KFråga 1998:5

Till Centralstyrelsen

I Centralstyrelsens skrivelse 1998:4 står det att "epistel-och evangelietexterna främst kommer att ses över utifrån hur texterna inleds och avslutas så att de inte uppfattas som lösryckta ur sitt sammanhang".

Kan man då hoppas att alla de episteltexter som börjar med "bröder" skall få en mer inkluderande inledning? Finns det också möjlighet att en kort text som episteln på nionde söndagen efter trefaldighet, andra årgången, kunde uttryckas utan att fem gånger betona den kristna församlingen som uteslutande manlig? Detta har naturligtvis att göra med "om evangeliebokens texter alltid måste följa Bibelkommissionens översättning av Gamla och Nya testamentet", eftersom denna översättning t.o.m. "har kommit att bli mer dominerad av ett maskulint språkbruk än den översättning från 1917 som församlingarna tidigare har varit vana vid". Även om det grekiska ordet i varje enskilt fall skulle vara maskulint, så är en god översättning inte bara fråga om ord utan översättning från en kultur till en annan.

När det är fråga om att göra förändringar i evangelieboken, innebär det omtryckning av psalmboken. Kan man då tänka sig att även män som är författare eller kompositörer får bli omnämnda med sina dopnamn så som deras kvinnliga motsvarigheter eller som redan skett i den lilla gröna?

Britta Olinder