Kyrkomötet Snabbprotokoll 1KL 1996:5Ekonomisk utjämningFörsta kyrkolagsutskottets betänkande 1 KL 1996:5
Till utskottet hade hänvisats regeringens skrivelse 1996:2, enligt vilken regeringen beslutat inhämta kyrkomötets yttrande över det förslag till nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan som läggs fram i skrivelsen.
SkrivelsenI skrivelsen föreslås ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan. Målet för utjämningssystemet är att göra en rikstäckande kyrklig verksamhet av ungefär nuvarande omfattning möjlig, att ge väsentligen likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kyrkokommunerna inom landets olika delar samt att finansiera den rikskyrkliga verksamheten och andra för hela kyrkan gemensamma kostnader.Det föreslagna utjämningssystemet består av en generell del som omfattar alla pastorat och samfälligheter samt en individuell del där prövning sker efter särskild ansökan. Den generella delen innehåller dels en inkomstutjämning, dels en utjämning av kostnader som har strukturella orsaker. Inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på principen att pastorat eller samfälligheter vars inkomst- eller kostnadsläge är sämre än genomsnittet får ett bidrag och de med ett gynnsammare läge får betala en avgift. I den generella utjämningen kommer därmed bidrag och avgifter i huvudsak att balansera. Den individuella delen innehåller samma möjligheter som idag att bevilja ett pastorat eller en samfällighet strukturbidrag, kyrkobyggnadsbidrag och extra utjämningsbidrag. Den allmänna kyrkoavgiften sänks till 8 öre per skattekrona. Den särskilda kyrkoavgiften behålls oförändrad. För stiftsnivån innebär förslaget att stifts- och strukturbidraget behålls, men beviljas efter en friare prövning. Det allmänna utjämningsbidraget avskaffas och ersätts för stiftssamfälligheternas del inte av någon ny inkomstutjämning. Extra utjämningsbidrag skall även i fortsättningen kunna beviljas stiftssamfälligheterna. Stiftsstyrelsen föreslås få besluta om kyrkobyggnadsbidragen. Kostnaderna för den rikskyrkliga organisationen och andra gemensamma kostnader som kostnader för pensioner till präster samt för domkapitel och biskopar betalas som tidigare från utjämningssystemet. Liksom för närvarande sker all utjämning enlig förslaget via Kyrkofonden. Kyrkofondens budget beräknas bli balanserad. De ekonomiska effekterna av förslaget beräknas bli att den lokala nivån inom kyrkan årligen får disponera 230-240 miljoner kronor mer än idag, räknat på 1996 års värden. Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
MotionernaTill utskottet hade vidare hänvisats följande motioner som angår utjämningen, nämligenmotion 1996:15 av Åke Blomqvist och Ann Berg, vari hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen tillkänna att stifts- och strukturbidrag till stiftssamfälligheterna med fördel kan fördelas efter modell utformad utan s.k. utjämningseffekt, motion 1996:45 av Karl-Johan Nilsson m.fl., vari hemställs
1. att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse yrkar a) att inkomstutjämningen skall utjämna 45 procent av skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlaget, b) att den allmänna kyrkoavgiften bestäms till 7 öre per skattekrona, motion 1996:50 av Jan-Hans Sjöberg, vari hemställs
att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse yrkar a) att förslaget ang. kostnader för drift och underhåll av begravningsplatser utgår i väntan på den statliga utredningen b) att förslaget om kostnader för låg andel kyrkotillhöriga helt utgår c) att det nya utjämningssystemet träder i kraft tidigast den 1 januari 1998, motion 1996:51 av Elisabeth Engberg och Nils-Ola Andersson, vari hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen tillkänna att komponenten för utjämning av kostnader för drift och underhåll av kyrkor bör beräknas även på samarbetskyrkor där pastoraten åtagit sig ett betydande underhållsansvar samt motion 1996:52 av biskop Karl-Johan Tyrberg och Bengt Risberg, vari föreslås
att kyrkomötet som sin mening ger regeringen tillkänna att särskilda regler om utjämningsbidrag måste tillskapas för små pastorat i den extrema glesbygden på sätt som framgår av stiftsstyrelsens i Härnösand remissyttrande över kyrkoutjämningsutredningen.
YttrandeLäronämnden har yttrat sig över regeringens skrivelse samt motionerna 1996:50-52."En utjämning skall ske" skriver aposteln Paulus till församlingen i Korinth (2 Kor 8:13). Med de orden ville aposteln motivera församlingen i Korinth att ekonomiskt stödja den fattigare kristna församlingen i Jerusalem. Det i bibeltexten givna exemplet har sedan i alla tider tjänat som motivering, vägledning och kritik. En kristen församling som materiellt sett har det välbeställt är skyldig att bistå församlingar med brist på materiella resurser. Detta gäller vare sig den mottagande församlingen befinner sig i en annan världsdel eller är en del av Svenska kyrkan. Ett utjämningssystem är således läromässigt välmotiverat.
UtskottetEn annan aspekt, som angår solidariteten och som utskottet vill framhålla som väsentlig, är att utjämningsystemet som helhet är uttryck för en rimlig balans mellan skilda intressen och är utformat under hänsynstagande även till andra strukturellt betingade problem än sådana som direkt låter sig avläsas i ekonomisk statistik. Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag i dess helhet uttryck för ett sådant balanserat synsätt. Vid granskningen av skilda delkomponenter i förslaget är det enligt utskottets mening av vikt att fasthålla vid detta synsätt såsom den övergripande utgångspunkten. Med hänsyn härtill anser utskottet att det bör krävas starka skäl för att företa ingrepp i någon enstaka komponent, även om denna sedd för sig kan bli föremål för mer eller mindre väl motiverad kritik.
HemställanUtskottet hemställer1. beträffande obligatorisk pastoratsreglering för att minska kostnadsbehovet i utjämningssystemet
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 45, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,2. beträffande graden av utjämning av skatteinkomsterna, m.m.
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 45, yrkandet 1a, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,3. beträffande kostnader för drift och underhåll av kyrkor
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 51, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,4. beträffande kostnader för drift och underhåll av begravningsplatser
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 50, yrkande a, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförtsamt 5. beträffande kostnader på grund av låg andel kyrkotillhöriga
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 1996:50, yrkande b, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,6. beträffande kostnader på grund av gles bebyggelse och kallt klimat
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 52, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,7. beträffande stifts- och strukturbidragen
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 15, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,8. beträffande finansieringen av kostnader för den rikskyrkliga verksamheten, m.m.
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 45, yrkande 1b, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,9. beträffande genomförandet
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i denna del och med avslag på motion 50, yrkande c, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,10. beträffande regeringens skrivelse i övrigt
att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1996:2 i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
BeslutKyrkomötet beslutademom 1
att bifalla utskottets hemställan efter votering och rösträkning (203 ja, 36 nej, 3 avstod),mom 2
att bifalla utskottets hemställan efter votering och rösträkning (196 ja, 41 nej, 2 avstod),mom 3
att bifalla utskottets hemställan efter votering,mom 4
att bifalla utskottets hemställan,mom 5
att bifalla utskottets hemställan efter votering,mom 6
att bifalla utskottets hemställan efter votering,mom 7
att bifalla utskottets hemställan efter votering och rösträkning (202 ja, 32 nej, 3 avstod),mom 8
att bifalla utskottets hemställan efter votering och rösträkning (203 ja, 31 nej, 4 avstod),mom 9
att bifalla utskottets hemställan efter votering,mom 10
att bifalla utskottets hemställan. |