Motion till kyrkomötet

1996:15

av Åke Blomqvist och Ann Berg
om fördelningen av stifts- och strukturbidrag


Enligt nuvarande kyrkolag ankommer det på Centralstyrelsen att till kyrkofonden avge yttrande över stiftsstyrelsernas ansökningar om stifts- och strukturbidrag. Kyrkofonden beslutar om den slutliga fördelningen.

Kyrkoutjämningsutredningen har framlagt förslag till nytt skatteutjämningssystem inom Svenska kyrkan. Kyrkomötet förväntas i år få avge yttrande över en regeringsskrivelse i ärendet. Kyrkofondens kansli har i samverkan med Centralstyrelsens kansli i maj 1996 utarbetat modeller för fördelning av stifts- och strukturbidragen till stiften. I dessa modeller finns inslag både av ytterligare skatteutjämning och ytstorlek. Däremot tas ej hänsyn till skiftande förhållanden i storstad som mångfald i ekumeniskt samarbete, pendling, arbetsplatser, cityverksamhet och turistströmmarna. Utifrån bl.a. detta är en trappa knuten till invånarantal eller medlemstillhörighet ej motiverad.

Flertalet av de framlagda komponenterna i modellerna bör kunna tjäna som grund -- men i annan mixning. I alltför hög grad missgynnas storstadsstiften, som är de som är de stora givarna i utjämningssystemet. Det kan inte heller vara meningen att med stiftsbidragsgivningen införa en "dubbelbeskattning" av de givande stiften genom en s.k. utjämningsfaktor (i utredningens PM kol XIII).

Genom tillskapande av modeller för framräkning av stifts- och strukturbidrag vinns betydande förenklingar i hanteringen på många nivåer. T.o.m. finns det skäl att fråga sig om det finns anledning att ha kvar ansökningsförfarandet. Av bara den anledningen gäller det att finna modeller som inte sätter för stor press på solidariteten. Storstadsstiften måste bli förstådda för sina särskilda utmaningar och arbetsförhållanden likaväl som de till ytan stora stiften måste bli förstådda att stora avstånd sätter prägel på arbetssituationen.

En omarbetad modell för stiftsbidrag byggd på samma basbidrag till alla stift, ytbidrag utöver genomsnittet, bidrag per invånare (utan reduktion) samt bidrag till domkyrkor med inslag av riksuppgifter innebär i stort endast en matematisk fördelning och ger stiften större frihet i sättet att främja församlingslivets utveckling och tar också hänsyn till stiftens olika strukturer och arbetsförhållanden.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

  att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna att stifts- och strukturbidrag till stiftssamfälligheterna med fördel kan fördelas efter modell utformad utan s.k. utjämningseffekt.

Huddinge den 18 juni 1996

Åke Blomqvist Ann Berg