StSkr 1996:506

Bilaga

Nämnden för svenska kyrkans mission
och
Stiftelsen svenska kyrkans mission
Årsredovisning 1995

Org nr 817600-4276

Innehållsförteckning

Östra Afrika
Södra Afrika

Sydamerika
Centralamerika

Årsredovisning

INLEDNING

Eftersom missionen är en kallelse att söka lärjungegöra folken, lära ut det Jesus från Nasaret befallt, och missionens första prioritering dessutom är de beträngda har missionsuppdraget alltid varit förknippat med kamp för mänskliga rättigheter. Det har gällt slavar, erövrade folk, de kastlösa, de fattiggjorda, de röstlösa, de förförda, de fängslade och torterade. Det är bland dem Jesus har sagt att han skall låta sig finnas:`Jag var hungrig, törstig, hemlös, naken, sjuk och i fängelse' -- och vi såg honom eller såg honom inte." (Riktlinjer på 1990-talet.)

Under verksamhetsåret 1995 har den del av Svenska kyrkans missions (SKM) verksamhet som är inriktad på mänskliga rättigheter (MR) och demokrati aktualiserats på ett särskilt sätt. Dels slutfördes ett tvåårigt projekt med målsättning att arbeta fram riktlinjer för arbetet med MR-frågor. Dels innebar förändrade rutiner i Sida:s fördelning av stöd till MR-projekt en plötslig minskning av förväntade resurser. Omfördelning av insamlade medel fick göras för att kunna genomföra utlovade åtaganden. Det resulterade också i en nyttig prioriteringsdebatt.

Det är emellertid viktigt att påpeka att arbetet med mänskliga rättigheter inte är ett nytt åtagande. Det har funnits med som en integrerad del av missionens verksamhet alltifrån den internationella missionsrörelsens framväxt ur kampen mot slavhandel och slaveri i slutet av 1700-talet. Engagemanget under 1995 för de asiatiska gästarbetarnas slavliknande villkor i Gulfstaterna och det ekumeniska arbetet för och med dem står i samma tradition.

När SKM:s strategi för arbetet med mänskliga rättigheter skulle formuleras var det naturligt att engagemanget motiverades utifrån den lutherska förståelsen av Guds handlande genom lag och evangelium. Enligt denna indelning förs arbetet för mänskliga rättigheter till lagens område. Lagens motsats är inte evangeliet, utan laglösheten. Lagen har sitt givna utrymme i kyrkans liv, och om samhället avviker från lagen är det kyrkans sak att med kraft hävda denna, men att hävda den just som lag, som bjudande plikt och inte som evangelium; Guds fria accepterande av människor i all vår ofullkomlighet. Om lagen uppfattas som evangelium har den ofärdiga människan ingenting att hoppas på och hon drivs till förtvivlan där ingen utväg finns. Om evangeliet uppfattas som lag upphör det att vara den zon av frihet där Gud och människa möts till människans upprättelse.

Lagen främjar det gemensamma mänskliga livet på jorden. Människan är enligt kristen tro Guds representant i skapelsen. Att engagera sig för människors liv, hälsa, utveckling och frihet är att dela Guds lidelse. Kyrkan är kallad att göra detta i Kristi efterföljd, han som enligt evangeliet kom, inte för att upphäva utan för att uppfylla lagen, och som säger att inte minsta prick i lagen ska förgås innan himlen och jorden förgår.

Historiskt sett är det tron på Gud som alla människors Skapare, som ligger till grund för de första formuleringarna av de mänskliga rättigheterna i Europa och Amerika. Enligt lutherskt sätt att se är Guds lag inte bunden till vissa formuleringar. Luther menade att "den kristne samman med Kristus kan skriva nya dekaloger, som är bättre än Moses' ". Lagen, det som reglerar människors rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra, kan och bör ständigt formuleras på nytt, så att den uppfyller sitt syfte. Nutida försök att uttrycka den livsbefrämjande sidan av lagen är de olika deklarationerna om mänskliga rättigheter, inkluderande kvinnors och barns rättigheter. Detta stämmer väl överens med Jesus försvar av barns och kvinnors liv och värde.

Genom att knyta engagemanget för mänskliga rättigheter till talet om lagen görs det klart att Guds handlande i världen inte begränsas till kyrkan, men kyrkan har ett speciellt ansvar för att hävda de goda, livsbefrämjande ordningarna när dessa kränks. När lagen respekteras är det, enligt kristet sätt att se, Guds vilja som blir gjord, oavsett vad den som följer lagen tänker om Gud. Detta utgör en grund för samarbetet om mänskliga rättigheter över kyrkans gränser. (Från målsättningsdokument för SKM:s arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter 1995).

Området mänskliga rättigheter och demokrati är ett av fem prioriterade arbetsområden i SKM:s verksamhet. Denna verksamhetsberättelse kommer att ta sin utgångspunkt i att redogöra för SKM:s samarbetet med kyrkor och ekumeniska organisationer utifrån dessa huvudområden. Mindre utrymme än tidigare kommer att ges åt bakgrundsteckningar som rör det politiska, ekonomiska och sociala sammanhanget. För sådant material hänvisas till SKM:s årsbok. Intentionen är att något svara mot önskemålet att förkorta verksamhetsberättelsen och att koncentrera den till kyrkornas aktuella verksamhet.

De fem prioriterade områdena är:

Kyrkosamverkan, vilket kan innebära stöd till församlingsuppbyggande verksamhet, evangelisation, radio- och litteraturarbete, ungdomsverksamhet, kvinnoarbete, kyrkobyggnadsprogram, förutom generella bidrag till vissa kyrkors hela verksamhet.

Teologisk utbildning och teologisk reflektion innebär prästutbildning och fortbildning, teologisk korrespondensundervisning för evangelister och lekfolk, institut för kontextuell teologi, religionsmöte och religionsdialog, utveckling av inhemsk kyrkomusik och liturgi.

Hälso- och sjukvård innebär fortsatt ansvarstagande för delar av den verksamhet (sjukhus och sjukstugor) som SKM varit med att bygga upp tillsammans med de lokala kyrkorna; särskild satsning på grupper som inte har tillgång till vård: de fattigaste och utanförställda (t.ex. gatubarn, prostituterade, kastlösa, stamfolk, minoriteter), kvinnor och barn; symbolinsatser bland hivsmittade och aidssjuka prioriteras; förebyggande hälsovård.

Utbildning och ledarskapsutveckling innebär i synnerhet utbildning för förändring, utbildningsmöjligheter för flickor som har svårt att få tillgång till studier, byinriktad vuxenutbildning men även stöd till progressiv universitetsutbildning, ledarskapsutveckling.

Mänskliga rättigheter och demokratiutveckling innebär särskild tonvikt på barns och kvinnors rättigheter, kampanj mot barnprostitution; konfliktlösning och försoning genom kyrkornas nätverk som ger unika möjligheter till medling i konflikter; stöd till demokratiutveckling genom kyrkornas väljarutbildning och valövervakning.

Dessa fem verksamhetsområden ryms ofta inom en och samma kyrka. Det är ett uttryck för den helhetssyn som präglar kyrkornas verksamhet i Afrika, Asien och Latinamerika. Tillsammans illustrerar de det som överallt är kyrkans uppgift -- vittnesbördet om Kristus -- tjänst och upprättelse åt människor -- gemenskap och enhet i Gud.

AFRIKA

• den fortsatta ekonomiska fattiggörelsen med en betungande skuldbörda och en minskande andel av världshandeln.
• en stagnerande matproduktion.
• en omfattande befolkningsökning.
• en urholkning av socialtjänsten där grundläggande behov av utbildning och hälso- och sjukvård blir allt sämre tillgodosedda.
• en växande polarisering längs religiösa och etniska linjer.

Östra Afrika

Regionalt

SKM:s insatser kanaliseras genom ett antal organisationer belägna i Nairobi. Den övervägande delen av stödet gäller teologi, utbildning samt mänskliga rättigheter.

Till det mest angelägna i kategorin teologi hör arbetet inom PROCMURA (Project for Christian-Muslim Relations in Africa), som verkar för fördjupad dialog och samverkan mellan kristna och muslimer. Arbetet sker i stor utsträckning genom regionala PROCMURA-råd som relaterar till nationella kristna råd och kyrkor i olika delar av Afrika med syfte att öka kunskapen om islam och om relationen kristendom-islam, samt att verka för dialog och samtal mellan företrädare för de båda religionerna.

Arbetet har fungerat längst i Västafrika där viktiga insatser för försoning och samtal görs i en mycket politiserad och polariserad situation. I Östafrika behöver arbetet ännu tid att breddas och fördjupas. Det har visat sig svårt för PROCMURA att etablera väl fungerande kontakter i Tanzania. Delvis beror detta på att landets kristna råd, som är PROCMURA:s naturliga samarbetspartner, ännu inte fullt förmår att ta en koordinerande roll i denna verksamhet. Arbete pågår för att förbättra situationen. Initiativ har även tagits för att förbättra kontakterna mellan PROCMURA och Tanzanias lutherska kyrka (ELCT) med målet att få tillstånd ett fungerande samarbete.

Bland de olika utbildningsinsatserna märks anslag till AACC:s (All Africa Conference of Churches) kvinnligt ledarskap. AACC är SKM:s huvudpartner i regionen och får även stöd till arbetet för försoning, konfliktlösning och mänskliga rättigheter. SKM tog i början av året initiativ till fördjupat samtal om rådets arbete inom dessa och andra områden. Det har inte givit förväntat resultat, varför det från SKM:s sida förblir en prioritet för kommande år att medvetet arbeta upp kontakterna med AACC.

Eritrea

Fyra år har gått sedan det nästan 30-åriga inbördeskriget upphörde. Såren efter kriget har till det yttre läkt. Vägar repareras, byggnader byggs upp igen eller rivs och de förstörda kringspridda krigsmaterielen forslas bort eller rostar sönder. Människors egen inre läkningsprocess är dock svår att bedöma och Eritrea lär under lång tid framåt få leva med krigets konsekvenser, inte minst i den egna befolkningens inre reaktioner. Fortfarande är ett betydande antal eritreaner kringspridda i världen, den största flyktinggruppen finns i Sudan. På grund av politiska spänningar mellan Eritrea och Sudan har majoriteten av eritreanerna i Sudan ett stort intresse av att snarast återvända till sitt forna hemland.

En demokratisk process som i många stycken liknar den i Etiopien pågår i Eritrea, och även i Eritrea är det många som hyser oro för att betydande folkgrupper kan komma att stå vid sidan av processen. Landet är dock f.n. det fredligaste på Afrikas Horn och förutsättningarna för en fortsatt positiv och fredlig utveckling är goda. En viktig faktor är att den ekonomiska utvecklingen går i rätt riktning.

Kyrkorna i Eritrea lever till största delen i samförstånd med varandra och kontakterna fördjupas nu genom ett samarbete om utarbetande av gemensamt material för religionsundervisning i de eritreanska skolorna. Behovet av utbildning av församlings- och kyrkoledare är mycket stort i såväl den evangeliska som den eritreanska ortodoxa kyrkan.

Kyrkornas roll i Eritrea är fortfarande inte helt klar. Det förefaller troligt att deras verksamhet i fortsättningen kommer att begränsas till de direkt kyrkliga aktiviteterna medan det sociala arbetet får bedrivas genom separata organisationer. Orsaken är främst myndigheternas behov av insyn och koordinering av de stora sociala insatserna från kyrkor och privata organisationer.

Eritreas evangeliska kyrka (ECE), som är SKM:s huvudpartner, har under året arbetat intensivt med att forma kyrkliga stadgar som är anpassade till det nya samhället och som skulle ge de lokala församlingarna och områdena i kyrkan utökade befogenheter. Det återstår dock att se om den nya konstitutionen/stadgarna kan godkännas av kyrkans generalsynod (årskonferens).

SKM har under året medverkat till att ECE kunnat finansiera introduktionen av en enhetlig löneskala, något som är grunden för att få en fungerande administrativ struktur. Samtidigt är det viktigt att nämna att ECE är en kyrka med ett mycket stort beroende av anslag utifrån för hela sin verksamhet, och detta hotar hela kyrkans självständighet och självkänsla. SKM anser dock att detta faktum i ECE:s fall primärt måste mötas genom en koncentration på utbildning av församlings- och kyrkoledare, så att kyrkan med en egen kapacitet kan samtala och lösa problemen. I Belessa utanför Asmara bygger ECE ett utbildningscenter och trots att lokalerna inte är färdigställda påbörjades den första utbildningen hösten 1995. Det är en vidareutbildning för att evangelister ska kunna bli präster i kyrkan.

Etiopien

Under 1995 hölls val till det nybildade parlamentet i Etiopien och landet har nu en på pappret demokratisk konstitution. Betydande delar av landets befolkning deltar dock inte särskilt aktivt i demokratiprocessen eftersom flera betydande oppositionsgrupper numera av myndigheterna är stämplade som illegala. De flesta partier i Etiopien har någon form av etnisk förankring och motivering för sin existens, men det är inte särskilt svårt att se att majoriteten av de tillåtna partierna på något sätt är knutna till den för närvarande styrande folkgruppen från Tigray.

Det finns också en tilltagande oro för myndigheternas sätt att handha frågor om mänskliga rättigheter. SKM:s huvudpartner i Etiopien, Mekane Yesus-kyrkan (EECMY), har under 1995 etablerat ett kontor för frågor relaterade till fred, demokrati och mänskliga rättigheter och en kvinnlig fredssekreterare anställdes i slutet av året. SKM stöder detta arbete genom ekonomiska anslag.

Skörden i Etiopien var under 1995 förhållandevis god och ingen landsomfattande svältkatastrof har proklamerats. Eftersom majoriteten av landets befolkning lever i en permanent risk för svält, har människor i många lokala områden under långa perioder lidit av undernäring, och barnadödligheten är fortsatt onormalt hög i jämförelse med de flesta andra länder i världen. I Centrala Synoden arbetar EECMY, med stöd från SKM, med ett program som syftar till att långsiktigt ge en grupp utsatta människor möjligheter till att själva ta ansvar för sin situation. Programmet bedrivs på en mycket basal nivå och innehåller bl.a. stora delar utbildning i jordbruk och hälsovård, konstbevattning av fälten, introduktion och distribution av nya och bättre grödor samt på försöksanvändning av små enkla kinesiska traktorer som kan användas i jordbruket, som vattenpump och i en mängd andra aktiviteter. Detta program bör långsiktigt ha en betydligt positivare effekt än utdelning av mat, som skett i området under en följd av år.

Kyrkornas situation påverkas av den nyligen antagna etiopiska konstitutionen, som fastslår att landet är en sekulär stat och att ingen direkt bindning i fortsättningen skall finnas mellan kyrka och stat. I denna situation ser den etiopiska ortodoxa kyrkan sin ställning hotad. Öppenheten mot omvärlden och den massiva evangelisationen från evangelikala rörelser från väst upplevs också av ortodoxa kyrkan som påtagliga hot. Det ekumeniska klimatet i Etiopien är inte särskilt gott och det har hittills varit omöjligt med ett närmande och en förståelse mellan de kristna kyrkorna. SKM:s styrelse hade under hösten 1995 ett samtal om situationen i Etiopien, och styrelsen uttalade ett stort intresse av att aktivt stödja de positiva krafter som vill arbeta för en närmare dialog och förståelse mellan kyrkorna.

Etiopiens förbindelser med Sudan har under året blivit allt sämre, och det finns i Etiopien en utbredd rädsla för muslimsk fundamentalism inte minst utifrån grannlandet Sudan.

Tillväxten inom EECMY fortsätter, antalet medlemmar i kyrkan är nu ca 1,8 miljoner. I takt med tillväxten ökar behovet av kristen undervisning av nya medlemmar och utbildning av församlings- och kyrkoledare. Genom personal och anslag stöder SKM aktivt EECMY att möta detta behov. Den tilltagande etniska profileringen samt regionalisering i landet oroar och kan få återverkningar för sammanhållningen inom EECMY. Den centrala synoden, med centrum i Nakamte, är den av EECMY:s synoder som växer snabbast. Den sjuder av andlig aktivitet och har en väl sammansatt och välutbildad synodledning. Självfinansiering av det evangeliska arbetet är numera hög, men ytterligare satsningar behövs på utbildning av församlingsledare, präster och evangelister.

SKM har i Etiopien f.n. 5 missionärer som arbetar inom EECMY med hälsovård/medicinskt arbete och administrativt arbete. Under den tidigare marxistiska militärregeringen var det viktigt för kyrkans existens med påtagliga och väl synliga utvecklingsprojekt. SKM:s stöd till det medicinska arbetet under slutet av 1980-talet utgjordes därför till stor del, på EECMY:s egen begäran, av projektanslag för uppförande av sjukvårdskliniker i olika delar av landet. Den stora frågan är om EECMY kan fortsätta att driva dessa kliniker och hur driften då skall finansieras, eller om institutionerna skall överlämnas till myndigheterna med omedelbar nedgång av standarden beträffande såväl personal som material och mediciner som resultat.

I detta sammanhang bör också nämnas att EECMY är ekonomiskt mycket beroende av utländska bidrag till sin verksamhet. Detta är långsiktigt förödande för kyrkans självkänsla och självständighet. SKM söker nu, tillsammans med övriga samarbetspartner, att initiera samtal med EECMY om att ge de lokala församlingarna ett större inflytande. Detta skulle förhoppningsvis långsiktigt leda till ett mindre beroende av medel utifrån.

Kenya

De inrikespolitiska spänningar som präglat Kenya sedan valet 1992 är ännu mycket påtagliga. En splittrad opposition har inte på allvar förmått utmana den sittande regeringen. Med en snabbt växande befolkning och begränsad tillgång på odlingsbar jord, har frågorna om rättvis landfördelning förblivit i fokus i den politiska debatten. Mindre jordägares rättigheter åsidosätts till förmån för de mer kapitalstarkas intressen. Korruption, maktfullkomlighet och svågerpolitik med tydliga etniska drag präglar mycket av statsmaktens agerande i dessa frågor. Ett par tusen människor lever som internflyktingar på grund av dessa motsättningar.

SKM:s samarbete med Kenyas kristna råd (NCCK) är särskild fokuserat på rådets arbete med demokrati och mänskliga rättigheter. Inom programmet 'Education for Participatory Democracy' har man framför allt ägnat sig åt försoningsarbete samt fördjupade utbildningsinsatser för att konsolidera demokratin som arbetsform och därmed förebygga ett bakslag för den unga demokratiska processen i landet. Till det positiva man uppnått under året hör att frågan om den konstitutionella grunden för demokrati och mänskliga rättigheter har bearbetats i seminarier med beslutsfattare och ledare främst inom kyrkorna. Genom detta har viktiga opinionsbildande insatser gjorts, vilka bidragit till en bredare debatt kring de grundlagsändringar som den sittande regeringen vid skilda tillfällen aviserat.

Under året har NCCK genomgått en kraftig omstruktureringsprocess i riktning mot en minskad organisation och ett spänstigare arbetssätt. Rådets roll som initiativtagare och utvecklare blir efter detta tydligare.

Liberia*

Situationen i landet präglas helt av det förödande inbördeskrig som pågått i sex år. Sedan en överenskommelse ingåtts i september 1995 råder dock en mycket skör fred. Ett övergångsråd, där de tre största krigförande parterna är representerade, leder landet. Överenskommelsen stadgar att de olika fraktionerna skall avväpnas. Landet skall öppnas så att flyktingar kan återvända hem. Förberedelser för allmänna val under senare delen av 1996 skall påbörjas. Man beräknar att ca 60 000 soldater finns i landet. Av dessa är en fjärdedel barn och ungdomar. Avväpningen av de olika parterna, vilken är en grundläggande förutsättning för varaktig fred, har visat sig gå betydligt långsammare än vad fredsöverenskommelsen stipulerar. Sporadiska överträdelser av vapenvilan förekommer på olika håll i landet. Det är oklart om de olika fraktionsledarna verkligen kan kontrollera sina styrkor. Situationen i Liberia är politiskt komplicerad och mycket labil.

Den lutherska kyrkan (LCL), som SKM samarbetar med, valde under året en ny kyrkoledning, med pastor Sumoward Harris som ny biskop. Genom att besöka de tillgängliga delarna av landet samt flyktingarna i grannländerna har den nye biskopen försökt bygga vidare på den nystart som skett i kyrkan. I förhoppning om en positiv utveckling av den pågående fredsprocessen har den nya ledningen under året börjat planlägga kyrkans arbete för alla de stora utmaningar landets befolkning står inför när freden blir verklighet. Massiva insatser kommer att behövas för att bistå hemvändande flyktingar och för återuppbyggnad av det förödda landet. Stöd även till återuppbyggnad av församlingar och kyrkobyggnader, sjukhus och skolor kommer att bli avgörande för kyrkans möjlighet att ge ett konstruktivt bidrag för fred, försoning och nytt liv. _________________________________________

* Liberia ligger i Västafrika men handläggs av sekreteraren för Östra Afrika, varför det redovisas under denna region

Tanzania

I oktober 1995 hölls de första flerpartivalen i landet på över trettio år. Genomförandet av valet präglades av påtagliga organisatoriska brister. Direkta oegentligheter rapporterades från många håll. Till ny president valdes emellertid Benjamin Mkapa, från det sittande regeringspartiet. Samma parti, som lett Tanzania sedan självständigheten, fick också en stor majoritet i parlamentet. President Mkapa står inför flera svåra utmaningar. Sedan en ny regering bildats med många nya ministrar har förhoppningarna ökat om att de utlovade krafttagen för att bekämpa korruption och effektivisera den statliga förvaltningen kan komma att förverkligas. Därmed skulle också större delen av de lån, krediter och annat bistånd som är en viktig del av Tanzanias ekonomi, men som i stor utsträckning frusits under de senaste året, åter komma landet till del. En medveten ekonomisk fördelningspolitik krävs också för att motverka de växande klyftorna i samhället. Framtidsperspektivet för svaga grupper är annars mycket oroande.

Med en aktiv opposition i parlamentet kommer den politiska debatten i landet att vitaliseras. Brister i regeringens politik och oegentligheter i myndighetsutövning kommer att kunna påtalas. Detta torde på sikt leda till en förbättring och effektivisering inom många områden i den offentliga förvaltningen.

Utöver ett generellt ekonomiskt stöd till den lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) är SKM:s insatser i synnerhet riktat till kyrkans hälso- och sjukvårds-/sociala arbete, utbildning samt evangelisation och församlingsarbete/kyrkosamverkan.

Med de ytterst begränsade ekonomiska resurser som står till buds kämpar kyrkan med stora åtaganden inom hälso- och sjukvård. I nordvästra delen av landet, där SKM sedan gammalt har djupa relationer, är situationen vad gäller utbildad personal sedan några år tillbaka särskilt besvärlig. De stora internationella insatser som görs för över halvmiljonen Rwandaflyktingar i området, har med välbetalda tjänster förorsakat en avtappning av personal från kyrkornas hälso- och sjukvårdsarbete. Eftersom kyrkans (och Tanzanias) ekonomi inte tillåter en höjning av personalens löner har bristen på kompetent personal under året varit mycket allvarlig. Genom stöd till lönebidrag vid sjukhus och kliniker har SKM försökt bidra till en förbättring av situationen. Under året har även en nyinrättad gynekologtjänst på Ndolage sjukhus blivit besatt, samtidigt som sjuksköterskeutbildningen fått ökade resurser på lärarsidan. Det har däremot inte funnits utrymme att nyrekrytera en missionär för en sjukskötersketjänst. Inom det förebyggande hälsovårdsprogrammet har möjligheter till en kontinuerlig medicinförsörjning säkerställts.

I det nordvästra stiftets program till stöd för barn som blivit föräldralösa på grund av aids är nu ca 70 000 barn registrerade. Under året har programmets olika verksamheter konsoliderats. Särskild tonvikt har lagts vid att utbilda lokal personal för ledande funktioner inom programmet.

Inom SKM:s stöd till utbildningsinsatser förekommer stipendier för kvalificerad utbildning av kyrkans personal samt lärare. Några fleråriga studieinsatser har under året avslutats. Kyrkans eget utbildningsprogram för kvinnor har fått stöd under flera år. Under 1995 har SKM beslutat att bejaka kyrkans begäran om en kvinnlig missionär, med uppgift att vara utbildningssekreterare inom kyrkans kvinnorörelse med särskilt ansvar för detta program.

Ett hostel för flickor samt ett utbildnings- och ungdomscentrum har under året i det närmaste färdigställts i det nordvästra stiftet.

Bland de insatser som SKM stöder när det gäller församlings- och evangelisationsarbete bör utvecklandet av ett kyrkans förskolearbete särskilt nämnas. I ett utbildningsprogram för lärare, baserat på Montessoripedagogik, förenas kyrkans fyra stift runt Viktoriasjön i en gemensam satsning på att bygga upp fungerande förskolor i lokala församlingar. Detta arbete är ett första praktiskt exempel på samverkan och resursdelning över stiftsgränserna i denna del av kyrkan. Ett beslut att decentralisera kyrkans grundläggande prästutbildning till tre platser i landet förstärker denna regionala samverkan. Samma fyra stift runt Viktoriasjön förenas sedan början av året i en gemensam prästutbildning, där var och en ställer lärarkrafter till förfogande. SKM har under året medverkat till att denna nysatsning kunnat komma igång.

Från att ha varit ett av de mest konfliktdrabbade områden i världen präglas nu Södra Afrika av lugn och stabilitet. Angola visserligen undantaget, men en fredsprocess är nära även där.

Sydafrika måste anses vara en slags garant för den fortsatta demokratiska processen. Southern African Development Community (SADC) med säte i Gaborone, Botswana, har nu fått Sydafrika som medlem och har bl.a. som uppgift att skapa ett ekonomiskt och politiskt öppet Södra Afrika.

De sociala klyftorna är fortfarande oerhörda. Diskrepansen mellan fattiga och rika i Sydafrika hör till de största i världen. Samtidigt är de fattiga i Sydafrika väl beställda i jämförelse med de fattiga på Mocambiques landsbygd. Massflykt från hela regionen till sydafrikanska storstäder är ett inte alltför attraktivt alternativ.

Kyrkorna spelar alltjämt en viktig roll. De allt fredligare förhållanden som utvecklats verkar inte på något sätt ha lett till minskad aktivitet i kyrkorna utan snarare tvärtom. Afrika är en religiös kontinent och några egentliga tecken på sekularisering finns inte. Ett viktigt inslag är de många s.k. oberoende kyrkorna som utgör slående exempel på en afrikaniserad kristendom. I den mån dessa kyrkor dragits in i den ekumeniska rörelsen har de en positiv effekt på de etablerade, på många sätt alltför västerländska kyrkorna.

Ekumeniska råd finns över hela regionen, de flesta verksamma i nära kontakt med Kyrkornas världsråd. I Botswana, Swaziland och Sydafrika är romersk-katolska kyrkan full medlem. Traditionell afrikansk religion finns som en stark underström i många kyrkor. Islam har en mycket aktiv minoritet i Sydafrika och dominerar i norra Mocambique, men är annars än så länge marginell.

Moçambique

Freden är ett faktum och människor återvänder successivt till sina hembyar för första gången på många år. På ett häpnadsväckande sätt har kriget ersatts av fredliga sammandrabbningar i parlamentet. Frelimo är kvar i ledningen, men Renamo utgör nu en mycket aktiv opposition. Kyrkan ses av båda sidor som en väsentlig fredsfaktor. När avgångsvederlag för de många soldaterna från både Frelimo och Renamo skulle diskuteras var kyrkan tvungen att gå emellan som medlare.

SKM:s partner, den anglikanska kyrkan (Lebombostiftet), har spelat en erkänt viktig roll i fredsarbetet. Välkänt är deras försök att smida svärd till plogbillar. Samtidigt är denna kyrka mycket fattig. Freden har inte ändrat på detta förhållande, snarare har det nu, då människor kan röra sig mera fritt, blivit alltmer uppenbart hur förödande fattigt Moçambique är.

SKM:s insats inom hälso- och sjukvårdsområdet, att upprusta sjukhuset i Maciene 250 km norr om Maputu, ligger väl inom kyrkans egna prioriteringar. Framför allt fungerar SKM:s missionärer som ett stöd och har ingen direkt ledningsfunktion, en insats präglad av stor flexibilitet.

Sydafrika

Kyrkan fortsätter att spela en central roll i det sydafrikanska samhället. Situationen är kritisk på flera sätt och politiska ledare har inte varit sena att vädja till kyrkan om hjälp.

Sydafrikanska kyrkorådet (SACC) spelar även fortsättningsvis en mycket central roll inte minst i freds- och försoningsarbetet. Det politiska och kriminella våldet oroar. Värst är det i KwaZulu/Natal där massakrer förekommit då och då hela året. Trots att även kyrkan har svårt att hitta konstruktiva lösningar i denna provins har president Mandela upprepade gånger sökt upp SACC:s ledning för att få hjälp.

Hela året har präglats av förberedelser för försoningsarbetet. En statlig kommission för sanning och försoning har inrättats. Tanken är att amnesti skall ges i många fall då människor träder fram självmant. Man talar även om att ge och ta emot förlåtelse. Det handlar om alla dem som begått brott i apartheids tjänst, men även om dem på andra sidan som också har gjort sig skyldiga till övergrepp.

SACC står i mycket nära kontakt med den nya kommissionen. I ett land där merparten av befolkningen är kristen är det uppenbart att kyrkan kommer att ha en avgörande roll i försoningsarbetet. Många av de duktiga ledarna inom kyrkorna har fått attraktiva tjänster inom olika regeringskanslier, vilket försvårar kyrkornas strategiskt viktiga arbete. Även bland de svarta ökar klyftan mellan fattiga och rika.

Det teologiska arbetet i Sydafrika är spännande och dynamiskt. Det är frustrerande att vita teologer fortfarande dominerar debatten även om många av dem är duktiga och ger viktiga bidrag. Samtidigt finns en mindre grupp svarta teologer som också är högst kompetenta, men som isolerar sig. Inom den kontextuella teologin möts svarta och vita teologer på ett frukbart sätt. SKM:s stöd till detta teologiska arbete är betydande.

Lika viktigt är det att säkerställa den teologiska utbildningen inom den lutherska kyrkan (ELCSA), som fortsatt att vara en kyrka för de fattiga i Sydafrika. Dilemmat med låga prästlöner kvarstår dock och det är svårare nu än förut att få duktiga studenter att satsa på kyrkan. Ändå är intresset för teologisk utbildning stort.

Det nya Sydafrika har på ett nytt sätt aktualiserat frågan om luthersk kyrkoenhet. ELCSA:s bildande 1975 kom inte att omfatta några vita medlemmar. Det finns två tyska, lutherska kyrkor som nu borde hitta vägen till en kyrkoenhet med ELCSA. Dit hör eventuellt också den Nordiska församlingen i Johannesburg. Samtal har förts under året, men en konkret handlingsplan saknas.

SKM:s stöd till ELCSA är långsiktigt och en kyrkosamverkan som ger anledning till stor tacksamhet. I en tid då många får dra sig ur sitt sydafrikaengagemang, eller radikalt lägga om det, finns här för SKM en partner som gärna vill se personellt samarbete och som har utrymme för utländska medarbetare.

Sedan början av 1995 har SKM en kvinnlig missionär som arbetar som präst i ELCSA:s Kap-Oranjestift. Uppgiften är att utveckla kvinnofrågorna i allmänhet och stärka kvinnans ställning i kyrkan i synnerhet, ingen lätt uppgift. Det som redan är känt blir väldigt tydligt: kyrkan i Sydafrika, i varje fall de historiska kyrkorna, är totalt mansdominerad när det gäller alla ledande funktioner. Denna missionärstjänst har stor betydelse i en tid när människor är inställda på förändring. Utmaningen och inspirationen i sydafrikaengagemanget fortsätter med oförminskad kraft.

En vänstiftsrelation har under året upprättats mellan Skara stift och Sydöstra stiftet inom ELCSA. Det är en del av Sydafrika och den lutherska kyrkan som SKM haft kontakt med alltsedan SKMs tillkomst.

Zimbabwe

Zimbabwe är en väl fungerande nation i den regionala kontexten inom Södra Afrika, men lider av att statsapparaten domineras av en enda partigruppering. Debatten är livlig på många håll i landet och regimen kritiseras öppet i vissa tidningar och i studentsammanhang. Det är uppenbart att demokratin behöver vitaliseras och att mer resurser skulle behövas för att utveckla landsbygden. Landet lider oftast av torka, direkt eller indirekt.

De protestantiska kyrkornas råd (ZCC) tycks mer och mer få inflytande när det gäller demokrati, kvinnans ställning, autentisk utveckling och kyrkans roll som garant för en helhetssyn på människan i ett samhälle i kraftig förvandling. ZCC är tillsammans med den evangelisk lutherska kyrkan i Zimbabwe (ELCZ) SKM:s huvudpartner och ett av de bäst fungerande råden i Afrika. Samma starka administration finns tyvärr inte inom ELCZ, SKM:s andra huvudpartner och den enda kyrka vars tillkomst SKM som ensam mission bär ansvaret för. SKM:s övertygelse att kyrkan själv måste reda ut och ta ansvar för administration och ekonomi finns kvar. En medicinsk stiftelse för att säkra zimbabwiska läkare på kyrkans sjukhus har också bildats.

Även under 1995 har den största insatsen skett inom hälso- och sjukvårdsarbetet, dels genom åtta missionärer i medicinsk tjänst, dels genom fortsatt upprustning av kyrkans fyra sjukhus.

Stöd till teologisk utbildning inom ELCZ samt till fortbildning av lekfolk och präster, som sker på kyrkans bibelskolor, har varit viktiga bidrag under året för att förstärka kyrkans vittnesbörd. Till samma område hör en missionärstjänst med inriktning på kyrkomusik och gudstjänstförnyelse.

ASIEN

De senaste årens rapporter fortsätter att visa på ekonomisk tillväxt. Den växande medelklassen i Indien och Kina erbjuder "tigrarna" i regionen en viktig exportmarknad i tider då exporten till Europa och USA minskar. Den ekonomiska expansion som sker i Asien har inte automatiskt lett till en förändring för den fattiga befolkningen, som utgör majoriteten i de flesta länderna. Det är snarare så att klyftan mellan rika och fattiga har ökat.

I de länder där SKM arbetar har regeringarna de senaste åren gjort stora ansträngningar för att påskynda den ekonomiska utvecklingstakten. Ett led i detta har varit att etablera frihandelszoner dit bl.a. multinationella företag har inbjudits med löften om billig arbetskraft och fackföreningsförbud. I strävan efter ekonomisk utveckling har också ländernas naturtillgångar exploaterats. På flera håll har den ohämmade skogsskövlingen förorsakat naturkatastrofer.

Turismen spelar en stor roll i ansträngningarna att få in utländsk valuta. I flera av Asiens länder erfar man nu turismens negativa effekter för landets befolkning. Ett stort problem är sexturismen där både kvinnor och barn utnyttjas, vilket innebär att traditionella levnadssätt och normer bryts ner samt att aids sprids.

Satsningarna på industrialisering i städerna har också lett till en kraftig urbanisering medan få initiativ finns för att människor ska kunna leva kvar på landsbygden. Detta får till följd att många människor inte finner någon framtid på landsbygden. De beger sig till städerna där de oftast hamnar i stora växande slumområden där kvinnor, barn och gamla tvingas att leva i extrem fattigdom och utnyttjande.

Ett växande problem är den internationella migrationen som sker i form av export av billig arbetskraft från de fattiga länderna i Asien till de rika. För flera länder håller arbetskraftsexporten på att bli en av de största inkomstkällorna när det gäller utländsk valuta. Mänskliga rättigheter börjar med rätten att leva, vilket en stor del av Asiens folk systematiskt förnekas, speciellt bönder, kastlösa och minoritetsfolk, arbetslösa och arbetare i fabriker. I alla sektorer i samhället är det kvinnorna som drabbas värst. Upprätthållandet av den privilegierade överklassens förmåner tar sig skrämmande uttryck. Den fattiga majoriteten tvingas ofta leva under existensminimum och minsta försök till förändring kan innebära tillfångatagande och ibland döden. Att arbeta mot sociala orättvisor innebär därför ibland en fara för livet.

Regionalt

SKM samarbetar med kyrkor och ekumeniska organisationer i framför allt Indien, Filippinerna, Kina, Hongkong, Malaysia och Burma. En stor del av stödet kanaliseras genom regionala organisationer t.ex. Christian Conference of Asia (CCA), som relaterar till 15 nationella ekumeniska råd och har 99 medlemskyrkor.

Det är viktigt att arbeta med teologi och kristen reflektion i nära relation till den asiatiska verkligheten. God teologisk utbildning är något som ofta efterfrågas. På många håll lider kyrkor och församlingar av att deras arbetare och lekfolk har få utbildningsmöjligheter på grund av knappa ekonomiska resurser. Att kyrkorna inte kan ge en teologisk adekvat utbildning gör att de är mycket sårbara när det gäller inflytande från nya evangelikala rörelser, ofta med rötter i USA och Sydkorea. Association for Theological Education in South East Asia (ATESEA) är ett viktigt ekumeniskt organ som arbetar med teologisk utbildning. Organisationen har medlemsskolor som får stöd till högre teologisk utbildning, bibliotek och utvärdering.

Ett stort framväxande hot är de religiösa fanatiska grupper vars fundamentalism delvis har sin grogrund i de växande ekonomiska orättvisorna, vilkas anhängare ofta kommer från de grupper som missgynnas av den ekonomiska politiken. De får ett allt starkare fäste i regionen med motsättningar och våld som följd.

I det mångkulturella Asien lever dock människor ofta i en vardag som präglas av fredlig samexistens. I detta sammanhang är SKM:s samarbetskyrkors aktiva arbete med religionsmöte och samförstånd mycket viktigt. Som exempel kan nämnas det kristna studiecentret i Rawalpindi, Pakistan, som arbetar med teologisk utbildning och reflektion utifrån ett pakistanskt och asiatiskt perspektiv. Centret har med åren blivit allt viktigare i mötet mellan kristna och muslimer. SKM har tillsammans med Svenska missionsförbundet genomfört en utvärdering av samarbetet mellan studiecentret och Church of Pakistan.

Studiecentret i Kyoto, Japan, är engagerat i den teologiska nyorientering som syftar till kristendomens kontextualisering i Japan. Det är knutet till Japans kristna råd och stöder kyrkornas arbete i religionsmöte och i den teologiska reflektionen.

Under året har en missionärstjänst knutits till Asian Human Rights Council (AHRC) som är nära kopplat till CCA. AHRC arbetar regionalt med frågor som rör mänskliga rättigheter genom seminarier, dokumentation samt publikationer.

Burma

Burma har under året förberett sig på det stora turiståret "Visit Myanmar Year 1996". Upprustning och uppfräschning pågår som bäst i de stora städerna. Samarbete med företag och hotell från andra länder blomstrar som aldrig förr. Den verklighet som majoriteten av befolkningen lever i är helt annorlunda än den bild som ges till turisterna. I landet råder ekonomisk osäkerhet, konflikter mellan militär och lokalbefolkning, brist på basal hälso- och sjukvård och mediciner.

Kyrkan fortsätter att spela en viktig roll i landet med diakonal verksamhet som kompletterar evangelisationsarbetet. Flera samfund finns representerade, men åren som innebar isolering från omvärlden har lett till ett starkt samarbete. Flera teologiska skolor finns runtom i landet. Mindre än 5 % av befolkningen är kristna, 90 % av de kristna tillhör etniska minoriteter. Baptisterna är den största kristna rörelsen, därefter kommer katolikerna och olika evangelikala grupper.

Den lutherska kyrkan är den äldsta i Sydostasien. Dess medlemmar tillhör den indiska befolkningen i Burma, den fattigaste folkgruppen i landet. SKM har haft en kyrkosamverkan med denna kyrka under många år. Stöd ges också till Burmas kristna råd. Det arbete som kyrkorna är involverade i gäller främst stöd till fattiga människor i form av utbildning, hälso- och sjukvård, socialt stöd till kvinnor och barn samt evangelisation och teologisk utbildning.

Filippinerna

Filippinerna är det enda landet i Asien där majoriteten av befolkningen är kristen. Ca 75 % tillhör den romersk katolska kyrkan och ca 10 % de protestantiska kyrkor. SKM:s samarbetskyrkors arbete är intimt förknippat med landets historia och kyrkans maktpolitiska roll.

Filippinerna har en lång historia som koloni, ca 400 år under spanjorerna och 45 år under Förenta staterna. Trots att landet formellt har varit självständigt sedan 1946 har det ekonomiskt varit under utländsk kontroll fram till i dag. Arvet från den spanska tiden är också påtagligt i det haciendasystem som spanjorerna skapade och som fortfarande dominerar den filippinska landsbygden.

Sedan Ferdinand Marcos dagar har Filippinerna också blivit uppmärksammat som ett land där brott mot de mänskliga rättigheterna är vanligt förekommande. 1992 valdes den förre försvarsministern och generalen Fidel Ramos till president. Han har försökt tvätta bort sin militärstämpel och istället försökt skapa sig en ny profil som företagsledare och som den man som skall få Filippinernas dåliga ekonomi på fötter igen. På sätt och vis kan man säga att han har lyckats. Investeringsklimatet har ökat och förra året kunde landet visa på en tillväxt på ca 5 %, vilket var högt över förväntan. Trots detta ser många med oro på framtiden. Det stora flertalet har inte fått det bättre, arbetslösheten är fortfarande stor och det verkar som om de ekonomiska klyftorna snarare ökar än minskar.

Inom området kyrkosamverkan har samarbetet med den oberoende kyrkan (IFI) fördjupats under året. I november slöts en överenskommelse mellan Svenska kyrkan och IFI. Undertecknandet av överenskommelsen gjordes av de båda kyrkornas ärkebiskopar i en jublande och färgsprakande gudstjänst i Manila. Därefter följde ett par dagars seminarium omkring gemensamma angelägenheter i en kyrkorelation som förhoppningsvis skall präglas av stor ömsesidighet. Det var den filippinska kyrkan som för några år sedan framförde önskemål om att formalisera de kontakter som etablerats under ett femtontal år med SKM som kanal.

SKM:s stöd till IFI har i stor utsträckning gått till teologisk utbildning och fortbildning bl.a. genom prästorganisationen National Priest Organization (NPO). 1995 erbjöd NPO en seminarieserie om bl.a. Gamla Testamentet och jordbruksreform. Under året har en missionär tjänstgjort som lärare i liturgi och musik på IFI:s teologiska seminarium Aglipayan Central Theological Seminary (ACTS). Ett nytt missionärspar sändes ut under 1995 för att tjänstgöra som ungdomspräst och barnmorska/koordinator för hälsoarbete i Aclan och Capiz stiftet.

En viktig prioritering är kyrkornas arbete för jämställdhet och ledarskapsutbildningar för kvinnor. SKM har fortsatt sitt stöd till de episkopala kvinnornas program "Women in development" samt IFI:s program för jämställdet som riktar sig till både kvinnor och män.

En viktig trovärdighetsfråga bland kyrkorna i Filippinerna är arbetet för social rättvisa och mänskliga rättigheter. I den utvärdering som gjordes av United Church of Christ (UCCP) och deras MR-program under hösten 1995 framkom det tydligt att kyrkan motiverar sitt arbete för mänskliga rättigheter genom att hävda kyrkans profetiska kallelse. Parallellt med att kyrkan aktivt bistår offer för kränkning av mänskliga rättigheter har man i programmet satsat på att utforma bibelstudiematerial, predikoutkast och teologisk reflektion om MR.

SKM:s samarbetskyrkor har också under året engagerat sig i fredsprocessen både lokalt och nationellt. Den episkopala kyrkan har t.ex. upplåtit sina lokaler för samtalen mellan regeringen och den största muslimska gerillarörelsen (MNLF). Lokalt har kyrkorna, tillsammans med Filippinernas kristna råd (NCCP), ordnat seminarier med temat "Peacemaking our ministry" för att engagera församlingar att verka som lokala fredsmäklare.

Trots att det finns hoppfulla tecken, som att de militära kränkningarna har minskat, så hävdar SKM:s samarbetsorganisationer och kyrkor att 1995 varit ett dystert år när det gäller mänskliga rättigheter. De talar om att en ny slags kränkningar blir allt vanligare, kränkningar som sker i den s.k. "utvecklingens" namn (development aggression). Under året har SKM stött kyrkornas MR-arbete bl.a. bland grupper av urbefolkningen på Mindanao och Cordilleras i deras kamp för landrättigheter, genom stöd till internflyktingar på Panay samt till människor i Manilas slum som fått sina hem rivna.

SKM inbjöd ledare och ungdomar från gatubarnscentret Bahay Tuluyan till riksmötet i Luleå. Under året fick Bahay Tuluyan stöd till att starta ett nytt center för gatubarn i Katipunan, Quezon City. Hösten 1995 ansvarade Bahay Tuluyan för introduktionen till en ny missionär i Filippinerna som sänts för att arbeta med det filippinska ECPAT:s program för rehabilitering. (ECPAT, End Child Prostitution in Asian Tourism)

Under året har frågan om gästarbetare uppmärksammats. Kyrkor och kvinnoorganisationer har anordnat stora manifestationer och firat ekumeniska gudstjänster i solidaritet med Flor Contemplacion som avrättades i Singapore under första halvåret. Andra halvåret uppmärksammades det unga hembiträdet Sahra Balabagan som sitter fängslad i Förenade Arabemiraten.

SKM tilldelades Operation Dagsverke 1996, för utbildningsprojekt i Filippinerna. I november besökte elevorganisationen de tre projekten som kommer att ingå.

Under hösten drabbades de norra delarna av Filippinerna av flera stora tyfoner. I november härjade supertyfonen Rosing på huvudön Luzon. Över en miljon människor påverkades. I den värst drabbade provinsen förlorade ca 11 000 människor sina hem och stora områden av åkerareal förstördes. Det kan ta upp till tio år innan kokosnötsskördarna blir lika stora som före tyfonen, eftersom några av de mest betydelsefulla odlingar totalförstördes. De ekonomiska förlusterna är därför fortfarande svåra att förutse. Till följd av katastrofen beslutade Svenska kyrkans centralstyrelse att i december tilldela Filippinerna och katastrofoffren en rikskollekt.

Indien

Indien är att betrakta som en hel kontinent med många olika delstater, språk, folkgrupper, kulturer och religioner. De ekonomiska och sociala kontrasterna i samhället är mycket stora och blir speciellt tydliga i relationen mellan stad och landsbygd, mellan storstädernas överklass och dess sluminvånare, mellan jordägande brahminer och kastlösa landlösa lantarbetare i de indiska byarna. Den nya ekonomiska politiken, som är ett led i ett strukturanpassningsprogram, gynnar en växande medelklass men drabbar den redan mycket fattiga majoriteten av landets befolkning. Det traditionella kastväsendet genomsyrar fortfarande samhället trots moderniseringen av vissa sektorer. Det indiska samhället präglas av en mångfald former av diskriminering och förtryck som innebär kränkande av mänskliga rättigheter.

Situationen gällande mänskliga rättigheter har under året uppmärksammats på olika sätt. I dagens indiska samhälle blir många folkliga rörelser alltmer aktiva i kampen för utsatta gruppers rättigheter. Många förtryckta grupper organiserar sig till protest mot kränkningar av mänskliga rättigheter.

SKM har under året utvecklat arbetet med mänskliga rättigheter, främst genom de ekumeniska samarbetsorganisationerna. Det ekumeniska teologiska seminariet Tamilnadu Theological Seminary i Madurai har startat ett nytt projekt inriktat dels på rättshjälp åt daliterna som ett konkret ställningstagande för offren för olika slags övergrepp, dels på rättsutbildning av dalitgrupper som ett led i strävan att höja deras medvetenhet. Vidare har den ekumeniska nätverksbyggande organisationen CISRS (Christian Institute for the Study of Religion and Society) tagit initiativ till ett nationellt forum för dalitkvinnor, vilket har uppmärksammats i indiska media.

Under året har situationen för kristna daliter varit föremål för en intensiv debatt på olika nivåer runt om i landet. De delar samma utsatta vardagsverklighet som övriga daliter men har uteslutits från regeringens program för ubildning och arbete för daliter. Under senare år har kristna daliter engagerat sig alltmer i kampen mot denna diskriminering och under 1995 var det mycket nära att parlamentet antog ett nytt förslag som skulle ge dem samma rättigheter. Inför dessa förhandlingar arrangerade bl.a. CISRS stora demonstrationer och sittstrejker med tusentals deltagare i stora städer som New Delhi och Madras. Det nationella kristna rådet gick ut med en uppmaning till alla kyrkor att i solidaritet med kristna daliter under en speciell dag stänga alla sina utbildningsinstitutioner.

Efter många års kamp har stamfolken i södra Bihar fått ett begränsat självstyre. Som ett led i försvaret av stamfolkens rättigheter har CISRS satsat på ledarutbildning för ökad folklig delaktighet och ökad politisk medvetenhet.

Det i Indien mycket utbredda barnarbetet har uppmärksammats på nationell nivå. De indiska kyrkorna svarar på denna utmaning genom det nationella kristna rådet, som fått stöd i satsningarna på ett nytt projekt för opinionsbildning och konkreta aktioner.

Att mänskliga rättigheter har med rätten att leva utan interreligiösa konflikter att göra blir tydligt i Indien. Under året har färre direkta sammanstötningar mellan hinduer och muslimer skett än de senaste åren, men behovet av insatser för att förebygga nya konflikter är mycket stort. Det ekumeniska religionsstudieinstitutet The Henry Martin Institute of Islamic Studies i Hyderabad satsar på ett nytt projekt där man lokalt gör förebyggande insatser i strategiska slumområden för att motverka nya konflikter och sammanstötningar.

Genom ovanstående satsningar har SKM:s relationer till samarbetspartner i allt högre grad inriktats på de indiska kristna initiativ som syftar till ett tydligt uttryck av evangeliets relevans i dagens indiska verklighet.

De olika ekumeniska organisationerna har ibland en svag relation till de indiska kyrkorna. Därför har SKM drivit frågan om vikten av kyrkoförankring. Att fördjupa den direkta kontakten med kyrkorna ökar förutsättningarna för en förnyelse av de indiska kyrkornas vittnesbörd i ord och handling i det indiska samhället. En mycket strategisk ekumenisk organisation är det nationella kristna rådet. SKM har under året förstärkt stödet samt haft en informationsinriktad korttidsarbetare på plats.

SKM har också under året vidareutvecklat det ekumeniska engagemanget i Indien genom att förstärka olika former av direkt ekumenisk kyrkosamverkan, främst med Sydindiska kyrkan (CSI) som i sig är en kyrkounion av fyra samfund. Relationen till den sydindiska kyrkan består sedan några år i samarbete med dess stift i södra Kerala vilket under året har förstärkts. Det tidigare stödet till stiftets livaktiga kvinno- och ungdomsarbete har utvidgats genom en stor satsning på uppbyggnad av ett nytt center för lekmannautbildning bl.a. för stiftets ungdomar och kvinnor. Kyrkans strävan att förnya sitt sociala engagemang genom direkta insatser för exploaterade grupper har främjats genom ett nytt projekt för att hjälpa tusentals stenhuggarfamiljer att organisera sig mot ett destruktivt uttnyttjande. Som ett första led i en relation som inte bara rymmer ekonomiska bidrag har en korttidsarbetare från Sverige fått möjlighet att leva med i stiftets verksamheter för att representera Svenska kyrkan och lära av den sydindiska kyrkan.

En annan ekumenisk kyrkorelation är med den självständiga syrisk-ortodoxa Malankara-kyrkan, en av de s.k. Tomaskristna kyrkorna vilka har en indisk kyrkohistoria åtminstone sedan 300-talet. Tidigare har ortodoxa församlingar och institutioner på olika håll i Indien fått stöd för olika sociala projekt, men under året har åtgärder vidtagits för att förbereda en kontakt med kyrkans centrala ledning i Kerala tillsammans med företrädare för Svenska kyrkans ekumeniska sekretariat. Förutsättningar verkar finnas för en ömsesidigt berikande relation inriktad på kyrkoliv, andlighet och teologi.

Situationen inom den lutherska tamilkyrkan (TELC) har under året präglats av en allvarlig kyrkopolitisk konflikt, vilket har inneburit stora svårigheter för många inom kyrkan. I detta läge har SKM:s personrelation med kyrkan framstått som speciellt viktig och nya missionärer har rekryterats för utbildningsinsatser inom ett nytt byskoleprojekt och vid kyrkans blindskola. Inom TELC ses utbildning för svagare grupper som en prioritet, speciellt bland fattiga, daliter, handikappade barn, flickor och unga kvinnor. Trots stora svårigheter har tydligt definierat stöd till utbildningsinsatser på dessa områden varit möjliga att genomföra.

Hongkong

År 1997 kommer allt närmare. I och med att Hongkong den 1 juli 1997 övergår från att vara en brittisk kronkoloni till att bli en "speciell administrativ region i Folkrepubliken Kina", upphör all form av utländsk besittning av kinesisk mark. Denna förändring kommer att påverka hongkongborna på flera sätt.

Fram till 1989 rådde ganska stor tillförsikt och optimism i Hongkong inför övergången. Kinas ekonomiska reformprogram bidrog till hopp och framtidstro. Sedan dess har ett antal incidenter och uttalanden från Beijing skakat om hongkongkineserna ordentligt. En del av dem har kommit att se mera kritiskt på Kinas övertagande. Medan nästan alla asiatiska länder utvecklas i riktning mot öppnare samhällen, utvecklas Hongkong i motsatt riktning. Många upplever att friheterna i samhället kommer att begränsas när Kina tar över kontrollen. Under året som gått har Kina utövat stark press på hongkongborna att uppföra sig och rätta in sig i ledet enligt order från kinesiska styresmän.

Hongkongs kristna utgör ca 10 % av den totala befolkningen på 6 miljoner. Kyrkans arbete och involverande i samhället har sina rötter i den situation som rådde i landet efter 1949. Det sociala engagemanget återfinns inom utbildning på flera olika nivåer samt inom hälso- och sjukvårdsarbete.

SKM stöder Hongkongs kristna institut som är ett forum för de kristna som vill engagera sig inför 1997. Institutets viktigaste uppgift är att anordna kurser och seminarier och ge ut böcker och studiematerial om kyrkan i samhället och utbilda hongkongborna i ämnet demokrati. Institutet ser som sin uppgift att utmana de etablerade kyrkorna i Hongkong som traditionellt är konservativa och politiskt försiktiga.

SKM samarbetar med ett flertal organisationer. En av missionärerna arbetar med teologiska frågor på det kristna studiecentret för kinesisk religion och kultur med föreläsningsserier och seminarier. Vid Bethune House, som drivs av Mission for Philipino Migrant Workers, arbetar också en missionär. Verksamheten som handlar om skydd av mänskliga rättigheter riktar sig till de ofta mycket utsatta filippinska kvinnor som arbetar som hembiträden.

Kina

Utmaningen för Kinas ledare är stor, 1,2 miljarder människor skall förses med föda, kläder, husrum och utbildning. 80 % är fattiga bönder med låg eller ingen utbildning. Det ekonomiska reformprogrammet innebär mindre garantier för individen från staten, med arbetslöshet och social utslagning som följd. Inflationen ligger på 25--30 % och gapet mellan rika och fattiga ökar.

Förutom problemet med den utbredda korruptionen bland kadrarna, erkänner myndigheterna att den allmänna brottsligheten ökar oroväckande. Kinas kommunistiska ledarskap fortsätter att trakassera och fängsla landets oppositionella. Enligt västerländska rapporter finns det flera tusen samvetsfångar i fängelserna, däribland ett antal kända journalister. Hittills gäller den pågående reformen bara ekonomisk utveckling och inte politisk liberalisering. Regeringen har förklarat att "mänskliga rättigheter enligt Kinas synsätt innebär att tillfredsställa folkets materiella basbehov". Men de nämner ingenting om rätten till intellektuell frihet och yttrandefrihet.

De fem godkända religiösa grupperna i Kina -- buddister, taoister, muslimer samt protestantiska respektive katolska kristna -- åtnjuter enligt konstitutionen statens beskydd. De olika religiösa grupper som låtit registrera sig hos statens myndighet för religiösa affärer har ett visst mått av religiös frihet. Men ingen av de religiösa grupperna får engagera sig i politiskt eller socialt känsliga frågor. Kontrollen av de religiösa grupperna har skärpts efter kommunismens fall i Östeuropa.

Antalet aktiva protestantiska kristna inom den officiella kyrkan, dvs. Kinas kristna råd eller Tre-själv-kyrkan, uppgår till omkring 9--11 miljoner. De utgör ca 1 % av landets befolkning. Därutöver finns stora grupper av kristna som möts i "husförsamlingar" och som av olika skäl inte är registrerade hos staten och därför betraktas som illegala. Det är omöjligt att avgöra hur många dessa är eftersom många församlingar utgörs av mer eller mindre spontana samlingar i privata hem på landsbygden. Troligtvis är de minst lika många som Tre-själv-kyrkans medlemmar.

Gränserna mellan dessa båda grupper är flytande och många kristna går till gudstjänst både i Tre-själv-kyrkor och till icke registrerade husförsamlingar. De flesta protestantiska kristna är fattiga, lågutbildade och lever på landsbygden. På många håll är det ett stort kulturellt gap mellan illiterata kyrkomedlemmar och de akademiskt utbildade prästerna. Kyrkan fortsätter att växa och nya stora kyrkolokaler byggs, men de räcker inte till för de ökande skarorna av gudstjänstfirare. Det råder en katastrofal prästbrist, bland annat orsakat av att kyrkan inte tilläts existera och utbilda nya präster under kulturrevolutionen. På grund av detta är den kinesiska kyrkan en jättelik lekmannarörelse, där hängivna och betrodda men ofta outbildade män och kvinnor axlar ansvaret för predikan, undervisning, själavård och ledarskap.

Kyrkans största behov, liksom Kinas i stort, är utbildning. Det är främst här som SKM engagerar sig. SKM:s medarbetare i Kina arbetar som lärare i engelska genom den kinesiska organisationen Amity Foundation. Det är en självständig frivilligorganisation som startats på initiativ av kristna kineser för att främja hälsovård, utbildning, socialt arbete och landsbygdsutveckling.

Kinas kristna råd får stöd till ett utbildningsprogram för unga teologer. Guangdong Union Theological College är ett av de 12 teologiska seminarier som drivs av kristna rådet och som SKM stöder. De flesta eleverna kommer från landsbygden och behoven av stipendier och upprustning av det teologiska biblioteket är stort.

SKM samarbetar med Trinity Theological College i Singapore som erbjuder högre studier på kinesiska och ett utbytesprogram med seminarier i Kina.

Malaysia

På det ekonomiska planet räknas nu Malaysia till en av "drakarna" i området. Med kampanjen 2020 som startades för några år sedan, som syftar till att placera Malaysia bland topparna av utvecklingsländerna före år 2020, pågår ambitiösa program på alla plan i samhället. Det är ingen rak väg som leder fram till målet, hinder måste undanröjas som kan sätta stopp på den planerade utvecklingen.

Vissa grupper i Malaysia arbetar medvetet på att bli en muslimsk stat i samma anda som de muslimska stater som finns runt Persiska vikten. Detta skulle medföra en större begränsning på flera olika områden i samhället för de s.k. "non-bumiputras" (icke muslimer/landets söner).

Av landets ca 18 miljoner invånare utgör 62 % bumiputras, 29 % kineser och 9 % indier. Grundlagen ger alla medborgare rätt att uttrycka och sprida sin egen religion, men kristna skolor har tvingats in i ett system där rektorer och lärare utses av regeringen. Det är förbjudet att ha kors, som traditionellt har funnits på byggnaderna. För kristna är det nästan helt omöjligt att få bygga nya kyrkor.

De kristna i Malaysia utgör ca 10 %. Då evangeliserande arbete som kan innebära omvändelse är begränsat, har kyrkans diakonala arbete fått en stor betydelse. Kyrkorna driver bl.a. förskolor och skolor på olika nivåer samt arbete bland handikappade. Bethany Home är en institution för fysiskt och psykiskt handikappade barn och ungdomar. Den är välkänd och erkänd av myndigheterna för den goda vård som erbjuds. En liknande verksamhet har byggts upp i huvudstaden, där Bangsar Home tar emot dagpatienter och lär föräldrar att vårda sina handikappade barn.

Den evangelisk lutherska kyrkans (ELCM) medlemmar har huvudsakligen indisk bakgrund vilket innebär att de tillhör den fattigare delen av befolkningen. De ofta fattiga församlingsborna orkar inte att med egna medel ansvara för kyrkans ekonomiska behov. I ett så osäkert läge och inför en politiskt otrygg framtid är det angeläget att kyrkan försöker bli oberoende av utländskt kapital, utan att förlora samarbetet med sina internationella partner. Därför söker SKM tillsammans med den lutherska kyrkan att vidta beroendeminskande åtgärder.

MELLANÖSTERN

Dagens ekonomiska system i regionen medverkar inte till en rättvis fördelning av resurserna. Kontrasten mellan rika och fattiga är stor och skyddsnäten för de svaga bygger mest på informella, icke-statliga strukturer som släkt och religiösa grupperingar.

De senaste årens fredsprocess som resulterat i en principdeklaration om fred mellan palestinier och israeler och ett fredsfördrag mellan Israel och Jordanien har ingett hopp för människor som i decennier levt i krigstillstånd med våld och terror.

Regionalt

SKM samarbetar med kyrkor, ekumeniska organisationer och partner främst i Egypten, Israel, Västbanken och Libanon. En stor del av stödet sker regionalt framförallt genom Mellanösterns kristna råd (MECC). Mellanöstern är både kristendomens födelseplats och den stora kyrkosplittringens region. Påven Shenoudah, president i Kyrkornas världsråd och MECC och överhuvud för den koptisk ortodoxa kyrkan, som med sina 8 miljoner medlemmar är arabvärldens största kristna samfund, har sagt att eftersom den första kristna splittringen uppstod här måste också kristen enhet i världen börja med försoning mellan kyrkorna i Mellanöstern.

Samarbetet med MECC i Gulfstaterna har tagit sig uttryck i en kyrkosamverkan med särskild inriktning på kristna gästarbetare. Det arbetet kom ordentligt i fokus under året på grund av de uppmärksammade dödsdomarna mot filippinska hembiträden. Med den kunskap som våra missionärer kunde förmedla har SKM kunnat informera om gästarbetarnas villkor i Asien och Mellanöstern. Projekt har planerats för att arbeta för bättre villkor för gästarbetare.

Ett viktigt nätverk knutet till MECC, som kallas Gulf Working Group, har byggts upp av SKM:s missionärer. Gruppen samlas två gånger per år för att dela med sig av erfarenheter i respektive land och kyrkor.

MECC höll 1995 ett seminarium på Cypern om Våld mot kvinnor. De 50 deltagarna arbetade fram en deklaration med uppmaning till kyrkorna att arbeta mera aktivt med kvinnors situation och framförallt ge utrymme för dem i beslutsfattande i kyrkan.

Teologisk utbildning får särskilt stöd i Libanon, där tre internationella seminarier arbetar. Den armeniska kyrkans seminarium Bikfaya utbildar församlingspräster, diakoner och lekfolk för hela Mellanöstern, inklusive Iran, där armenierna är den enda kvarvarande kristna minoriteten av någon omfattning.

De protestantiska kyrkornas teologiska seminarium, Near East School of Theology ( NEST) är starkt utlandsberoende. Flyktingar från södra Sudan strömmar till de evangeliska kyrkorna i Egypten och Libanon. NEST fyller en viktig funktion som det enda seminariet i sitt slag.

Prästseminariet St John of Damascus Theological School är en mycket viktig institution för de ortodoxa i hela regionen.

Egypten

Egypten har idag ca 60 miljoner invånare och en befolkningstillväxt på drygt 1 miljon om året. Den leder till att man tvingas använda bördig jord för bosättningar och till en massiv urbanisering med brist på bostäder och växande sociala problem i städerna, bl.a. drogmissbruk. Landet befinner sig i kris på snart sagt alla områden och hör till en av världens största mottagare av utländskt bistånd. Arbetslöshet, bostadsbrist, analfabetism och ekonomisk underutveckling är några av de mest iögonenfallande problemen. Kyrkans arbete för drogmissbrukare i Kairo har fått fortsatt stöd från SKM, också med personal.

I de fattigaste byarna i Nildalen har den koptiska kyrkans sociala diakoni gjort de kanske största insatserna. I små utbildningscentra samlas flickor i åldern 12--15 år från kringliggande byar. De flesta får inte gå i ordinarie skola för sina föräldrar. Det handlar om jordbruksbygder, där läskunnigheten bland kvinnor är ca 15% och där omskärelse och andra förislamiska sedvänjor bidrar till ett kraftigt, strukturellt kvinnoförtryck.

En engelsklärare rekryterades under året till S:t Minaskolan i det spända och konfliktfyllda El Qoussia-området, där skolan är ett försök till att föra muslimer och kristna närmre varandra.

Inom området kyrkosamverkan har de ekumeniska samtalen mellan den koptisk ortodoxa kyrkan och Svenska kyrkan fortsatt, så också olika utbytesbesök. Studiegrupper bl.a. från Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem har besökt kyrkan, liksom enskilda studenter och en stipendiat i "Ung i den världsvida kyrkan". Viktiga kontakter mellan de nordiska ambassaderna och kyrkan har upprättats.

En egyptisk organisation för mänskliga rättigheter (EOHR, Egyptian Organisation of Human Rights) har engagerat sig mot den politiska repressionen i landet och arrangerade valövervakning under valet i november. EOHR har också engagerat sig i kampen mot könsstympning och gett ut informationsmaterial om detta. Care for Girls Committee har fått stöd för produktion av informationsmaterial för flickors lika värde och rättigheter i det egyptiska samhället.

Israel

Under 1995 studerade sammanlagt 26 stipendiater vid Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem. Vårens kurser var inriktade på bibelteologi och judaistik medan höstens kurs var ägnad åt interreligiösa och ekumeniska studier. Den senare kursen hade tematiserats så att studierna centrerades runt en central teologisk fråga. Temat "Guds folk" belystes från judiskt, kristet (ortodoxt, katolskt och protestantiskt) och muslimskt håll. En veckas resa till Egypten lades också in i kursen för att få en fördjupad kunskap om den koptiska kyrkan idag.

Ett första försök att inbjuda teologer från tredje världen som gästföreläsare slog mycket väl ut. En indisk teolog från Madurai bidrog förtjänstfullt till undervisningen under hösten.

Västbanken/Palestina

Året har präglats av stora skiftningar vad gäller fredsprocessen och arbetet för självstyre. Fortgående landkonfiskeringar och etablerande av nya bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem hotade hela trovärdigheten i fredsprocessen. Vid en konferens i april uttryckte Hanan Ashrawi, att israelerna inte samtidigt kunde räkna med att få fred och fortsätta att bygga ut de judiska bosättningarna.

De palestinska valen i början av 1996 genomfördes dock under ordnade former och med högt valdeltagande. SKM sände två valövervakare. Valet var inte bara historiskt utan framför allt en bekräftelse och ett mandat för det palestinska ledarskapet och president Arafat att fortsätta fredsprocessen och förhandla vidare så att självstyret kan utökas och leda till en självständig stat.

Ekumeniska samtal mellan Evangelisk lutherska kyrkan i Jordanien (ELCJ) och den episkopala kyrkan i Ramallah har inletts och kan förhoppningsvis leda till samarbete mellan kyrkorna på Porvoo-dokumentets grund, inte minst vad gäller de kostnadskrävande institutioner som båda kyrkorna driver och förvaltar.

Flera vänförsamlingar har etablerats mellan församlingar i Palestina och Israel och församlingar i Sverige. Ett brett ekumeniskt kontaktnät finns mellan kyrkor och samarbetspartner på Västbanken, i Galileen och i Gaza.

ELCJ:s skolor är i ekonomiska svårigheter där man står inför att stänga någon skola. Möjligheter att samordna protestantiska skolor på Västbanken undersöks, t.ex. med samarbete i första hand med Episkopala kyrkan, vars skolor också har ekonomiska problem. SKM:s missionär har gått in i ett arbete som pedagogisk handledare för personal vid Holy Family Creche i samarbete med Betlehems universitet. Här har det pedagogiska arbetet gett till resultat att fler handikappade barn genom språkträning börjat tala och kunna uttrycka sig.

Jerusalems framtid står högst på listan när fredsförhandlingarna om de svåra frågorna ska tas upp. SKM:s samarbetsparter för lokal teologi anordnade två konferenser. Al Liqa genomförde i april en konferens om Jerusalem, där både den kristna och muslimska betydelsen av staden behandlades. Medverkade gjorde bl.a. Hanan Ashrawi. Stöd har också getts till en konferens som betonade betydelsen av Jerusalem för de kristna och de kristna för Jerusalem.

När det gäller mänskliga rättigheter är Rabbis for Human Rights och ELCJ:s Rätt till land- projekt två exempel på småskaliga insatser som stöder fredssträvanden på olika sätt. Det sker genom fredsutbildning och genom att praktiskt stödja unga palestiniers rätt att stanna kvar i sitt hemland.

LATINAMERIKA

Trots denna i grunden mycket hoppingivande utveckling genomgår flera av länderna en allt annat än enkel övergångstid från krig till fred, från diktatur till någon form av demokrati. Frågor kring det "smutsiga förflutna" och verklig försoning har blivit brännande i de fall där generella amnestier utfärdats. Så också kriminaliteten och misstron människor emellan som till stor del är en produkt av det tidigare våldet och krigen. Ett tydligt budskap från SKM:s partner i Latinamerika är också rädslan för att det minskade nyhetsflödet och intresset för Latinamerika ska rasera mycket av det som man byggt upp med stöd från solidariteten i Europa, där intresset svängt mot den egna kontinentens problem. I många fall har redan kraftiga nerdragningar av anslag skett, framför allt på biståndssidan, med drastiska konsekvenser.

För många organisationer, t.ex. flera av SKM:s samarbetspartner, som börjat sin verksamhet som mer eller mindre hemliga rörelser under militärdiktaturer eller i inbördeskrig, har omställningen till en mer öppen verksamhet också medfört särskilda problem.

Men en övergångstid bär också med sig hopp; om verklig försoning, om att låsta mönster skall kunna brytas och om att nya och förvånande politiska konstellationer skall kunna skapa nya förutsättningar för en fredlig och mänsklig utveckling.

De grundläggande orättvisa strukturerna och fattiggörandet i skuldkrisens spår har kommit att bli huvudfrågorna i den analys som SKM:s partner gör av den aktuella situationen. I några av Latinamerikas länder sker en skenbar förbättring av ekonomin, om man mäter i makroekonomiska termer. På samma gång blir de fattiga allt fler och allt fattigare, de får betala det höga sociala och mänskliga priset för de förbättrade inflations- och tillväxtsiffrorna. Flera länder i Centralamerika hade en internationellt sett mycket kraftig ekonomisk tillväxt under 1960-talet och samhällena konstruerades för att passa ett "modernt", utvecklingsoptimistiskt mönster. Under denna tid byggde man upp förutsättningarna för skuldkrisen. När nu ekonomin brutit samman har de sociala konsekvenserna blivit katastrofala. Det tydligaste exemplet på detta sammanbrott är Nicaragua.

Lösningen på ländernas ekonomiska problem ses från de styrande idag vara neoliberalismen; ett totalt frisläppande av de ekonomiska marknadskrafterna. För SKM, som medvetet sagt sig vilja ge de fattiga tolkningsföreträde är det viktigt att se hur detta förödande ekonomiska system förhärligas och stundtals ikläds en religiös, kristen kulturdräkt av det fåtal som tjänar på det.

Utbildning (framför allt folklig utbildning), arbete för mänskliga rättigheter och teologi är de tre ojämförligt största kategorierna i SKM:s latinamerikabudget, medan kategorin hälso- och sjukvård närmast är obefintlig. Andelen Sida-medel var 1995 relativt hög (65%), men minskar redan i 1996 års budget. SKM:s koncentrationsarbete har medfört att engagemanget i Argentina och Chile upphör. Samarbetet med Lutherhjälpen har också medfört en samordning, där SKM och Lutherhjälpen i möjligaste mån delat upp kontakter med partner mellan sig och i och med det undviker dubbelarbete. Under året fanns det missionärer i Chile, Peru, El Salvador, Guatemala och Costa Rica. Ett flertal missionärskontrakt avslutades under 1995.

Många faktorer har bidragit till att befrielseteologin befinner sig i en ny fas. Den politiska situationen har genomgått grundläggande förändringar i flera länder, där den uppenbara kampen mot förtryck och diktatur har bytts ut mot kampen för överlevnad (ekonomiskt och socialt) och ett sant förverkligande av försoning och demokrati.

Den katolska kyrkans alltmer negativa hållning till befrielseteologin/befrielseteologer har också stor betydelse. Allt fler kardinaler och biskopar i Latinamerika tillhör befrielseteologernas öppna motståndare och dessa grupper har också ofta ett klart uttalat motstånd mot ekumenik. Men bilden är inte entydig. I och med att konflikten blivit tydligare har somliga biskopar klarare än tidigare tagit ställning för en befrielseteologisk inriktning med de fattigas bästa för ögonen. För dem som fortsätter att inom denna kyrkas ram hävda befrielselinjen, oftast präster och nunnor inom någon av ordnarna, har utrymmet på många håll krympt i och med Vatikanens utnämningspolitik.

Förutom den traditionella formen av basgrupper i församlingar, finns det grupper som bearbetar delvis nya frågeställningar inom denna teologi, med sig själva som klara subjekt. Det handlar om kulturell identitet, andlighet, att utforska de traditionella religionernas världsbild och spiritualitet, syn på skapelsen, det ekologiska ansvaret osv. Denna teologi formas idag av ursprungsbefolkningarna och de svarta befolkningsgrupperna.

Kvinnors syn på befrielse, demokrati och jämlikhet har också fått fler företrädare i den teologiska debatten, även om de i ännu högre grad än de manliga teologerna tystats ner. Frågorna kring kvinnors situation i kyrka och samhälle kommer oundvikligen in på frågor som rör familjeplanering, kvinnors hälsa och reproduktiva rättigheter vilka starkt utmanar den officiella katolska, med tiden alltmer militanta, hållningen i dessa frågor. På en kontinent så starkt genomsyrad av manligt dominanstänkande (machismo) är en konfrontation kring jämställdhetsfrågorna oundviklig.

Kyrkan i Latinamerika är delad, men inte alls självklart efter konfessionella linjer. Det finns en del av kyrkan som står på förtryckarnas sida och tar klar politisk ställning, med representanter för den katolska hierarkin, extrema fundamentalistiska kyrkor osv. Många av de traditionella (historiska) protestantiska kyrkorna och andra mer pentekostala protestantiska kyrkor (s.k. sekter) samt kanske också det som kallas folkreligiositet inom katolska kyrkan kan sägas representera ett slags "Church Theology", där man så långt det är möjligt ägnar sig åt inomkyrkliga aktiviteter och bortser från det omgivande samhällets problem för att slippa ta ställning och hamna i konfrontation. Men de finns också de som på allvar tagit ställning för befrielseteologin och tagit ställning för de fattiga -- på alla nivåer inom den katolska kyrkan, bland de historiska kyrkorna men också (mer i Sydamerika än i Centralamerika) lokalt inom pentekostala kyrkor.

På grund av den specifika kyrkliga situationen i Latinamerika har SKM:s kyrkokontakter kommit att utvecklas på ett annat sätt än det traditionella. Redan från början fanns det ekumeniska perspektivet med och en uttalad strävan att låta ekumeniken överskrida gränsen protestantiskt-katolskt.

De lutherska kyrkorna är mycket små och teologiskt mycket splittrade med allt ifrån konservativa exilkyrkor för ättlingar till invandrade europeer, kyrkor inom Missourisynodens nätverk och några få kyrkor som också med tiden profilerat sig som mera av "folkets kyrkor", t.ex. i Centralamerika och Brasilien. Att stödja de kyrkor som driver en befrielselinje i det lutherska sammanhanget är en av SKM:s uppgifter och följer nära den roll som SKM som luthersk kyrkomission valt på andra håll. Stödet har framför allt handlat om kontakt och personalnärvaro. När det gäller anslag har regionala initiativ i Centralamerika och begränsat stöd till pastoralt arbete prioriterats, eftersom flera av de lutherska kyrkorna drabbats av problem med överdimensionerade biståndsprojekt finansierade av andra kyrkor/organisationer.

Begreppet kyrkokontakt måste i Latinamerika vidgas till att omfatta fler kyrkor. I SKM:s nuvarande kontaktnät finns den katolska kyrkan på många olika nivåer: med några enskilda församlingar, med ordensfolk (fr.a. jesuit- och dominikanerorden), i något fall också med ett katolskt stift. SKM har också kontakt med flera teologiska institut och universitet.

Ekumeniken över gränsen protestantisk-katolsk är idag inte alls självklar i Latinamerika och har ofta smutskastats av ledande militärer och politiker. Den katolska kyrkans starka dominans märks i alla sammanhang. Att de t.ex. skulle vara representerade i ett lands kristna råd är otänkbart utom möjligen i sammanhang med katastrofinsatser. De små protestantiska kyrkorna vill också i sin tur profilera sig. SKM:s överskridande av denna gräns kan därför ha en större funktion som katalysator än vad de enskilda initiativen innebär.

Regionalt

För utom det landanknutna stödet har SKM också kontakter med några regionala organ. Där finns tre huvudprioriteringar:

1. stöd till ledarutbildning för sådana som arbetar nära kyrkliga och folkliga organisationer.
2. att ekumeniska initiativ fördjupas eller i alla fall inte försvagas i den nuvarande situationen.
3. genom stöd till särskilda symbolfall verka för en rättvisare jordfördelning och att ursprungsbefolkningarnas krav på respekt tillgodoses.

Brasilien

I Brasilien ger SKM stöd till forskningsinstitutet ISER (Instituto de Estudios da Religião) som med samhällsanknuten forskning som grund är en viktig röst i debatten mot våld och sociala orättvisor. Under 1995 genomgick organisationen en strukturell omvandling som inte var helt problemfri, eftersom den också innebar att andra program inom organisationens ram lades ner eller avknoppades. Den lutherska kyrkan i Brasilien får också ett litet stöd till socialt arbete för att i och med detta lokalt visa på att orättvisorna inte är gudagivna utan att de fattiga i evangeliet har en möjlighet till befrielse.

Peru

Missionärsinsatsen i Peru sker i samarbete med Lutherhjälpen och SKUT. SKM:s kontaktnät handlar om befrielseteologi på den teoretiska reflektionens nivå, men också som den kommer till uttryck i handling t.ex. i att stärka ekumeniska initiativ och motverka den för närvarande så hämmande resignationen bland folkliga rörelser med hoppingivande alternativ. SKM ger också stöd till organisationer som utvecklar alternativa modeller till de våldslösningar som både militär och väpnade grupper står för. Huvudkontakt i Peru är IBC (Instituto Bartolomé de Las Casas), det teologiska institut där Gustav Gutierrez arbetar, samt den ekumeniska organisationen CEPS (Centro Cristiano de Promoción y Servicios), som framför allt sysslar med folklig utbildning i fattiga områden och också inom sina medlemskyrkor.

Centralamerika

Costa Rica

I Costa Rica finns många regionala centra och organisationer. SKM stöder DEI (Departamento Ecuménico de Investigaciones), ett viktigt regionalt centra för kontextuell teologi vars teologiska tänkande och kurser för basgruppsledare har en betydelse i hela regionen. Teologen Pablo Richard från DEI gav under året en kort kurs med liknande metodik för församlingsmedarbetare i Västerås stift.

Organisationen SEFCA (Servicios Ecuménicos de Formación Cristiana en Centroamérica) har också sitt huvudkontor i Costa Rica och konsoliderade 1995 sitt arbete. Viktigt var att den kursgård som SEFCA driver i södra Nicaragua har renoverats och nu både fungerar som ett lokalt kraftcentrum och används för de regionala kurserna. SEFCA:s kontaktnät är stort i hela regionen och har en mycket bred ekumenisk profil. Kursverksamheten karakteriseras av teologisk reflekion utifrån ett helhetsperspektiv, där ekologi, överlevnadsekonomi, traditionell livssyn och hälsovård m.m. också får uttryck i handling.

El Salvador

Den lutherska kyrkan i El Salvador, som i likhet med de flesta andra kyrkor och organisationer i landet genomgår en svår tid av omorientering efter krigsslutet, har betonat vikten av att fortsätta kyrkosamverkan med Svenska kyrkan och det "följeslagande" som inleddes av SKM under krigsåren med personalnärvaro. För en liten kyrka som den salvadoranska, som nu efter kriget inte längre är en stor biståndsmottagare, är systerkyrkokontakten med den svenska kyrkan en väsentlig del av dess arbete med att söka en egen och autentisk identitet.

SKM stöder också det katolska universitetet i El Salvador, en viktig aktör i det salvadoranska samhället. Detta pekar på SKM:s målsättning med en överbryggande ekumenisk hållning.

Guatemala

CEDESCRI (Centro de Servicios Cristianos), SKM:s huvudpartner i Guatemala, arbetar med modeller där utvecklingsprojekt integrerar teologisk reflektion och frågor om mänskliga rättigheter i sitt arbete och tar hänsyn till den speciella kulturella situationen för mayafolket. Organisationen har en mängd kontakter på olika håll i landet och försöker också få till stånd mötesplatser där människor kan lära av varandra.

Utvecklingen i Guatemala går tydligt mot fred och i det sammanhanget har SKM valt att främja arbete med mänskliga rättigheter via MR-organisationer, men också direkt inom den katolska kyrkan som kan bearbeta aspekterna kring verklig försoning och upprättelse av människors värdighet, framför allt ur mayafolkens synvinkel.

Nicaragua

En stor del av SEFCA:s arbete sker i Nicaragua där man via nätverksbyggande stöder dem som trots motstånd arbetar med "de fattigas kyrka".

Den ekonomiska katastrof som landet lever i betyder också att SKM genom sitt stöd till teologisk reflektion och utbildning ger exempel på hopp i den till synes hopplösa livssituationen som många nicaraguaner, och på många sätt landet i stort, befinner sig i.

GLOBALA INSATSER

Samarbetet med Lutherska världsförbundet (LVF) sker i något mindre omfattning och rör i första hand avdelningen för mission och utveckling, men också stöd till avdelningen för teologi och studier samt till forskningsinstitutet i Strasbourg. En av SKM:s områdessekreterare sekonderas till LVF under två år för att arbeta med förberedelsearbetet för nästa generalförsamling 1997.

I SKM:s budget finns ett antal poster som rubriceras "särskilda konton". De fördelas under året till särskilt angelägna insatser inom vissa prioriterade ämnesområden. Det kan gälla ett alltmer växande syd-syd utbyte, särskilda kvinnosatsningar och nya insatser och nytänkande inom teologisk och missiologisk reflektion och utbildning.

För dessa insatser pågår ett arbete att utarbeta riktlinjer. Under 1995 tillsattes en referensgrupp för teologi med representanter från SKM:s kansli och styrelse, andra avdelningar i Kyrkans hus samt missionsforskningen vid universiteten i Uppsala och Lund. Referensgruppen är tänkt att vara en teologisk resurs och idégivare, att medverka till att finna lämpliga kriterier för SKM:s stöd till teologisk utbildning och reflektion och att föra en fortsatt diskussion om teologisk metod och om teologins innehåll.

ARBETET I SVERIGE

Under 1995 har ett intensifierat arbete skett med att finna metoder för att kunna öka insamlingen, en direkt följd av att anslagen från Sida blev lägre än väntat. Det gäller i allmänhet att vara tydligare insamlingsinriktad i allt från kollektvädjan, affischer, syförenings- och givarbrev till telefonkontakter och föredrag. En särskild satsning har gjorts på testamenten och kontakten med präster.

Insamlingsresultat för 1995 nådde inte budgetmålet, men i relation till 1994 års resultat och i vetskap om att många andra insamlingsorganisationer minskat sina resultat, kan ändå resultatet med bibehållen insamlingsnivån anses gott.

Kollektmaterialet har bestått av cirkulär, affischer, material inför missionsinsamlingen, produktion av Ombudsnytt (6 nr) och prästbrevet (3 nr), gudstjänstmaterial och predikotankar samt informationsmaterial.

Förutom de tidigare fastställda 4 rikskollekterna fick SKM under året två egna extra rikskollekter samt två stiftskollekter i Uppsala och Strängnäs stift.

Enskilt givande, kampanjer

Det enskilda givandet till SKM minskar sedan ett par år tillbaka. För att öka antalet regelbundna givare genomfördes under 1995 två kampanjer, en i början av året och en i december. Under den första kontaktades ett urval bland givarna per telefon. Att använda telemarketing är effektivt, och på ett år har kampanjen betalat sig. I kampanjen som genomfördes i december var målgruppen alla enskilda givare och missionsombud. Denna kampanj var mer omfattande, men resultatet blev inte det förväntade. Att regelbundet genomföra telemarketingkampanjer är utan tvekan en bättre investering för att uppgradera givarna.

Prästkragedagarna genomfördes i maj tillsammans med Lutherhjälpen, Caritas, Diakonia, EFS och Pingstmissionens U-landshjälp i samarbete med Radiohjälpen. Resultatet för Svenska kyrkans mission blev 200 000 kronor.

Under sommaren genomfördes en kampanj som riktade sig till landets präster. Det var främst en informationskampanj och syftet var att engagera prästerna för och i mission. Närmare 400 präster gav en gåva till teologisk utbildning och reflektion och flera var helt nya givare.

En annonskampanj i Kyrkans Tidning genomfördes under Missionsinsamlingen. Numret till 1:a söndagen i Advent trycktes i en miljon exemplar och spreds till landets församlingar och hushåll. SKM hade ett inbetalningskort med Missionsinsamlingens tema "Låt rätten flöda fram som vatten". Dessutom gjordes en ibladning i Svenska Dagbladet av ett inbetalningskort till förmån för gästarbetarnas situation i världen.

Under Svenska kyrkans riksmöte i Luleå i juni genomförde SKM en opinionskampanj under temat "Stoppa utsugningen". Ett myggstift med kampanjrubriken samt SKMs logotype sålde bra. Med varje myggstift följde ett informationsblad om hur SKM arbetar för att stoppa utsugningen av världen, länder och människor. Kampanjen var ett exempel på hur man med humorns hjälp kan framföra ett viktigt budskap. Många som var i Luleå minns nog att SKM arbetar för att just stoppa utsugningen.

Testamenten

Under året genomfördes testamenteskampanjen "Ditt livs gåva". En folder med samma namn skickades ut till pastorsexpeditioner, begravningsbyråer och missionsombud. En annan folder, "Kärt barn har många namn", skickades till begravningsbyråer, bankkontor och advokatkontor som kan ha svårighet att hitta SKM bland alla de namn och olika beteckningar som kan förekomma i testamenten. Broschyren "Ditt livs gåva", som skickas ut endast efter beställning, blev klar i november och måste nytryckas i januari 1996 vilket visar att kampanjen blev lyckad. Resultatet av testamenteskampanjen i form av ökade testamentsgåvor visar sig på längre sikt.

Projektkatalogen

Projektkatalogen hade 1995 en tydlig inriktning på både enskilda gåvor/kollekter och på långsiktiga åtaganden. Behovet av båda ändamålen är tydligt. Att i såväl enstaka som långvariga insamlingar kunna vara konkret är viktigt för många. Tretton projekt var så kallade ljusprojekt som SKM redan i förväg utlovade information om.

Vår missionär

Församlingar kan teckna ett avtal med SKM om att ansvara för vissa kostnader för en speciell missionär och hålla kontakt med denna före, under och efter arbetsperioden i utlandet. I slutet på 1995 var 16 avtal tecknade.

Det är ett bra sätt för församlingen att engagera sig för en speciell uppgift och få kunskap om ett särskilt land. Man måste dock vara uppmärksam på risken att församlingen startar egna insamlingar och projekt till missionären och kyrkan vid sidan om SKMs budget.

Barngrupper

Under året har SKM tillsammans med Verbum producerat ett nytt barnmaterial, Ängeln som samlade på drömmar. Materialet riktar sig till barn mellan 6 och 12 år och bygger på Biblens syn på barnet och på FN:s konvention om barnets rättigheter. I materialet ingår förslag till insamlingsprojekt.

En upplevelseutställning för barn blev klar under året. Adventskalendern presenterade Sydafrika och såldes i ca 19 000 ex.

Ungdomsarbetet

SKM:s kansli förstärktes under året med en nyinrättad ungdomskonsulenttjänst, gemensam med Lutherhjälpen. Tillsammans med avdelningens "diakonala årare" har denne besökt nästan alla distrikt av Svenska Kyrkans Unga för att diskutera hur ett samarbete med SKM och Lutherhjälpen skall se ut.

Arbetet med stipendieprogrammet, som sker i samarbete med Lutherhjälpen, fortsätter och under våren kom 16 stipendiater hem från Västbanken, Indien, El Salvador, Guatemala. Thailand, Rumänien, Malaysia, Egypten och Filippinerna. Utbytesprojekten "Mötesplats" som funnits sedan 1993 fortsätter och 1995 gavs fjorton svenska ungdomar möjlighet att resa till Filippinerna under tre veckor. En uppföljning sker under 1996 då filippinska ungdomar kommer till Sverige.

Under våren skedde en uppföljning på tidigare Mötesplats-projekt genom ett musikutbyte, "Teach learn and perform". En grupp ungdomar från den lutherska kyrkan i Sydafrika och Swaziland bildade en kör som uppträdde och inspirerade runt om i Sverige. De deltog bl.a. några dagar i undervisningen på musiklinjen på Stora Sköndahl i Stockholm.

Under hösten genomfördes ett spännande konfirmandprojekt i Västerås stift, "SKRIK för Mocambique", i samarbete med bl.a. SKM, Svenska Kyrkans Unga, Lutherhjälpen och Strömmestiftelsen i Norge. Under året har kontakter med andra organisationer fördjupats bl a genom ett seminarium "Ungdomar och bistånd" i samarbete med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Diakonia och Forum Syd.

Relationer med Ramallah på Västbanken har stärkts genom ett besök därifrån under sommaren i Västerås och Strängnäs stift. Denna mycket unga ungdomsgrupp fick uppmärksamhet i pressen inte minst genom ett besök i riksdagen. Värdar för besöket var Svenska Kyrkans Unga, Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission i Västerås stift.

Två informatörer, varav en nyligen hemkommen stipendiat, var under 1995 anställda i ca tre månader. Målgruppen för dem var ungdomar och skolor i några utvalda stift. Intresset har varit stort och informatörerna har mottagits mycket väl.

Studentarbetet

I samarbete med Kristna studentrörelsen (KRISS) och Lutherhjälpen hölls den årliga Rättvikskonferensen i slutet av november. Uppslutningen av studenter var stor, då en kraftig subvention av priset gjorde det möjligt för dem att delta. Temat var "Fundamentalism -- mekanismer och konsekvenser", som speglade både vår verklighet och bl a situationen i Mellanöstern genom TV-reportern Peter Löfgren.

Syföreningar

Antalet syföreningar i Svenska kyrkan sjunker långsamt, medan antalet syföreningsmedlemmar sjunker drastiskt. Från 1990 till 1994 minskade antalet syföreningsmedlemmar med 12 %. Eftersom syföreningarna står för minst 10 % av de insamlade medlen är det viktigt att SKM arbetar aktivt med att hitta former för kvinnors givande som bättre passar yngre kvinnor än vad de traditionella syföreningarna gör.

Det är osäkert hur mycket av de insamlade medlen som faktiskt kommer från syföreningarna, eftersom många väljer att ge till projekt, i kollekten, till Vår missionär och även till Världen Direkt.

Svenska kvinnors missionsförening (SKMF)

Under mars månad hölls missionsdagar i Uppsala med temat "Hopp och ljus i Mellanöstern", då Sr Demyana från Egypten och deltagarna från SKMF:s mellanösternresa var några av de medverkande.

Från september har SKMF tydliggjorts som egen organisation genom att SKMF-sekreteraren inte längre ingår i SKM:s kansli.

Finskspråkiga grupper

Arbetet med de finska församlingsgrupperna fortsätter om än med mindre resurser än tidigare. Samarbetsprojektet mellan SKM, Finska missionssällskapet och Församlingsnämnden avslutades i juni och arbetet har därefter skett genom en halvtids insats från en av SKM:s utbildningskonsulenter med visst ekonomiskt stöd från Församlingsnämnden. Besök i stiften och medverkan vid större möten på riksplanet har skett under året. Kontakten med Finska missionssällskapet har stärkts genom projektet, bl.a. har representanter därifrån deltagit i höstens arbetskonferens med SKMs stiftsmissionsråd.

Ombuden

En ny mandatperiod inleddes i början på 1995 för missionsombuden och kansliet inbjöd till fem tvådagars kurser i Uppsala för kontraktsombud. Kontakten med ombuden fortsätter genom påbyggnadskurser under 1996.

Under året genomfördes en längre studiesatsning för ett antal medarbetare i Luleå stift. I utbildningen ingick en studieresa till Centralamerika under tre veckor i november månad. Uppföljningstillfällen ges för denna grupp under våren 1996, på samma sätt som tidigare satsningar i Stockholm, Visby och Strängnäs stift under året följts upp. Utbildningar av liknande karaktär har påbörjats i Härnösand, Göteborg och Skara stift och sker i samarbete med stiftsmissionsråden och SKS. Under året har en gemensam diskussion om studieresor förts tillsammans med missionens och Lutherhjälpens stiftsrepresentanter.

Arbetskonferenser

Årets två arbetskonferenser med stiftsmissionsråden hade till viss del en annan karaktär än tidigare år. Uppmuntran till större delaktighet i träffarna har bl.a. inneburit att något av ombuden leder konferensen. Mellan konferenserna har en arbetsgrupp av stiftsrepresentanter kallats till överläggningar med kansliet. Ett arbete pågår med att förstärka stiftsmissionsrådens roll i missionens arbete.

Mission i retur

Många av de relationer SKM har med kyrkor och organisationer i Afrika, Asien och Latinamerika ger inspiration och insikter till Svenska kyrkans församlingar. Det sker genom gäster, hemvändande missionärer och andra kontakter. Detta är en mycket viktig del av den ömsesidiga relation som Svenska kyrkan har med många kyrkor och det behövs fler kanaler för detta inflytande.

Det pilotprojekt som kallas Mission i retur och som har pågått i fyra år har utvärderats under året. De slutsatser som gjorts i utvärderingen kommer att behandlas av styrelsen under 1996.

Familjen Balami från Tanzania, som tjänstgör i Göteborg på församlingens egen bekostnad, är de enda vi idag kallar missionärer i retur sedan familjen Hendricks under sommaren återvände till Sydafrika efter en förlängning på församlingens bekostad.

I december återförenades samtliga returmissionärer som deltagit i pilotprojektet i Malaysia under 10 dagar, tillsammans med representanter från de sändande kyrkorna och från de församlingar där de tjänstgjort i Sverige. SKM:s informationschef och ordföranden i projektgruppen för Mission i retur deltog också. Detta var ett sätt att följa upp de erfarenheter som gjorts under projektet, men även ett tillfälle att se framåt.

Internationella gäster

Under året har ett antal utländska gäster inbjudits av eller besökt SKM. En del har lanserats i media och fått stor uppmärksamhet. Det gällde t.ex. biskop Thomas från den koptisk-ortodoxa kyrkan Egypten, som tillsammans med Sr Demyana besökte Sverige i februari. Han gjorde otaliga intervjuer för tidningar, några radiointervjuer och lokala TV-inslag.

Ruhija-körens 16 medlemmar från Tanzania var bejublade gäster i Lunds stift under två veckor, ett samarbete med Danska Missionssällskapet.

En delegation från Kina besökte Sverige i oktober och programmet samordnades ekumeniskt. I samarbete med Utbildningsnämnden inbjöds Rev Deenabandhu från Gurukul teologiska seminarium i Indien, för att under några veckor besöka folkhögskolor vars lärare deltar i den vuxenpedagogiska utbildningen som beskrivs senare.

Under riksmötet i Luleå blev de filippinska gatubarnen från Bahay Tuluyan centret i Manila mycket uppmärksammade i lokala media och rikspress. Man kopplade samman dem med ECPAT-utställningen "För nöjes skull", som uppmärksammades i samma höga grad. Utställningen är producerad av SKM tillsammans med Lutherhjälpen och invigdes under Bok & Biblioteksmässan i oktober 1994. Den uppmärksammades mycket i media och det gav återverkningar under 1995. På grund av sin storlek och svårighet att installera, är den begränsad till större mässor och liknande.

Riksmötet i Luleå

Vid Riksmötet i Luleå erbjöd SKM i samarbete med Lutherhjälpen ett femtontal seminarier, varav några hade internationella gäster från våra samarbetspartner som resurspersoner. SKM inbjöd också till ett förmöte för ombud och andra missionsvänner och till en internationell gudstjänst tillsammans med Lutherhjälpen före själva riksmötet.

"Osynliggörandet" av de internationella gästerna under riksmötet och det svaga intresset för deras seminarier har diskuterats ingående i utvärderingen, liksom att juni månad är en svår tid att ge gästerna tillfälle att delta i meningsfull aktivitet i församlingar.

Till riksmötet framställdes skärmutställningen "Befrielsen" med bilder och korta texter. Den används mycket ute i församlingarna och på stiftsmissionssamlingar och kan lätt monteras upp.

Filmer

Under året blev barnfilmen från Etiopien, "Fabeln om den kloka musen", färdig och hade premiär i mars 1995. Producent var Leyla Assaf-Tengroth. Filmen har sålts/hyrts ut via Kyrkans Filmklubb och även visats i TV på Utbildningsradions sändningar på dagtid. Filmen har fått ett gott mottagande av publik och filmrecensenter.

Filmaren Ragnar Hedlund gjorde under hösten på SKMs uppdrag en film om gästarbetare med fokus på filippinska hembiträden. En del av den visades i Aktuellt den 30 oktober. Filmen kommer att ha premiär på missionsfesten i Gävle i maj 1996 och finnas med i Kyrkans Filmklubb som 1996 års SKM-film.

Tidningar

Tidningen Missionsaktuellt utkom under året med sex nummer som planerat. Målsättningen har varit hög och ett redaktionsråd har planerat och diskuterat innehållet.

Olika teman har behandlats: skola/utbildning med reportage från Brasilien, "Pengar bredvid" (om insamlingar utanför budgeten), SKM:s stipendiater, reportage från SKMF:s missionsdagar om Mellanöstern, missionärer och gästarbetare, "Vänförsamlingar med ömsesidiga åtaganden" med exempel från Tanzania. Numret med temat "Mission befriar" kom ut lagom till riksmötet.

I ett nummer uppmärksammade ledare och artiklar problemet med könsstympning under temat "För kvinnors rätt". Materialet blev mycket uppmärksammat. Temat "Rätten till land" behandlades i artiklar från Israel/Västbanken/Gaza och från Filippinerna. Artiklarna från Israel uppmärksammades med både positiva och negativa reaktioner.

Parallellt med tidningen Missionsaktuellt har planering skett för nya tidningssatsningar: SKM-informationssida i Kyrkans Tidning och en ny interntidning, Mission.

Årsbok

SKM:s årsbok 1995 fokuserade på kvinnorna i vår världsvida kyrka och en rad kvinnliga skribenter medverkade med artiklar. Några av rubrikerna var Kvinnor och mänskliga rättigheter, Befrielse för kvinnor, Kvinnor, makt och ekonomi. Boken blev klar till riksmötet i Luleå i juni och distribuerades till församlingarna i september.

Försäljningsmaterial

Försäljningen av material, såsom missionsljus och ljusstakar, missionsblommor, studiematerial och kokboken Det goda Afrika har fortgått under året. En minskning i försäljningen av framförallt missionljus har märkts. Under senare delen av året blev en ny materialkatalog klar. Problematiken kring momsfrågan när det gäller försäljning av material är tidskrävande och måste bearbetas under det nya året.

Under hösten färdigställdes Verktygslådan, ett arbetsmaterial för ombuden. Församlingarna får köpa materialet till sina ombud och vid årskiftet hade lådan sålts i ett par hundra exemplar.

En arbetsgrupp arbetade under hösten med att forma en ny organisation för ett märkningssystem för rättvis handel i Sverige, ett samarbete mellan bl.a. SKM, Lutherhjälpen, Forum Syd, U-sam, Global ekonomi och Utan gränser.

De kyrkliga grundutbildningarna

Under våren påbörjades en längre fördjupad fortbildning i internationella frågor för lärare på Svenska kyrkans grundkurs, ett samarbete mellan SKM, Lutherhjälpen och Utbildningsnämnden. De folkhögskolor som valt att erbjuda flera lärare denna utbildning har prioriterats. Fyra skolor är involverade samt två diakoniutbildningar. Att vända sig till lärarna på Kyrkans grundkurs har varit en strategisk väg att nå de personer som senare i livet kommer att tjänstgöra inom kyrkan.

Kontakten med de kyrkliga grundutbildningarna i övrigt har fortsatt och i vissa utbildningar har kansliet eller andra personer inom missionens nätverk deltagit vid en eller två temadagar antingen direkt på skolan eller på kansliet. Kontakten har försvårats genom samlokaliseringen av rikskyrkans nämnder, inte minst genom att de utbildningsdagar som utrikesstiftelserna tidigare lagt upp har förvandlats till ett elementärt studiebesök på kansliet då många nämnder delar kakan.

Kontakten med Pastoralinstituten är oförändrad och under året har de fått tydliga erbjudande om internationella gäster.

Missionsvetenskap och STI

Under hösten togs initiativ till en samling för studenter i både Lund och Uppsala som studerar missionsvetenskap. Detta var ett sätt att knyta utbildningen närmare SKM, inte minst viktigt detta år när kurserna inriktar sig på Israel/Palestina där SKM har missionärer.

För tredje gången hölls en weekend-utbildning i maj för de studenter som skulle studera vid Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem under höstterminen. En uppföljningsträff anordnades i Lund i september för de studenter som studerade under vårterminen.

Press

Antalet pressurklipp där SKM var nämnt under 1995 var 565 st. jämfört med 708 st. under 1994. Samarbete sker med övriga informationsavdelningar i Kyrkans hus, men problemet med ett okänt antal artiklar som inte hittas av urklippsföretagen kvarstår.

SKM:s engagemang för gästarbetare fick bra genomslag i media under hösten. Genom "timing" med åtalet mot gästarbetaren Sarah Balabagan i Förenade Arabemiraten kunde media intresseras för intervjuer med personer som besökt Mellanöstern och "träffat gästarbetarna". Det resulterade i två helsidor i Aftonbladet och en i Arbetet Nyheterna samt radiointervjuer. Aktuellt i TV1 visade den 30 oktober ett långt inslag av Ragnar Hedlunds film om gästarbetare.

Ärendets känsliga natur försvårade lanseringen. SKM:s medarbetare i Gulfområdet och det nätverk som de bygger upp måste skyddas, men även enskilda gästarbetare och ambassadpersonal som i hemlighet arbetar för deras sak. Därför valdes en kanslimedarbetare som talesman. Eftersom en debattartikel i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet har ett starkt symbolvärde, publicerades en artikel undertecknad av direktor och ordförande.

Ett insändarunderlag om gästarbetare som skickades ut till ombuden inför kollekten den 29 oktober gav ett bra resultat i publiceringar över hela landet. Även pressmeddelandet "Könsstympning riskerar kvinnoliv" inför kollekten den 17 september och insändarunderlaget "Stoppa omskärelsen av flickor!" publicerades i många tidningar. Insändarunderlaget "Amning kan rädda liv i tredje världen" inför kollekten den 10 december hade inte lika stor framgång.

Nestléprojektet

En projektgrupp har under året arbetat med de frågor kring oetisk marknadsföring av bröstmjölksersättning och propåer om bojkott av Nestlé som diskuterats i Ombudsmötet 1993 och 1994. Det administrativa huvudansvaret för projektets genomförande har legat på SKM, med en projektledare på viss tid och en styrgrupp med representanter från SKM och Lutherhjälpen. Projektgruppen har sammanställt en rapport med rekommendation för fortsatt arbete för amning och för att undanröja faktorer som kan utgöra hot mot mödrars beslut att amma sina barn. Rapporten behandlas i SKMs styrelse under 1996.

PERSONAL

Under året har 12 missionärer rekryterats. I SKM:s budget fanns 140 tjänster och 122 missionärer har under hela eller del av året tjänstgjort utomlands. Rekryteringen och utbildningen sköts av Kyrkans Utlandsrekrytering (ICR), som har detta uppdraget för SKM, EFS och Lutherhjälpens räkning.

SKM betonar i olika sammanhang att den främsta resursen är dess missionärer. Det handlar om människor, som insett vilket privilegium det är att få tillbringa ett antal år i en av de kyrkor som SKM samarbetar med. Det första missionärskontraktet löper på fyra år, men det finns många som gärna stannar längre. SKM har fortfarande livstidsmissionärer i sin missionärskår. Många missionärer kommer också tillbaka i missionstjänst igen efter ett antal år hemma i Sverige.

Ändå är det inte helt enkelt att rekrytera missionärer. Det skiljer sig avsevärt från rekrytering till tjänster i Sverige. Det är många inblandade och mycket som ska falla på plats innan en missionärskandidat sitter på planet på väg till en tjänst i en samarbetskyrka. Uppbrottet berör många och det handlar om rätt person, rätt tjänst och rätt tid i livet. Många tvekar inför att binda sig i fyra år för något som man ändå vet så lite om hur det kan komma att gestalta sig. Samtidigt finns också oron över hur det ska bli att komma tillbaka och in på arbetsmarknaden i Sverige igen.

Utbildning för missionärsuppgiften är viktig. ICR genomför två gånger per år en sju-veckorskurs i egen regi som en del i förberedelsen för blivande missionärer. Kursen är främst inriktad på missionssyn och andliga och mentala förberedelser. Vårens kurs med 17 deltagare förstärktes med en kvinnlig teolog från Filippinerna, eftersom hälften av deltagarna var rekryterade för arbete i olika asiatiska länder. Att ha med en representant från våra samarbetspartner känns angeläget i missionärsförberedelsen.

I juni hölls för första gången en kurs för missionärer i Nairobi. Kursen tog utifrån ett tvärkulturellt motiv upp de utmaningar som är aktuella i Östafrika idag. Deltagarna kom bl.a. från SKM, Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien och Evangelisk lutherska kyrkan i Tanzania. Denna typ av utbildning/fortbildning kommer att fortsätta reguljärt i Nairobi och man undersöker liknande möjligheter även på andra platser.

Speciella Indien-seminarier hölls under hösten för en grupp missionärer under förberedelse. Seminarierna leddes av ICR och SKM:s utlandsavdelning och var inriktade på land- och kulturstudier. Deltagarna förberedde sig med litteraturstudier och föreläsningar på olika institutioner i Uppsala, möten med resurspersoner och redovisning på SKM. Seminarierna visade sig vara ett bra komplement till ICR:s egen kurs, som följde senare under hösten med 13 deltagare. Under året har ICR byggt ut sitt utbildningsnätverk ekumeniskt och internationellt och ett stort antal missionärer har deltagit i olika utbildningar i Sverige och utomlands.

Liksom tidigare år anordnades ett seminarium för hemkomna missionärer, varav en del skulle stanna i Sverige och andra återvända till arbetsområdet. Seminariet hölls dagarna före Riksmötet i Luleå. Samtliga hemkomna missionärer deltog i mötet.

En dag för anhöriga till missionärerna arrangerades under året. Ett 30-tal föräldrar och vuxna barn deltog. Denna informationsdag återkommer vartannat år. I samband med missionärskursen ordnades också en informationsdag för de barn som följer med föräldrarna och för de tonåringar som stannar i Sverige.

Kansliet

För kansliet har året präglats både av strävan efter konsolidering av arbetsformerna efter återflytten till Kyrkans hus och tankar på nya mer integrerade arbetsformer i nya konstellationer. Ett par kanslisamlingar har hållits omkring det material som blev resultatet av direktorskollegiets seminarium på Johannesberg.

Utlandsavdelningens arbetsbörda ökade kraftigt på grund av slutrapportering av ett stort antal Sida-projekt samt budgetrevidering under pågående budgetår i samband med Sida:s nedskärning av bidragen till MR-projekt. Informationsavdelningen hade stor personalomsättning under året med ett antal vikarier för tjänstlediga medarbetare. Dessutom ställer den stora konkurrensen på insamlingssidan höga krav på insamlings- och informationsverksamhetens effektivitet.

STYRELSEN OCH REPRESENTANTSKAPET

Ombudsmötet 1995 utsåg ny styrelse för mandatperioden 1995--1998. Fram till Ombudsmötet hade styrelsen följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter
Biskop Jonas Jonson, ordf.
Ekonomichef Gunvor Arén, 2:e v ordf.
Studerande Elisabeth Danielsson
Försäkringstjänsteman Elisabet Daunius Persson
Lektor Bo Nylund
Kyrkoherde Yngve Kalin
Kontraktsprost Anders Åkerlund, 1:e v ordf.
Byrådirektör Gurli Nylund
Docent Sten Jagell

Ersättare
Biskop Lars-Göran Lönnermark
Grundskollärare Karin Ramström
Vårdlärare Inga-Lisa Törnblom
Församlingsassistent Gerald Jood
Komminister Monica Burström
Lektor Anita Diehl
Psykoterapeut Ruth Grimheden
Komminister Mats Hermansson
Kyrkoherde Bengt Ingvarsson

Arbetsutskott
Kontraktsprost Anders Åkerlund, ordf.
Ekonomichef Gunvor Arén
Studerande Elisabeth Danielsson
Kyrkoherde Yngve Kalin
Lektor Bo Nylund
Vårdlärare Inga-Lisa Törnblom

Den nya styrelsen har följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter
Biskop Jonas Jonson, ordf.
Lektor Bo Nylund
Byrådirektör Gurli Nylund, 2:a v ordf.
Ekonomichef Gunvor Arén
Kontraktsprost Anders Åkerlund, 1:e v ordf.
Studerande Elisabeth Danielsson
Kyrkoherde Yngve Kalin
Teol.stud. Pernilla Myrelid
Docent Sten Jagell

Ersättare
Biskop Lars-Göran Lönnermark
Kyrkoherde Bengt Ingvarsson
Komminister Monica Burström
Sjukskötare Timmy Leijen
Lektor Anita Diehl
Läkaren Astrid Fjellström
Politiskt sakkunnige Peter Weiderud
Grundskollärare Karin Ramström
Agronom Lars-Olof Bårström

Arbetsutskott
Kontraktsprost Anders Åkerlund, ordf.
Ekonomichef Gunvor Arén
Studerande Elisabeth Danielsson
Kyrkoherde Yngve Kalin
Teol.stud Pernilla Myrelid
Docent Sten Jagell

Styrelsen hade under året fem protokollförda sammanträden, en arbetsdag då riktlinjer för rambudgetarbetet drogs upp samt en studiedag omkring SKM:s engagemang i Latinamerika. Arbetsutskottet hade sex protokollförda sammanträden varav ett per-capsulam.

Representantskapet

Representantskapets möte hölls i Luleå 14--16 juni i anslutning till Riksmötet. Trettiosju representanter från stiften arbetade tillsammans med kanslipersonal och inbjudna gäster i utskott med frågor kring missionärsrollen och visioner och utmaningar för arbetet i Sverige. Sedvanliga förhandlingar hölls med granskning av SKM:s verksamhetsberättelse och bokslut. Rambudget för 1996 behandlades liksom inkomna motioner.Val av styrelseledamöter förättades som förslag till Ombudsmötet.