Andra kyrkolagsutskottets betänkande
1996:5

Fortsatt arbete med innehållsbestämning av "evangelisk-lutherskt trossamfund"

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion KMot 1996:9 om fortsatt arbete med innehållsbestämning av "evangelisk-lutherskt trossamfund". Utskotter finner det angeläget med ett fortsatt arbete med analys och tolkning av kyrkans tro, bekännelse och lära. Utskottet föreslår att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utarbetar och för kyrkomötet redovisar ett förslag till ett sådant arbete.

Motionen

I motion KMot 1996:9 av biskop Martin Lind m.fl. hemställs

  att kyrkomötet beslutar hos Centralstyrelsen begära om ett fortsatt arbete att innehållsbestämma "evangelisk-lutherskt trossamfund" i linje med det som anförts i motionen.

Yttrande

I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 1996:7), vilket är fogat till betänkandet som bilaga.

Utskottet

Motionen

I motionen pekas på 1982 års kyrkomötesreform och det föregående utredningsarbetet rörande reformen som en bakgrund till det tioåriga projekt -bekännelsearbetet - som bl.a. mynnade ut i en lång rad skrifter, i Lilla boken om kristen tro, i Befrielsen -- stora boken om kristen tro, i 1993 års jubelfester. Vidare sägs att det nu pågår ett "gigantiskt" utredningsarbete med målsättning att den ändring i relationerna mellan kyrka och stat som 1995 års kyrkomöte bejakade skall genomföras år 2000. Motionärerna ser det som en uppenbar risk att kyrkan inför millennieskiftet står med en ny organisation men utan förnyad bearbetning av kyrkans heliga tro. De menar att det därför är angeläget att Svenska kyrkan parallellt med utredningsarbetet om kyrkans yttre struktur genomför ett fortsatt arbete med nytolkning av kyrkans tro. Härvid anges, att den pedagogik som präglade Befrielsen- Stora boken om kristen tro borde kunna användas även i ett fortsatt arbete där en rad väsentliga områden i vår kristna tro kunde bli föremål för fördjupat studium.

I motionen sägs, att det är lätt att framför sig se ett framväxande bibliotek med en stor bok om bön, om människans plats i universum, om det onda, om Gud, om försoning, om Anden, om den heliga Skrift, om dopet, om gudstjänst och mässa, om olika delar i den kristna etiken, om synen på andra religioner och oliktänkande, om döden, om himmel och helvete etc. Det arbete som föreslås får gärna ta tid. Det bedöms som viktigare att det sker med kvalitet och omsorg än hastigt och snabbt. Avsikten är dock att det skall påbörjas nu för att någon av de tänkta böckerna skall kunna bli färdig till det kommande millennieskiftet.

Bakgrund

1983 års kyrkomöte gav som sin mening Centralstyrelsen till känna vad evangelisationsutskottet anförde om en innehållsbestämning av begreppet "evangelisk-lutherskt trossamfund". (Kskr 1983:44, EU 1983:16) Beslutet var startpunkten för det tioåriga bekännelsearbetet i Svenska kyrkan 1983-1993. Centralstyrelsen gav i skrivelsen (CsSkr 1993:4) om Svenska kyrkans bekännelsearbete en redovisning av hur arbetet hade genomförts.

Bekännelsearbetet syftade till ett brett engagemang inom Svenska kyrkan i dess helhet kring en innehållslig identitetsbestämning och ett autentiskt Kristusvittnesbörd för människor i vår tid. Bekännelsearbetet på den nationella nivån, för vilket Centralstyrelsen bar det yttersta ansvaret, resulterade bl.a. i drygt 20 böcker kring ett brett spektrum av olika frågor.

Bekännelsearbetet som ett särskilt projekt avslutades med jubelåret 1993. Detta inleddes 1 advent 1992 då Lilla boken om kristen tro utkom och spreds till en mycket stor del av landets hushåll. Lilla boken kom i 77 utgåvor med en sammanlagd upplaga på nästan 3 miljoner. Under jubelåret och i samband med jubelfesten 20-22 augusti 1993 utkom Befrielsen - Stora boken om kristen tro. Jubelfesten utgjorde den högtidliga avslutningen av bekännelsearbetet, den var också en högtid till 400-årsminnet av Uppsala möte 1593 och hade samtidigt en starkt ekumenisk prägel. Jubelfesten har dokumenterats i den 1995 utgivna skriften Svenska kyrkans jubelfest.

I Centralstyrelsens skrivelse om bekännelsearbetet till 1993 års kyrkomöte fanns ett teologiskt avsnitt om Svenska kyrkans bekännelse 1993. I denna del av skrivelsen knöt Centralstyrelsen an till och kommenterade 1992 års kyrkomötes beslut om en kyrklig kungörelse (SKFS 1992:9) om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. I skrivelsen konstaterades, att kyrkolagens definition av Svenska kyrkan som ett evangelisk-lutherskt trossamfund med den nämnda kungörelsen givits en grundläggande innehållsbestämning. Centralstyrelsen framhöll att det därtill behövs ett kontinuerligt arbete med kyrkans bekännelse som en i varje tid i kyrkan med nödvändighet pågående process. I enlighet med vad som föreslogs av andra kyrkolagsutskottet (2 KL 1993:1) sändes avsnittet Svenska kyrkans bekännelse i Centralstyrelsens skrivelse ut till församlingarna som kyrkomötets jubelårshälsning.

Det tredje och sista avsnittet i Centralstyrelsens skrivelse innehöll riktlinjer för Svenska kyrkans fortsatta arbete med trostolkning och teologi. Som en del av detta arbete pekades på det gemensamma och enskilda studium som Befrielsen syftade till. Vidare lyfte Centralstyrelsen fram den då under planeringen varande Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka. Härtill redovisades förslaget att inrätta en Svenska kyrkans teologiska kommitté som ett beredande och rådgivande organ för Biskopsmötet, Centralstyrelsen och Ärkebiskopen.

Vid behandlingen av Centralstyrelsens skrivelse till 1993 års kyrkomöte efterlyste såväl Läronämnden som Andra kyrkolagsutskottet en analyserande utvärdering. Läronämnden saknade en sådan utvärdering "av positiva och negativa erfarenheter av det tioåriga bekännelsearbetet med slutsatser av läromässig betydelse för den fortsatta trostolkningsprocessen" (Ln 1993:17). Kyrkomötet beslutade att ge Centralstyrelsen till känna vad Andra kyrkolagsutskottet i anslutning till Läronämndens yttrande anförde om behovet av en kritisk analys av bekännelsearbetet. Centralstyrelsen har överlämnat detta ärende till Teologiska kommittén, vilken låtit utarbeta dokumentet I varje tid på nytt - Teologisk utvärderingen av Svenska kyrkans bekännelsearbete 1983-1993 (Svenska kyrkans utredningar 1996:3). I skrivelsen (CsSkr 1996:3) Redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första halvåret 1996 anger Centralstyrelsen, att utvärderingen bl.a. kommer att tjäna som utgångspunkt för det teologiska analysarbete som med början innevarande år skall genomföras inom ramen för Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka.

Utskottets bedömning

I likhet med vad Läronämnden skriver i sitt yttrande finner utskottet det angeläget med ett fortsatt arbete med analys och tolkning av kyrkans tro, bekännelse och lära. Arbetet med bekännelsen är en del av kykans liv och avslutades inte 1993 även om det då sattes punkt för ett särskilt projekt. Det hör till kyrkans grundläggande kallelse att i och för varje tid rent och klart förkunna evangelium eller, med hänvisning till vad som sades när bekännelsearbetet beslutades av 1983 års kyrkomöte, ge ett autentiskt Kristusvittnesbörd. Det kan sägas att detta också kontinuerligt sker i församlingens liv, i gudstjänster, bibelstudier, samtal och på en mångfald andra sätt. Samtidigt behövs ett gemensamt arbete som stöd för och i relation till det som görs lokalt. Kyrkan behöver också i särskilda projekt samla sina kvalificerade krafter för en analys av vad samhällsutvecklingen och det mänskliga vetandets expansion betyder då evangeliet skall levandegöras. I arbetet med tolkningen av vårt evangelisk-lutherska trosarv och med att främja trons befästande och fördjupning behöver de olika nivåerna, församling, stift och kyrkan på nationell nivå, samverka utifrån sina olika uppdrag. Det behövs en process som också rymmer en dialog och ett utbyte mellan olika andliga traditioner och fromhetsriktningar.

Utskottet vill, i linje med vad som sägs i motionen, framhålla att kyrkan givetvis inte får uppfattas som mer intresserad av sin egen organisation än om människors tro och liv. Därför kan det just nu finnas behov av en särskild kraftsamling i arbetet med att i och för vår tid tolka kyrkans tro, bekännelse och lära. Kyrkans organisation hör samman med och ger uttryck för kyrkans tro. Enligt utskottets mening krävs det innan ett konkret arbete påbörjas, att det förbereds på ett annat sätt än som är möjligt inom ramen för ett kyrkomötessammanträde. Istället bör det bli en uppgift för Centralstyrelsen att utarbeta och för ett kommande kyrkomöte redovisa ett förslag till hur arbetet skall genomföras.

Inför utarbetandet av ett förslag från Centralstyrelsens sida vill utskottet dock göra några noteringar. Det är viktigt att ta tillvara erfarenheterna från bekännelsearbetet 1983-1993. Utvärderingen I varje tid på nytt pekar på sådant som härvid behöver uppmärksammas. En aspekt som lyfts fram i denna utvärdering är att det inte går att fånga Svenska kyrkans identitet utan att rikta blicken på hur gudstjänsten firas. Gudstjänstperspektivet behöver uppmärksammas i ett fortsatt arbete.

Som utskottet tidigare framhållit måste ett arbete av det tänkta slaget ske i samverkan mellan kyrkans olika nivåer och med olika rörelser och traditioner. Likaså behöver många människors olika erfareheter tas till vara. Den breda delaktigheten i arbetet är enligt utskottets uppfattning av central betydelse. Det behövs en fördjupning som innebär att de som vill leva trons liv också kan ge skäl för sin tro. Det är också viktigt att se livet i gudstjänst, diakoni och vittnesbörd som en tolkning av tron och se samman detta med den intellektuella bearbetning som också är nödvändig.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande fortsatt arbete med innehållsbestämning av "evangelisk- lutherskt trossamfund"

  att kyrkomötet med anledning av motion KMot 1996:9 begär hos Centralstyrelsen att denna utarbetar och för kyrkomötet redovisar ett förslag till det fortsatta arbetet med tolkningen av kyrkans tro, bekännelse och lära i linje med vad utskottet anfört.

Sigtuna den 26 augusti 1996

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

/Gunnar Edqvist

---
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg, Wivi- Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Åke Frennby, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Per-Jan Wållgren, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Britt Louise Agrell.

Biskoparna Lars Eckerdal och Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.