Motion till kyrkomötet
1996:9
av biskop Martin Lind m.fl. om fortsatt arbete med innehållsbestämningen av "evangeliskt-lutherskt
trossamfund"
I kyrkolagen stadgas att Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt
trossamfund. När kyrkomötet 1983 beslöt inleda ett arbete med att
innehållsbestämma vad som menas med "evangeliskt-lutherskt trossamfund"
igångsattes ett tioårigt projekt som bl.a. mynnade ut i en lång rad skrifter, i
Lilla boken om kristen tro, i Befrielsen -- stora boken om kristen tro, i 1993 års
jubelfester. Bakgrunden till kyrkomötets beslut 1983 var det omfattande
utredningsarbete om Svenska kyrkans yttre struktur som då slutförts och
resulterat i det reformerade kyrkomöte vi alltjämt har.
I nuvarande läge står Svenska kyrkan mitt uppe i ett gigantiskt
utredningsarbete, återigen om kyrkans yttre förhållanden. Målsättningen är att
inför år 2000 kunna genomföra den ändring i relationerna mellan kyrka och
stat som 1995 års kyrkomöte bejakade. Risken är här uppenbar att vår kyrka
inför millennieskiftet inför vårt folk står med en ny organisation men utan
förnyad bearbetning av kyrkans heliga tro.
Det är därför angeläget att Svenska kyrkan parallellt med uredningsarbetet
om kyrkans yttre struktur genomför ett fortsatt arbete med nytolkning av
kyrkans tro. Befrielsen -- stora boken om kristen tro utgjorde för många en
väsentlig hjälp i förståelsen av trons innebörd. Boken är fortfarande
användbar och kan säkert få förnyad aktualitet framöver. Samtidigt är det ett
faktum att de grupper som arbetat med boken frågar efter fördjupning på
snart sagt alla områden som boken tar upp.
Den pedagogik som präglade Befrielsen är föredömlig och borde kunna
användas även i ett fortsatt arbete. Det handlar både om bildanvändning, om
djupintervjuer, om litteratururval och om den löpande texten. Det handlar om
en text med både djup och med tillgänglighet för dem som saknar
fackteologisk utbildning. Det handlar om ett självklart bejakande av vår kyrkas
tradition, av bibel och bekännelse, och utifrån denna tradition om ett energiskt
arbete att räcka evangelium in i vår tid. Med en sådan pedagogik kunde med
fördel en rad väsentliga områden i vår kristna tro bli föremål för fördjupat
studium. Befrielsen kan rent av på nytt bli aktuell om det till de olika kapitlen
och ämnesområdena funnes nytt material som fördjupade och breddade
kunskap och erfarenhetsmaterial. Det är lätt att framför sig se ett
framväxande bibliotek med en stor bok om bön, om människans plats i
universum, om det onda, om Gud, om försoning, om Anden, om den heliga
Skrift, om dopet, om gudstjänst och mässa, om olika delar i den kristna
etiken, om synen på andra religioner och oliktänkande, om döden, om himmel
och helvete etc.
Vilsenheten i vår tid är stor men också det ärliga sökandet. Millennieskiftet
ska inte överdrivas men inte heller underskattas. Rop efter andlig fördjupning
kan öka, frågor om kyrkans hållning kan intensifieras. Den nya relation mellan
kyrka och stat som förhoppningsvis kan genomföras år 2000 utgör en positiv
faktor. Men det yttre skalet är otillräckligt om det inte fylls med andligt
innehåll.
Detta arbete får gärna ta tid. Det är viktigare att det sker med kvalitet och
omsorg än hastigt och snabbt. Men påbörjas arbetet nu kunde någon av
dessa böcker bli färdig till det kommande millennieskiftet. För Svenska kyrkan
vore det då väsentligt att inte bara komma med en ny organisation utan också
erbjuda ett förnyat studium och en fördjupad reflexion kring något av trons
stora områden.
Med stöd av ovanstående hemställs
att kyrkomötet beslutar hos Centralstyrelsen begära om ett fortsatt arbete
att innehållsbestämma "evangeliskt-lutherskt trossamfund" i linje med vad som
anförts i motionen.
Linköping den 12 juni 1996
|