Motion till kyrkomötet

1996:9

av biskop Martin Lind m.fl.
om fortsatt arbete med innehållsbestämningen av "evangeliskt-lutherskt trossamfund"


I kyrkolagen stadgas att Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund. När kyrkomötet 1983 beslöt inleda ett arbete med att innehållsbestämma vad som menas med "evangeliskt-lutherskt trossamfund" igångsattes ett tioårigt projekt som bl.a. mynnade ut i en lång rad skrifter, i Lilla boken om kristen tro, i Befrielsen -- stora boken om kristen tro, i 1993 års jubelfester. Bakgrunden till kyrkomötets beslut 1983 var det omfattande utredningsarbete om Svenska kyrkans yttre struktur som då slutförts och resulterat i det reformerade kyrkomöte vi alltjämt har.

I nuvarande läge står Svenska kyrkan mitt uppe i ett gigantiskt utredningsarbete, återigen om kyrkans yttre förhållanden. Målsättningen är att inför år 2000 kunna genomföra den ändring i relationerna mellan kyrka och stat som 1995 års kyrkomöte bejakade. Risken är här uppenbar att vår kyrka inför millennieskiftet inför vårt folk står med en ny organisation men utan förnyad bearbetning av kyrkans heliga tro.

Det är därför angeläget att Svenska kyrkan parallellt med uredningsarbetet om kyrkans yttre struktur genomför ett fortsatt arbete med nytolkning av kyrkans tro. Befrielsen -- stora boken om kristen tro utgjorde för många en väsentlig hjälp i förståelsen av trons innebörd. Boken är fortfarande användbar och kan säkert få förnyad aktualitet framöver. Samtidigt är det ett faktum att de grupper som arbetat med boken frågar efter fördjupning på snart sagt alla områden som boken tar upp.

Den pedagogik som präglade Befrielsen är föredömlig och borde kunna användas även i ett fortsatt arbete. Det handlar både om bildanvändning, om djupintervjuer, om litteratururval och om den löpande texten. Det handlar om en text med både djup och med tillgänglighet för dem som saknar fackteologisk utbildning. Det handlar om ett självklart bejakande av vår kyrkas tradition, av bibel och bekännelse, och utifrån denna tradition om ett energiskt arbete att räcka evangelium in i vår tid. Med en sådan pedagogik kunde med fördel en rad väsentliga områden i vår kristna tro bli föremål för fördjupat studium. Befrielsen kan rent av på nytt bli aktuell om det till de olika kapitlen och ämnesområdena funnes nytt material som fördjupade och breddade kunskap och erfarenhetsmaterial. Det är lätt att framför sig se ett framväxande bibliotek med en stor bok om bön, om människans plats i universum, om det onda, om Gud, om försoning, om Anden, om den heliga Skrift, om dopet, om gudstjänst och mässa, om olika delar i den kristna etiken, om synen på andra religioner och oliktänkande, om döden, om himmel och helvete etc.

Vilsenheten i vår tid är stor men också det ärliga sökandet. Millennieskiftet ska inte överdrivas men inte heller underskattas. Rop efter andlig fördjupning kan öka, frågor om kyrkans hållning kan intensifieras. Den nya relation mellan kyrka och stat som förhoppningsvis kan genomföras år 2000 utgör en positiv faktor. Men det yttre skalet är otillräckligt om det inte fylls med andligt innehåll.

Detta arbete får gärna ta tid. Det är viktigare att det sker med kvalitet och omsorg än hastigt och snabbt. Men påbörjas arbetet nu kunde någon av dessa böcker bli färdig till det kommande millennieskiftet. För Svenska kyrkan vore det då väsentligt att inte bara komma med en ny organisation utan också erbjuda ett förnyat studium och en fördjupad reflexion kring något av trons stora områden.

Med stöd av ovanstående hemställs

 att kyrkomötet beslutar hos Centralstyrelsen begära om ett fortsatt arbete att innehållsbestämma "evangeliskt-lutherskt trossamfund" i linje med vad som anförts i motionen.

Linköping den 12 juni 1996

Martin Lind
biskop
Karl-Erik Nilson Anna Lundblad Mårtensson
Inger Sköld Joel Magnfält
Inga-Lis Moberg