Svenska kyrkans centralstyrelse överlämnar denna skrivelse med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första halvåret 1995 till kyrkomötet.
Luleå den 15 juni 1995
Gunnar Weman
Anders Lindberg
3 Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka
7 Utvärdering av bekännelsearbetet
10 Inomkyrkligt utredningsarbete efter ett eventuellt principbeslut om ändrade kyrka- statrelationer
11 Svenska kyrkan inför år 2000
13 Stifts- och strukturbidrag 1996
14 Programförklaring rörande kyrkobokföring och datafrågor m.m.
16 Avgivna yttranden under första halvåret 1995
.1 Verksamhetsplan för Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka
2 Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap
3 Direktiv för utredning om kollektändamål
4 Riktlinjer för samarbetet mellan Svenska kyrkan och de evangeliska kyrkorna i Tyskland (EKD) och de förenade lutherska kyrkorna i Tyskland (VELKD)
5a-b Samverkan i utlandsarbetet - en rapport till Svenska kyrkans centralstyrelse och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens styrelse
6 Biskopsmötets uttalande mot antisemitismen
7 PM om inomkyrkligt utredningsarbete efter ett eventuellt principbeslut om ändrade kyrka- statrelationer
8 Kyrklig kungörelse om rikskollekter
9 Centralstyrelsens yttrande angående stifts- och strukturbidrag för år 1996
10a-b Programförklaring rörande kyrkobokföring och ADB-utveckling
11 Yttrande över betänkandet "Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting"
12 Yttrande angående beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen
13 Remissvar angående massmedieforskning för bransch och sammälle
14 Yttrande till Justitiedepartementet över ansökan från Finska församlingen om ändring i religionsfrihetslagen om reglerna om in- och utträde i Svenska kyrkan
Utdrag ur Centralstyrelsens protokoll den 15 juni 1995
Centralstyrelsens verksamhet för hela år 1995 kommer att behandlas vid 1996 års kyrkomöte.
Vi finner det mycket positivt att många kyrkliga organisationer valt att förlägga sina egna årsmöten och liknande rikssammandragningar i direkt anslutning till riksmötet i Luleå. Det var vår förhoppning att så skulle bli fallet och det förstärker känslan av gemensam kraftsamling och en i grunden gemensam uppgift i evangeliets tjänst i vårt land.
Ledningsgruppen har sammanträtt tre gånger under våren och bestämde vid ett av sina möten att gå ut med ett brev till idéburna rörelser inom Svenska kyrkan. I detta brev uppmanas man att ge en översiktlig bild av folkkyrkans läge, en vision av framtidens kyrka och hur den egna rörelsens arbete inpassas i detta, samt förslag till åtgärder. Ett liknande brev har också gått ut till dem som under den senaste tiden gjort eller gör en särskild insats inom Svenska kyrkan. Några exempel är de som gjort Diakonala året och medarbetare i SKUT-kyrkorna.
Den 1 april började Jørgen Straarup från Svenska kyrkans forskningssekretariat sitt arbete med Folkkyrkostudiens delprojekt sociologisk och pastoral analys. Straarup arbetar året ut och ledningsgruppen har till Straarup utsett en referensgrupp, bestående av Birgitta Andersson, Karl-Gunnar Ellverson och Thorbjörn Larsson.
Ledningsgruppen har också påbörjat planeringen av en kultur och massmedie-analys, en teologisk analys samt antagit en verksamhetsplan som kommer att revideras kontinuerligt under arbetets gång. Verksamhetsplanen bifogas som bilaga 1.
Diakonens ämbete (SKU 1995:1)
Den av Centralstyrelsen tillsatta arbetsgruppen för kompletterande utredning om det kyrkliga ämbetet, särskilt diakonatet (den s.k. KÄ-gruppen), överlämnade i januari sitt slutbetänkande Diakonens ämbete till Centralstyrelsen vid en gemensam överläggning mellan biskopsmötet och Centralstyrelsen. Till betänkandet hör som bilaga den i Forskningsrådets skriftserie Tro och Tanke (1994:7) publicerade undersökningen av professor Åke Andrén Diakonatet i världens kyrkor i dag. Kyrkornas svar på BEM- dokumentets ämbetsstruktur och den fortsatta utvecklingen.
Såväl huvudbetänkandet som bilagan har av Centralstyrelsen remitterats till stiften, berörda utbildningsinstitutioner m.fl. På ett initiativ i Centralstyrelsen vid dess sammanträde den 30 mars vidgades kretsen av remissinstanser till att också omfatta ett urval på 50 församlingar. Remisstiden gick ut den 15 juni och materialet har överlämnats till kyrkoordningskommittén för att samordnas med dess arbete med ett förslag till kyrkoordning att föreläggas 1996 års kyrkomöte.
Utvärdering av samarbetskyrkor EFS - Svenska kyrkan (SKU 1995:2)
Mot bakgrund dels av att samarbetskyrkor Svenska kyrkan - Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen funnits sedan 1960-talet, dels av det beslut om fördjupad samverkan mellan Svenska kyrkan och EFS som fattades 1990 har en utvärdering gjorts av samarbetskyrkorna. I utredningen granskas ansvarsfördelningen och samarbetet mellan församling och EFS-församling, verksamhetshetens inirktning och omfattning, personalens situation samt lokal- och ekonomifrågor. Samarbetskyrkoprästernas arbetsförhållanden har studerats ingående.
Som följd av utvärderingen har Centralstyrelsen i januari 1995, liksom EFS styrelse, fastställt ett reviderat formulär för modellavtal om samarbetskyrka.
Konfirmationens innebörd och betydelse för kyrkliga uppdrag
Den arbetsgrupp som på Centralstyrelsens uppdrag utrett frågan om konfirmationens innebörd och betydelse för kyrkliga uppdrag avgav sin rapport i maj 1995. Utredningen tillkom som följd av kyrkotillhörighetsberedningens arbete. Rapporten kommer att tryckas i serien Svenska kyrkans utredningar och remitteras tillsammans med det förslag till kyrkoordning från kyrkoordningskommittén som planeras sändas ut på en bred remiss under hösten 1995.
Utredning om tystnadsplikten
Den av Centralstyrelsen tillsatta arbetsgruppen för utredning av vissa frågor rörande tystnadsplikten har i juni överlämnat sitt betänkande. Efter tryckning i serien Svenska kyrkans utredningar kommer det att bli föremål för remissbehandling. Se även CsSkr 1995:2, mom 3.11.
Förslag rörande militärsjälavården i freds- och krigstid
Utredningen Själavård vid militära förband överlämnades till Centralstyrelsen vid månadsskiftet maj/juni 1995. Efter ett tidigare utredningsarbete inom Församlingsnämnden i frågan beslöt Centralstyrelsen i december 1993 att ärendet skulle beredas ytterligare med hänsyn till bildandet av Trossamfundens beredskapsråd. Det är resultatet av denna ytterligare beredning som nu föreligger. Betänkandet har sänts på remiss till den 15 oktober 1995 till bland andra samtliga stiftsstyrelser och till berörda militära myndigheter.
4.2 Uppföljning av tidigare utredningsarbete
Kyrkan och homosexualiteten
Utredningen Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8) sändes i september 1994 till Svenska kyrkans församlingar, stift, rikskyrkliga nämnder och råd, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, pastoralinstituten, diakoniinstitutionerna och folkhögskolorna. Dessa mer än 2.500 organ uppmanades inkomma med synpunkter på utredningen före den 1 april 1995.
Yttranden har den 1 juni 1995 inkommit från följande inomkyrkliga organ:
13 församlingar: Gustaf Vasa församling, Björnekulla församling, Norra Nöbbelövs församling, Åsbräcka församling, Lextorps pastorat, Flemingsbergs församling, Hälleberga församling, Gottsunda församling, Karlstads Domkyrkoförsamling, Östra Husby församling, S:t Peters klosters församling, Skarpnäcks församling (Skarpnäcks församling meddelar dock att de ej har några synpunkter att anföra) och Bäve församling
3 personalgrupper: km Rabbe Sandell, Gottsunda församling, präster i Hammarkinds och Vikbolands kontrakt, församlingsvårdande personal i Björnakulla pastorat
1 nämnd: Svenska kyrkans utbildningsnämnd.
Därutöver har inkommit spontana synpunkter från Svenska kyrkans fria synod, 2 kaplansgrupper för EKHO (ekumeniska grupper för kristna homosexuella), Riks-EKHO och RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande).
De inkomna yttrandena kan indelas i tre grupper efter den hållning de intar till utredningen:
Stöd för utredningens huvudlinje
Huvudlinjen föreslår att kyrkan accepterar homosexuell parbildning. Samtidigt som kyrkan bör stödja homosexuella par i deras strävan att synliggöra sin kärlek bör den dock hålla gränsen klar mellan äktenskap och homosexuell samlevnad. Man föreslår vidare att det inom ramen för kyrkans själavård ges möjlighet till förbön för homosexuella som lever i parrelationer. Förbönen får dock inte insättas i ett sådant sammanhang att den kan förväxlas med vigselordningen.
Lextorps, Hälleberg och Gottsunda församlingar samt Karlstads Domkyrkoförsamling stöder utredningens huvudlinje. Man uttrycker en förståelse och öppenhet för de homosexuella och bejakar möjligheten till förbön för dessa inom ramen för den enskilda själavården. Man ansluter sig också till huvudlinjen genom att framhålla att "den homosexuella samlevnaden aldrig är eller skall förstås som ett äktenskap mellan en man och en kvinna" (Karlstads Domkyrkoförsamling), varför det ej är möjligt med en vigsel- eller välsignelsritual för det homosexuella paret.
Svenska kyrkans utbildningsnämnden skriver "Som familjerådgivare och psykoterapeuter kan vi enbart utgå från ett själavårdsperspektiv och visa respekt för de par och enskilda vi möter. Vi måste betrakta relationen på samma sätt som paret självt presenterar den.. ...Vi ansluter oss till utredningens förslag enligt huvudlinjen att kyrkan accepterar homosexuella parbildningar, och ser det som något positivt att samhället nu genom lagstiftning har skapat ekonomiskt och juridiskt skydd för homosexuella par."
Stöd för utredningens alternativa linje
Åsbräcka, Bäve och Östra Husby församlingar samt präster i Hammarkinds och Vikbolands kontrakt förespråkar utredningens alternativa linje, vilken menar att homosexuell samlevnad inte är förenlig med biblisk skapelse- och äktenskapssyn. Östra Husby församling menar att "Det är emot kyrkans tro och lära att de homosexuellas samlevnad skulle kunna likställas med samlevnaden mellan man och kvinna.... Kyrkan måste stå emot trycket om en anpassning till samhällets och människornas krav och åsikter. Ska kyrkan och dess förkunnelse ha ett berättigande i framtiden, så måste den ha en klar profil oavsett utifrån kommande påverkan." Åsbräcka församling menar "att kyrkan aldrig kan legitimera homosexuella parrelationer" och "att respekten för den enskilda människan kräver att kyrkan är klar i sitt ställningstagande mot homosexuella handlingar". Präster i Hammarkinds och Vikbolands kontrakt menar att "Utredningens huvudlinje låter varken Skriften eller traditionen men däremot tidsandan vara norm" medan däremot alternativlinjen "uttrycker den klassiska kristna hållningen och (vi) förordar att den får (för)bli kyrkans linje".
Stöd för de synpunkter där huvud- respektive alternativa linjen sammanfaller
Gustaf Vasa församling ansluter sig "till de överväganden där enighet föreligger mellan huvudlinjen och alternativlinjen". Detta yttrande innehåller dock en reservation från fyra personer i kyrkorådet, vilka önskar en välsignelseakt som de menar bör ingå i kyrkans handbok.
Svenska Kyrkans Fria Synod instämmer likaså i de punkter där det finns enighet mellan de både linjerna. Man tillägger dock att huvudlinjen "saknar både tillräcklig teologisk grund och pastoralt ansvarstagande. Dessutom tenderar förslagets utformning, med dess dolda hot mot dem som tänker annorlunda om det riktiga i homosexuell utlevnad, att skapa ytterligare splittring i en redan svag kyrka. Det är därför vår bestämda uppfattning att utredningens förslag inte bör föranleda annan åtgärd än vidare studier av frågan".
Kritik mot utredningen för bristande radikalitet
Björnekulla, Norra Nöbbelövs och S:t Peters församlingar, km Rabbe Sandell i Gottsunda församling och personalvårdande personal i Björnekulla pastorat utgår från utredningens huvudlinje, men önskar ersätta förbönen med en välsignelseakt. "Att säga att förbönen för homosexuella par ska ske inom själavårdens ram kan bidra till att de homosexuellas kärlek ses som ett problem och inte en gåva att glädjas åt och välsigna" (Norra Nöbbelövs och S:t Peters klosters församlingar). Församlingsvårdande personal i Björnekulla pastorat skriver "...att en officiell välsignelseakt, som skulle vara reglerad i den svenska kyrkohandboken, vore ett klarare ställningstagande från kyrkans sida för att alla människor har lika värde i Guds ögon". En välsignelseakt gör det möjligt för det homosexuella paret att synliggöra sin kärlek och "befordrar en varaktig förbindelse i enlighet med god kristen etik" (Km Rabbe Sandell).
Flemingsbergs församling förordar en offentlig kyrklig handling och menar att "arbetsgruppen på ett mycket tydligare sätt, än vad den har gjort, borde ha slagit fast varje vuxen människas rätt att få definiera sitt liv.... Vi bör som kyrka uppmuntra och stödja människors strävan till varaktiga förbindelser såväl hetero- som homosexuella."
EKHO-grupperna och RFSL uttrycker allesammans en kritik mot det som upplevs såväl oklart, motsägelsefullt som förnedrande i utredningen. Man efterlyser bl.a. mer kunskap och utbildning för alla inom kyrkan. Vidare menar Riks-EKHO att "är det överhuvudtaget så att man kan godta homosexuella människors möjlighet att leva kärleksliv med någon av samma kön ska man göra det helt och fullt!". Utredningen framhäver, menar RFSL, på olika sätt "homosexualitet som mindre önskvärt, negativt och konstigt". Riks-EKHO avslutar dock sitt yttrande med att säga att "Vår innerliga förhoppning är nu att det arbete i samma riktning som denna utredning i huvudsak utgjort ska bära god frukt"
Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar de inkomna yttrandena att fyra församlingar samt Utbildningsnämnden stöder huvudlinjen. Tre församlingar och två personalgrupper utgår från huvudlinjen men önskar därtill lägga en välsignelseakt. Två församlingar och en personalgrupp uttalar stöd för den alternativa linjen. En församling och Svenska Kyrkans Fria Synod accepterar de punkter där utredningens två förslag står i överensstämmelse med varandra. En församling har inget yttrande att avge. EKHO-grupperna, RFSL samt en församling kritiserar utredningen för att inte fullt ut acceptera de homosexuellas rättigheter.
Överväganden
Det är anmärkningsvärt få yttranden som inkommit över utredningen om kyrkans förhållningssätt till homosexualiteten. Det är inte lätt att ge en förklaring till detta. I jämförelse med motsvarande tidigare förfrågningar om yttranden i andra ämnen är svarsfrekvensen låg. Det går alltså inte att förklara med att det inte var ett formellt remissförfarande. Snarast torde förklaringen ligga i ämnets art. Ämnet är svårt. Mer tid för bearbetning och ställningstagande behövs. Till det kommer att åsikterna går kraftigt isär. Situationen klargörs i yttrandet från kyrkorådet i Gottsunda församling:
"Vi uppskattar att man i utredningsgruppen Kyrka och homosexualitet har arbetat så grundligt och seriöst. Vi har fått ökad insikt i hur komplicerad frågan är och att kyrkans bemötande av homosexuella ibland varit präglad av misstänksamhet och även intolerans. Många frågor kan besvaras på mer än ett sätt och vi har sett att det finns stort utrymme för tolkningar vad gäller såväl teologiska, medicinska som psykologiska frågor kring homosexualiteten. Dessutom har vi upplevt det positivt att tillsammans i församlingen få diskutera frågor kring homosexualitet, sexualitet och relationer. Det borde ske oftare än vad det faktiskt görs.
Liksom utredningens arbetsgrupp kan inte heller vi i församlingen visa upp en enhetlig linje i frågan om kyrkans inställning till homosexuella och kyrklig sanktion av ett partnerskap. I diskussioner kring utredningen har vi funnit att vi befinner oss i en utveckling och process i dessa frågor. Vi upplever oss inte som färdiga i ämnet. Flera stöder förbön för par som ingått partnerskap, medan andra inte gör det. Dessutom finns det i församlingen personer som inte är färdiga att ta ställning eftersom det här är frågor som på olika sätt berör djupt; ett ställningstagande eller en omprövning av tidigare åsikter kan därför behöva lång tid för att mogna fram. Vi tror att förhållandet i vår arbetsgrupp i församlingen är signifikativt för alla kyrkliga miljöer. Det vore därför olyckligt att driva frågan om kyrkans sanktionerande av partnerskapslagen och inställning till homosexualitet på ett sådant sätt att församlingar delas i läger och att några upplever sig mista sin samhörighet med kyrkan."
Ämnet Kyrkan och homosexualiteten behöver ytterligare bearbetning i Svenska kyrkan. Vi avser därför att under hösten 1995 ta ytterligare initiativ för att inspirera till en sådan bearbetning.
Vi noterar också att biskoparna i de flesta stift inför ikraftträdandet den 1 januari 1995 av den nya lagen om registrerat partnerskap utfärdat pastorala råd till prästerna om möjlighet till förbön för dem som ingått partnerskap. Därtill har biskopsmötets sekretariat utformat ett samtalsunderlag, vilket återfinns som bilaga 2 till denna skrivelse. Sammantaget finns därmed ett gott underlag för den fortsatta bearbetningen. Den komplettering som behöver göras gäller främst material från den omfattande internationella diskussionen. Det är angeläget att Svenska kyrkan tar del av och bidrar till det internationella lutherska och ekumeniska samtalet om kyrkans förhållningssätt till homosexualiteten.
Kvinnligt - manligt - mänskligt
Kyrkomötet 1994 begärde att ett antal frågor rörande kyrkans ämbete skulle bli föremål för analys. Dels gällde det kvinnors erfarenhet och bidrag i kyrkolivet, dels de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna. Utifrån detta uppdrag har Teologiska kommittén under våren 1995 inlett förberedelser för studium och samtal kring temat kvinnligt- manligt - mänskligt. I de samtal som som tidigare förts om ämbetssynen har det visat sig att människosynen behöver bli föremål för en fördjupad bearbetning. Studiet beräknas pågår åtminstone under hela året 1996.
Kollektutredningen
Centralstyrelsen beslöt vid sammanträde den 18 mars 1995, då bland annat ärendet om rikskollekter för 1996 behandlades, att tillsätta en utredning om kollektändamål i Svenska kyrkan, om fördelningen på riks-, stifts- och församlingskollekter och om kollekternas betydelse för finansiering av viss kyrklig verksamhet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas rikskollekterna.
Till ledamöter i utredningar har utsetts Birger Hassel, Christina Odenberg, Bengt Gustafsson och Kerstin Kedvall. Utredningsdirektiven bifogas som bilaga 3.
Sedan Svenska kyrkan som andra kyrka genom 1994 års kyrkomöte antagit Borgå-deklarationen
har förberedelserna inletts för att tillämpa de förpliktelser som anges i deklarationen. Under april månad 1995 samlades de ansvariga tjänstemännen från berörda kyrkor till överläggningar. En organisationsplan för väl fungerande samarbetsformer mellan kyrkornas ledare, förtroendevalda och tjänstemän skisserades och principer för det teologiska utbytet på akademisk och praktisk nivå utarbetades.
Riktlinjerna innehåller överenskommelse om regelbundet informationsutbyte, ömsesidiga kyrkokontakter exempelvis i form av vänstiftsutbyte - inklusive vänförsamlingsutbyte -, representation vid EKD:s och VELKD:s biskopskonferenser och synoder, vid Nordiskt-tyskt kyrkokonvent, utbildningsarrangemang, konferenser av gemensamt intresse och Svenska kyrkans kyrkomöte, vidare olika typer av delegationsbesök samt arbetskontakter mellan kyrkokanslierna.
Såväl EKD som VELKD har antagit riktlinjerna för sin del. Riktlinjerna bifogas som bilaga 4.
5.3 Dialogen med Svenska missionsförbundet
Den officiella samtalsgruppen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet, som arbetat
under åren 1991-95, överlämnade den 13 juni 1995 sin rapport "Guds kyrka och en levande församling"
till ärkebiskop Gunnar Weman och missionsföreståndare Krister Andersson. Den omfattande rapporten
utgör en bearbetning av för kyrkolivet centrala teologiska frågor. En receptionsprocess bör nu inledas
och ett remissarbete påbörjas i såväl Svenska kyrkan som Svenska Missionsförbundet. Samtalsgruppen
har föreslagit att minst ett par år ska avsättas för denna process.
5.4 Dialogen med den romersk-katolska kyrkan
Vid Lutherska världsförbundets rådsmöte 1993 fattades beslut om att påbörja en process syftande till att upphäva lärofördömandena när det gäller rättfärdiggörelsen. Motsvarande skedde inom Vatikanen. En gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran har utarbetats på grundval av tre decenniers dialogarbete. Målsättningen har varit att en ömsesidig deklaration skall göras under år 1997, då Lutherska världsförbundets generalförsamling samlas i Hongkong.
För att kunna åstadkomma ett beslut om upphävande av lärofördömandena krävs en aktiv medverkan från medlemskyrkorna inom Lutherska världsförbundet. LVF är ingen överkyrka utan en kyrkogemenskap bestående av självständiga kyrkor. För att organisationen på kyrkornas vägnar ska kunna uttala sig i en lärofråga som denna, krävs en omfattande förankringsprocess där alla kyrkor ges möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt. Anser de lutherska kyrkorna att deklarationen om rättfärdiggörelseläran är förenlig med deras tro, bekännelse och lära följer därav att Lutherska världsförbundet på dessa kyrkors vägnar kan förklara att lärofördömandena i fråga om rättfärdiggörelsen inte längre är tillämpliga på Romersk-katolska kyrkan.
Den gemensamma deklarationen har sänts på remiss inom Svenska kyrkan fram till den den 15 november 1995. Centralstyrelsen avser att efter beredning i Svenska kyrkans teologiska kommitté avge en skrivelse till 1996 års kyrkomöte med förslag till svar till Lutherska världsförbundet angående den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran.
I samband med jubelfesten 1993 lade kardinalen Edward Cassidy fram förslaget att en svensk-finsk luthersk-katolsk kommission om kyrko- och ämbetssyn skulle bildas. Vid ett besök i Rom i november 1994 av ärkebiskoparna Gunnar Weman och John Vikström fattades beslut om att tillsätta en förberedelsegrupp på tjänstemannanivå för att utarbeta ett konkret förslag. Från Svenska kyrkans sida ingår kyrkosekreterare Ragnar Persenius.
Ett första utkast blev färdigt i mars 1995. I detta föreslås bl.a. att en eventuell kommission skall tillsättas först hösten 1996, då Borgå-processen avslutats och svaren på den tidigare nämnda gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran inkommit. Det ämne som kommissionen föreslås behandla är episkopéfunktionen - biskopsämbetet. Kommissionen måste då också beakta frågorna om alla döptas kallelse och om beslutsfattandet i kyrkan. Med hänvisning till den nya ekumeniska situation som uppstått efter tillkomsten av Borgå-deklarationen föreslås att kommissionen blir en nordisk luthersk-katolsk kommission. De övriga nordiska kyrkor som antar Borgå-deklarationen bör inbjudas att delta i arbetet.
Det första utkastet överlämnades under våren för preliminära kommentarer från kyrkornas ledningsorgan. Det behandlas också vid Lutherska världsförbundets årliga rådsmöte i slutet av juni. På grundval av givna synpunkter utarbetas ett andra, mer definitivt utkast, som kommer att tillställas kyrkorna för beslut. Där skall också ges också en närmare beskrivning av det ämne som kommissionen ska behandla.
5.5 Dialogen med den koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten
Vid de inledande överläggningarna i Egypten, november 1994, utarbetades gemensamt en plan för
fortsatta lärosamtal. Enligt denna plan äger ett besök från koptisk-ortodoxa kyrkan rum i Sverige den
12-19 juni 1995 i syfte att diskutera några grundläggande lärofrågor, dels auktoriteten i de heliga
skrifterna respektive kyrkans tradition, dels synen på skapelse och frälsning. Samtalen förs i Karlstad
under ledning av biskop Bengt Wadensjö. Den koptiske gästens besök innefattar också riksmötet i
Luleå.
Som ett led i det kontinuerliga utbytet mellan Svenska kyrkan och den koptisk-ortodoxa kyrkan gjorde biskop Tomas ett tre veckor långt besök i februari 1995, i Uppsala, Stockholms och Luleå stift.
Utredningsförslaget bifogas som bilaga 5a.
Centralstyrelsen behandlade ärendet vid sitt sammanträde i mars och fattade då beslut på grundval av dels utredningens förslag, dels vad som framkommit vid den nämnda överläggningen.
Centralstyrelsen beslöt därvid att ställa sig bakom de principer som redovisas i utredningens avsnitt 4.2.1 och att ställa sig bakom de förslag som redovisas i utredningens avsnitt 4.2.2-3. Centralstyrelsen uppdrog vidare till förvaltningsdirektören att i samverkan med motsvarande befattningshavare inom EFS och den för de fyra rikskyrkliga stiftelserna och EFS gemensamme revisorn skyndsamt utarbeta förslag till en administrativ samverkan som innefattar minst nuvarande verksamhet inom Kyrkans utlandsrekrytering (International Church Recruitment, ICR), information/dokumentation (tidigare AV-tjänst) och utlandshandläggare.
Vid Centralstyrelsens behandling av ärendet förelåg ett annat förslag till beslut från ledamoten Urban Gibson än det som styrelsen antog. Centralstyrelsen beslöt emellertid att överlämna Urban Gibsons förslag till arbetsutskottet inför de fortsatta samtal med EFS som ska föras (bilaga 5b).
I sammanhanget bör också nämnas det uttalande mot antisemitismen som biskopsmötet gjorde i maj 1995. Uttalande bifogas som bilaga 6.
Regeringen har vid flera tillfällen, bland annat i budgetpropositionen i januari 1995, aviserat att den ämnar begära ett yttrande från 1995 års kyrkomöte över ett förslag till ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Efter partiledaröverläggningar i början av maj meddelades att det förslag som skall läggas fram i en skrivelse till kyrkomötet till stora delar men inte helt kommer att bygga på kyrkoberedningens förslag i betänkandet (SOU 1994:42) Staten och trossamfunden.
Mot denna bakgrund har inom sekretariatet för juridik och förvaltning som en beredskapsåtgärd utarbetats en PM om inomkyrkligt utredningsarbete efter ett eventuellt principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer. Promemorian är av preliminär karaktär och har inte behandlats av Centralstyrelsen, som inte behöver ta ställning förrän beslut föreligger. Det finns dock anledning att redovisa den som en komplettering till regeringens skrivelse till kyrkomötet. Promemorian finns som bilaga 7.
nder våren 1995 har inom Centralstyrelsen inletts ett samtal om Svenska kyrkan inför det kommande årtusenskiftet. Bakgrund har utgjorts av iakttagelsen att det nu är möjligt att se vilka frågor som kommer att dominera för Svenska kyrkans del fram till år 2000. Till dessa hör frågan om ändrade relationer mellan staten och kyrkan, införandet av nya regler för kyrkotillhörigheten och tillämpandet av det till dessa regler knutna pastorala handlingsprogrammet, det fortsatta arbetet med Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka, uppföljning av bekännelsearbetet och fortsatt arbete med "Befrielsen - Stora boken om kristen tro", den nya helbibeln, den ekumeniska utvecklingen samt årtusenskiftet i sig.
Under styrelsens överläggningar har understrukits vikten av att på ett samlat, strategiskt och målinriktat sätt ta sig an dessa frågor.
Centralstyrelsen har uppdragit åt kansliet att till den nyvalda styrelsens sammanträde i september 1995 bereda ett underlag för fortsatta samtal med utgångspunkt i vad som framkommit under den gångna vårens överläggningar.
Centralstyrelsens beslut innebär att den antagit en programförklaring för Centralstyrelsens arbete med kyrkobokföring och ADB-utveckling i Svenska kyrkan samt anslutit sig till en programförklaring för stiftens arbete med kyrkobokföring och ADB-utveckling i Svenska kyrkan. Vidare har Centralstyrelsen beslutat att på en i en promemoria i ärendet föreslaget sätt samordna utveck-
lingsresurserna inom ADB- och kyrkobokföringsområdena, under förutsättning av överenskommelse med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Programförklaringen bifogas som bilaga 10a och promemorian om samordning av utvecklingsresurserna som bilaga 10 b.
I enlighet med det avtal om förlängning av kyrkobokföringsavtalet som den 1 juni 1994 slöts mellan Svenska kyrkans centralstyrelse och Telia AB med underleverantörer utvecklas för närvarande en Windowsversion av det lokala kyrkobokföringssystemet. De pastorat som önskar kan erhålla versionen utan extra kostnad. Det går också bra att fortsätta arbeta med nuvarande DOS- eller UNIX-version. Synpunkter och förutsättningar för detta arbete har inhämtats vid flera seminarier där användarna haft möjlighet att framföra sina synpunkter.
I samband med att arbetet med nästa version tagit fart har tid också avsatts för att utveckla stödet för det nya kyrkotillhörighetsreglerna. Med hjälp av det nya stödet får pastoraten uppgift om barn till vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan och icke-kyrkotillhöriga vårdnadshavare till barn som tillhör Svenska kyrkan. Uppgifterna används vid inbjudan till dop och konfirmation m m. Enligt kyrkomötets beslut skall uppgifterna raderas då barnet fyller 18 år om inte barnet dessförinnan genom dop eller anmälan om tillhörighet till Svenska kyrkan i avvaktan på dop kommit att tillhöra kyrkan.
Förberedelser pågår även för att kunna utbilda stiftens kyrkobokföringsinspektörer och resurspersoner som i sin tur ansvarar för utbildningen av lokala användare.
Arbete pågår inom Svenska kyrkans IT-grupp med att utarbeta förslag till strategi för den framtida kyrkobokföringen, kommunikationen och ADB-verksamheten i Svenska kyrkan. De tre delrapporterna kommer senare att sammanställas till en rapport.
Växjö stift har landets högsta kyrksamhetstal, 64,7. I Stockholms stift steg kyrksamhetstalet för 1994 från 24,2 till 25,6. Den största ökningen skedde i Härnösands stift men också i bl.a. Göteborgs och Karlstads stift ökade kyrksamheten märkbart.
Antalet besök ökade vid nästan alla slags gudstjänster utom de allra vanligaste: högmässorna och högmässogudstjänsterna. Vid dessa minskade antalet besök något trots att utbudet var större än föregående år.
Kyrkostatistiken visar vidare att antalet barn i kyrklig förskola nästan fördubblades under 1994, från 5.100 till 9.600. Om man lägger till de barn som går i kyrkans barntimmar och liknande blir det 73.600, vilket innebär att vart femte barn i förskoleåldern deltar i Svenska kyrkans verksamhet.
Däremot sjönk dopfrekvensen från 77,8% till 73,9%, det vill säga till den nivå den hade för ett par år sedan. Allt fler döps som konfirmander eller vuxna. År 1994 döptes 463 vuxna och 2.900 konfirmander, i båda fallen en kraftig ökning. Den senare siffran innebär att 5,5% av alla konfirmander döps i anslutning till konfirmandtiden. Konfirmationsfrekvensen gick dock ner från 56% till 55%.
De kyrkotillhöriga utgjorde 1994 86,5% av befolkningen, en minskning från 87,3%. Nattvardsfirandet ökar, 40.000 fler kommunioner noterades 1994. Även kollekterna ökade med 3,5 mkr till sammanlagt 152,4 mkr.
Följande yttranden har avgivits under första halvåret 1995.
Yttrande till Finansdepartementet över betänkandet (SOU 1994:144) Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting.
Yttrandet avgivet den 12 januari 1995, bilaga 11.
Yttrande till Kulturdepartementet över promemorian (Ku95/166K) Beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen.
Yttrandet avgivet den 10 februari 1995, bilaga 12.
Yttrande till Kulturdepartementet över utredningens om sektoriell massmedieforskning betänkande (SOU 1994:146) Massmedieforskning för bransch och samhälle
Yttrande avgivet den 27 mars 1995, bilaga 13.
Yttrande till Styrelsen för psykologiskt försvar över utredningsförslaget Krigsorganisation för styrelsen för psykologiskt försvar
Yttrandet avgivet den 6 april 1996.
Förre generaldrektören Gunnar Nordbeck har på uppdrag av generaldirektören för Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) gjort en översyn av styrelsens krigsorganisation.
Centralstyrelsen tillstyrkte i huvudsak förslagen men påpekande att det är viktigt att man vid uppbyggnaden av organisationen också tar hänsyn till fredstida kriser som kan drabba samhället (t ex ekonomisk och social oro) och som i ett längre perspektiv kan utnyttjas inför eller i samband med angrepp mot landet. När det gäller uppgifterna i krig betonade Centralstyrelsen den roll som trossamfunden spelar och då särskilt Svenska kyrkan med sin rikstäckande organisation.
Vad särskilt gällde förslaget att överföra SPF:s nuvarande uppgift att föreslå regeringen åtgärder, som har syftet att minska en angripares psykologiska motståndskraft, till Försvarsmakten, ansåg Centralstyrelsen - oavsett vem som har ansvaret - att en korrekt information till en angripare och dennes hemmafront kan medverka till att en sådan stark opinion skapas att ett angrepp avbryts eller uteblir.
SPF:s uppgift att upprätta presskvarter för regeringen och de centrala myndigheterna borde enligt Centralstyrelsen i stället ligga på statsrådsberedningen och utrikesdepartementet, då det materiella innehållet kommer att tillhandahållas från i första hand regeringskansliet.
Slutligen ifrågasatte Centralstyrelsen förslaget om fortsatt viss bevakning av utländska massmedia, som styrelsen ansåg naturligare falla inom ramen för UD:s och den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens (MUST) verksamhet.
Yttrande till Justitiedepartementet över en ansökan från Finska församlingen i Stockholm om ändring i religionsfrihetslagens bestämmelser om reglerna för in-och utträde i Svenska kyrkan.
Ansökan gällde sådan ändring i lagstiftningen att liksom kyrkoheden i territoriell församling prövar frågor om kyrkotillhörighet för dem som folkbokförda i församlingen så ska kyrkoheden i icke-territoriell församling handha denna uppgift för dem som är medlemmar i denna.
Yttrande i ärendet avgivet den 28 april 1995, bilaga 14.
Yttrande till Kammarkollegiet angående vigselrätt för Trosrörelsen
Yttrande avgivet den 8 maj 1995.
Centralstyrelsen har numera tillstyrkt en ansökan från nybildade Trosrörelsens representantskap om vigselrätt för Trosrörelsen, sedan rörelsens rättsliga karaktär av trossamfund klarlagts med tillkomsten av representantskapet.