Andra kyrkolagsutskottets

betänkande

1995:5

Frågor om statens kostnader för uppbörden av kyrkoskatter

____________________

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 1995:2 angående begäran om redovisning av de kostnader staten har för uppbörden av kyrkoskatten. Utskottet har avstyrkt motionen.

Motionen

1995:2 av Britas Lennart Eriksson vari hemställs

att kyrkomötet hos regeringen begär en specifikation av de kostnader som staten har för uppbörden av kyrkoskatten.

Utskottet

Motionens huvudsakliga innehåll

Motionären efterlyser en redovisning av hur stora kostnader som skatteförvaltningen har för uppbörden av kyrkoskatter. Han anser att det finns en viss rimlighet i att Svenska kyrkan betalar för dessa kostnader. Om kostnaderna understiger det belopp som aviserats, c:a 500 miljoner kronor, får medlemmar av Svenska kyrkan enligt motionären en extra ekonomisk pålaga. Skatteuppbördsavgiften tvingar nämligen en del församlingar, pastorat och samfälligheter höja sin utdebitering. Motionären anser det därför vara rimligt att de kostnader som föreligger för uppbörden av kyrkoskatter redovisas, särskilt som beräkningen kan synas godtycklig.

Bakgrund

Riksdagen fattade år 1993 beslut om en omläggning av utbetalningen av förskott på skatt, som minskar kyrkokommunernas skatteintäkter med drygt 700 miljoner kronor under vardera åren 1995 och 1996. Sammantaget med bl.a. ett minskat skatteunderlag innebär det att kyrkokommunernas skatteintäkter för nämnda år minskas med 20%.

I kompletteringspropositionen (prop 1994/95:150 Bil 7) slogs fast att de kyrkliga kommunerna fr.o.m. 1996 skall ersätta staten för administrationen av församlingsskatten m.m. Regeringen ansåg det skäligt att ersättningen skulle utgöra 4% av de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran. Ersättningen beräknades därvid för år 1996 till drygt 340 miljoner kronor.

Under ärendets behandling framförde Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund var för sig till regeringen erinringar mot förslaget.

Enligt vissa uppgifter utgör skatteförvaltningens kostnader för administration av inkomstskatt per år ungefär 3,3 miljarder kronor. Kyrkoskatten torde utgöra 3% av den totala uppbörden av kommunalskatt.

Överväganden

Det finns en uttalad medvetenhet hos Svenska kyrkan och hennes församlingar om det nuvarande allvarliga statsfinansiella läget för vårt land och att vi alla bär ett ansvar för att sanera ekonomin. De kyrkliga kommunerna har frivilligt på olika sätt sökt att bidra till en sanering av statsfinanserna, bl.a. genom sysselsättningsfrämjande åtgärder på lokal nivå.

I den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) uttalades att även de kyrkliga kommunerna skulle bidra till en sanering av statens finanser. Med anledning av propositionen beslöt riksdagen att införa en s.k. skatteadministrationsavgift. Avgiften bestämdes emellertid till 4% av de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran, utan att någon närmare grund för beräkningen av de bakomliggande kostnaderna redovisades.

Utskottet finner det därför vara principiellt tveksamt med en ordning där statsmakterna enbart i syfte att sanera statens finanser lägger på de kyrkliga kommunerna en särskild avgift som inte hänför sig till vissa specificerade kostnader. Åtgärden framstår problematisk i det att avgiften bara drabbar dem av skattebetalarna som tillhör Svenska kyrkan. I regeringens skrivelse (RegSkr 1995:1) till årets kyrkomöte lämnas emellertid ett tydligt besked om att någon avgift för administrationen av uppbörden av skatt till de kyrkliga kommunerna framgent inte kommer att tas ut. Mot denna bakgrund finner utskottet att någon ytterligare redovisning inte behövs. Utskottet avstyrker motion 1995:2.



Hemställan

Utskottet hemställer

att kyrkomötet avslår motion 1995:2.

Sigtuna 24 augusti 1995

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Erik Apelgårdh

Närvarande:

Torgny Larsson, ordf, Catarina Agrell, Gunnar Lindberg, Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Anna-Lena Forsdahl, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Hans-Olof Hansson, Göran Åberg och Elisabeth Engberg.

Biskop Bengt Wadensjö och biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.