Till utskottet har hänvisats motion 1995:25 av Lars Rydje m.fl., vari hemställs
att kyrkomötet i avvaktan på ändrade regler för inkallande av ersättare i stiftsfullmäktige begär att Centralstyrelsen utfärdar en rekommendation hur dessa regler kan tillämpas på ett enkelt och ändamålsenligt sätt.
Gällande rätt
Bestämmelser om val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige finns i 43 kap. kyrkolagen. Valen sker genom indirekta val på följande sätt.
Varje församling utser beroende av sin storlek ett visst antal elektorer och lika många ersättare till dessa. Vid dessa val utgör sålunda församlingen valkrets.
De av församlingarna valda elektorerna väljer i sin tur ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige. Vid dessa val utgör varje kontrakt en valkrets. Centrala valmyndigheten fastställer det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.
Elektorernas val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige följer samma regler som gäller på lokal nivå när kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd och nämnder. I regel förrättas sålunda valen genom majoritetsval, dvs med acklamation och utan omröstning. Valen kan dock förrättas proportionellt enligt de förutsättningar som anges i 47 kap. kyrkolagen. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall elektorerna vid valet bestämma i vilken ordning de skall tjänstgöra, 43 kap. 15 2 st kyrkolagen.
Bestämmelsen om inkallelseordningen för ersättarna i stiftsfullmäktige finns i 24 kap. 6 3. och har följande lydelse.
Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.
Denna bestämmelse är, bortsett från några rent redaktionella skillnader, likalydande med bestämmelsen om inkallelseordningen för ersättare i kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter i 16 kap. 4 4. I vallagen 1972:620, omtryckt i SFS 1994:287, finns en i sak likalydande bestämmelse om ersättarinträde i kommunfullmäktige.
Vad gäller tolkning och tillämpning av ovan citerade lagparagraf bör följande framhållas.
Bestämmelsen om ersättarinträde i kyrkofullmäktige i samfällighet är klar och entydig. Varje ledamot i fullmäktige är vid de allmänna valen invald på en valsedel. Enligt lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigeval, omtryckt i SFS 1994:288, måste det på en valsedel, för att denna skall vara giltig, finnas en partibeteckning. Det är därmed klart för vilket parti en ersättare utsetts. Detta betyder att om ett partis samtliga ersättare inom en valkrets, dvs i regel en församling, är förhindrade att tjänstgöra, skall en ersättare från samma parti i en annan valkrets inträda. Ersättaren skall i första hand tas från den valkrets där partiets röstetal är högst. Om samtliga ersättare har förhinder blir platsen obesatt vid sammanträdet. Ersättare från annat parti kan sålunda ej gå in och tjänstgöra.
I stiftsfullmäktige är situationen en annan. Ledamöter och ersättare har valts genom indirekta val av för ändamålet särskilt utsedda elektorer. Har majoritetsvalsmetoden tillämpats vid valtillfället finns naturligtvis inga valsedlar som anger de valdas partitillhörighet. Även om den enskilde ersättaren själv anser sig företräda visst parti har han inte i rättslig mening utsetts för det partiet.
Har däremot den proportionella valmetoden tillämpats kan visserligen de enskilda ersättarnas namn återfinnas på valsedel. Utformningen av valsedlar vid proportionella val regleras dock inte i lagen om kyrkofullmäktigeval, utan i kyrkolagens 47 kap. om proportionellt valsätt. Enligt 6 i detta kapitel skall det visserligen på valsedeln finnas en gruppbeteckning. Sådan gruppbeteckning behöver emellertid inte sammanfalla med det parti som personerna på valsedeln tillhör. Gruppbeteckningen är i stället som framgår av samma paragraf en beteckning i ord för viss grupp av de väljande eller för en viss meningsriktning. De namn som finns upptagna på valsedeln är ofta ett resultat av förhandlingar mellan olika partier eller partigrupperingar bland elektorerna.
Det nu sagda leder fram till att det i vissa situationer inte finns förutsättningar att tillämpa bestämmelsen om ersättarinträde i stiftsfullmäktige.
Tidigare behandling
Detta förhållande har även uppmärksammats vid tidigare kyrkomöten. Motioner i denna fråga har varit föremål för behandling av 1991, 1992 och 1994 års kyrkomöten. 1994 avslog kyrkomötet på hemställan av första kyrkolagsutskottet (1 KL 1994:2) en motion, vari begärdes en utredning i syfte att se över kyrkolagens regler om inkallelseordning för ersättare i stiftsfullmäktige. Motivet var, att regeringen i sin skrivelse till kyrkomötet 1994:1 Vissa ändringar i kyrkolagen, hade avviserat att en sådan utredning skulle göras men att detta skulle ske i annat sammanhang. Enligt kyrkomötet var syftet med motionen därigenom tillgodosett.
Utskottet
Enligt vad utskottet inhämtat är frågan fortfarande under övervägande inom regeringskansliet.
Det framstår enligt utskottets bedömning för närvarande såsom ovisst om erforderlig lagstiftning kan komma till stånd i tid inför kommande val.
Motionären har begärt att Centralstyrelsen ska utfärda en rekommendation om hur reglerna ska tillämpas. Lika lite som kyrkomötet kan ge direktiv för tillämpning av lag kan det emellertid anses ankomma på Centralstyrelsen att utfärda sådan rekommendation som begärts i motionen. Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till denna. Det är en annan sak att stiftssamfälligheterna själva skulle kunna verka för uppkomsten av en enhetlig praxis, så att inte lagstiftningens bristfällighet leder till att den tillämpas olikformigt och ger upphov till onödigt tvistande. Det kunde här finnas ett utrymme för vissa rådgivande insatser, exempelvis av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som har stiftssamfälligheterna som medlemmar. Utskottet har sig bekant att förbundet uppmärksammat problemet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa beträffande ersättare i stiftsfullmäktige
att kyrkomötet avslår motion 1995:25.
Sigtuna den 20 augusti 1995
På första kyrkolagsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Patrik Tibbling
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Jösta Claeson,Gurli Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Joel Magnfält, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder, Åke Blomqvist.
Biskop KG Hammar har deltagit i utskottets överläggningar.