Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda hur kvalitén i kyrkomusikertillsättningar ska säkras, där särskilt möjligheten att återföra behörighetsprövningen av kyrkomusiker till domkapitlen övervägs.

Motivering
I och med kyrkoordningens tillkomst upphörde domkapitlens prövning av kyrkomusikernas behörighet vilket övergick i församlingarnas händer, se kommentaren till kyrkordningen 34 kap. 15 §. Huruvida församlingarna ska ha organist eller kantor fastställs dock av domkapitlen i församlingsinstruktionen.
I kommentaren till kyrkoordningen står att läsa att från den dåvarande Centralstyrelsen:
En rimlig ambitionsnivå är att organisterna dels inte tillåts bli färre i stiftet, dels gärna fördelas geografiskt på så sätt att även kringliggande församlingar kan få nytta av organistens särskilda kunskaper och erfarenheter. Avsikten är således inte att det skall ske någon nedrustning av den kyrkomusikaliska kvalitén. (CsSkr 1999:3 s. 2–234 f.)
Dessvärre finns flera exempel på där församlingar bryter mot sin egen församlingsinstruktion och tillsätter obehöriga kyrkomusiker. Det kan vara en kantor på en i instruktionen beslutad organisttjänst eller ännu värre, en person som helt saknar kyrkomusikalisk utbildning. I ”bästa” fall begär församlingar dispens från organistkravet, trots att man kanske i sin av domkapitlet utfärdade församlingsinstruktion angett att organist skall finnas. Vanligen får inte domkapitlet veta när en tillsättning skett förrän det är för sent. I ett tidigare läge kunde församlingen informerats om de arbetsrättsliga konsekvenserna som ofta blir följden av ett felaktigt beslut. Från centralt håll, Kyrkomusikernas riksförbund, känner man till sådana exempel från stiften i Göteborg, Linköping, Luleå, Strängnäs, Uppsala och Stockholm.
Under senare år har flera sökande med utländska examina och utbildningar sökt tjänster i Sverige, något som förmodligen kommer att öka. Denna grupp kan ingå i begreppet sökande med ”motsvarande examen” (kyrkoordningen 34 kap. 15 §). Det är inte okomplicerat för en församling att bedöma huruvida sökande A eller B är behöriga i dessa fall. Domkapitlens musiksakkunniga eller musikkonsulenterna kan givetvis lämna råd, men problemet är att de i mycket liten grad tillfrågas och att det idag saknas en central instans, som kan göra rättssäkra bedömningar och jämförelser av sökanden med en utländsk utbildningsbakgrund.
Sedan flera år tillbaka är det en brist på utbildade kyrkomusiker. Den felaktiga och ibland godtyckliga behandling som allt oftare sker vid tillsättningar skickar en märklig signal till blivande musiker, som lagt ner lång tid, engagemang i och gjort ekonomiska uppoffringar för sina studier. Eftersom domkapitlen äger frågan om organist eller kantor, bör det övervägas om behörighetsprövningen också ska ske där.

Strängnäs och Göteborg den 25 juli 2011