Rätt att överklaga beslut om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst

Motion 2011:16
av Susann Torgerson m.fl.


Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar om ändring av kyrkoordningens 31 kap. 18 § till följande lydelse.
Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i prästexamen får inte överklagas.
Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Rätt att överklaga har
     1. den som beslutet angår om det gått honom emot, och
     2. biskopen, såvitt avser domkapitlets beslut att inte förklara en präst obehörig enligt 11 § punkten 1.
2. Kyrkomötet beslutar om ändring av kyrkoordningens 32 kap. 18 § till följande lydelse.
Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i diakonexamen får inte överklagas.
Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Rätt att överklaga har
     1. den som beslutet angår om det gått honom emot, och
     2. biskopen, såvitt avser domkapitlets beslut att inte förklara en präst   obehörig enligt 11 § punkten 1.
Båda ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2012.

Motivering
Svenska kyrkan har ånyo drabbats av negativ publicitet med artiklar om präster som begått sexuella övergrepp och domkapitlens hantering av dessa ärenden. Detta sätter fokus på regelverket för dessa känsliga ärenden.
Nuvarande regler om överklagande innebär att endast den präst eller diakon som berörs av beslutet, och i vissa fall biskopen, har rätt att överklaga ett domkapitelsbeslut. Det kan inte vara rimligt att den kvinna/man som blivit offer för gärningar av detta slag och som anmält prästen/diakonen till domkapitlet inte ska ha rätt att överklaga det beslut som i högsta grad berör henne/honom. Även den som domkapitelsbeslutet angår bör få rätten att överklaga. Med ”den som beslutet angår” bör givetvis endast avses den person som i anmälan beskrivs som den förfördelade och inte vilken person som helst som känner sig berörd av den påstådda gärningen efter att ha fått information genom uppgifter i media eller på annat sätt fått kännedom om händelsen.
Vi motionärer har anledning anta att ärenden av detta slag bedöms olika av Sveriges domkapitel. Med en rätt även för den berörda att överklaga till Svenska kyrkans överklagandenämnd skulle en större likabehandling kunna uppnås.
Grundsund den 5 juli 2011

Susann Torgerson (FiSK) Georg Lagerberg (FiSK) Anna Ekström (FiSK)


Tillbaka till lista med motioner

Relaterade dokument

Motioner
   Mot 2011:16 

Betänkanden
TU 2011_03

Debattinlägg
§ 104

Beslut av ärende
§ 151

Behandling av ärende
§ 104