Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning i syfte att finna metoder för att stödja de kristna förföljda folken i Mellanöstern, främst i Irak.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att intensifiera arbetet för de gömda flyktingarna i Sverige av vilka tusentals är kristna flyktingar som flytt för sina liv på grund av förföljelse och terror.

Motivering
Till kyrkomötet 2010 skrevs en motion, Mot 2010:7 Stöd till förföljda kristna med likalydande förslag till beslut, som förslaget till denna motion. Även om motion 2010:7 behandlades välvilligt avslogs den. Efter att frågan behandlats i plenum framkom möjligheten att skriva till kyrkostyrelsen och framlägga ett förtydligande och en utvidgning av motionens text och innehåll.
Denna skrivelse har verkställts och insänts till kyrkostyrelsen, men ingen reaktion har ännu hörts av. Med anledning av detta och att situationen för de kristna inte har blivit bättre utan istället hårdnat med förföljelser, trakasserier, bombningar av kyrkor och på gator och torg, mord och terrorhandlingar av olika slag med många flyktingar, umbäranden och död som följd, väcks frågan på nytt.
I Sverige finns ett stort antal flyktingar, som i sina hemländer på grund av sin kristna tro och övertygelse mött förföljelse, trakasserier, hot, misshandel och nära anhörigas död. De har flytt därför att de styrande i deras hemländer inte kan ge dem skydd eller inte vill veta av dem, som har en kristen tro och kristna värderingar. De kan dessutom ha åtråvärda egendomar eller affärsrörelser, som man av olika skäl vill lägga beslag på. Då många inte har fått asyl i Sverige på grund av beslutsfattares i huvudsak okunskap om hur situationen egentligen är, har ett stort antal flyktingar sänts tillbaka till sina hemländer. Där är de fullständigt utlämnade, då deras egendom har beslagtagits. De är också ett tillåtet villebråd för dem som tidigare förföljde dem, så att de ansåg sig behöva lämna sina bostäder och hemländer.
Men Sverige tar inte emot många av dem, utan skickar dem tillbaka, trots information om vilka fruktansvärda förhållanden de kommer ifrån. Även om de är gamla, dödshotade, höggravida eller dödssjuka skickas de tillbaka till det land som de flytt ifrån. I fruktan för sina liv i hemländerna och på grund av myndigheters och beslutande politikers bristande förståelse och okunskap om situationen där, måste de hålla sig gömda utan några samhälliga och mänskliga rättigheter.
En konsekvens av den svåra situationen i framförallt Mellanöstern är bland annat att en stor flyktingström av assyrier nått vårt land, av vilka tusentals under svåra förhållanden håller sig gömda, därför att de inte får uppehållstillstånd. De har också flytt till flera länder i Mellanöstern, framförallt till Syrien. Även där håller de sig gömda av rädsla för sina liv och för trakasserier och förföljelse.
Flera enskilda politiker och organisationer har genom lobbyverksamhet, uttalanden, artiklar och upprop i olika sammanhang, både i Sverige och internationellt, pekat på de kristna folkens situation i många länder. Men de styrande i vårt land har inte lyssnat eller förstått dem. Myndigheterna och tycks inte vilja eller kan inte förstå att kristna förföljs i många länder. Man tycks ha en motvilja mot de genom religionen förföljda människorna som bedöms som icke trovärdiga, utan litar istället lita på felaktig information från källor man ansett mer trovärdiga än de som utsatts för förföljelsen.
Eftersom styrande politiker och myndigheter i Sverige inte tycks kunna ge många kristna flyktingar från framförallt uppehållstillstånd i Sverige, är det hög tid att Svenska kyrkan engagerar sig helt och fullt i ett arbete, som visar att kristenheten i Sverige inte accepterar den förföljelse av kristna som äger rum i många länder i Mellanöstern inklusive Turkiet. Det är också angeläget att Svenska kyrkan ännu mer än tidigare även engagerar sig för speciellt de kristna flyktingarnas situation i Sverige.
Svenska kyrkan är den instans, som speciellt när många andra sviker, borde ta ett ansvar och ställa sig på de kristna brödernas och systrarnas sida i framförallt Mellanöstern. Det skulle i så fall inte enbart handla om uttalanden utan även om åtgärder i form av exempelvis att ta initiativet till en uppfordrande internationell konferens riktad till kyrkoföreträdare och beslutsfattare, uppvaktningar riktade till företrädare för beslutande organ, ökat samarbete med olika invandrarkyrkor och föreningar i Sverige, internationella påtryckningar och uppvaktningar till exempelvis EU och FN samt kyrkor och församlingar i olika länder. Svenska kyrkan kan också i sitt övriga internationella arbete än mer inkludera de förföljda kristna.

Nacka den 14 juni 2011