Kyrkomötet beslutar att en nolltolerans införs för Svenska Kyrkans aktieinnehav i vapenindustrin.

Motivering

Svenska kyrkans innehav av aktier i vapenindustrin debatteras emellanåt i massmedia. Det är positivt att frågan har uppmärksammats och att gränsvärdet för innehav har sänkts. Men för att kyrkans skall kunna vara trovärdig i sitt budskap måste en nolltolerans eftersträvas.

Svenska kyrkan är den ekonomiskt viktigaste aktören bland de kristna samfunden i Sverige. Enligt kyrkoordningen skall alla medel förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt utifrån kyrkans grundläggande värderingar. Det långsiktiga målet måste naturligtvis vara att allt kyrkligt ägande förekommer endast i verksamheter som är etiskt försvarbara. Det handlar om kyrkans trovärdighet. Vapen kan kränka liv. Vapen förstör skapelsen och med vapen som redskap kränks de mänskliga rättigheterna.

Ett problem med de etiska fondernas rekommendationer avseende aktieinnehav i vapenproducerande företag är att några stora företag klarar sig på att deras andel i vapenproduktionen är begränsad i relation till hela koncernens produktion. I Sverige gäller det huvudsakligen Volvo och Ericsson. Båda är stora vapenproducenter. De är faktiskt de största i landet enligt den årliga rapporten om svensk krigsmaterielexport. Men trots detta är det inte omöjligt att komma ner till en nolltolerans. Exempelvis har fondförvaltaren KPA nolltolerans för investeringar i vapenindustrin. EFS har infört nolltolerans för innehav av aktier i vapenindustrin.

Kyrkan erkänner staters rätt att försvara sig. Detta innebär inte att kyrkan måste vara delägare i vapenindustri. I områden som är etiskt mycket komplicerade bör kyrkan tillämpa försiktighetsprincipen och sträva efter att inte vara delägare i försvarsindustri, varken i Sverige eller i andra länder.

Stockholm den 6 juli 2004

Eva Zetterberg Anki Erdmann Johnny Larsson

Kaya Ålander