Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att lägga skrivelsen till handlingarna.

1. Församlingsindelning

1.1 Inledning

2002 års kyrkomöte har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att inventera hur de församlingskriterier som fastslagits i kyrkoordningen har tillämpats i stiften och vilka effekter bestämmelserna har fått (KmSkr 2002:11, O 2002:2). I Organisationsutskottet behandlades fyra motioner med anknytning till frågan. I motionerna kritiseras kyrkoordningens bestämmelser om församlingsindelningen och framför allt de församlingskriterier som enligt 37 kap. 2 § kyrkoordningen skall ligga till grund för indelningsändringar. Stor tveksamhet uttalas också i motionerna till de indelningsändringar som beslutats efter kyrkoordningens tillkomst. Samtliga motioner efterlyser därför någon form av utvärdering eller utredning.

Organisationsutskottet ansåg inte att det fanns anledning att nu initiera några förändringar i kyrkoordningen på detta område. Utskottet föreslog också Kyrkomötet att avslå de önskemål, som framförts i två motioner, om att tidpunkten i punkt 22 i övergångsbestämmelserna skulle flyttas fram. Utskottet konstaterade att det inte fanns någon helhetsbild av hur strukturarbetet har bedrivits i de olika stiften. Det får anses naturligt att stiften inte har hanterat strukturfrågorna på ett enhetligt sätt. Det är stiften och inte nationella nivån som har ansvaret för att församlingsindelningen är lämplig och ändamålsenlig utifrån stiftets egen struktur och egna förutsättningar att på bästa sätt främja församlingslivet i församlingarna. Bestämmelserna i kyrkoordningen om indelningen på den lokala nivån är emellertid gemensamma för alla stift. Utskottet föreslog därför Kyrkomötet att i en rapport redovisa stiftens arbete med strukturfrågorna i enlighet med vad som angivits i betänkandet. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Kyrkostyrelsen har därför sänt ut en enkät, som primärt skall belysa församlingsstrukturen, till samtliga stiftskanslier. Frågorna kommer att redovisas som underrubriker i rapporten. Det bör noteras att redovisningen av stiftens svar görs utifrån rådande läge i mars 2003. Samtliga stiftskanslier har svarat på enkäten.

1.1.2 Ändringar i församlingsindelningen den 1 januari 2002

Här redovisas antalet församlingar som upphörde den 1 januari 2002 och antalet församlingar som nybildades samt "nettominskningen" i varje stift.

I Uppsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Karlstads och Luleå stift finns särskilda arbetsgrupper för strukturfrågor, som har valts av respektive stiftsstyrelse. Arbetsgrupperna har olika sammansättning i de olika stiften men förtroendevalda utsedda av stiftsstyrelsen, ledamöter utsedda av domkapitlet, representanter från Församlingsförbundets stiftsförbund samt tjänstemän från stiftskanslierna finns i regel med.

I september 2002 presenterades en slutrapport om hur strukturarbetet skall bedrivas i Uppsala stift. Den innehöll dels ett förslag till inriktning och policy för det fortsatta arbetet med strukturfrågorna, dels tolv förslag till konkreta beslut. Vikten av lokala initiativ betonas men också att ansvaret för att indelningsfrågorna ligger på stiftstyrelsen, som bör ta initiativ till diskussioner i församlingar, pastorat och samfälligheter utifrån såväl teologiska som ekonomiska och administrativa utgångspunkter. Från den 1 januari 2003 har en tjänst som handläggare med strukturfrågor utökats från 50 till 100 procent och det har också bildats en arbetsgrupp för strukturarbetet inom stiftskansliet.

I Linköpings stift bedrivs ett omfattande strukturarbete i samarbete med församlingar och pastorat. Ett policydokument för arbetet har antagits. Många ärenden är under beredning.

I Skara stift har strukturarbetet bedrivits aktivt avseende pastoratsregleringar. Antalet pastorat har minskat från 73 till 59 vid den nya mandatperiodens början. När det gäller församlingsindelningen har stiftsstyrelsen på olika sätt informerat om församlingskriteriernas utformning i kyrkoordningen och dessas betydelse efter övergångsregelns sannolika upphörande år 2006. Däremot har styrelsen inte tagit initiativ till förändringar utan de förändringar som trädde i kraft år 2002 har samtliga varit lokalt önskade.

Stiftsstyrelsen i Strängnäs stift har arbetat fram tydliga riktlinjer för indelningsärenden. I mars 2003 kommer arbetsgruppen för struktur- och indelningsfrågor att påbörja det praktiska arbetet.

Västerås stift har en strukturgrupp som tillsattes under 1990-talet. Syftet var då att bereda ett antal pastoratsregleringar inför reformen år 2000. Gruppen fortsätter nu sitt arbete med sikte på att ytterligare regleringar bör ske till 2006 och då skall det främst handla om församlingsregleringar.

Växjö stift har förutom en arbetsgrupp för strukturfrågor en särskild sakkunnig som arbetar på timtid med strukturfrågorna. Förändringar i indelningen har initierats både från lokal nivå och av stiftets arbetsgrupp samt i samverkan mellan stift och region. Det sistnämnda gäller Öland där överläggningar mellan stiftsrepresentanter och representanter för kontrakt, samfälligheter och församlingar har lett fram till stora förändringar i Ölands södra kontrakt inför 2002 och där relativt stora förändringar kan väntas ske inför 2006. Den normala ordningen har varit att arbetsgruppen för strukturfrågor har presenterat en diskussionspromemoria som sänts på remiss till alla berörda. Efter remissammanställning har detta lett fram till ett beslutsunderlag som också har remissbehandlats enligt kyrkoordningens bestämmelser och därefter har beslut fattats.

Lunds stift har aktivt tagit initiativ till möten både kontraktsvis och kommunvis och informerat om tillvägagångssättet m.m. vid sammanläggningar av församlingar och pastorat. Stiftsstyrelsen har alltid representerats av en stiftsjurist och ofta har en förtroendevald från stiftsstyrelsen och kontraktsprosten medverkat och ibland också en teolog från stiftskansliet. Det har också förekommit att en stiftsjurist har kallats ut till ett enskilt pastorat eller en enskild församling för att informera och svara på frågor.

I Göteborgs stift har antalet önskemål från församlingarna om att inleda regleringsarbetet ökat efter den 1 januari 2000. Stiftskansliet har utarbetat ett material kallat Gränslöst, vars syfte är att stimulera och inspirera till förändringsarbete i församlingarna. Arbetet bedrivs på bred front och samordnas med arbetet med församlingsinstruktioner. Stiftet anordnar också seminarier för att sprida kunskap och information.

I Karlstads stift har strukturutskottet med biskopen som ordförande bedrivit ett mycket aktivt arbete med samtalsrundor i samtliga delar av stiftet.

I Härnösands stift har endast en indelningsändring skett. Ett tvåförsamlingspastorat har på egen begäran ändrats till ett enförsamlingspastorat.

I Luleå stift har beredningsgruppen för strukturfrågor haft regelbundna sammanträden där inkomna strukturärenden handlagts och beretts till stiftsstyrelsen.

I samband med relationsändringen den 1 januari 2000 genomfördes en översyn av Visby stifts indelning i pastorat och församlingar. Arbetet bedrevs fram till år 2001 med inriktning på att eventuella förändringar skulle kunna genomföras i och med den nya mandatperioden 2002. Två av stiftets 92 församlingar gick samman till en och två pastorat sammanfördes så att det nu finns 20 pastorat.

Sedan år 2000 har ett "mindre" aktivt strukturarbete bedrivits i Stockholms stift. Anledningen till detta är att Stockholms stift redan har en väl fungerande församlingsstruktur med utgångspunkt från kyrkoordningens normgivning. Behovet av indelningsändringar har varit mycket litet. Endast smärre justeringar har gjorts efter år 2000. Indelningsärenden aktualiseras primärt från församlingen. Endast i ett fall har stiftet initierat en sammanslagning.

1.2.2 Har de genomförda förändringarna analyserats och utvärderats? Vad blev slutsatserna av detta arbete?

I de två stift där det största antalet indelningsändringar har genomförts, dvs. Skara och Lund, pågår utvärderingar. I Skara stift är utvärderingsarbetet inne i en slutfas. Intervjuer och enkäter har genomförts i ett urval av pastorat och församlingar, där regleringar har gjorts, men några slutsatser är ännu inte dragna. I Lunds stift pågår på uppdrag av Stiftshistoriska Sällskapet i Lund ett analys- och uppföljningsarbete som leds av professor Sven-Åke Selander vid teologiska fakulteten i Lund. Arbetet kommer att resultera i en bok.

I Luleå stift har man utvärderat och analyserat de genomförda förändringarna. Beredningsgruppen konstaterade att utredningsarbetet initierades för sent i några fall vilket försvårade utredningsprocessen med för kort tid för delaktighet och förankring. Kännedom om kyrkoordningens bestämmelser om indelningsändringar varierade. Det saknades kunskap om gällande regler och praxis avseende strukturarbetet. I inlands- och glesbygdspastoraten märktes en påtagligt försämrad ekonomisk utveckling. En av faktorerna som påverkade den negativa utvecklingen var ett minskat befolkningsunderlag. Slutsatserna av utvärderingen resulterade i ett strukturprojekt Kartläggning av och dialog om församlingsstrukturer i Luleå stift. Målsättningen med projektet som skall pågå fram till oktober år 2003 är att samtliga inlands- och glesbygdspastorat i Luleå stift skall få ökade kunskaper och insikt om den framtida befolkningssammansättningens betydelse för den lokala strukturen och ekonomin, att ge stiftsstyrelsen underlag för framtida förändringar och att fungerande församlingsstrukturer skall finnas så att kyrkoordningens intentioner kan fullföljas och verksamheten utvecklas.

I Strängnäs stift har man bjudit in ett par församlingar och gjort en avstämning av arbetet. Syftet med detta var att få underlag för nya riktlinjer för strukturarbetet. Någon annan utvärdering har inte gjorts.

I Västerås stift har strukturgruppen följt upp de regleringar som genomförts och som ansågs känsliga och har då funnit att de har fungerat mycket väl.

I Uppsala, Linköpings och Göteborgs stift har inga utvärderingar gjorts.

I Växjö stift har inte någon systematisk utvärdering skett men man påpekar att församlingsinstruktionerna allt eftersom de kommer in till domkapitlet kan ge en uppfattning om hur förändringarna har påverkat planering och församlingsverksamhet.

Inte heller i Karlstads stift har någon utvärdering skett. Frågan om ändring i församlingsindelningen är mycket känslig. Strukturutskottet är restriktivt i att driva frågor om ändringar i församlingsindelningen av två skäl. Det första skälet är att en ändring i församlingsindelningen inte självklart främjar kyrkolivet. Det andra skälet är att om en ändring i församlingsindelningen drivs fram mot lokal vilja kan detta försvåra förutsättningarna för en lyckad pastoratsindelning. Dock börjar klimatet bli mer öppet även för ändringar som rör församlingsgränserna.

I Härnösands stift har ett tvåförsamlingspastorat efter egen begäran ändrats till ett enförsamlingspastorat. Någon analys har inte gjorts. Den nya församlingen fungerar bra och på församlingsnivå är man nöjd.

I Visby stift har stiftstyrelsen beslutat att en utvärdering av hela den befintliga indelningsorganisationen skall göras per den 1 januari 2004.

I Stockholms stift har endast en delning av en stor församling verkställts. Resultatet av delningen av Österhaninge pastorat resulterade i att stiftet i en period av åtta år skall stödja den mindre delen Dalarö-Ornö-Utö ekonomiskt. Inga analyser har gjorts.

1.2.3 Hur ser planeringen ut inför det fortsatta strukturarbetet?

I verksamhetsplan 2003 för Uppsala stift finns följande inriktningsmål angivet "en ändamålsenlig indelning i stiftet". Dessutom finns tre effektmål angivna:

Under februari 2003 inbjöd stiftet samtliga kyrkoråds-, kyrkonämnds- och pastoratsnämndsordförande, kyrkoherdar och kyrkokamrerer/kanslichefer i stiftet till informationsmöten på åtta olika platser. Avsikten var att de lokala enheterna själva skulle analysera sin situation och ta ställning till vilka åtgärder man vill vidta dels för att uppfylla kyrkoordningens krav, dels överkomma de begränsningar som finns för att kunna utveckla den kyrkliga verksamheten. Stiftet avser att tillsammans med Församlingsförbundet ta fram en exempelsamling, där förslag till lösningar av specifika samverkansbehov kan återfinnas samt uppgift om enheter som eventuellt redan har prövat dessa lösningsförslag.

Stiftet kommer även att inleda ett analysarbete. Målsättningen är att enheter som inte uppfyller kyrkoordningens kriterier enligt 37 kap. 2 § eller har andra problem av strukturell natur ska ha inkommit med förslag till lösning före halvårsskiftet 2004 för att stiftsstyrelsen före den 31 december 2004 skall kunna fatta beslut om eventuell indelningsändring eller undantag enligt 37 kap. 2 § sista stycket.

Linköpings stift skall arbeta vidare enligt det policydokument om strukturarbetet som lagts fast.

I Skara stift kommer arbetet i första hand att inriktas på pastoratsregleringar där tyngdpunkten läggs på de ekonomiskt minst bärkraftiga enheterna. Ytterligare ett knappt tiotal pastorat kan behöva regleras - några till 2006 och några kanske inte förrän 2010. När det gäller församlingsindelningen är stiftstyrelsens huvudspår att inte besluta om förändring om den inte är lokalt förankrad. För att tydliggöra frågan har en Information angående fortsatt arbete med strukturfrågor sänts ut till församlingar och kyrkliga samfälligheter i Skara stift.

En nyligen tillsatt arbetsgrupp skall påbörja arbetet i Strängnäs stift utifrån de riktlinjer som stiftsstyrelsen har antagit.

I Västerås stift kommer arbetet med pastoratsregleringar att intensifieras under åren 2003-2005 med särskild uppmärksamhet på enprästpastorat med beaktande av församlingsinstruktionen. Ett antal församlingar kommer att regleras under perioden. Nio församlingar har ansökt om att få reglera och dessa ansökningar handläggs för närvarande. Dessutom diskuteras regleringar i ytterligare ett tjugotal församlingar. En diskussion pågår också om att göra vissa justeringar i kontraktsindelningen.

Arbetet i Växjö stift kommer att fortsätta enligt de uppgjorda planerna. Principdiskussioner om det framtida arbetet kommer att äga rum. När är kyrkoavgiften så hög i en samfällighet att stiftet bör ingripa? När är det acceptabelt med flerpastoratssamfälligheter? Kontraktsindelningen är föremål för översyn och en diskussionspromemoria som berör hela stiftet är ute på remiss under våren 2003.

I Lunds stift skall man fortsätta med informationsmöten ute i stiftet enligt tidigare beskriven modell. Information skall också ges via tidningen Stiftsbladet.

I Göteborgs stift är det en medveten strategi att skynda långsamt när det gäller regleringsarbetet. Motivationsarbetet i församlingarna tillåts ta lång tid.

I Karlstads stift pågår ett intensivt arbete med inriktning på att minska antalet pastorat. För närvarande är cirka 40 pastorat aktivt indragna i samtal om pastoratsregleringar med siktet inställt på 2006. Ändringar i pastoratsindelningen har för närvarande prioritet framför ändringar i församlingsindelningen.

Härnösands stift håller på att arbeta fram en policy för det fortsatta arbetet med indelningsändringar.

I Luleå stift har en Handbok för förändringsarbete utarbetats. I denna beskrivs hur arbetet med indelningsändringar går till från initiativ till beslut. Handboken har skickats ut till samtliga församlingar och kommer att användas i det fortsatta arbetet. Flera ansökningar om strukturutredningar har inkommit till stiftsstyrelsen från församlingar och pastorat. Beredningsgruppen har lagt upp en tidsplan för strukturarbetet. Arbetet skall påbörjas år 2003 för att samtliga ärenden skall hinna behandlas i god tid före utgången av år 2004. Under våren 2003 kommer de fackliga organisationerna att informeras om stiftets planering.

Resultatet av en tidigare utredning om Visby stifts indelning medförde att den hittillsvarande indelningen i huvudsak kom att bevaras oförändrad. Mot bakgrund av detta beslutade stiftsstyrelsen om en ny total översyn inför nästa mandatperiod. Detta motiveras också av kyrkoordningens övergångsbestämmelser punkt 22.

I Stockholms stift pågår en utredning om sammanslagning av församlingar efter initiativ av en församling och en kyrklig samfällighet. Ytterligare en sammanslagning planeras. Vidare planeras en översyn som gäller delning av två större församlingar.

1.2.4 Ger domkapitlet i regel dispens från kriteriet att det skall firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar enligt 17 kap. 3 § andra stycket?

Uppsala domkapitel medger regelmässigt att huvudgudstjänster får firas gemensamt för två eller flera församlingar under innevarande mandatperiod.

I Linköpings och Skara stift förekommer inga ansökningar om dispens. Från Skara stift sägs att frågan hanteras i samband med att församlingsinstruktioner successivt utfärdas.

I Strängnäs stift är man restriktiv med dispenser men domkapitlet ger dispens för speciella tillfällen. Det kan gälla kontraktsvisa högtider, gemensamma friluftsgudstjänster eller familjegudstjänster. Ett pastorat har fått dispens för en längre period, eftersom de har kommit in med en ansökan om att få slå samman alla församlingar i pastoratet till en församling. Generella beslut har fattats gällande vissa annandagar.

I Västerås stift ger domkapitlet en generell dispens under tiden som indelningarna ses över men efter 2005 kommer inga dispenser att ges.

I Växjö stift har domkapitlet under åren 2002-2003 bifallit 60 enstaka ansökningar om sammanlysningar. I fem fall har domkapitlet medgivit dispens när det gällt ansökan från flera församlingar att på försök få fungera som en gudstjänstgemenskap/församling. Samtidigt som sådant medgivande har givits har domkapitlet beslutat att lämna över ärendet till stiftsstyrelsen för att det skall beaktas i strukturarbetet. Den 29 maj 2002 fattade domkapitlet i Växjö ett generellt beslut om principer för ändring av gudstjänstordning m.m. Det innebär att domkapitlets utfärdande av en församlingsinstruktion som beskriver avvikelse från kyrkoordningens krav också ger en generell dispens från kyrkoordningen. Dock med det tillägget att domkapitlet meddelar undantagsfallen till stiftsstyrelsen för beaktande av eventuella strukturella förändringar.

Domkapitlet i Lunds stift ger dispens för denna mandatperiod. Man har uttalat en mycket restriktiv inställning till dispens som sträcker sig längre än så. De församlingar som erhållit dispens för mandatperioden har av domkapitlet anmodats att påbörja en process som leder till sammanslagning per den 1 januari 2006. Processen genomförs under ledning av kontraktsprosten. I arbetet står stiftskansliets personal till förfogande för prost, kyrkoherde och församlingar.

Domkapitlet i Göteborgs stift ger i regel dispens men ansökningarna är ganska få. Några församlingar har stående dispens fastställd i tjänstgöringsföreskrifterna sedan många år. Dessa stående dispenser kommer att omprövas när församlingsinstruktionerna skall fastställas.

Domkapitlet i Karlstads stift har en tämligen generös hållning innan man funnit formerna för hur bestämmelsen konkret skall tillämpas. Det är inte skäligt att ändra församlingsgränserna enbart av skälet att det skall firas färre gudstjänster. Även om två församlingar slås samman, så får det inte till följd att man åker till varandras gudstjänster i olika bygder. Bestämmelsen är för närvarande svår att tillämpa. Grundfrågan måste vara vad som mest främjar människors närhet till det centrala i kyrkans liv.

Domkapitlet i Härnösands stift ger dispens i ganska många fall. Hur domkapitlet skall göra efter 2005 diskuteras för närvarande.

Domkapitlet i Luleå stift ger i regel inga dispenser. Det förekommer dessutom sällan att domkapitlet får begäran om dispens.

Domkapitlet i Visby har meddelat generella föreskrifter angående huvudgudstjänstens firande. Det innebär att huvudgudstjänst skall firas varje söndag och kyrkliga helgdagar i Visby domkyrkoförsamling samt i församlingarna inom ytterligare sex större tätorter. I övriga församlingar skall huvudgudstjänst firas minst varannan söndag och kyrklig helgdag. Viss modifiering medges då huvudgudstjänst firas tillsammans med annan församling.

Domkapitlet i Stockholms stift har givit dispens vid ett par tillfällen med hänvisning till övergångsbestämmelserna punkt 22.

1.2.5 Förekommer det att domkapitlet inte ger dispens? Vad är skälet till detta i så fall?

I Uppsala, Linköpings, Skara, Västerås, Växjö, Lunds, Karlstads, Visby och Stockholms stift har det inte förekommit att domkapitlen har nekat att ge dispens.

I Strängnäs stift förekommer det att församlingar får nej på förfrågan om dispens. Anledningen till detta är att domkapitlet menar att en av de viktigaste grundpelarna i församlingen är att fira gudstjänst.

I Göteborgs stift förekommer det att församlingar inte får dispens men det är sällsynt. Skälet kan vara att församlingarnas motiv är alltför ensidigt ekonomiska.

I Härnösands stift har frågan inte varit aktuell på senaste tiden. Tidigare har som skäl angivits att församlingen är tillräckligt stor och har tillräckliga resurser för att uppfylla kyrkoordningens regler.

I Luleå stift inkom en begäran om dispens under år 2002 och den avslogs med hänvisning till att det saknades särskilda skäl till att medge undantag från bestämmelserna i kyrkoordningen.

1.2.6 Hur har de beslutade ändringarna i församlingsindelningen påverkat de berörda församlingarna när det gäller kyrkliga handlingar och engagemang från anställda, förtroendevalda och församlingsbor?

Uppsala stift har sänt en förfrågan till berörda pastorat för att få underlag att besvara frågan. Ett fåtal svar har inkommit. Utifrån dessa kan påverkan på de kyrkliga handlingarna inte märkas. Engagemanget hos anställda, förtroendevalda och församlingsbor synes inte heller har påverkats. Från ett pastorat rapporteras något minskat engagemang från förtroendevalda men ingen förändring bland anställda och församlingsbor. Från några pastorat rapporteras att engagemanget är fortsatt bra eller att påverkan inte varit negativ. En församling som upphörde genom sammanslagning 2002 rapporterar att det har varit lättare att rekrytera kyrkvärdar efter sammanslagningen.

I Linköpings stift har engagemanget inte minskat utan snarare har en vitalisering skett.

I Skara stift avvaktar man resultatet av den undersökning som gjorts. Stiftskansliet har dock inte nåtts av några signaler om negativ påverkan.

Strängnäs stift har inte genomfört några analyser. Men det finns en känsla av att antalet gudstjänster har minskat i större församlingar där det borde finnas mer än en huvudgudstjänst varje söndag.

I Västerås stift har inga församlingsregleringar genomförts ännu.

I Växjö stift har de flesta indelningsändringarna skett i Ölands södra kontrakt. Arton församlingar blev nio den 1 januari 2002. Kontraktsprosten och kyrkoherden Leif Bengtsson i det nybildade Sydölands församling skriver:

Liknande besked lämnas från övriga församlingar som nybildats. Det minskade antalet sammanträden upplevs som något positivt. Kyrkvärdar som utsetts för de olika kyrkorna tjänstgör även i annan kyrka när gudstjänst firas där.

Från Lunds stift meddelas att de signaler som inkommit till domkapitlet har varit positiva. En vanlig reaktion är att sammanslagningen borde ha gjorts för länge sedan.

I Göteborgs stift har inga utvärderingar gjorts.

Från Karlstads stift meddelas att själva processen har varit slitsam för anställda och ledning, men resultatet har överlag uppfattats som positivt. Dock är det inte alltid läge att koppla på ytterligare ändringar inför kommande mandatperiod. Man vill ofta i berörda pastorat med stora förändringar ha en period för att prioritera säkring av organisation och arbetsglädje.

I Härnösands stift har endast en indelningsändring genomförts och någon analys har inte gjorts.

I Luleå stift har Bygdeå församling och Nysätra församling slagits samman till en församling kallad Bygdeå församling. Sture Högberg, kyrkorådsordförande i Bygdeå församling, svarar att det har blivit allt bättre engagemang efter indelningsändringen. Personalen har fått arbetsro och bidrar till att hitta lösningar tillsammans. Det har blivit bättre samarbete över de tidigare församlingsgränserna. Församlingsborna var skeptiska till en början men har efter hand reagerat positivt på de gemomförda förändringarna. När det gäller kyrkliga handlingar har det inte skett några större förändringar och det har heller inte föranlett några negativa reaktioner.

I Visby stift berörde förändringen de tidigare självständiga församlingarna Hangvar och Hall. Erfarenheterna från dessa församlingar, deras kyrkoråd och kyrkoherde är genomgående positiva. Engagemanget har inte minskat utan istället kanaliserats i positiv samverkan. Firandet av gudstjänster fördelas mellan de två sockenkyrkorna. Förläggningen av de kyrkliga handlingarna anpassas i möjligaste mån efter de berördas önskemål. Begravningsgudstjänsterna är i princip alltid förlagda till den aktuella sockenkyrkan.

I Stockholms stift har så få ändringar i församlingsindelningen gjorts att frågan inte har kunnat besvaras.

1.2.7 Har det bildats fungerande sockenråd i stället för kyrkoråd? Hur många? Om svaret är ja förekommer delegation till sockenråden?

I Uppsala stift har två nya sockenråd bildats. Det ena fallet gäller en församling i ett fyrförsamlingspastorat som 1994 sammanslogs med en annan församling. Det andra fallet gäller en församling i ett tvåförsamlingspastorat som 2002 sammanslogs med den andra församlingen. I den andra av de två sistnämnda församlingarna har verksamhetsråd bildats på tre platser. Frågan om bildande av sockenråd eller liknande diskuteras på ytterligare några platser. Någon egentlig delegation förekommer inte till de sockenråd som inrapporterats.

I Linköpings stift har några sockenråd bildats och de har erhållit vissa uppgifter.

I Skara stift har sockenråd bildats i ett trettiotal församlingar. De flesta är nybildade och formerna i flera fall inte riktigt etablerade. Ofta är det samma personer som tidigare satt i kyrkoråden som nu är med i sockenråden. Det lokala engagemanget har inte avtagit.

I Strängnäs stift har det bildats sockenråd i en församling och den fungerar som en referensgrupp.

I Västerås stift har inga församlingar reglerats under de senaste åren men det finns tankar på att bilda sockenråd i flera församlingar där diskussioner pågår.

I Växjö stift har inga sockenråd bildats. Däremot har kyrkvärdsgrupperna i de sex kyrkorna i Sydölands församling kommit att ta ansvar för vissa löpande ärenden, som inte behöver tas upp i kyrkorådet för beslut.

I Lunds stift har det bildats grupper som kallas sockenråd eller liknande. Ofta har kyrkvärdarna fått en central roll i dessa grupper. Det finns inte några uppgifter om huruvida det förekommer delegation till sockenråden. Detta torde framgå av den undersökning som genomförs på initiativ av Stiftshistoriska Sällskapet.

I Karlstads stift övervägs frågan i några församlingar inför eventuella förändringar i kommande mandatperiod.

I Härnösands, Visby och Stockholms stift har inga sockenråd bildats.

När de två församlingarna i Luleå stift slogs samman bildades ett distriktsråd kring varje kyrka och dess verksamhet lokalt. Invalda är präst i varje område, ett antal anställda samt några församlingsbor som utsetts av prästen. Distriktsråden tar beslut angående lokala kollekter, ger förslag på kyrkvärdar samt visst remissförfarande vad gäller lokala frågor från kyrkorådet. Hittills anses att distriktsråden funnit sig bra till rätta och fungerat väl.

1.2.8 Övriga synpunkter

Från Linköpings stift har frågan ställts om den övergångslösning som finns i punkt 22 i kyrkoordningens övergångsbestämmelser kommer att fortsätta att gälla även efter utgången av år 2005.

I fråga om förändrad indelning är det stiftsstyrelsens i Visby grunduppfattning att initiativet i första hand skall komma från församlingen. Därför har man också bedömt det som angeläget att under innevarande mandatperiod ge möjlighet att söka alternativ till indelningsändringar, till exempel genom gränsöverskridande samverkan. Eftersom det otvivelaktigt är så att det finns en församlingsidentitet även där gudstjänsten firas varannan söndag, vore det till fördel om kyrkoordningen medgav större flexibilitet i fråga om kriterierna för en församling.

1.2.9 Sammanfattning

Det framgår av svaren från stiftskanslierna att de tretton stiften har hanterat strukturarbetet när det gäller församlingsindelning på olika sätt. Några stift har gjort mer omfattande förändringar och andra har givit processen längre tid. Genomgående beskrivs i svaren hur man från stiftens sida har satsat på aktiv information och kunskapsförmedling. Strukturgrupper har bildats och riktlinjer för arbetet har tagits fram. Det framhålls också att initiativen till de genomförda förändringarna har kommit från de berörda församlingarna. Vikten av ett lokalt engagemang poängteras och ses som en nödvändighet för att väl fungerande regleringar skall kunna genomföras. Samtidigt betonas att ansvaret för indelningsfrågor ligger på stiftsstyrelsen. Arbetet med utvärdering och analys har påbörjats i några fall men några slutsatser har inte dragits. De synpunkter som inkommit till stiftskanslierna är positiva. Domkapitlen ger i regel dispens från kriteriet att det skall firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar enligt 17 kap. 3 § andra stycket. I några stift förekommer få eller inga ansökningar om dispens. När det gäller engagemanget från förtroendevalda, församlingsbor och anställda i reglerade församlingar så vittnar svaren om att erfarenheterna är positiva. Sockenråd har bildats i fem stift men ännu är det endast i Skara stift som det har skett i någon större utsträckning. Möjligheten att bilda sockenråd diskuteras dock i flera stift.

2. Stiftsindelning

2.1 Inledning

2002 års kyrkomöte har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att göra en kartläggning av hur stiften uppfattar behovet av förändringar i stiftsindelningen (KmSkr 2002:5, O 2002:6).

Av 36 kap. kyrkoordningen framgår vilka stift som finns inom Svenska kyrkan och i 37 kap. 44-49 §§ finns bestämmelserna om ändring i stiftsindelningen. Huvudregeln är att det är Kyrkomötet som skall besluta om sådana ändringar. Mindre ändringar som består i att en eller flera församlingar förs över från ett stift till ett annat skall beslutas av Kyrkostyrelsen. En förutsättning för att en sådan ändring får göras är att stiftsindelningen därmed blir mer ändamålsenlig. I samband med relationsändringen den 1 januari 2000 överflyttades beslutanderätten i dessa frågor från riksdag och regering till Kyrkomötet respektive Kyrkostyrelsen.

Organisationsutskottet behandlade tre motioner som tog upp frågan om stiftsindelningen. I motionerna föreslogs från delvis olika utgångspunkter en översyn av stiftsindelningen i syfte att få till stånd en lämpligare indelning. Utskottet föreslog Kyrkomötet att avslå två av motionerna. Den ena motionen syftade till ett utökat antal stift medan den andra motionen förordade en minskning till tolv stift. Med anledning av den tredje motionen, som var mer förutsättningslös och förordade en allsidig översyn av stiftsindelningen utan någon särskild inriktning, uppdrogs åt Kyrkostyrelsen att föranstalta om en kartläggning. Dock anfördes att frågor om stiftsindelningen kräver ett betydande utrednings- och framför allt förankringsarbete och att ett förberedande arbete av främst kartläggande karaktär därför bör initieras redan nu. Utskottet ansåg även att det var av vikt att få en redovisning av pågående och verkställda utredningar i de olika stiften. Härigenom får Kyrkomötet ett underlag för allmänna ställningstaganden till förändringar av stiftsindelningen.

Kyrkostyrelsen har därför i enkätform frågat stiftsstyrelserna om behovet av förändringar i stiftsindelningen. Frågorna redovisas som underrubriker i rapporten. Svar har inkommit från samtliga stift.

2.2. Redovisning av stiftsstyrelsernas enkätsvar

I Uppsala stift finner stiftsstyrelsen inte något behov av förändringar i stiftsindelningen. Anledningen till detta är att en särskild tjänst som biskop i Uppsala stift har inrättats och att arbetsfördelningen mellan ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift regleras i kyrkoordningen.

Stiftsstyrelserna i Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Lunds och Härnösands stift anser inte att det föreligger behov av förändringar i stiftsindelningen i respektive stift.

Stiftsstyrelsen i Växjö stift anser det angeläget att kommungränserna överensstämmer med stiftsgränserna. För Växjö stifts del innebär det att justeringar behöver göras i Hylte, Nässjö, Oskarshamns, Jönköpings och Gislaveds kommuner.

I Göteborgs stift har frågan om stiftsdelning varit aktuell sedan början av 1990-talet. "Folkmängden i Göteborgs stift har passerat 1,2 miljoner med en genomsnittlig ökning på bortåt 10 000 per år", skriver biskop Lars Eckerdal i april 2000. Av de direktiv för utredning om delning av Göteborgs stift som stiftsstyrelsen antog i april 2000 framgår att det måste finnas rimliga organisatoriska förutsättningar för närhet och samspel mellan församling och stift. Detta för att stiftet som regionalt område med grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet skall kunna utföra sina uppgifter. Det får anses rimligt att det för mindre ändringar i stiftsindelningen angivna kravet på ökad ändamålsenlighet skall gälla också i fråga om en ingripande ändring av densamma.

Stiftsstyrelsen i Karlstads stift ser inte för egen del något behov av ändrad stiftsindelning. Frågan har dock tidigare aktualiserats genom att Göteborgs stift år 1992 hos dåvarande Centralstyrelsen hade föreslagit en utredning som skulle leda till uppdelning av Göteborgs stift. I samband därmed skrev stiftsstyrelsen till Centralstyrelsen med synpunkten att Karlstads stift i så fall var intresserat av att aktivt delta i en diskussion om vilken stiftstillhörighet norra delen av Göteborgs stift skulle ha. Stiftsstyrelsen vill därför på nytt tydligt markera önskemål om deltagande i diskussioner för den händelse förändringar skulle aktualiseras i angränsande stift.

Stiftsstyrelsen i Luleå stift konstaterar att en fortgående dialog behöver föras om hur Svenska kyrkans indelning i olika avseenden bäst skall tjäna kyrkans huvuduppgift. Även om frågan om stiftsindelningen kan synas angelägen är det minst lika angeläget att rikta fokus mot hur kyrkans indelning på den lokala nivån skall bli så ändamålsenlig som möjligt för att kyrkans huvuduppgift skall kunna fullgöras. Denna uppgift framstår i dagsläget och för den innevarande mandatperioden som överordnad frågan om förändringar i stiftsindelningen.

Vidare konstaterar stiftsstyrelsen i Luleå stift att frågan om förändringar i stiftsindelningen hittills mera varit inriktad på stiften i de mer tätbefolkade och församlingstäta delarna av landet och att frågan om Visby stift också återkommande varit aktuell. Samtidigt noterar stiftsstyrelsen att Visby stift genom Kyrkomötets beslut att utlandsförsamlingarna skall knytas till Visby stift, rimligen nu bör få möjligheter att etablera sin verksamhet inom de ramar som Kyrkomötet anvisat och att en indelningsändring som berör Visby stift därför inte torde vara aktuell. Stiftsstyrelsen har förståelse för att faktorer som ett stort antal församlingar och många anställda av olika kategorier tillsammans med stor befolkningstäthet kan göra det nödvändigt att pröva frågan om ändamålsenligheten i nuvarande stiftsindelning. Andra faktorer såsom ytvidd, stora avstånd, ekonomisk bärkraft och demografi är också viktiga att överväga när stiftsindelningens ändamålsenlighet diskuteras. I ett längre perspektiv som sträcker sig över nästa och den därefter följande mandatperioden kan därför behov av förändringar i stiftsindelningen komma att behöva övervägas. Om och när sådana överväganden sker är det stiftsstyrelsens uppfattning att dessa, i likhet med vad Läronämnden uttalat, bör grundas på behov inom stiften.

Stiftsstyrelsen i Visby stift har den övergripande uppfattningen att en förändring i stiftsindelningen skall prövas mot stiftets egna behov och ansluter sig därmed till Läronämndens yttrande vid 2000 års kyrkomöte. Olika faktorer kan ge anledning till förändrad stiftsindelning. Ofta sätts ekonomiska och administrativa vinster främst. Stiftsstyrelsen menar dock att frågan i första hand skall prövas mot stiftets karaktär som pastoralt område. Den fråga som måste ställas är huruvida stiftets form och struktur gör det möjligt att på ett meningsfullt sätt genomföra stiftets uppdrag, såväl de grundläggande uppgifterna som de förvaltande, enligt kyrkoordningen och i enlighet med kyrkans tradition. Stiften måste formas och organiseras med det pastorala uppdraget som riktlinje. Det kan för kyrkan inte vara motiverat eller försvarligt att stiftsindelningen utformas för att svara mot ett administrativt behov. Varje stift har sin egen karaktär och tradition. Behovet av förändrad stiftsindelning måste därför bedömas från fall till fall. En grundläggande ordning måste dock vara att stiften inte behöver vara stöpta i en enhetlig form eller vara av viss storlek. Möjligheten att vara stift i pastoral bemärkelse måste vara avgörande. I det avseendet kan det finnas anledning att pröva de nuvarande förutsättningarna för de största stiften.

Stiftsstyrelsen i Stockholms stift finner vid en samlad bedömning av stiftets behov att det inte finns någon ambition från Stockholms sida att driva frågan om ändring i stiftsindelningen. Däremot är stiftsstyrelsen öppen för en diskussion kring förändring av stiftsgränsen i de fall där en kommun är delad mellan två stift. Det faktum att storstaden växer föranleder i sig inget behov av förändring av stiftsgränsen. Däremot kan det av praktiska skäl vara bra att stiftsgränsen överensstämmer med kommunernas gränser.

2.2.2 Har frågan om stiftindelning varit föremål för utredningar inom stiftet?

Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift beslutade den 25 april 2000 att anta direktiv för utredning om delning av Göteborgs stift. Förre stiftssekreteraren Gunnar Samuelsson anlitades för utredningsuppdraget. Utredningsrapporten Möjligheter till ändrad indelning av Göteborgs stift överlämnades till stiftsstyrelsen i oktober 2002.

Stiftsstyrelsen beslutade den 10 december 2002 att stiftsdelningsutredningen skulle remitteras för synpunkter till församlingarna och samfälligheterna i stiftet. Inför remissutskicket skall presidierna i stiftsstyrelsen och styrelsens tre utskott överlägga om formerna för ett strukturerat och pedagogiskt frågeformulär.

Inom Luleå stift har frågan om stiftsdelning inte utretts. Däremot har frågan understundom aktualiserats och i någon mån också varit föremål för diskussion bland annat i samband med motioner till det dåvarande Stiftstinget, dock utan att bli föremål för särskild utredning. Genom delning av Luleå stift i två valkretsar vid val till dåvarande Kyrkomötet syntes frågan om stiftsdelning i stor utsträckning ha förlorat sin aktualitet. Inom stiftsstyrelsen har inte frågan om stiftsdelning varit aktuell vid något enda tillfälle sedan tillkomsten av stiftsfullmäktige och stiftsstyrelse 1989.

Visby stift meddelar att man i samband med remissarbetet i anslutning till kyrkans nya organisation genomförde ett brett arbete för att finna en fungerande ordning för Svenska kyrkan på Gotland en så kallad Gotlandsmodell. Den territoriella stiftsindelningen berördes men ifrågasattes inte.

I övriga stift har frågan inte utretts.

2.2.3 Om utredningar har genomförts vad har slutsatserna blivit?

Det är endast Visby stift som har lämnat synpunkter på denna fråga.

När frågan om stiftsindelningen behandlats i Visby stift har det konstaterats att förändringar inte enbart behöver gälla stiftets territorium. Stiftets inre styrka kan lika väl byggas genom en utvecklad verksamhet och en administrativ struktur som är anpassad till stiftets förutsättningar och behov. Svenska kyrkan i utlandet är ett exempel på detta. Beträffande strukturfrågorna anser stiftsstyrelsen att möjligheten till mer flexibla organisatoriska former behöver prövas inom kyrkoordningens ram. Det gäller i och för sig inte bara för stiften utan generellt för att medge en mångfald i Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad på olika nivåer.

2.2.4 Finns det planer att genomföra utredningar om stiftsindelningen inom mandatperioden?

Samtliga stift, utom Göteborgs stift som har genomfört en utredning och förbereder remissbehandlingen, har svarat nej på denna fråga.

Inom Luleå stift ser man snarare ett behov av att arbeta med de frågor som sammanhänger med behovet av strukturförändringar inom stiftet.

I Visby stift kommer arbetet med att stärka och utveckla stiftet att fortgå under mandatperioden, men inte med inriktning på en territoriell förändring. Småskaligheten är en tillgång som skall tas till vara som en grund att bygga vidare på. Visby stift kommer även i fortsättningen att skilja sig från övriga nuvarande stift. Skillnaden skall då inte främst ses i dess mindre storlek utan i dess särskilda karaktär. Det ekumeniska Östersjönätverket Theobalt är en viktig byggsten i detta liksom Svenska kyrkan i utlandet. Det är stiftsstyrelsens uppfattning att utlandskyrkan på sikt bör föras över till Visby stift i större utsträckning än i dag, så att dess stiftstillhörighet blir mer konsekvent. Formerna för detta bör utredas under innevarande mandatperiod för att kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

2.2.5 Sammanfattning

Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift har låtit utreda frågan om delning av stiftet. Utredningen skall sändas på remiss till församlingarna och samfälligheterna i stiftet. I Karlstads stift ser man inget behov av ändrad stiftsindelning för egen del men önskar ett aktivt deltagande i en diskussion om vilken stiftstillhörighet norra delen av Göteborgs stift skulle komma att få vid en delning. I Växjö stift anser man att det är angeläget att kommungränserna överensstämmer med stiftsgränserna, vilket skulle leda till justeringar i fem kommuner. I Stockholms stift är man öppen för en förändring av stiftsgränsen i de fall där en kommun är delad mellan två stift. Övriga stift anser inte att det föreligger behov av förändringar i stiftsindelningen och de har inte heller för avsikt att tillsätta utredningar i frågan under nuvarande mandatperiod. I flera svar framhålles att initiativ till förändringar i stiftsindelningen skall växa fram utifrån de behov som finns i stiften.