Behandlingen av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden

Kyrkostyrelsen lämnar i det följande en redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och det tidigare Ombudsmötets ärenden. Alla fortfarande öppna eller under år 2002 avslutade ärenden redovisas, även de ärenden som överlämnats till någon nämnd för handläggning. Detta är ett uttryck för Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå och avser att skapa en samlad överblick.

För varje ärende redovisas Kyrkomötets respektive Ombudsmötets uppdrag i sammanfattning, vad som skett eller planerats i ärendets handläggning samt huruvida skrivelsen fortfarande är under behandling eller avslutats sedan föregående redogörelse lämnades.

Följande är vägledande för när en skrivelse anges som slutbehandlad eller ej. En skrivelse är i första hand slutbehandlad när resultatet av vad Kyrkomötet begärt föreligger och i förekommande fall lagts fram för Kyrkomötet. Exempel på detta är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen skall återkomma med ett utarbetat förslag i någon fråga. Skrivelsen är slutbehandlad när Kyrkostyrelsens förslag läggs fram för Kyrkomötet.

Kyrkostyrelsen betraktar även en skrivelse som slutbehandlad när det uppdrag Kyrkomötet givit är omhändertaget i ett sammanhang som i sin tur har i uppdrag att göra en redovisning. Ett exempel är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen skall tillsätta en utredning i en viss fråga. Då anses skrivelsen slutbehandlad i och med att utredningen tillsatts. Kyrkomötet kommer då i en framtid att få ta del av utredningens betänkande samt av eventuella förslag från Kyrkostyrelsen med anledning därav.

Skrivelser där Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen något till känna är i regel avslutad när Kyrkostyrelsen tagit del av Kyrkomötets synpunkter och fört dem vidare till aktuellt verksamhetsområde på den nationella nivån. Eftersom denna typ av skrivelser inte innebär något uttalat uppdrag och de konsekvenser som de kan medföra inte är budgetprövade i Kyrkomötets budgetutskott måste Kyrkostyrelsen anses ha frihet att själv prioritera bland uppdragen. Detta innebär att en sådan skrivelse eventuellt kan komma att återspeglas som ett planerat åtagande i kommande mål och rambudget.

Skrivelser från Kyrkomötet år 2002

KmSkr 2002:6 med G 2002:1 Den svenska evangelieboken

Kyrkomötet har med bifall till utskottets förslag i alla stycken, utom beträffande Moment 8, Bibeltexter i övrigt, där Kyrkomötet bifallit ett förslag av Thomas Forsner att vad gäller midsommardagens texter fastställa som andra årgångens evangelietext Matt. 6:25-30 och tredje årgångens evangelietext Mark. 6:30-44, beslutat att från första söndagen i advent 2003 skall i Svenska kyrkan användas den nya versionen av Den svenska evangelieboken. Innebörden är att Svenska kyrkans bestämmelser i frågan skall utfärdas.

Svenska kyrkans bestämmelser om användningen av Den svenska evangelieboken har utfärdats (SvKB 2002:5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Det fortsatta arbetet med de kyrkliga böckerna

Sedan den nya evangelieboken nu är klar går Kyrkostyrelsen vidare med revideringen av En liten bönbok. Kyrkostyrelsen har i mars 2003 fastställt direktiv för arbetet och en grupp har tillsatts med biskop Caroline Krook som ordförande. Uppgiften är att arbeta fram ett nytt, koncentrerat förslag till en liten bönbok att kunna ingå i samlingsvolymen Den svenska psalmboken. Det tidigare förslaget Hjärtats samtal och remissutfallet på detta spelar en viktig roll i det fortsatta arbetet.

Arbetet med evangelieboken visade att erfarenheter vunnits som blir viktiga i arbetet med de övriga kyrkliga böckerna och att det varit riktigt att ta en bok i sänder. Av detta skäl kommer Kyrkostyrelsen att påbörja ett förnyat arbete med Den svenska kyrkohandboken först sedan bönboksarbetet i huvudsak fullföljts. Styrelsen anser det motiverat att vänta även av det skälet att det inte är lika bråttom med ny kyrkohandbok som det av skilda anledningar varit med evangelieboken och bönboken.

KmSkr 2002:2 med G 2002:2 Kyrkliga böcker på finska och lulesamiska

Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:11 beslutat att från och med den första söndagen i advent 2002 får i Svenska kyrkan användas den till Kyrkomötet framlagda Den svenska psalmboken på finska, Ruotsin kirkon Virsikirja. De till Kyrkomötet framlagda finska psalmtexterna till psalmerna 644, 645, 647 och 648 får från samma dag användas i Den Svenska psalmboken. Från samma dag får även den till Kyrkomötet framlagda översättningarna av kyrkohandboken till lulesamiska användas i Svenska kyrkan, liksom det framlagda förslaget av översättning till lulesamiska av utdrag ur psalmboken. Innebörden är att Svenska kyrkans bestämmelser i frågan skall utfärdas.

Svenska kyrkans bestämmelser om de finska och lulesamiska översättningarna har utfärdats (SvKB 2002:2).

KmSkr 2002:3 med G 2002:3 Bibeltexter och gudstjänstordning på teckenspråk

Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:12 beslutat att från och med den första söndagen i advent 2002 får i Svenska kyrkan användas Svenska Bibelsällskapets år 2001 framlagda översättning av Markusevangeliet samt vissa högtidstexter på teckenspråk. Från samma dag får i Svenska kyrkan användas inom Svenska kyrkans projekt Visuell gudstjänst framtagen gudstjänstordning på teckenspråk. Innebörden är att Svenska kyrkans bestämmelser i frågan skall utfärdas.

Svenska kyrkans bestämmelser om bibeltexter och gudstjänstordning på teckenspråk har utfärdats (SvKB 2002:3).

KmSkr 2002:26 med O 2002:1 De kyrkliga valen

Kyrkomötet har med godkännande lagt Kyrkostyrelsens utvärdering av genomförandet av kyrkovalet 2001 till handlingarna.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram förslag om ändringar i kyrkoordningen och i övrigt till uppfyllande av uppdraget om det fortsatta arbetet kring de kyrkliga valen (KsSkr 2003:7). Vidare avser Kyrkostyrelsen att under hösten 2003 fastställa direktiven för en övergripande utredning om demokratin inom Svenska kyrkan.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:11 med O 2002:2 Församlingsindelningen

Kyrkomötet har med anledning av fyra motioner uppdragit åt Kyrkostyrelsen att till kommande års kyrkomöte i en rapport redovisa stiftens arbete med strukturfrågorna.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram en redovisning av stiftens arbete med strukturfrågorna (KsSkr 2003:5).

KmSkr 2002:4 med O 2002:4 Biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Kyrkomötet har med anledning av sex motioner uppdragit åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning som förutsättningslöst skall utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet.

Kyrkostyrelsen avser att under hösten 2003 fastställa direktiven för en övergripande utredning om demokratin inom Svenska kyrkan. Frågan kommer att behandlas inom ramen för denna utredning.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

KmSkr 2002:5 med O 2002:6 Stiftsindelningen

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att kartlägga hur stiften uppfattar behovet av förändringar i stiftsindelningen.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte presenterat en kartläggning av stiftens uppfattningar om behovet av förändringar i stiftsindelningen (KsSkr 2003:5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:12 med TU 2002:5 Ansvarsnämnden för biskopar

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att inom ramen för pågående utredningar beakta möjligheten att överklaga beslut som rör obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram förslag till ändringar i kyrkoordningen (KsSkr 2003:7). I sammanhanget har även frågan behandlats om överklagande av beslut som rör obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:13 med TU 2002:9 Svenska kyrkans "koncernansvar" som arbetsgivare

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att inbjuda Biskopsmötet och Svenska kyrkans församlingsförbunds styrelse till överläggningar rörande ett gemensamt ansvarstagande för Svenska kyrkans personal.

Kyrkostyrelsen har inbjudit Biskopsmötet och Församlingsförbundet till överläggningar i fråga om kyrkans "koncernansvar" som arbetsgivare. Överläggningarna äger rum i november 2003.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:14 med TU 2002:10 Rätten för underårig att själv begära beslutsprövning

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte lägga fram förslag till sådana ändringar i kyrkoordningen som klargör att rätten att självständigt begära beslutsprövning också tillkommer den som utan att vara valbar har rösträtt till val i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten som meddelat det beslut som beslutsprövningen avser.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram förslag om ändringar i kyrkoordningen (KsSkr 2003:7. Där innefattas också frågan om rätten för den som är under 18 år att begära beslutsprövning.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:27 med EE 2002:1 Särskild utjämningsavgift

Kyrkomötet har beslutat att lägga Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:6 Särskild utjämningsavgift till handlingarna.

Kyrkostyrelsen har genom sitt arbetsutskott överlagt med arbetsutskottet hos Kyrkofondens styrelse angående den särskilda utjämningsavgiften. Kyrkostyrelsen har därefter till årets kyrkomöte lagt fram förslag om ändringar i utjämningssystemet, innefattande också den särskilda utjämningsavgiften (KsSkr 2003:8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:10 med EE 2002:2 Avgifter och clearing vid vissa kyrkliga handlingar

Kyrkomötet har med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:9 beslutat om ändring av 42 kap. 6, 7 och 8 §§ kyrkoordningen. Innebörden är att clearing- och ersättningsbeloppens storlek skall fastställas och Svenska kyrkans bestämmelser utfärdas.

Svenska kyrkans bestämmelser har utfärdats (SvKB 2002:10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:15 med EE 2002:5 Utjämningssystemet

Kyrkomötet har med bifall till ett förslag från Reidar Gustafsson uppdragit åt Kyrkostyrelsen att vid översynen av utjämningssystemet fortsatta överväganden om särskild utjämningsavgift skall ske samtidigt.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram förslag om ändringar i utjämningssystemet, innefattande också den särskilda utjämningsavgiften (KsSkr 2003:8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:16 med EE 2002:6 Kyrkoavgiften

Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att låta utreda frågeställningar kring kyrkoavgiften. Saken gäller bl.a. om ett maximibelopp bör införas för kyrkoavgiften.

Kyrkostyrelsen har uppdragit åt kansliet att genomföra en utredning om bl.a. maximibelopp för kyrkoavgift. Utredningen skall enligt uppdraget redovisas till Kyrkostyrelsen senast i augusti 2003.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:17 med EE 2002:7 Avgift till centrala kollektkontot

Kyrkomötet har med anledning av en motion beslutat att någon avgift för hantering av kollekter i Svenska kyrkan ej skall tas ut vare sig från kollektmottagare eller av kollektmedel. Innebörden är att beslut skall fattas om hur hanteringen av kollekter inom Svenska kyrkan skall finansieras.

Beslutet har beaktats inom ramen för detaljbudget 2003.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:18 med EE 2002:9 Kyrkofondens styrelses ansvar

Kyrkomötet har med avslag på en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört angående information om den nationella nivåns finansförvaltning. Innebörden är att Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse bör innehålla en mer ingående beskrivning av Kyrkofondens styrelses arbete med belysning av problem, etiska riktlinjer för placeringar och mer långsiktiga planer.

Beslutet har beaktats inom ramen för upprättandet av årsredovisning för år 2002.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:7 med Eu 2002:1 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar

Kyrkomötet har med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:7 och med bifall till ett förslag från Margareta Grape beslutat om ändringar i och tillägg till kyrkoordningen och instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

Svenska kyrkans bestämmelser om ändringar i kyrkoordningen (SvKB 2002:7) har utfärdats. Vidare har Svenska kyrkans bestämmelser om instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SvKB 2002:8) utfärdats. Beslutet har dessutom beaktats inom ramen för detaljbudget 2003.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Det fortsatta arbetet med SKUT-frågan

I enlighet med vad som sagts i skrivelsen KsSkr 2002:7 går Kyrkostyrelsen nu i samråd med nämnden för SKUT vidare med de andra frågor som SKUT-utredningen aktualiserat och där remissutfallet pekat på behov av ytterligare beredning. Planen är att de delar som kräver Kyrkomötets ställningstagande skall läggas fram 2005 vilket överensstämmer med vad Kyrkomötet begärt.

Två åtgärder har Kyrkostyrelsen vidtagit våren 2003. Styrelsen har delegerat till nämnden för SKUT att utse kyrkoherdar i utlandskyrkan. Nämnden har fått styrelsens uppdrag att utreda de organisatoriska, personella och ekonomiska frågorna inför ett uppdrag till SKUT att upprätthålla en krisberedskap var än i världen svenskar drabbas av kriser och katastrofer.

I fråga om det fortsatta arbetet i övrigt ger Kyrkostyrelsen följande redovisning, som styrelsen och nämnden har samrått om.

En grundläggande fråga rör förhållandet mellan kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet. I nuläget är den som tillhör Svenska kyrkan och bosätter sig utomlands fortfarande kyrkotillhörig men saknar rösträtt, valbarhet etc. då detta förutsätter att man är folkbokförd i Sverige. Det bör i den fortsatta beredningen prövas om det går att finna en ordning där den som flyttar ut kyrkobokförs på Svenska kyrkan i utlandet och kan aktivera sitt medlemskap lokalt i en utlandsförsamling. Informationen om utflyttande bör förbättras. En särskild fråga är utlandsboende kyrkotillhörigas möjlighet att ta del av de kyrkliga handlingarna. Clearingsystemet bör belysas i detta sammanhang.

I förlängningen av en tydligare koppling mellan kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet bör det också prövas om och i vilken utsträckning det är möjligt att utlandsförsamlingarna får en i princip likartad demokratisk organisation i kyrkoordningens mening. Det kan visa sig att en ensartad lösning inte är möjlig, dels med hänsyn till respektive lands lagstiftning, dels av praktisk-lokala skäl eftersom utlandsförsamlingarna är mycket olika. I så fall kan en gemensam huvudordning med lokala avvikelser övervägas.

På en sådan stärkt demokratisk grund bör utlandskyrkans representation gentemot hemmakyrkan byggas. I såväl utredningen som i remissvaren nämns främst utlandskyrkans representation i Kyrkomötet, företrädare i Nämnden för SKUT och deltagande i biskopsval.

Som framhölls i KsSkr 2002:7 utgör de ekumeniska frågorna ett viktigt komplex. Allmänt handlar det om en fördjupad ekumenisk samverkan på lång sikt. Det finns emellertid anledning att särskilt uppmärksamma frågan i vilken utsträckning Svenska kyrkan framgent skall ha egna utlandsförsamlingar i länder där det finns en kyrka som Svenska kyrkan står i gemenskap med genom ekumeniska överenskommelser eller om nya lösningar bör sökas tillsammans med berörd kyrka. Inledningsvis finns det skäl att särskilt reflektera över förhållandena i Norden. Samtidigt måste beaktas vad nya lösningar betyder för dessa kyrkors verksamhet i Sverige och vår kyrkas åtaganden gentemot dem. I dessa avseenden ser Kyrkostyrelsen viktiga uppgifter för Svenska kyrkans ekumeniska råd.

Ännu ett viktigt frågekomplex utgör utlandskyrkans framtida finansiering. Här bör studierna av förhållandet mellan nationella anslag och lokal finansiering fördjupas, liksom rollen för SKUT:s rikskollekter och insamlingsverksamhet i Sverige. Av avgörande betydelse för en stabil ekonomisk grund är om det till följd av dels den föreslagna kopplingen mellan kyrkotillhörighet och församlingstillhörighet, dels en demokratisk organisation med rösträtt och valbarhet går att införa någon form av kyrkoavgift motsvarande den obligatoriska kyrkoavgiften i Sverige.

Inför det fortsatta arbetet understryker Kyrkostyrelsen att ingen lösning kan åstadkommas utan hänsyn tagen till lagstiftningen i det land där utlandsförsamlingen är belägen. Detta gäller fastigheter, verksamhet, vigselrätt, ekonomisk redovisning och mycket annat. Det redan pågående arbetet med utlandsförsamlingarnas juridiska form behöver därför fortsatta parallellt med det övriga beredningsarbetet.

En utgångspunkt för det fortsatta arbetet är, enligt vad såväl SKUT-utredningen som Kyrkostyrelsen framhållit, att kyrkoordningens regler skall gälla även för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet men att en fullständig kongruens med hemmaförsamlingarnas förhållanden inte är möjlig att nå. När större klarhet nåtts om de ovan aktualiserade frågekomplexen blir det möjligt att bedöma om föreskrifterna om utlandskyrkan bör utgöra en egen avdelning i kyrkoordningen, i så fall motiverad av utlandskyrkans särart.

2002 års kyrkomöte begärde en tidplan för en utvärdering av nyordningen för tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkan i utlandet. Utvärderingen skulle ta hänsyn till såväl utlandsverksamheten som Visby stift och dess församlingar. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att en större utvärdering sker bäst när nyordningen varit i kraft ett antal år, minst fem. Utvärderingen kan därför genomföras år 2007 eller 2008. Kyrkostyrelsen avser emellertid att till 2005 års kyrkomöte lämna en redovisning av de första erfarenheterna.

De nu nämnda olika delarna av det fortsatta arbetet genomförs som en kompletterande beredning i kyrkokansliet. Någon ny SKUT-utredning tillsätts alltså inte. En löpande avrapportering kommer att ske till Kyrkostyrelsen och nämnden och nästa SKUT-skrivelse är således planerad till 2005.

KmSkr 2002:1 med Kl 2002:1 Kyrkan och homosexualiteten

Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:5 givit klartecken till följande åtgärder från Kyrkostyrelsen i syfte att initiera en process i hela kyrkan med anledning av dokumentet Homosexuella i kyrkan:

Under 2002 inleddes samtal i ett antal stift där bland andra ledamöter ur Teologiska kommittén deltagit som resurspersoner. En studieplan har utarbetats av studieförbundet Sensus och har tillsammans med dokumentet distribuerats till stiften. Dokumentet har också översatts till engelska och finns åtkomligt på Kyrknätet tillsammans med den svenska versionen. I maj 2003 samlades stiftsledningarna i Sigtuna för att tillsammans med Kyrkostyrelsen samtala om formerna för den fortsatta processen. Kyrkostyrelsen har också säkrat formerna för EKHO:s deltagande i samtalsprocessen. En metod för uppföljning av debatten i media kring frågor som rör kyrkan och homosexualitet är under utarbetande och ett utvärderingsinstrument, som anknyter till studieplanen, kommer att utformas och distribueras under våren 2004.

Teologiska kommittén har fått i uppdrag att bredda och fördjupa frågan om de homosexuella i kyrkan genom att lyfta in näraliggande frågor i sammanhanget, som t.ex. äktenskapets teologi och samlevnadsformernas förändring.

Även Svenska kyrkans församlingsförbund arbetar med frågan med utgångspunkt i ett arbetsgivarperspektiv, bl.a. genom att delta i projektet Normerande mångfald som handlar om diskriminering på arbetsplatser.

Resultaten av de samtal som har påbörjats i stiften kommer att återrapporteras till Kyrkomötet under innevarande mandatperiod.

KmSkr 2002:19 med Kl 2002:3 Abortfrågan

Kyrkomötet har med bifall till Britta Olinders förslag uppdragit åt Kyrkostyrelsen att utarbeta en handlingsplan för hur Svenska kyrkan skall möta kvinnor som överväger att genomgå abort och för att skapa ett forum för att samla erfarenheter och kunskap som kan tjäna stift och församlingar i deras arbete för och med abortsökande kvinnor och ensamma mödrar.

Genom Nämnden för kyrkolivets utveckling har ett arbete initierats för att i samråd med bl.a. sjukhuskyrkan, kyrkans familjerådgivning, Stadsmissionen, Kvinnor i Svenska kyrkan samt Pastoralinstituten ta fram underlag för en handlingsplan för hur Svenska kyrkan skall bemöta kvinnor som överväger att genomgå abort. I handlingsplanen kommer också att ingå planer för fortsatt arbete i stift och församlingar i samverkan med lokala och regionala aktörer som i olika sammanhang möter abortsökande kvinnor och ensamma mödrar.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

KmSkr 2002:20 med Kl 2002:6 Konfessionell grund- och gymnasieskola

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att arbeta för att det även i framtiden finns lagliga möjligheter att starta och driva skolor med konfessionell inriktning.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har sedan flera år tillbaka en särskild arbetsgrupp för skolfrågor som tillsammans med kansliet följer såväl skolpolitiska frågor som skolkyrkofrågor. En av arbetsgruppens ledamöter deltar aktivt i Kyrkornas nätverk för skolfrågor inom Sveriges Kristna Råd. Detta nätverk har bl.a. till uppgift att arbeta med de skolpolitiska frågorna.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:21 med Kl 2002:7 Fortsättningen på ÖSUT och PUF

Kyrkomötet har med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att samordna verkställigheten av utbildningsutredningarna.

Under hösten 2002 påbörjades ett gemensamt remissförfarande avseende förslagen i de två utredningarna Översynen av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) och Prästut-bildning i förändring (PUF). Den första delen utgjordes av regionalt arrangerade mötesplatser till vilka företrädare för de olika remissorganen inbjudits, medan den andra delen består av ett antal skriftliga frågor. En remissammanställning kommer att föreligga hösten 2003. Det fortsatta arbetet med att utveckla en förändrad utbildningsorganisation kommer därefter att påbörjas.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:22 med Kl 2002:11 Kollekternas roll

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att påskynda handläggningen av den beslutade småskriften om kollektens innebörd.

I sina överväganden vill utskottet dessutom uppmärksamma den betydelse som ett biskopsbrev i frågan om kollektens innebörd, skulle kunna ha för att få i gång ett teologiskt samtal.

Biskopsmötet har åtagit sig att arbeta vidare med frågan om offertoriets plats i gudstjänsten och den därmed sammanhängande frågan om kollektens innebörd. Detta arbete kommer sedan att utgöra utgångspunkt för en småskrift med kyrkoråd och präster som målgrupp.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:23 med Kl 2002: 12 Kyrkliga syföreningar

Kyrkomötet har med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt tillse att genom upprättande av en fullödig dokumentation synliggöra de kyrkliga syföreningarna och deras betydelse för Svenska kyrkan och för rättvisande historiebeskrivning av densamma.

Kyrkokansliet har inlett ett samarbete med Kvinnor i Svenska kyrkan, som inrättat en tvåårig projektledartjänst på halvtid för projektet Syföreningarnas betydelse. Tjänsten, som både skall samordna projektet och utföra eget arbete inom detta, kommer att tillträdas i augusti 2003. Dessutom har en ettårig forskartjänst på halvtid inrättats. En styrgrupp har tillsatts för hela projektet.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:24 med B 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005

Kyrkomötet har med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005 samt en motion fastställt inriktningsmål avseende den nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2003-2005; fastställt ramen för de nationella kostnaderna år 2003; samt medgivit planeringsram för år 2004 och år 2005. Kyrkomötet har dessutom medgivit att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2003 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året samt bemyndigat Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.

Beslutet har beaktats vid upprättandet av detaljbudget för år 2003 samt mål och rambudget 2004-2006 (KsSkr 2003:1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:25 med B 2002:2 Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001

Kyrkomötet har med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att utreda och bereda en ändring i 45 kap. 3 § kyrkoordningen så att där nämnda värdesäkring kan omformuleras till att avse tiden 3-5 år; belysa frågan om kyrkofondens juridiska status och skattekonsekvenser m.m. i perspektivet att kapitalet hanteras separat och kan klassas som en stiftelse; samt att klargöra huruvida annan form för kapitalets framtida förvaltning skulle kunna bli tänkbar.

Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram förslag i ovan nämnda frågor med undantag för värdesäkringen i skrivelsen om kyrkofondens ställning (KsSkr 2003:10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

KmSkr 2002:28 med B 2002:3 Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden

Kyrkomötet har med godkännande lagt Kyrkostyrelsens redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets ärenden till handlingarna.

Kyrkostyrelsen har lagt skrivelsen till handlingarna.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:8 med Kr 2002:1 Ändringar i kyrkoordningen

Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:10 beslutat att som vilande anta ändringar i 54 kap. kyrkoordningen samt med anledning av Kyrko-styrelsens skrivelse KsSkr 2002:10 beslutat att anta ändringar i 2-5, 7-9, 12, 14-16, 25, 30, 32-34, 38, 39, 42-44, 46 samt 57 kap. kyrkoordningen. Kyrkomötet har dessutom med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att inom ramen för pågående beredning av frågan om förstärkt skydd för uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst även utreda frågan om diakoners tystnadsplikt och offentlighet för handlingar som diakoner har i förvar.

Kyrkostyrelsen har verkställt utfärdande av de av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningsändringarna. Kyrkostyrelsen har till årets kyrkomöte lagt fram förslag om ändringar i kyrkoordningen (KsSkr 2003:7). Dessa innefattar förslag rörande diakoners tystnadsplikt och offentlighet för handlingar som diakoner har i förvar.

Skrivelsen är slutbehandlad.

KmSkr 2002:9 med Kr 2002:2 Kyrkomötet och dess arbetsformer m.m.

Kyrkomötet har med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att ändra arbetsordningen för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) i enlighet med vad som anges i en bilaga i betänkandet, med undantag från 9 § Ersättningsstadga, där Kyrkomötet biföll ett förslag från Benny Jönsson.

Svenska kyrkans bestämmelser om ändringar i Arbetsordning för Kyrkomötet har utfärdats (SvKB 2002:11).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelser från Kyrkomötet år 2001

KmSkr 2001:24 med Kl 2001:5 TV-sända gudstjänster på söndagar

Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder och föra diskussion för att påverka Sveriges Television (SVT) att kraftigt utöka antalet direktsända TV-gudstjänster.

Samtal har förts med ansvariga producenter inom SVT. Ytterligare samtal behöver emellertid föras med företagets ledning. Ärkebiskopen har tillsammans med företrädare för kyrkokansliet begärt att få träffa ledningen för SVT för att diskutera frågan. I de fortsatta kontakterna med SVT kommer de traditionella gudstjänsterna att sättas i fokus.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelser från Kyrkomötet år 2000

KmSkr 2000:10 med EE 2000:1 Äganderättsöverföring av biskopsgårdar

Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2000:7 beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder för att de sju biskopsgårdar som ägs av Svenska kyrkan, undantaget ärkebiskopsgården, skall överlåtas vederlagsfritt till respektive stift, att överlåtelsen av fastigheterna skall vara förenad med villkoret att vid en eventuell vidareförsäljning av fastigheterna fordras medgivande från Svenska kyrkan, samt att ersättning skall utgå till Linköpings stift och Växjö stift med belopp som motsvarar den köpeskilling stiften erlagt för respektive biskopsgård, under förutsättning att de förbinder sig att vid en framtida försäljning tillämpa samma villkor. Kyrkostyrelsen förväntas beskriva de ekonomiska konsekvenserna för Kyrkomötet.

Kyrkostyrelsen har på de av Kyrkomötet angivna villkoren överlåtit biskopsgårdarna i Strängnäs, Skara, Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand. Linköpings stift har mottagit den beslutade ersättningen på de av Kyrkomötet angivna villkoren och Växjö stift har accepterat det erbjudna beloppet.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelser från Kyrkomötet år 1998

Kskr. 1998:2 med KG 1998:2 Luthers Lilla katekes

Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken.

En bearbetning pågår inom kyrkokansliets verksamhetsområde Teologi och ekumenik. Resultatet skall redovisas i anslutning till att den pågående översynen av kyrkliga böcker har fullföljts.

Skrivelser från 1992 års ombudsmöte

Oskr. 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska

Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för beredning. Nämnden konstaterade på ett tidigt stadium att översättningar av kyrkans böcker till samiska, något som pågått sedan år 1989, är ett långsiktigt projekt.

2002 års kyrkomöte fattade beslut om Den svenska kyrkohandboken i lulesamisk översättning samt en provpsalmbok på lulesamiska. Året innan beslutade Kyrkomötet om en provöversättning av Nya testamentet i lulesamisk och nordsamisk översättning. Till 2004 års kyrkomöte planeras den slutliga versionen av översättningen av Nya testamentet till lulesamiska framläggas, liksom en slutlig version av en lulesamisk psalmbok samt Den svenska evangelieboken i lulesamisk översättning. Under 2003 påbörjas ett arbete med att översätta Nya testamentet till sydsamiska genom ett samarbete mellan bibelsällskapen och kyrkorna i Norge och Sverige. Under 2004 planeras ett arbete med gudstjänstordning och psalmer på sydsamiska. Därefter kommer ett arbete med nordsamisk gudstjänstordning att vidta. Arbetet med gudstjänst och psalmbok på lulesamiska kommer enligt planerna att vara avslutat inför 2004 års kyrkomöte. Därefter återstår de sydsamiska och slutligen de nordsamiska översättningarna.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.