Motion till Kyrkomötet
2003:71
av Ola Isacsson
Avidentifiering av personuppgifter
|
Kyrkomötet

Mot 2003:71
|
Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta riktlinjer för en starkare avidentifiering av personuppgifter vid publicering på Internet av domar från Ansvarsnämnden och Överklagandenämnden samt att dessa riktlinjer tillämpas på redan publicerade domar.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att överväga kring huruvida samtliga domar skall publiceras på Internet och utarbeta riktlinjer därom.
Motivering
Svenska kyrkans överklagandenämnd och Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar publicerar sina domar på Internet. I sak anser jag detta vara bra.
Däremot är avidentifieringen av personuppgifter mycket bristfällig, i varje fall när det gäller överklagandenämnden, där bl.a. felande präster och diakoner kan få sin sak prövad. När ett ärende omtalar "biskopen W", "domprosten U" och "lagmannen B" är det inte så svårt att räkna ut vilket stift det handlar om. När dessutom den felande prästen anges med sin rätta initial är saken närmast anmärkningsvärd!
En starkare avidentifiering av personuppgifter behövs! Ett gott exempel på detta finns i internetpubliceringen av domar från ansvarsnämnden, där ärenden mot biskopar behandlas. Den misstänkt felande biskopen omnämns enbart som "biskopen", samt vederbörandes stift som t.ex. "Y" och inblandad församling som "X".
Biskopens identitet är alltså skyddad vid internetpublicering - helt i sin ordning.
Originellt nog tycks dock skyddet för anmälare och präster vara mindre än för biskopar, även i domar från ansvarsnämnden. I en text står: "BL har anmält biskopen och kyrkoherden WH för brott mot tystnadsplikten." En annan dom har formuleringen "församlingen X i Y stift har i anmälan mot biskopen anslutit sig till den anmälan som gjorts av JH och ML".
Om initialerna i nämnda citat svarar mot personernas verkliga namn är det lovvärt att Svenska kyrkan vill skydda sina biskopars identitet genom benämningar som "biskopen", "församlingen X" och "Y stift", men besynnerligt att privatpersoner och präster inte åtnjuter samma skydd.
Principiellt är jag positiv till att överklagande- och ansvarsnämndernas domar publiceras på internet. Däremot kan övervägas om en typ av domar bör undantas: de som rör biskopars/prästers/diakoners sexuella överträdelser. Oftast har de som fråntas rätten att utöva ämbetet på dessa grunder inte fällts i domstol. Ändå innehåller de publicerade domarna detaljer in i minsta smekning.
Här handlar det om att skydda den kränkta parten. En kvinna, som t.ex. har varit utsatt för en prästs närmanden, skall inte behöva få den handlingen detaljerat beskriven på internet. Det gäller oavsett om avidentifieringen är bristfällig (som nu) eller total.
Kalmar den 15 juli 2003
Ola Isacsson


