Förslag till Kyrkomötets beslut

Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet att besluta

att med godkännande lägga Kyrkostyrelsens utvärdering av genomförandet av kyrkovalet 2001 till handlingarna.

Bakgrund

Bestämmelserna rörande kyrkliga val fastslås i kyrkoordningen. Kyrkoordningens bestämmelser överensstämmer i stora delar med de lagar (vallagen och lagen om kyrkofullmäktigeval) som reglerar allmänna val och tidigare kyrkoval. Jämfört med tidigare kyrkoval innebar bestämmelserna i kyrkoordningen dock några stora förändringar.

· I kyrkovalet hålls direkta val till alla nivåer av Svenska kyrkan, dvs. till beslutande organ i församling, samfällighet, stift och till Kyrkomötet. Undantaget är de allra minsta församlingarna där man i stället kan ha kyrkostämma.

· I val till kyrkliga samfälligheter och till stift anges minsta storlek som en valkrets får ha. Detta medför att det i ett antal fall är nödvändigt att göra en särskild valkretsindelning så att en församling eller ett kontrakt kan ingå i en valkrets tillsammans med andra församlingar eller kontrakt.

· De som vill nominera kandidater till valet skall registrera nomineringsgrupper samt anmäla kandidater senast den 15 juni valåret.

· Väljaren kan rösta på en viss person bland dem som nominerats av nomineringsgruppen. Kyrkoordningen anger vissa minimigränser som måste uppnås för att personrösterna skall påverka valutgången.

· Rösträttsåldern är 16 år.

· Administrationen av kyrkovalet sker på lokal nivå under ledning av en valnämnd. Valet innebär också nya uppgifter för stift och Kyrkostyrelse där tidigare kommuner, länsstyrelser och Riksskatteverket skötte administrationen av kyrkovalet.

Genomförandet av utvärderingen

Uppdraget att genomföra utvärderingen gavs till förre enhetschefen i Strängnäs stift, Gunnar Samuelsson samt till prof.em. Göran Gustafsson. Gunnar Samuelsson var delprojektledare för utvärderingen och ansvarade för utvärderingen ur teknisk och administrativ synvinkel medan Göran Gustafsson ansvarade för utvärderingen ur demokratisk synvinkel.

Huvudsakligen har underlaget för utvärderingen samlats in genom enkäter och intervjuer. I viss utsträckning har också statistiskt och annat material från Kyrkostyrelsen legat till grund för de slutsatser som dras. De närmare förutsättningarna för varje del av utvärderingen redovisas i bilaga. Arbetet med utvärderingen påbörjades under senvåren 2001, huvuddelen av materialet samlades in i augusti, september och oktober 2001 och resultatet presenterades i slutet av mars 2002.

De rapporter som lämnats av utvärderarna efter genomfört arbete har inte redigerats innan de nu lämnas till Kyrkomötet. De synpunkter vi har redovisas i denna skrivelse.

Genomförandet av kyrkovalet 2001

Genomförandet av valet beskrivs i bifogade utvärdering. Sammanfattningsvis konstaterar vi att valet kunnat genomföras i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser och intentioner med ett valdeltagande som var väsentligt högre än senare tiders kyrkoval.

Antalet överklagade val är normalt sett väsentligt högre i kyrkoval än i allmänna val och även i detta kyrkoval är antalet överklagade val högt (knappt 60 överklaganden under 2001). En stor del av överklagandena gäller dock rösträtt eller valbarhet och vi konstaterar att antalet fall där avvikelser gjorts från föreskriven ordning är förhållandevis få och har kunnat korrigeras i samtliga fall. I sex fall krävdes omval vilka också genomfördes under 2001.

Resultatet av utvärderingen

Utvärderingen visar entydigt att ansvariga såväl i valnämnder som i stift och i Kyrkokansliet är nöjda med hur valet kunnat genomföras. Även nomineringsgrupperna förefaller ganska nöjda med kyrkans insatser för genomförandet av valet.

Valets genomförande

(Bilaga 1)

För genomförandet av valet skulle varje samfällighet och församling utanför samfälligheter utse en valnämnd. Vad gäller de delar av valet som varit ett lokalt ansvar konstateras att man i många fall kunnat rekrytera valansvariga med tidigare erfarenheter från allmänna val vilket kraftigt bidragit till att arbetsuppgifterna kunnat förutses och genomföras enligt planeringen. Det har i det avseendet varit en fördel att kyrkovalet varit så lika allmänna val. I utredningen framkommer ett stort antal förslag till förbättringar rörande många olika detaljer i valadministrationen. Mer återkommande kritik riktas främst mot regelverket kring förhandsröstning och brevröstning. Även frågor kring valdistriktsindelningen och ansvarsfördelningen mellan stift och valnämnder berörs återkommande i utvärderingen.

Stiftens ansvar i genomförandet

(Bilaga 1)

Stiften hade det övergripande ansvaret för genomförandet av valet i stiftet. I detta ingick bl.a. att besluta om valkretsindelning, att ta emot och registrera anmälningar av nomineringsgrupper och kandidater och att genomföra den slutliga sammanräkningen. När det gäller stiftens ansvarsområde nämns även här hanteringen av förhandsröster som ett område där problem uppstått återkommande. Vidare efterlyser man ett enklare och tidigarelagt anmälningsförfarande för grupper och kandidater, enklare hantering av valsedelsbeställning och betalning för valsedlar. I utvärderingen framkommer också att gällande regelverk behöver ses över vad avser valdistriktsindelningen samt konsekvenser av indelningsändringar och pastoratsregleringar.

Kyrkostyrelsens ansvar i genomförandet

(Bilaga 1)

Kyrkostyrelsen hade det övergripande ansvaret för genomförandet av valet. I detta ingick att tillskapa de tekniska hjälpmedel som var nödvändiga, att besluta om kompletterande bestämmelser, att framställa nödvändiga blanketter och annat underlag, att ta fram utbildningsmaterial, att utbilda ansvariga i stiften samt att samordna genomförandet av valet. För detta inrättades ett särskilt projekt vid kyrkokansliet.

Kyrkostyrelsens valprojekt genomfördes enligt plan och utvärderingen visar att även om genomförandet inte var invändningsfritt var såväl stiftskanslier som valnämnder och nomineringsgrupper i stort nöjda med det sätt som valet genomfördes på.

Nomineringsgruppernas erfarenheter

(Bilaga 2 - lokala grupper och 3 - grupper på stifts- och Kyrkomötesnivå)

Analysen av de synpunkter som inkommit från nomineringsgruppernas företrädare visar att kyrkovalet 2001 genomfördes ungefär som tidigare kyrkoval. Även om många nya grupper registrerades förefaller mängden nya engagerade för kyrkovalet vara rätt begränsat. Hälften av kandidaterna nominerades av nomineringsgrupper med partipolitisk beteckning, en inte obetydlig andel av de nomineringsgrupper som hade en annan beteckning var dock i någon utsträckning förankrade i partiorganisationer.

Vi konstaterar att de politiska partiernas engagemang för kyrkovalet är mycket varierande och möjligen nedåtgående, i flera fall är det snarare enskilda kyrkligt engagerade personer inom partiet än den politiska organisationen i sig som är engagerade i kyrkovalet. Även när det gäller i vilken utsträckning partipolitiska nomineringsgrupper kräver medlemskap i partiet av sina kandidater är skillnaderna stora. I lokala val är trenden den att de icke partipolitiska grupperna och kandidaterna blir allt vanligare.

I alla val rapporterar grupperna vissa svårigheter med att hitta så många kandidater som man skulle vilja. Särskilt svårt är det att hitta unga, och i de lokala valen även medelålders, kandidater. Det förefaller möjligen vara lättare att rekrytera kandidater till val till kyrkomötet och till val till kyrkofullmäktige än till val till stiftsfullmäktige och till samfällda kyrkofullmäktige. De partipolitiska nomineringsgrupperna förefaller ha svårare att hitta kandidater än de icke partipolitiska grupperingarna har. Det är något lättare att rekrytera kvinnor till kyrkliga uppdrag än att rekrytera män.

De lokala grupperna gör inte allmänt bedömningen att de nya valen till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige påverkat valdeltagandet. Man är inte heller förvånade över hur nivån på valdeltagandet. Det finns tecken som tyder på att de partipolitiska gruppernas engagemang är större för kyrkomötesvalet än för stiftsfullmäktigevalet.

Stödet för personval förefaller vara stort bland alla typer av nomineringsgrupper.

Väljarna

(Bilaga 4 och 5)

Två analyser har gjorts vad avser väljarna och de röstberättigade. Det konstateras att kännedomen om kyrkovalet var stor och att huvuddelen av de röstberättigade anser sig fått tillräcklig information om valet.

Det framkommer att känslan av samhörighet med Svenska kyrkan är den viktigaste enskilda faktor som påverkar om man deltar i valet eller ej. Fortfarande är det dock så att bara hälften av de röstberättigade som kände stor samhörighet med Svenska kyrkan - och som ansåg att de fått tillräcklig information om valet - faktiskt röstade.

Nästan två tredjedelar av de intervjuade anger att de aldrig röstat i kyrkoval och bara hälften av de röstberättigade kan bedömas vara möjliga att mobilisera för att rösta i kyrkoval i framtiden. Resultaten av utvärderingen tyder på att de väljare som röstade i kyrkoval för första gången gjorde det utifrån ett politiskt intresse i större utsträckning än de gjorde det av ett kyrkligt intresse.

Även om intresset för kyrkovalet och också valdeltagandet var högre än i de senaste kyrkovalen är det enligt vår mening fortfarande oroväckande lågt.

Utvärderingen visar vidare att de allra yngsta väljarna (16-19 år) röstar i betydligt större utsträckning än de något äldre. Valdeltagandet går ner avsevärt för de röstberättigade från 20-årsåldern och ökar sedan så att valdeltagandet är högre i de äldre åldersgrupperna. Det visar sig också att kvinnor röstar i något högre utsträckning än män.

Av utvärderingen dras slutsatsen att det är möjligt att på olika sätt påverka valdeltagandet men att man inte kan utgå från att de som en gång röstat i kyrkovalet kommer att delta även i fortsatta val.

Mycket osäkra analyser av de röstberättigades politiska hemvist tyder dock på att valresultatet överensstämmer med ett troligt resultat av ett väsentligt högre valdeltagande.

Personröster

(Bilaga 4)

När det gäller nyttjandet av personröster konstateras att 25-30 % av de röstande använde möjligheten att personrösta. Tiden har inte medgett någon grundlig analys av hur personrösterna nyttjats men vi konstaterar att uppskattningsvis 0,6 % av de valda ledamöterna blivit invalda tack vare personröster.

Massmedia

En analys av material i massmedia kring valet visar att kyrkovalet 2001 uppmärksammats mycket - i alla fall mer än de senaste föregående kyrkovalen. Analysen tyder dock inte på att detta intresse kan förutses vara bestående. Inget tyder heller på att större nyhetsredaktioner i rikstäckande media betraktar kyrkovalet som en väsentlig nyhetshändelse att bevaka. Två tema dominerade som ämnen kring kyrkovalet i media, dels Sverigedemokraternas deltagande i valet och dels ordningen med politiska partier som nomineringsgrupper i kyrkovalet.

Kostnader

(Bilaga 1)

När det gäller kostnader för genomförandet av valet har dessa blivit väsentligt högre än vad som förutsågs i beslutsunderlaget inför fastställande av kyrkoordningen. Totalt bedöms kostnaderna för valgenomförandet visa sig uppgå till ca 156 miljoner kronor. Kostnaderna på den nationella nivån förutses bli 83,5 miljoner kronor varav 32,8 miljoner kronor är av engångskaraktär och bara antas uppstå första gången valet genomförs med nuvarande regelverk. Av resterande 50,7 miljoner kronor är 30 miljoner kostnader för utskick av röstkort och information till samtliga röstberättigade. Kostnaderna för stiften är ca 13,3 miljoner kronor, huvudsakligen kostnader för personal och valsedlar. Kostnaderna för den lokala nivån kan bara uppskattas men mycket tyder på att kostnaderna för samfälligheter och församlingar är ca 60 miljoner kronor. Till detta kommer kostnader för informationsinsatser på den nationella nivån.

Nya direkta val

(Bilaga 1)

Utifrån det material som föreligger kan följande sägas om konsekvenserna av att direktval införts för val till Kyrkomötet.

Det stora massmediala intresset rörde i mycket stor utsträckning att Sverigedemokraterna anmält sig till valet till Kyrkomötet, å andra sidan förefaller väljarkåren anse att de lokala valen (val till kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige) är de viktigaste. Valdeltagandet var ungefär lika stort i alla val, dock med ett något mindre deltagande i valet till direktvalda kyrkoråd, de regionala skillnaderna i valdeltagande är större än skillnaderna mellan olika typer av val.

Det finns inget som tyder på att kyrkovalet 2001 betraktades som en riksangelägenhet av bl.a. större media och det går inte att med säkerhet säga att kyrkovalet 2005 kommer att mötas med samma intresse som valet 2001. Kyrkovalet 2001 innehöll nyhetsvärden av ett slag som inte kommer att upprepas, dels var det första gången kyrkan själv genomförde ett val, dels var det första gången det gick att i förväg anmäla nomineringsgrupper och slutligen väcktes ett stort intresse kring en enda nomineringsgrupp vilket troligen inte kommer att upprepas nästa gång.

Det innebär inte några avsevärda administrativa problem att hantera fyra val. Man kan konstatera att 3 % av de registrerade kandidaturerna rör Kyrkomötet, ca 43 % av de registrerade kandidaturerna avser val till samfällighet. Valsedlarna till Kyrkomötet kostade ca 4 miljoner kronor medan valsedlarna till samfälligheter kostade något mindre. I sammanräkningen av röster är det rimligt att anta att knappt en fjärdedel av tiden för sammanräkning läggs för räkningen av Kyrkomötesvalet medan en något mindre del går åt för sammanräkningen av val till samfälligheter.

Översyn inför kommande kyrkoval

Det är av stor vikt att förändringar i förutsättningarna för kyrkovalet blir kända i god tid. Sådana förändringar får inte heller införas utan en ingående belysning och ett brett remissförfarande. Nästa kyrkoval skall hållas 2005 och beslut om förändringar i förutsättningarna för detta val bör fattas senast hösten 2003 för att ge tillräcklig tid för ändringar i stödsystem, instruktioner och information till dem som skall delta i valet. För att göra det möjligt att hinna med att utarbeta och remittera förslag till ändringar i kyrkoordningen före 2003 års kyrkomöte avser vi att inleda översynen i vissa frågor omgående.

Vi konstaterar att erfarenheterna från kyrkovalet pekar på att det behövs vissa justeringar i kyrkoordningen. Det gäller rättelser och förtydliganden inom ramen för nuvarande ordning. Det behövs också en översyn av vissa administrativa lösningar och av de närmare bestämmelser om valet som Kyrkostyrelsen har utfärdat på delegation från Kyrkomötet. Vi avser att återkomma till Kyrkomötet 2003 med förslag till ändringar i kyrkoordningen.

I det följande belyses helt kort vilka områden som kommer att beröras av en översyn. I avsnitt 1 behandlas sådana frågor som kräver ändringar i kyrkoordningens 38 kapitel om direkta val. Därefter tas i avsnitt 2 upp andra delar av kyrkoordningen där det finns bestämmelser som är relaterade till valet och som kan behöva justeras inför kommande val. Avsnitt 3 avser administrativa lösningar i övrigt. Det gäller dels sådant som regleras främst genom av Kyrkostyrelsens utfärdade bestämmelser, dels administrativa ordningar där det inte finns några direkta bestämmelser. I vissa fall kan även det som behandlas i avsnitt 3 kräva justeringar i kyrkoordningen. Detta får visa sig när frågorna prövas ytterligare. Nedan har dock noterats i vilka fall det kan bli behov att ändra i kyrkoordningen för att hantera de administrativa ordningar som behandlas i avsnitt 3.

1. Bestämmelser om direkta val i 38 kap.

Eventuell sammanslagning av flera församlingar till ett valdistrikt

Erfarenheterna från kyrkovalet 2001 visar att en och samma vallokal i många fall användes för flera valdistrikt. I vissa fall lades dessutom flera församlingar ihop vid rapporteringen av röstetal från valdistriktet. Det finns skäl att pröva om det bör göras en förändring av bestämmelserna i 17 § som tillåter att flera församlingar kan slås samman till ett valdistrikt och anger villkoren för detta.

Felaktig hänvisning i 38 kap. 30 b §

I 38 kap. 30 b § anges som en möjlighet att avge en personröst är att skriva "ett kandidatnamn på en blank valsedel enligt 34 §". Hänvisningen till 34 § gäller det som tidigare stod i den paragrafen om blank valsedel. I 34 § fanns ursprungligen en bestämmelse om att det tillsammans med röstkortet skulle skickas "en valsedel enligt 30 § andra stycket med enbart valbeteckning (blank valsedel) för vart och ett av valen". Denna citerade bestämmelsen i 34 § ströks genom beslut av Kyrkomötet år 2000 på förslag av Kyrkostyrelsen, SvKB 2000:3. När 34 § ändrades skedde ingen konsekvensändring i 30 b §. Detta bör rättas till.

Bidrag till tyckning av valsedlar

I 38 kap. 31 § anges vem som får besluta om bidrag till tryckning av valsedlar. Där står bl.a. att beslut får fattas enligt följande:

_ i fråga om val till kyrkofullmäktige i församling av församlingen,

_ i fråga om val till direktvalt kyrkoråd i församling, av samfälligheten där församlingen ingår.

En församling som ingår i en samfällighet kan ha antingen kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd som beslutande organ. I båda fallen bör beslut om bidrag till valsedelstryck ligga hos samfälligheten. Det bör klargöras att bestämmelsen att församlingen beslutar om bidrag vid tryck av valsedlar ifråga om kyrkofullmäktige endast avser församlingar som inte ingår i en samfällighet.

Konsekvenser av indelningsändringar och pastoratsregleringar

Begreppet pastorat används inte enhetligt i valsammanhang. Valet måste alltid avse den organisation som gäller den 1 januari året efter valåret. Detta medför att t.ex. valkretsindelningen bygger på den nya pastoratsindelningen om en sådan har beslutats. Bestämmelserna om förhandsröstning i 43 och 50 §§ utgår från den vid valet gällande pastoratsindelningen. Det finns skäl som talar för att en ny indelning skall få genomslag fullt ut redan när valet genomförs.

Det finns inga bestämmelser om val av ny valnämnd vid en indelningsändring. Det kan i vissa fall krävas indelningsdelegerade väljer en ny valnämnd för att inte två olika valnämnder skall ha ansvar för samma val. En bestämmelse som reglerar motsvarande förhållande vid ändring i kommunindelningen finns i vallagen.

Ansvarsfördelning för beslut om vallokaler, öppettider, röstmottagare och valförrättare

Bestämmelser om vem som beslutar om vallokaler, röstningslokaler i övrigt, öppettider, röstmottagare och valförrättare finns dels 38 kap. 45, 48-50 §§ kyrkoordningen och dels i Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val (SvKB 2000:1). En sammanställning av dessa bestämmelser visar ett relativt komplicerat mönster där beslut som på olika sätt hör samma är fördelade på olika organ och personer. Det kan behövas justeringar i kyrkoordningen för att få en enklare och tydligare ansvarsfördelning.

Vissa bestämmelser om förhandsröstning

Utvärderingen visar att mycket kritik riktas mot bestämmelser om förhandsröstning. Det gäller kraven på öppethållande på expeditioner i 50 §, kraven på bevittning av brevröster i 51 § samt tidsgränserna för när brevröster skall postas i 51 och 53 §§. Härtill kommer att stiftsstyrelsen enligt 53 § skall skicka försändelser med förhandsröster från särskilda röstmottagningsställen till valdistrikten trots att dessa röster kan hanteras fullt ut lokalt. Detta efterson röstning på särskilda röstmottagningsställen endast får ske i det egna pastoratet. Att det inte finns någon möjlighet till röstning via ombud har också kritiserats. Regelverket för förhandsröstning bör förändras så att både röstning och administrativ hantering görs så enkel som möjligt med bibehållen säkerhet.

Ordningen mellan valda kandidater

I 38 kap. 69 och 71 §§ sägs beträffande val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet att ledamöter respektive ersättare om inte personligt röstetal ger utslag utses efter kandidaternas ordning på grupp- och kandidatförteckning. Enligt motsvarande bestämmelser för de lokala valen i 59 och 60 §§ är det ordningen mellan kandidaterna på valsedeln som är avgörande om personliga röstetal inte fäller utslaget. I Centralstyrelsens förslag till kyrkoordningen var det ordningen på grupp- och kandidatförteckningen som skulle vara avgörande även vid de lokala valen. Detta gällde för församlingsvalet även enligt utredningsförslaget. (Det var då fråga om indirekt val av beslutande organ i samfälligheter.) I den bilaga till andra kyrkolagsutskottets betänkande som innehåller utskottets förslag till kyrkoordningstext har i 59 och 60 §§ "grupp- och kandidatförteckningen" ersatts med "valsedeln". Den förändringen är inte kommenterad i utskottsbetänkandet där det tvärtom sägs att utskottets förslag överensstämmelser med Centralstyrelsens. Kyrkoordningens bestämmelser om sammanräkning och mandatfördelning täcker inte den situationen att det finns olika valsedlar för samma nomineringsgrupp. Det torde ha skett ett misstag vid redigeringen av utskottsbetänkandet. Detta bör rättas till.

Dubbelvalsavveckling vid lokala val

I 38 kap. 70 § finns bestämmelser om s.k. dubbelvalsavveckling, dvs. bestämmelser om vilket mandat en kandidat skall tillträda som utses i flera valkretsar. Den nämnda paragrafen ingår i ett avsnitt av 38 kap. som enligt rubriksättningen gäller val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. I motsvarande avsnitt om val till församling samt till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet finns inga bestämmelser om dubbelvalsavveckling. Detta krävs dock för att kunna göra en mandatfördelning vid val till samfällda kyrkofullmäktige i de fall det finns flera valkretsar. Vid 2001 års val blev därför varit nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i 70 § även för valet till samfällda kyrkofullmäktige. Kyrkoordningen bör innehålla en bestämmelse om dubbelvalsavveckling som även avser val till samfällda kyrkofullmäktige.

Bestämmelser om överklagande

I 38 kap. 79 § sägs att till de beslut som får överklagas särskilt, alltså vid annan tid än när kan valet överklagas, hör stiftsstyrelsens beslut om antalet fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige. Enligt 80 § tredje stycket får ett sådant beslut endast överklagas av berört stift. Detta är inte meningsfullt eftersom stiftet företräds av samma stiftsstyrelse som har fattat det överklagningsbara beslutet. Det rimliga bör vara att de som är röstberättigade vid val av stiftsfullmäktige har rätt att överklaga beslutet om antalet fasta valkretsmandat.

Kyrkostyrelsens beslut om att en person inte skall uppföras på röstlängden får enligt 38 kap. 79 § sista stycket överklagas endast i samband att valet överklagas. Detta innebär att den som inte blir upptagen på röstlängden inte kan vinna rättelse förrän valet har genomförts och eftersom en rättelse då normalt inte kan påverka valresultatet innebär detta att ingen ändring i praktiken görs. Motsvarande har tidigare gällt vid de allmänna valen. Vallagen har nu ändrats så överklagande skall göras innan valet äger rum. Det finns anledning att pröva om en motsvarande ändring skall göras i kyrkoordningen.

2 Kyrkoordningsbestämmelser i övrigt relaterade till kyrkovalet

Beslut om antalet ledamöter i samfällda kyrkofullmäktige

I 3 kap. 54 § anges att församlingarna bör komma överens om antalet ledamöter när samfällda kyrkofullmäktige skall utses första gången. Vidare sägs att stiftsstyrelsen får besluta om församlingarna inte kan enas. Det saknas en bestämmelse om när stiftsstyrelsen får ingripa för den händelse församlingarna inte kommer överens.

Val av verkställande organ efter omval

I kyrkolagen fanns föreskrifter om vad som skulle gälla valet till kyrkofullmäktige upphävdes och det gjordes ett omval eller en ny sammanräkning som medförde förändring i mandatfördelningen mellan partierna. I ett sådant fall skulle uppdragen för ledamöter och ersättare i kyrkorådet som valts av det ursprungligen utsedda kyrkofullmäktige upphöra två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen avslutats. Nya ledamöter och ersättare skulle väljas för återstoden av mandatperioden. Någon motsvarande bestämmelse har inte förts in i kyrkoordningen. Möjligen beror det på att behovet av en sådan bestämmelse inte uppmärksammades under utredningsarbetet. Det har dock visat sig att det behövs en bestämmelse som klargör vad som gäller. Det kan annars hävdas att en ny mandatfördelning i fullmäktige inte i sig medför att det skall väljas nya ledamöter och ersättare i kyrkorådet. Samma bestämmelse bör gälla för samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige.

Röstlängden som referenspunkt m.m.

Utöver att röstlängden är den urkund mot vilken det prövas vem som har rösträtt vid de direkta valen hänvisas även på några andra ställen i kyrkoordningen till denna. Röstlängden avgör hur många röstberättigade det finns när det skall avgöras vad som är minsta antalet ledamöter i beslutande organ på den lokala nivån, 3 kap. 8 och 53 §§ samt 4 kap. 12 §. Beslut om antalet ledamöter skall fattas senast 1 februari under valåret. I 38 kap. 80 § sägs att ett val eller ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet.

Hänvisningen till röstlängden i dessa sammanhang torde bygga på tidigare förhållanden då det alltid fanns en gällande röstlängd som upprättades årligen. Detta gäller inte enligt kyrkoordningen (och inte heller för de allmänna valen).

Enligt 38 kap. 32 § skall Kyrkostyrelsen upprätta en röstlängd med stöd av uppgifterna i centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen. Röstlängden upprättas alltså en gång vart fjärde år. Den kan knappast vara lämplig att lägga till grund för sådana avstämningar och beslut om antal ledamöter som skall avgöras tre och ett halvt år efter det att röstlängdens uppgifter var aktuella. Mest tveksam är hänvisningen till röstlängden i bestämmelserna om vem som får överklaga ett val. Vid valet 2001 innebar de vid en bokstavlig tolkning att det egentligen inte fanns någon som kunde överklaga besluten som fattades i mitten av juni om registrering av gruppbeteckningar. När överklagandetiden gick ut i juli fanns ingen röstlängd. Det kan inte heller vara på det sättet att sådana beslut vid valet 2005 endast skall kunna överklagas av dem som finns i röstlängden från 2001.

Det finns även i övrigt bestämmelser i kyrkoordningen där det anges att antalet röstberättigade eller att en person är röstberättigad är avgörande för vad som skall gälla. Det gäller bestämmelserna i 3 kap. 3 § om när en församling får ha kyrkostämma som beslutande organ. Där sägs att församlingens beslutanderätt får utövas av en kyrkostämma om antalet har gått ned till 500 eller därunder. Det finns i 3 kap. 4 § en bestämmelse om att beslut att övergå till kyrkostämma om en församling har kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd skall vara fattat senast den 1 februari under valåret. Det anges däremot inte hur det skall avgöras vilka som är röstberättigade eller vid vilken tidpunkt en sådan avstämning skall göras. Att det saknas en tidpunkt för att göra avstämningen skapar också svårigheter om en församling som befinner sig precis på gränsen till att få ha kyrkostämma måste övergå till att ha ett annat beslutande organ eller kan behålla kyrkostämman. Måste en övergång göras till ett annat beslutande organ krävs beslut om antal ledamöter i det nya beslutande organet senast 1 februari under valåret.

I 38 kap. finns bestämmelser om att antalet röstberättigade enligt uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret den 1 november året före valåret skall läggas till grund för vissa beslut. Detta gäller enligt 6 och 11 §§ stiftsstyrelsens beslut om antalet mandat i valkretsarna vid val till samfällda kyrkofullmäktige respektive antalet fasta valkretsmandat stiftsfullmäktige. Det gäller också Kyrkostyrelsens beslut enligt 16 § om antalet fasta valkretsmandat per stift vid val till Kyrkomötet. I dessa fall hänvisas således inte till röstlängden utan till uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret. Ett problem i detta sammanhang är att kyrkotillhörighetsregistret enligt 56 kap. 1 § utgör ett för varje församling fört register över de kyrkotillhöriga. Det är inte möjligt - annat än lokalt - att se hur många som finns vid en viss tidpunkt i alla dessa register i ett stift eller hela landet. Bestämmelser om upprättande av röstlängd, som finns i 38 kap. 32 §, anger istället att det centrala kyrkotillhörighetsregistret skall utgöra grunden för upprättande av röstlängder. Det centrala tillhörighetsregistret är enligt bestämmelserna i 56 kap. ett gemensamt register över de kyrkotillhöriga. Vad som gäller enligt detta register beträffande det totala antalet kyrkotillhöriga eller antalet inom en viss del av kyrkan är alltså möjligt att ange.

3 Behov av översyn av administrativa lösningar i övrigt

Indelningen i valdistrikt.

I kyrkovalet 2001 användes Riksskatteverkets valdistriktsindelning från 1998 som utgångspunkt för den kyrkliga valdistriktsindelningen. Detta är en lösning som inte kan tillämpas igen. Valmyndigheten kommer att använda en annan grund för valdistriktsindelningen i kommande allmänna val.

Anmälningsförfarandet av grupper och kandidater.

Det har framkommit många synpunkter på de blanketter som användes för att registrera nomineringsgrupper och anmäla kandidater. Blanketterna speglar ett i vissa stycken omfattande och komplicerat regelverk. Vi avser att pröva om förfarandet kan förenklas, särskilt med beaktande av att i nästa kyrkoval är huvuddelen av nomineringsgrupperna redan registrerade.

Beställning och betalning av valsedlar

Erfarenheten från kyrkovalet 2001 ger vid handen att en absolut huvuddel av de beslutande organen lämnade bidrag till valsedelstryck. Vid nästa kyrkoval är det redan på förhand känt vilka nomineringsgrupper som är representerade i de beslutande organen. Det kan ge förutsättningar för en förenkling av beställnings- och betalningsförfarandet kring valsedelstrycket.

Ansvarsfördelningen vid registrering av vissa uppgifter.

Vid registrering av uppgifter om valkretsar, valdistrikt och vallokaler uppstod vissa missförstånd vilket ledde till felaktigheter i den information som lämnades till ansvariga och till röstberättigade. Ansvarsfördelningen mellan församlingar/ samfälligheter, valnämnder och stiftskanslier bör belysas för att minska risken för sådana missförstånd.

Utformningen av nomineringsgruppsbeteckningar på valsedel.

I vissa fall blev den registrerade nomineringsgruppsbeteckningen mycket lång för att vara i överensstämmelse med kyrkoordningens bestämmelser. När denna beteckning sedan skrevs ut på valsedelns begränsade utrymme upplevdes den som liten och svårläst. En översyn skall belysa om och i så fall hur en nomineringsgruppsbeteckning kan förkortas på valsedeln med bibehållen otvetydighet om vad väljaren röstar på. Även andra förändringar av valsedelns utseende skall prövas.

Möjligheten att rösta från utlandet.

Vi konstaterar att det fanns betydande svårigheter för dem som befann sig utomlands i början av september att kunna rösta i kyrkovalet. Även om dessa är förhållandevis få och inte framträder tydligt i utvärderingen skall prövas vilka sätt som finns för att underlätta dessa personers valdeltagande.

Ansvaret för distribution av valsedlar.

Nomineringsgrupperna hade själva ansvaret för att valsedlar fanns i alla vallokaler och lokaler för förhandsröstning. I vissa områden hade nomineringsgrupperna inte resurser för att säkerställa detta. Samtidigt trycktes mer än 95 % av alla valsedlar av Kyrkostyrelsen som sedan distribuerade valsedlarna till grupperna. Vi avser att pröva om kyrkans valorganisation kan och skall ta ett större ansvar för att distribuera valsedlar till vallokaler och lokaler för förhandsröstning.

Övrigt

Vi konstaterar att det finns ytterligare erfarenheter som skall beaktas i planeringen av kommande val, dit hör utformningen av röstlängden, utformningen av visst material som användes i vallokalen, upphandlingen av valsedelstryck, utskicket av material till valnämnder och vallokaler, Kyrkostyrelsens fakturering av valsedelstryck m.m. De erfarenheter av denna karaktär som vunnits har dokumenterats för att kunna föras vidare och kräver varken förändringar i kyrkoordningen eller i de av Kyrkostyrelsen beslutade bestämmelserna.

Övriga överväganden

Föreliggande utvärdering är inte tillräcklig grund för mer genomgripande beslut om den framtida utformningen av ett valsystem för Svenska kyrkan. Många av de frågor som var aktuella när nuvarande ordning beslutades är ännu obesvarade. Det går inte heller att med säkerhet avgöra vad som är effekter av engångskaraktär i samband med genomförandet av det första valet i kyrklig regi och det första valet med direktval till samtliga nivåer av Svenska kyrkan. Vi konstaterar att om de politiska partierna lämnar engagemanget för kyrkovalet, och/eller om de som är kommunalt engagerade för allmänna val gör det, står kyrkan inför mycket stora utmaningar när den skall genomföra kyrkoval enligt nuvarande ordning. Vidare kommer erfarenheterna som vinns under den första hela mandatperioden med Kyrkoordningen att ge viktiga besked. Det material som lämnas här är ett gott underlag för fortsatta överväganden och analyser men besvarar inte allt.

Den områden för ändringar som nämns här avser alltså det nu gällande valsystemet. Vi kommer under det kommande året fortsätta analysen av förutsättningarna för direktval till Svenska kyrkans beslutande organ och eventuella behov av förändringar. Analysen kommer att beröra såväl teologiska som praktiska och demokratiska aspekter. Hänsyn kommer också att tas till de förändringar som introduceras med 2002 års allmänna val.

Nuvarande regelverk för de kyrkliga valen liknar i många väsentliga delar regelverket för allmänna val och var därmed förhållandevis enkelt att göra känt av både väljare och av dem som hade att genomföra valet. Innan detta regelverk förändras måste såväl de beslutande organen inom Svenska kyrkan som de nomineringsgrupper som är representerade i dessa organ beredas möjlighet att ta ställning till förslaget och genom att yttra sig påverka det slutliga resultatet. Om förändringarna påverkar själva valförfarandet är det också mycket viktigt att information om detta når de röstberättigade i god tid och i en tydlig form för att inte riskera ytterligare nergångar i valdeltagandet. Om förändringarna påverkar de tekniska stödsystem som används i administrationen av valet måste dessa system först anpassas och sedan testas utifrån de nya förutsättningarna.

Det är vår samlade bedömning att det inte finns förutsättningar för att fatta beslut om reella förändringar i de kyrkliga valen till 2005 års kyrkoval. Vi avser därför att till 2003 års Kyrkomöte presentera en tidplan för det fortsatta arbetet kring kyrkliga val med sikte på de val som genomförs efter 2005.