Behandlingen av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden
Kyrkostyrelsen lämnar i det följande en redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och det tidigare Ombudsmötets ärenden. Alla fortfarande öppna eller under år 2001 avslutade ärenden redovisas, även de ärenden som överlämnats till någon nämnd för handläggning. Detta är ett uttryck för Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå och avser att skapa en samlad överblick.
För varje ärende redovisas Kyrkomötets respektive Ombudsmötets uppdrag i sammanfattning, vad som skett eller planerats i ärendets handläggning samt huruvida skrivelsen fortfarande är under behandling eller avslutats sedan föregående redogörelse lämnades.
Följande är vägledande för när en skrivelse anges som slutbehandlad eller ej. En skrivelse är i första hand slutbehandlad när resultatet av vad Kyrkomötet begärt föreligger och i förekommande fall lagts fram för Kyrkomötet. Exempel på detta är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen skall återkomma med ett utarbetat förslag i någon fråga. Skrivelsen är slutbehandlad när Kyrkostyrelsens förslag läggs fram för Kyrkomötet.
Kyrkostyrelsen betraktar även en skrivelse som slutbehandlad när det uppdrag Kyrkomötet givit är omhändertaget i ett sammanhang som i sin tur har i uppdrag att göra en redovisning. Ett exempel är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen skall tillsätta en utredning i en viss fråga. Då anses skrivelsen slutbehandlad i och med att utredningen tillsatts. Det är då säkerställt att Kyrkomötet i en framtid får ta del av utredningens betänkande och av remissutfallet samt återkomma till ärendet när förslag med anledning av utredningen i någon form genom Kyrkostyrelsens försorg läggs på Kyrkomötets bord.
Skrivelser där Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen något till känna är i regel avslutad när Kyrkostyrelsen tagit del av Kyrkomötets synpunkter och fört dem vidare till aktuellt verksamhetsområde på den nationella nivån. Eftersom denna typ av skrivelser inte innebär något uttalat uppdrag och de konsekvenser som de kan medföra inte är budgetprövade i Kyrkomötets budgetutskott måste Kyrkostyrelsen anses ha frihet att själv prioritera bland uppdragen. Detta innebär att en sådan skrivelse eventuellt kan komma att återspeglas som ett planerat åtagande i kommande mål och rambudget.
Skrivelser från Kyrkomötet år 2001
KmSkr 2001:1 med G 2001:1 Användning av översättning av Nya testamentet till samiska
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:4 beslutat att från och med första söndagen i advent 2001 får i Svenska kyrkan användas den av Norska Bibelsällskapet år 1998 publicerade översättningen av Nya testamentet till nordsamiska (Odda Testamenta) och den av Svenska Bibelsällskapet år 2000 publicerade översättningen av Nya testamentet till lulesamiska (Ådå Testamennta), vid läsning av texter som finns intagna i Den svenska evangelieboken och Den svenska kyrkohandboken I och II samt vid andra textläsningar i församlingens gemensamma gudstjänst och kyrkliga handlingar.
Svenska kyrkans bestämmelser om användningen av de samiska bibelöversättningarna har utfärdats (SvKB 2001:13).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:2 med G 2001:4 Översynen av kyrkans böcker
Kyrkomötet har med anledning av en motion givit Kyrkostyrelsen till känna att Oskr 1993:501 med OG 1993:501 ej kan anses slutbehandlad i fråga om framtagandet av kompletterande gudstjänstmusik med enkel, folklig och glad karaktär. Av betänkandet framgår att kyrkohandboksgruppens uppfattning att det är orimligt att nyskapa en mässerie av sådan karaktär (SKU 2000:3) inte kan accepteras. Om Kyrkostyrelsen godtagit kyrkohandboksgruppens bedömning borde den valt ett annat sätt att fullgöra Ombudsmötets uppdrag. Uppdraget att ta fram kompletterande mässmusik av glad, folklig och enkel karaktär kvarstår således.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt generalsekreteraren att låta bevaka frågan i det fortsatta arbetet med översyn av Den svenska kyrkohandboken. Frågan om kompletterande mässmusik kommer att redovisas i samband med att ett kyrkohandboksförslag förs till Kyrkomötet för beslut.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:3 med O 2001:1 Organisationen på nationell nivå
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens förslag beslutat om ändring av 10 kap. och 12 kap. kyrkoordningen samt om instruktion för Nämnden för internationell mission och diakoni och ändring i instruktionen för Nämnden för kyrkolivets utveckling. Innebörden är att Kyrkomötet godkänt Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr 2001:6 om tillskapandet av en samlad nämnd för internationell mission och diakoni och om vissa ändringar i instruktionen för Nämnden för kyrkolivets utveckling. Nämnderna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen upphör och den nya nämnden bildas den dag hösten 2002 då Kyrkomötet väljer styrelser och nämnder.
Svenska kyrkans bestämmelser om den beslutade ändringen i kyrkoordningen och med de nya nämndinstruktionerna har utfärdats (SvKB 2001:14-16). Representanter för Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen har i mars 2002 haft överläggningar med Kyrkostyrelsen inför förverkligandet av den nya nämnden.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:4 med O 2001:2 Församlingstillhörigheten
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om territorialprincipen och församlingstillhörigheten. Utredningens uppdrag är att utifrån ett antal olika tänkbara alternativ till nuvarande samband mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet analysera och klargöra problemen samt redovisa tänkbara konsekvenser.
Kyrkostyrelsen har i april 2002 tillsatt den utredning som Kyrkomötet begärt. Utredningsuppdraget skall enligt Kyrkostyrelsens direktiv vara slutfört den 1 juli 2003. Betänkandet kommer att publiceras i Svenska kyrkans utredningar och ärendet därefter återredovisas till Kyrkomötet.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:5 med O 2001:4 Ersättare och beslutförhet i Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden
Kyrkomötet har beslutat om ändring i 15 kap. 2 § kyrkoordningen. Innebörden är att personliga ersättare skall finnas för ledamöterna i Valprövningsnämnden.
Svenska kyrkans bestämmelser om den beslutade ändringen i kyrkoordningen har utfärdats (SvKB 2001:8).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:6 med O 2001:11 Kyrkliga val
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:9 beslutat om ändringar i 38 kap. kyrkoordningen. Innebörden är att Valprövningsnämnden får förordna om omval utifrån vissa uttryckligen angivna kriterier.
Svenska kyrkans bestämmelser om den beslutade ändringen i kyrkoordningen har utfärdats (SvKB 2001:9).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:7 med TU 2001:1 Behörighetsprövning av pastorsadjunkter, m.m.
Kyrkomötet har med vissa justeringar bifallit Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:10 och beslutat om ändringar i 34 kap. 10 § och 56 kap. 27-31 §§ kyrkoordningen. Saken gäller dels behörighetsprövning av pastorsadjunkter, dels anpassningar av kyrkoordningens bestämmelser med anledning av personuppgiftslagens ikraftträdande.
Svenska kyrkans bestämmelser om de beslutade ändringarna i kyrkoordningen har utfärdats (SvKB 2001:10).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:8 med TU 2001:4 Domkapitlets delegationsrätt
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Saken gäller domkapitlets möjligheter att arbeta effektivt och att vid behov fatta snabba beslut. En utökad delegation av beslutanderätten kan vara en möjlighet, flexiblare sammanträdesplanering en annan.
Kyrkostyrelsen framlägger förslag i dessa delar i skrivelsen KsSkr 2002:10 Ändringar i kyrkoordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:9 med TU 2001:7 Redovisning av Överklagandenämndens domar
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Saken gäller hur kännedomen om Överklagandenämndens beslut kan främjas.
Kyrkostyrelsen framlägger i skrivelsen KsSkr 2002:7 vissa förslag om bl.a. Överklagandenämndens verksamhetsredovisning.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:10 med TU 2001:8 Beviljande av tillhörighet i Svenska kyrkan
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Saken gäller att det enligt kyrkoordningen är fullt möjligt för en person att tas upp i och tillhöra Svenska kyrkan utan att ha något personnummer. Kunskapen om detta synes brista. Det är av särskild betydelse att kyrkoherdarna och de präster som på kyrkoherdens uppdrag prövar frågor om kyrkotillhörighet har god kunskap om vad som gäller så att inte någon felaktigt avvisas.
Kyrkostyrelsen konstaterar att vad Kyrkomötet önskat avses bli tillgodosett genom den handbok för kyrkobokföring som är under framställning.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:11 med TU 2001:10 Förhandlingar om prästlöner, m.m.
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av tre motioner anfört. Saken gäller det förhållandet att all personal i församlingen är lokalt anställd men att prästernas löner förhandlas på stiftsnivå. Kyrkomötet förväntar att Kyrkostyrelsen tar kontakt med Svenska kyrkans församlingsförbund för en utvärdering av gällande ordning.
Med anledning av vad Kyrkomötet anfört har Kyrkostyrelsen i november 2001 tagit upp frågan med Svenska kyrkans församlingsförbund. Det konstaterades då att en utvärdering av nuvarande ordning kommer att ske men först sedan erfarenhet vunnits av ytterligare förhandlingsomgångar. Från Församlingsförbundet har inhämtats att utvärderingsarbetet inleds under hösten 2002. Resultatet av utvärderingen beräknas föreligga 2003.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:12 med TU 2001:11 Livstestamente och dödshjälp
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av två motioner anfört. Innebörden är att ett arbete bör ske som syftar till att efter en teologisk reflektion framlägga ett underlag för fortsatt bearbetning av de aktualiserade frågorna om livstestamente och dödshjälp.
Kompetens på området byggs för närvarande upp i kyrkokansliet i samverkan mellan Avdelningen för ledning och planering och verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi. Den etiska diskussionen kring frågorna om livstestamente och dödshjälp bevakas, bland annat har man tagit del av erfarenheter från Holland av legaliserad dödshjälp.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:13 med TU 2001:13 Handläggningen av ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av fyra motioner anfört. Saken gäller visst undantag från handlingsoffentligheten, vem som får överklaga beslut om fortsatt behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst samt alternativ påföljd vid olämplighet att utöva vigningstjänsten. Dessa frågor bör analyseras och bedömas för att klargöra om en ändring av kyrkoordningen vore till fördel för kyrkans verksamhet.
Kyrkostyrelsen framlägger förslag i dessa delar i skrivelsen KsSkr 2002:10 Ändringar i kyrkoordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:14 med TU 2001:14 Domkapitlets partsställning i överklagade beslutsprövningsärenden
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att lämna förslag till ändringar i kyrkoordningen avseende vem som skall anses som motpart i Överklagandenämnden. Enligt gällande regler intar domkapitlet ställning som part hos Överklagandenämnden i de fall där domkapitlets beslut i ett beslutsprövningsärende överklagas. Lämpligheten av denna ordning liksom andra frågor om partsställningen skall utredas.
Kyrkostyrelsen redovisar i skrivelsen KsSkr 2002:10 Ändringar i kyrkoordningen vissa förslag till förändringar i kyrkoordningen. Frågan om partsställningen i Överklagandenämnden behandlas i det sammanhanget.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:15 med EE 2001:1 Regelsystemet för kyrkofonden
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:7 beslutat att inte göra någon ändring i kyrkoordningens bestämmelser om kyrkofonden.
Kyrkostyrelsen har lagt Kyrkomötets skrivelse till handlingarna.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:16 med EE 2001:3 Särskilda utjämningsavgiften
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att genomföra en utvärdering och analys av särskilda utjämningsavgiften med delrapport till 2002 års kyrkomöte.
Kyrkostyrelsen redovisar resultatet i en särskild skrivelse KsSkr 2002:6 Den särskilda utjämningsavgiften.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:17 med EE 2001:6 Utjämningssystemet, m.m.
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av tre motioner anfört. Saken gäller ett antal frågor som naturligt hör hemma i en utredning om utjämningssystemet. Dit hör frågan om extra resurser till en församling där många vistas utan att vara kyrkobokförda där, frågan om finansiering av domprosttjänster och andra särskilda kostnader för en domkyrkoförsamling samt frågan om lika kyrkoavgift över hela landet.
Frågorna har av Kyrkostyrelsen överlämnats till utredningen för utvärdering av utjämningssystemet.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:18 med EE 2001:7 Stiftelser och egendom vid församlingssammanläggningar
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört. Saken gäller att hanterandet av stiftelser och egendom vid indelningsändringar kan vara mycket omständligt. Kunskap på områdena måste därför finnas lätt tillgänglig.
Kyrkostyrelsen har uppmärksammat Svenska kyrkans församlingsförbund på informationsbehovet i de berörda frågorna.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:19 med Eu 2001:1 Guds vägar - judendom och kristendom
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:5 antagit dokumentet Guds vägar - judendom och kristendom som grund för Svenska kyrkans fortsatta reflektion och samtal med företrädare för judisk tro och bekännelse.
Dokumentet har tryckts med den ändring som Kyrkomötet beslutade. Därtill har ett nytt förord av ärkebiskopen tillfogats. Dokumentet är översatt till engelska. Både det svenska originalet och den engelska översättningen kommer att läggas ut på Svenska kyrkans hemsida. Beträffande receptionsprocessen kan två saker nämnas:
_ _Dokumentets användning i stift och församlingar planeras i årets rådslag för ekumenik, där stiftsansvariga medverkar (Linköping i maj 2002).
_ _De sakkunniga som kommenterade dokumentet i dess första version har ombetts att fungera som samtalspartner i det forstatt receptionsarbetet.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:20 med Eu 2001:6 Minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan
Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att ta initiativ till samtal som ett led i arbetet på fördjupad delaktighet för olika traditioner inom Svenska kyrkan. Saken gäller att finna modeller som skulle vara möjliga för fortsatt och fördjupad gemenskap inom Svenska kyrkan mellan företrädare för olika andliga traditioner och bibeltolkningar. De erfarenheter som vunnits i ekumeniska samtal och samverkan med andra kyrkor kan vara till hjälp. Även erfarenheter av metoder för konflikthantering från andra områden skulle kunna användas för att ta steg vidare från vad som ömsesidigt ses som låsta positioner.
En första överläggning i frågan har skett mellan Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet i januari 2002. I samtalen spelade vad Kyrkomötet anfört om erfarenheter från ekumeniska samtal en viktig roll. Det initiativ Kyrkomötet önskat är därmed taget och frågan finns i fortsättningen på såväl Kyrkostyrelsens som Biskopsmötets dagordning.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:21 med Eu 2001:5 En konfliktförebyggande helhetssyn
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:8 samt med bifall till två nya punkter att fogas till skrivelsens hemställan och till två motioner beslutat om åtgärder i syfte att få till stånd en konfliktförebyggande helhetssyn i olika internationella frågor. Innebörden är att Kyrkomötet
_ _konstaterar att Svenska kyrkans arbete med ekumenik och mellankyrkliga frågor, liksom med religionsdialog och internationell mission och diakoni är medvetna konfliktförebyggande insatser.
_ _ser det av Kyrkornas världsråd proklamerade årtiondet för att övervinna våldet (2001-2010) som en möjlighet för Svenska kyrkan att på alla nivåer och i olika verksamheter söka främja en konfliktförebyggande kultur.
_ _finner att den nationella nivåns nämnder och styrelser, under detta årtionde, bör ge ökad prioritet åt ett konfliktförebyggande perspektiv i sina verksamheter, inte minst vad gäller att peka på sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och en fredlig utveckling, på betydelsen av tillgång till grundläggande livsbetingelser, såsom mat och vatten.
_ _uppmanar styrelser och nämnder på alla nivåer att beakta innehållet i skrivelsen i arbetet med etiska kriterier för kapitalplacering och ge hög prioritet till satsningar på fredsindustriella projekt.
_ _betonar vikten av att Svenska kyrkan bidrar med sina kunskaper och erfarenheter från internationell ekumenik, mission och diakoni i syfte att skapa opinion mot vapenhandeln och för att tydliggöra kriterierna för svensk vapenexport, t.ex. vad gäller tillämpningen av kriterier mänskliga rättigheter.
_ _understryker vikten av att Svenska kyrkan, inte minst inom ramen för det ekumeniska samarbetet, noga följer utvecklingen och konsekvenserna av det mellanstatliga avtalet om försvarsindustrisamarbete mellan sex EU-länder, utifrån de perspektiv som lyfts fram i skrivelsen i syfte att begränsa spridningen av vapen.
_ _betonar vikten av att Svenska kyrkan i det ekumeniska samarbetet medverkar till att understryka det särskilda ansvar som de permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd har vad gäller att begränsa spridningen av vapen.
_ _betonar vikten av att Svenska kyrkan i sitt ekumeniska samarbete särskilt uppmärksammar spridningen av handeldvapen och nödvändigheten av att skapa motåtgärder mot denna spridning.
_ _betonar vikten av att Svenska kyrkan i de sammanhang den finns representerad nationellt arbetar i linje med vad skrivelsen Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande vill främja och tydligt ser som sitt uppdrag att arbeta fredsfrämjande även i vårt eget land.
_ _uppdrar åt Kyrkostyrelsen att år 2005 till Kyrkomötet redovisa Svenska kyrkans insatser under Årtiondet för att övervinna våldet, 2001-2010, innefattande arbetet för att övervinna såväl direkt som strukturellt och kulturellt våld.
_ _av Kyrkostyrelsen vidtar åtgärder så att Svenska kyrkan tydliggör och utvecklar de institutionella instrument med vilka Svenska kyrkan kan arbeta för fredspolitiska frågor.
_ _begär att Kyrkostyrelsen verkar för att Centralförbundet Folk och Försvars stadga kompletteras så att stadgan speglar de civila aspekterna i arbetet med våldsförebyggande insatser.
_ _beslutar att Svenska kyrkans internationella och nationella arbete skall utveckla sin roll som fredsstiftare i handling och tal.
_ _beslutar att Svenska kyrkan skall främja en debatt om hur kyrkan skall ställa sig till svensk försvarspolitik.
Åtskilliga av dessa frågor berör uppgifter som den kyrkliga riksorganisationen har arbetat med under mycket lång tid. De kyrkliga och ekumeniska organisationernas betydelse som bryggor mellan olika kulturer och religioner har blivit tydlig efter terroristattackerna mot USA den 11 september 2001. Organisationerna har fungerat som mötesplatser som motverkat att misstro sprids i maktpolitiska syften. Kyrkokansliets kompetens att hantera dessa frågor har förstärkts genom att en enhetschef har tillsatts vid Internationella avdelningen med ansvar för huvudprogrammet Analys, policy och påverkan. Programmets syfte är att förverkliga en policy som är inriktad på det Kyrkomötet beslutat.
Kyrkostyrelsen kommer i enlighet med vad Kyrkomötet begärt att år 2005 göra en redovisning av olika insatser inom ramen för det av Kyrkornas världsråd proklamerade årtiondet för att övervinna våldet. Som ett led i det konfliktförebyggande arbetet har Kyrkornas världsråds etiska kriterier för kapitalförvaltning uppmärksammats i samband med Kyrkostyrelsens och kyrkofondens styrelses arbete på detta område. Företrädare för kyrkokansliet har deltagit i en konferens med anledning av händelserna kring 11 september, anordnad av Kyrkornas världsråd. Ett möte med försvarsattachéer från olika länder har arrangerats på kyrkokansliet. Vidare har kansliet medverkat vid en kyrkoledarkonferens i Göteborg och varit delaktig i utformandet av ett remissvar från Sverige Kristna Råd angående ett samverkanscenter för katastrof- och akutinsatser. En företrädare för kyrkokansliet deltar i en vapenhandelspanel inom Sverige Kristna Råd. En framställning om de civila aspekterna på verksamheten hos Centralförbundet Folk och Försvar (CFF), och eventuellt behov av en stadgeändring med anledning av dessa aspekter, har ingetts till förbundets styrelse. Kyrkokansliet har dessutom genom deltagande i en av CFF ordnad studieresa inhämtat kunskaper om EU:s arbete med att utveckla sin krishanteringsförmåga.
Som framgår av ovanstående sker ett omfattande arbete inom det fält Kyrkomötets skrivelse behandlar. Så kommer även att ske framgent och arbetet kommer fortlöpande att redovisas i samband med årsredovisningen.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
KmSkr 2001:22 med Eu 2001:7 Svenska kyrkans ekumeniska arbete
Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse framdeles skall inkludera en sammanfattning av hur Svenska kyrkans engagemang i de stora ekumeniska organisationerna gestaltats under verksamhetsåret och att denna sammanfattning skall innehålla en ekonomisk redogörelse för Svenska kyrkans del av organisationernas verksamhet samt uppgifter om vilka personer från Svenska kyrkan som innehar poster i de olika organen. Dessutom har Kyrkomötet uppdragit åt Kyrkostyrelsen att till nästa kyrkomöte lämna en rapport om hur arbetet med nya riktlinjer för Svenska kyrkans ekumeniska arbete fortskrider samt om vilka accentförskjutningar som ägt rum inom den ekumeniska rörelsen sedan 1992. I nästa verksamhetsberättelse önskar man få redovisat arbetet med de båda nya ekumeniska dokumenten Charta Oecumenica och Lutherska världsförbundets skrivelse om ekonomisk globalisering.
Beträffande redovisningen av Svenska kyrkans engagemang har följande gjorts:
_ _En kartläggning av samtliga ekumeniska förbindelser på nationell nivå och på stiftsnivå har genomförts.
_ _En kartläggning av representanter för Svenska kyrkan i Sveriges Kristna Råds olika nätverk är genomförd.
_ _Revideringen av Ekumeniska riktlinjer för Svenska kyrkan pågår.
Dokumenten kommer att distribueras under 2002 års kyrkomöte, framläggas för stiftsansvariga vid det årliga ekumeniska rådslaget och bilda underlag för utbildning av förtroendevalda på olika nivåer.
Accentförskjutningar inom det ekumeniska arbetet framgår av verksamhetsberättelser och årsberättelser. Därtill kommer sådana förskjutningar att tydliggöras i de omarbetade riktlinjerna. Beträffande Charta Oecumenica pågår ett implementeringsarbete i församlingarna genom stiftens försorg. Beträffande Lutherska världsförbundets skrivelse om ekonomisk globalisering har stiften beretts tillfälle att inkomma med kommentarer. Dessa har sammanställts och översätts för närvarande innan de kan överlämnas till Lutherska världsförbundet.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:23 med Kl 2001:2 Friskolor med kristen profil
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Innebörden är att friskolan kan vara en lämplig form för Svenska kyrkan att arbeta med barn och ungdomar. För att nå majoriteten av barn och ungdomar måste det dock satsas på ett aktivt engagemang i samverkan med de skolor som redan finns inom församlingens gränser. Vikten av ett starkt lokalt engagemang för att starta och driva en friskola betonas. Det föreligger dock inte någon anledning att från nationell nivå driva frågan om friskolor. Däremot behövs informationsmaterial och nätverksbyggande. Webbsidan Idétorg Barn är därvid av betydelse.
I början av år 2002 startade webbsidan Idétorg Barn och på den finns information om fristående skolor och länkar till Skolverkets hemsida. På den kan man ta del av information om gällande bestämmelser och ansökningsförfarande för att starta och driva en friskola. Vidare finns frågan om friskolor levande i olika nätverk som kyrkokansliets handläggare av barn- och ungdomsfrågor deltar i.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:24 med Kl 2001:5 TV-sända gudstjänster på söndagar
Kyrkomötet har med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder och föra diskussion för att påverka Sveriges Television (SVT) att kraftigt utöka antalet direktsända TV-gudstjänster.
Samtal har under hösten och vintern 2001-2002 förts med ansvariga producenter inom SVT. Ytterligare samtal behöver emellertid föras med företagets ledning. Parallellt har även en grupp inom ramen för Sveriges Kristna Råd arbetat med frågan om fler direktsända gudstjänster i TV. Antalet direktsända gudstjänster har inte minskat de senaste åren, men komplexiteten i fråga om TV-gudstjänsterna är stor. I de fortsatta kontakter med SVT som Kyrkostyrelsen planerar kommer de traditionella gudstjänsterna att sättas i fokus.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2001:25 med Kl 2001:17 Etiska frågor
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Innebörden är att det är viktigt att Svenska kyrkan finns med i samhällsdebatten och att arbetet med de etiska frågorna pågår kontinuerligt. Ansvaret för en kyrklig teologisk bearbetning av frågan om den kristna människosynen betonas särskilt.
Kompetens på området byggs nu upp i kyrkokansliet i samverkan mellan Avdelningen för ledning och planering och verksamhetsområdena Kristen enhet och teologi och Forskning. Aktuella etiska frågor bevakas kontinuerligt med viss prioritering av sådana frågor som rör biomedicinsk forskning. Även etiska frågor i förvaltning behandlas i samverkan med verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Med dessa åtgärder stärks den teologiska kompetensen samtidigt som expertkompetens inom olika områden kan knytas till arbetet.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:26 med B 2001:2 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000
Kyrkomötet har med godkännande lagt Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000 till handlingarna.
Vad Kyrkomötet anfört om verksamhetsberättelsens uppläggning och innehåll har beaktats i arbetet med årsredovisningen till årets kyrkomöte (KsSkr 2002:2). I de till årsredovisningen fogade verksamhetsområdesrapporterna har en uppställning gjorts med syftet att kopplingen mellan mål och måluppfyllelse skall bli tydligare.
Vad gäller kriterier för vad som skall tas med i verksamhetsberättelsen menar Kyrkostyrelsen att en koncentration på väsentliga händelser och förändringar måste ske. Kyrkomötets uppgift är att bedöma om de mål Kyrkomötet beslutat uppnåtts och de budgetramar som godkänts hållits. Då kan verksamhetsberättelsen inte tyngas av en alltför stor detaljrikedom även om det medför att enstaka inslag i det gångna årets arbete, som den enskilda kanske skulle önskat läsa om, inte kan beredas plats. Framför allt för de stora verksamhetsområdena kan endast en övergripande redovisning ske. Det är inte möjligt att ge detaljer om de enskilda projekten eller aktiviteterna. Den som är intresserad har alltid möjlighet att med hjälp av kyrkokansliet få upplysningar om enskildheter i verksamheten.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:27 med B 2001:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden
Kyrkomötet har med godkännande lagt Kyrkostyrelsens redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och Ombudsmötets ärenden till handlingarna.
Kyrkostyrelsen har lagt skrivelsen till handlingarna med beaktande av vad Kyrkomötet anfört.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:28 med B 2001:4 Öppen redovisning av Svenska kyrkans åtaganden i lånefonderna Oikokredit, ECLOF m.fl.
Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat att en tydlig redovisning av Svenska kyrkans åtaganden i ekumeniska fonder skall ges.
Vad Kyrkomötet har begärt har beaktats inom ramen för verksamhetsrapporteringen år 2001 (KsSkr 2002:2).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:29 med B 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens förslag i skrivelsen KsSkr 2001:1 fastställt ramarna för de nationella kostnaderna år 2002; planeringsramarna för åren 2003 och 2004 samt mål och rambudget avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2002-2004. Kyrkomötet har vidare medgivit att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2002 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året samt bemyndigat Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att uppfylla målen.
Vad avser de av 2001 års kyrkomöte godkända budgetramarna för de nationella kostnaderna åren 2002-2004 har Kyrkostyrelsen under senhösten 2001 sett sig nödsakad att fastställa detaljbudget för år 2002 inom en väsentligt mindre ram än den Kyrkomötet medgivit. Direktiv har lämnats till verksamhetsområdena om ytterligare besparingar år 2003. En närmare redovisning av Kyrkostyrelsens överväganden om den nationella nivåns ekonomiska läge återfinns i årets mål- och rambudgetskrivelse KsSkr 2002:1 till vilken hänvisas. I mål- och rambudgetskrivelsen har Kyrkostyrelsen också försökt att ytterligare förtydliga uppställningen i enlighet med Kyrkomötets önskemål.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:30 med Kr 2001:2 Remitteringsskyldigheten till Kyrkorättsutskottet
Kyrkomötet har beslutat om ändringar i 4 kap. 21 § Kyrkomötets arbetsordning. Innebörden är att eftersom det inte alltid i förväg går att bedöma om ett beslut medför ändring i kyrkoordningen skall det tydliggöras att utskottets skyldighet gäller så snart ett ärende kan medföra ändring.
Svenska kyrkans bestämmelser har utfärdats om den beslutade ändringen i Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 2001:17).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:31 med Kr 2001:3 Jäv och beslutförhet i beslutsprövningsärenden
Kyrkomötet har med bifall till en motion beslutat om ändringar i 9 kap. 5 § kyrkoordningen. Innebörden är att domkapitlets beslutförhet skall säkras även vid förfall för såväl biskopen som domprosten.
Svenska kyrkans bestämmelser om de beslutade ändringarna i kyrkoordningen har utfärdats (SvKB 2001:11).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:32 med Kr 2001:6 Arvode och annan ersättning till förtroendevalda på nationell nivå
Kyrkomötet har beslutat om ändring i 7 kap. Kyrkomötets arbetsordning och fastställt Ersättningsstadga.
Svenska kyrkans bestämmelser om den beslutade ändringen i Kyrkomötet arbetsordning och om den nya ersättningsstadgan för den nationella nivån har utfärdats (SvKB 2001:17-18).
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2001:33 med O 2001:12 Församlingar utan beslutsmässiga organ
Kyrkomötet har beslutat att i 37 kap. kyrkoordningen införa en ny paragraf, 2 a §. Saken gäller den i kyrkoordningen inte förutsedda situationen att församlingar efter höstens kyrkoval saknar beslutsmässigt organ.
Svenska kyrkans bestämmelser om den av Kyrkomötet beslutade nya paragrafen i kyrkoordningen har utfärdats (SvKB 2001:12). De undantagsbestämmelser som den nya paragrafen förutsätter att Kyrkostyrelsen fattar beslut om har beslutats i december 2001 och meddelats i Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB 2001:19).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från Kyrkomötet år 2000
KmSkr 2000:5 med TU 2000:1 Yrkeslegitimation för präster och diakoner
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört med anledning av en motion om en för hela Svenska kyrkan gemensam yrkeslegitimation för vigda till det kyrkliga ämbetet. Innebörden är att Kyrkostyrelsen skall låta ta fram den begärda legitimationshandlingen och i samband därmed besluta om den personkrets som skall omfattas och om hanteringen i övrigt.
Kyrkostyrelsen har efter en kartläggning av de tekniska och administrativa förutsättningarna för en legitimationshandling kommit fram till att en sådan bör utvecklas samordnat med den planerade utvecklingen av s.k. smart cards för kyrkligt anställda. Sådana kort avses på sikt ersätta de nuvarande rutinerna för inloggning i kyrkobokföringssystemet och även möjliggöra säker identifiering för betalningar över kyrknätet. De ekonomiska förutsättningarna för utvecklingen av smart cards föreligger dock inte för närvarande. Så snart medel kan avsättas för denna utveckling kommer arbetet att återupptas.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:9 med TU 2000:16 Kyrkomötets sanktionsmöjligheter
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Saken gäller hur man ansvarigt kan hantera de instrument som finns i kyrkoordningen för att stärka efterlevnaden av regelverket. Detta bör bli föremål för överläggningar mellan de i första hand tillsynsansvariga, biskoparna och domkapitlen. Kyrkostyrelsen förväntas ta initiativ till detta.
På inbjudan av Kyrkostyrelsen hölls den 21 november 2001 överläggningar med domkapitlen. Den samlade slutsatsen av dessa överläggningar är att något påtagligt behov av nya sanktioner vid brott mot kyrkoordningen för närvarande inte föreligger.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:10 med EE 2000:1 Äganderättsöverföring av biskopsgårdar
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2000:7 beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder för att de sju biskopsgårdar som ägs av Svenska kyrkan, undantaget ärkebiskopsgården, skall överlåtas vederlagsfritt till respektive stift, att överlåtelsen av fastigheterna skall vara förenad med villkoret att vid en eventuell vidareförsäljning av fastigheterna fordras medgivande från Svenska kyrkan, samt att ersättning skall utgå till Linköpings stift och Växjö stift med belopp som motsvarar den köpeskilling stiften erlagt för respektive biskopsgård, under förutsättning att de förbinder sig att vid en framtida försäljning tillämpa samma villkor. Kyrkostyrelsen förväntas beskriva de ekonomiska konsekvenserna för Kyrkomötet.
Kyrkostyrelsen har på de av Kyrkomötet angivna villkoren överlåtit biskopsgårdarna i Strängnäs, Skara, Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand. Linköpings stift har mottagit den beslutade ersättningen på de av Kyrkomötet angivna villkoren. Växjö stift har inte heller haft något att erinra mot villkoren men begärt att ersättning skall utgå med fyra miljoner kronor i stället för erbjudna en miljon. Skillnaden mellan beloppen avser köpeskillingen för den kyrkofondsfastighet som Växjö stift förvärvade samtidigt med biskopsgården.
De ekonomiska konsekvenserna är att 2000 års bokslut belastats med 4,5 miljoner kronor avseende ersättning till Linköpings stift och Växjö stift. Någon ersättning till Växjö stift har, som framgått, inte utbetalats. Överföringen av biskopsgårdarna har i sig inte medfört några ekonomiska konsekvenser, sett från bokföringssynpunkt. Dessa har nämligen, på grund av förslaget om att de skulle överlämnas till respektive stift, ej upptagits till något värde per årsskiftet 1999/2000. I praktiken har dock överföringen av biskopsgårdarna givetvis inneburit en ekonomisk effekt motsvarande gårdarnas värde.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:11 med EE 2000:4 Avgifter och clearing vid vissa kyrkliga handlingar
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att återkomma med utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört. Innebörden är att en grundlig genomlysning skall göras när det gäller avgifter och clearing mellan församlingar i samband med kyrkliga handlingar.
Kyrkostyrelsen redovisar i särskild skrivelse KsSkr 2002:9 Avgifter och clearing vid vissa kyrkliga handlingar sina förslag med anledning av uppdraget.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:16 med Kl 2000:10 Finansiering av praktiklön
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder så att de fyra yrkesprofilerna i Svenska kyrkan behandlas lika då det gäller praktiklön samt att återkomma avseende finansieringen av praktiklön med ett berett förslag.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt Nämnden för kyrkolivets utveckling att göra den utredning som behövs för att Kyrkostyrelsen skall kunna ta ställning till frågan om finansieringen av praktiklön bör vara ett nationellt åtagande och göra bedömningar av olika tänkbara kostnadsnivåer. Nämnden överlämnade i mars 2002 sin utredning till Kyrkostyrelsen. Utredningen visar att ett införande av praktiklön lika för alla fyra profilerna och på en relativt låg nivå skulle fordra minst sju miljoner kronor i ny finansiering. Enligt nämndens bedömning bör det vara stiftens ansvar att svara för dessa kostnader. Skälen är följande.
Blivande präster och diakoner har under hela sin utbildningstid en tydlig relation till ett stift. Den praktik som krävs som led i utbildningen finns med som utgångspunkt för den lämplighetsprövning som sker i varje stift av präst- och diakonkandidater. Dessa båda grupper kan alltså inte särskiljas i frågan om praktikersättning. För blivande pedagoger och musiker är knytningen till stiftet visserligen lösare men såväl praktiken som den i utbildningen ingående s.k. parallella kursverksamheten sker i stiftsregi. För alla fyra profilerna gäller att stiften svarar för att anvisa praktikplats, tillhandahålla handledare och godkänna genomförd praktik. Mot denna bakgrund är det naturligaste att stiftens ansvar också inrymmer finansieringen av praktiklöner.
Att lyfta av stiften den del av det samlade praktikansvaret som gäller ekonomin skulle motverka stiftens möjlighet att utifrån sin egna förutsättningar utveckla formerna för praktiken och en mer jämställd behandling av de fyra profilerna. Således talar subsidiaritetsprincipen för att det ekonomiska ansvaret inte bör ligga på nationell nivå.
Kyrkostyrelsen delar dessa bedömningar. Kyrkostyrelsen har vidare inhämtat att nämnden tagit upp frågan om finansiering på stiftsnivå av en praktiklön lika för alla vid överläggningar med Svenska kyrkans församlingsförbund. Församlingsförbundet har åtagit sig att arbeta vidare med frågan. Avsikten är att frågan skall lösas inom ramen för avtal. Förhandlingar med aktuella arbetstagarorganisationer har påbörjats.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:18 med Kl 2000:13 Stöd till forskarstudier
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om stöd till vetenskapliga studier på doktorandnivå inom ämnesområden till gagn för verksamheten i församlingar och stift.
Kyrkostyrelsens har utrett frågan och redovisar ett förslag i skrivelsen KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1998 års kyrko- och ombudsmöte
Kskr. 1998:2 med KG 1998:2 Luthers Lilla katekes
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken.
En bearbetning pågår inom kyrkokansliets verksamhetsområde Kristen enhet och teologi. Avsikten är att resultatet skall redovisas i anslutning till att förslag framläggs för Kyrkomötet om översedda och reviderade kyrkliga böcker.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
1KL 1998:2 Omhändertagande av foster (skrivelse från kyrkomötet saknas)
Kyrkomötet har beslutat att med anledning av en motion i ämnet ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört dels om pastorala råd för församlingar och kyrkogårdsförvaltningar angående omhändertagande och begravning av foster, dels om insatser för utbildning och information angående omhändertagande och begravning av foster. I det förra fallet handlar det om att innehållet i motionen bör förmedlas till den för dåvarande Församlingsnämnden och Pastoratsförbundet gemensamma arbetsgruppen för pastoralt program för begravning. I det senare fallet förutsätter utskottet att Centralstyrelsen verkar för att kännedom sprids om möjligheten till begravning av foster.
Arbetet med att ta fram ett pastoralt program för begravning har av olika anledningar stannat upp. Initiativ har nu i stället tagits för att låta programmet utformas som ett biskopsbrev. Skrivningen skall utvecklas i samråd med företrädare för begravningsverksamheten. I biskopsbrevet, som beräknas utges våren 2003, kommer frågan om omhändertagande av foster att behandlas. Vad Kyrkomötet önskat kommer därmed att tillgodoses.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1997 års kyrko- och ombudsmöte
Oskr. 1997:507 med OK 1997:503 Information om begravningsväsendet för nyinflyttade i Sverige
Ombudsmötet har begärt sådana informationsinsatser att varje person/familj vid inflyttning får kunskap om vad som gäller i samband med dödsfall och begravning i Sverige.
Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning. Uppdraget har lämnats till en för Nämnden för kyrkolivets utveckling och Församlingsförbundet gemensam arbetsgrupp som utarbetar förslag till pastoralt handlingsprogram kring begravning. Arbetet med att ta fram ett pastoralt program för begravning har av olika anledningar stannat upp. Initiativ har nu i stället tagits för att låta programmet utformas som ett biskopsbrev. Skrivningen skall utvecklas i samråd med företrädare för begravningsverksamheten. I arbetet med biskopsbrevet, som beräknas utges våren 2003, kommer uppdraget att behandlas.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1993 års ombudsmöte
Oskr 1993:501 med OG 1993:501 Gudstjänsten
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse inom ramen för det liturgiska förnyelsearbetet påbörjar framtagandet av kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär. Vidare skulle anvisningar utarbetas för att möjliggöra att personer med olika funktionshinder kan delta i gudstjänster. Konsekvenserna av den nuvarande kyrkohandboken skulle utvärderas vad avser de strategiska frågorna kring församlingarnas gudstjänstliv, något som skedde 1998.
Vad gäller funktionshinder har nämnden inom ramen för projektet Visuell gudstjänst bedrivit ett arbete med översättning av gudstjänsten till teckenspråk. Resultatet framläggs för årets kyrkomöte i skrivelsen KsSkr 2002:12 till vilken hänvisas. I skrivelsen föreslås att Kyrkomötet skall besluta att i Svenska kyrkan får användas dels Gudstjänstordning på teckenspråk, dels den genom Svenska bibelsällskapets försorg framtagna översättningen av Markusevangeliet och vissa högtidsdagars bibeltexter till teckenspråk.
I övriga delar rapporterade Kyrkostyrelsen till 2000 års kyrkomöte att skrivelsen var slutbehandlad, vilket då godkändes av Kyrkomötet. 2001 års kyrkomöte biföll emellertid en motion om att den del av detta ärende, som rör framtagandet av kompletterande mässmusik med enkel, glad och folklig karaktär, inte kan anses slutbehandlad (Mot 2001:107, G 2001:4, KmSkr 2001:2). Uppdraget att ta fram sådan musik har överlämnats för beaktande i det fortsatta arbetet med översyn av Den svenska kyrkohandboken och kommer att redovisas på nytt när förslag till kyrkohandbok föreligger.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Oskr. 1993:502 med OG 1993:502 Policydokument kring kyrkorummet
Ombudsmötet har begärt att SFRV utarbetar ett policydokument för Svenska kyrkan angående kyrkorummets utformning vid kyrkobyggande och restaureringar. Uppdraget skall verkställas i samverkan mellan Kulturrådet och Församlingsnämnden, eftersom såväl liturgiska som konstnärliga och kulturvårdande aspekter måste beaktas.
Inledningsvis har uppdraget fått stå tillbaka för projektet Tidernas kyrka, som emellertid avsatt åtskilligt material som nu är värdefullt för arbetet med ett policydokument. En projektgrupp tillsattes hos dåvarande Församlingsnämnden år 1998 och påbörjade under år 1999 sitt arbete med att utforma ett grundläggande dokument där huvudlinjer och grundläggande problemområden beskrivs. I augusti 1999 genomfördes ett seminarium om kyrkorummet. Projektgruppen överlämnade i december 2000 sin rapport till Nämnden för kyrkolivets utveckling och avslutade därmed sin del i uppdraget.
I januari 2001 genomfördes ett seminarium om ett policydokuments framtida användning och ställning. Dokumentationen från detta seminarium, Levande rum eller museum?, har våren 2002 publicerats i serien Mitt i församlingen. Nämnden för kyrkolivets utveckling har utsett en grupp med uppgiften att utifrån de synpunkter som framkom vid seminariet slutföra arbetet. På grund av det förändrade ekonomiska läget har arbetet på nytt måst vila.
Under år 2001 publicerades ett viktigt dokument när det gäller kyrkorummet i form av biskopsbrevet Det heliga rummet. Om upplåtelse av kyrka.
Kyrkostyrelsen konstaterar att de frågor som ett policydokument förväntades lösa numera behandlas i nära samverkan mellan Svenska kyrkan och de antikvariska myndigheterna genom de samrådsgrupper som finns på såväl riksplan (Kyrkostyrelsen-Riksantikvarieämbetet) som på regional nivå (stift-länsstyrelser). Vidare konstaterar Kyrkostyrelsen att redogörelsen ovan visar att kyrkorumsfrågorna berör flera olika delar av den nationella nivåns arbete. Inom kyrkokansliet pågår nu ett arbete med att föra samman de olika arbetsfält som från skilda utgångspunkter berör kyrkorummet.
Med hänvisning till de förändrade förutsättningarna sedan uppdraget gavs, den förbättrade samordningen och de dokument som redan publicerats i frågan anser Kyrkostyrelsen att frågan om ett särskilt policydokument kan avföras från dagordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1992 års ombudsmöte
Oskr. 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för beredning. Nämnden konstaterade på ett tidigt stadium att översättningar av kyrkans böcker till samiska, något som pågått sedan år 1989, är ett långsiktigt projekt.
I december 1998 förelåg i stort sett hela kyrkohandboken översatt till lulesamiska. Arbetet med att översätta Nya testamentet till lulesamiska kom då för en tid att gå före kyrkohandboksarbetet. I detta arbete ingick de personer som arbetat med kyrkohandboken. Översättningen av kyrkohandboksmaterialet har under tiden prövats och genomgått språklig granskning. Den framläggs för 2002 års kyrkomöte med förslaget att den skall få användas i Svenska kyrkan. Arbetet med översättning av psalmboken till lulesamiska påbörjades år 2001. Ett första provhäfte med ett urval psalmer översatta till lulesamiska samt några psalmer ur lulesamisk psalmtradition överlämnas till 2002 års kyrkomöte i skrivelsen KsSkr 2002:11 med förslaget att psalmerna skall få användas i Svenska kyrkan. Arbetet med översättningar till andra samiska språkvarianter fortsätter.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Oskr. 1992:8 med OG 1992:502 Översättning av psalmboken till finska
Ombudsmötet har begärt att SFRV skall låta översätta Den svenska psalmboken till finska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning.
Den finskspråkiga verksamheten inom huvudprogrammet Gudstjänst har lagt ner ett stort arbete på översättning av Den svenska psalmboken till finska. Vid början av år 2000 var alla texterna översatta. Samtidigt inledde arbetsgruppen en granskning av redan översatta och provsjungna texter samt en genomgång av inkomna ändringsförslag. År 2001 utförde Nämnden för kyrkolivets utveckling tillsammans med Delegationen för finskspråkigt arbete en remissomgång och samlade in remissvar. Ett förslag till Den svenska psalmboken på finska överlämnas till 2002 års kyrkomöte med förslaget att detta skall få användas i Svenska kyrkan, KsSkr 2002:11.
Skrivelsen är slutbehandlad.
