1 1999 års motion

Motionärernas yrkanden

Joakim Svensson och Hans-Olof Andrén hemställde vid 1999 års kyrkomöte (KMot 1999:123)

1. att Kyrkomötet beslutar att 45 kap. 2 § i kyrkoordningen får följande lydelse:

Mellanskillnaden mellan kyrkofondens tillgångar och skulder utgör dess eget kapital. Det egna kapitalet indelas i en fri och en bunden del. Det bundna egna kapitalet får inte minskas genom att Kyrkomötet fastställer underbalanserade budgetar eller på något annat sätt genom planerade beslut, med undantag för realisationsresultat i samband med köp och försäljningar av tillgångar. Det fria egna kapitalet kan vid behov minskas genom av Kyrkomötet fastställd underbalanserad budget.

Fondens förmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad på ett sådant sätt att riskerna sprids och att bästa möjliga uthålliga avkastning uppnås efter det att hänsyn tagits till riskspridningen. Kyrkofondens redovisning skall upprättas i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554).

Kyrkofondens styrelse får mot avgift även förvalta prästlönefastigheter och prästlönefonder och andra kyrkliga medel, som överlämnats till den för förvaltning.

2. att Kyrkomötet beslutar att 45 kap. 3 § i kyrkoordningen får följande lydelse:

Varje år skall 20 procent av den budgeterade löpande avkastningen föras till kyrkofondens bundna eget kapital.

Resterande del får av Kyrkomötet tas i anspråk i årets budget. De vinster och förluster som uppstår vid försäljning av kyrkofondens tillgångar skall föras direkt till eget kapital utan att anses vara en del av innevarande års avkastning. Därvid skall en proportionering ske så att realisationsresultatet påverkar bundet och fritt eget kapital i kyrkofonden i relation till fördelningen mellan bundet och fritt eget kapital i senast fastställda bokslut för kyrkofonden.

3. att Kyrkomötet beslutar att i kyrkoordningens 11 kap. 19 § tilläggs en punkt 5 med lydelsen "45 kap. 1-3 §§ om kyrkofonden", samt

4. att Kyrkomötet beslutar att bland övergångsbestämmelserna införes ytterligare en punkt benämnd 24 med lydelsen:

I samband med bokslutet per 31 december 1999 fastställs bokförda värden på kyrkofondens tillgångar och skulder enligt de principer som gäller enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Mellanskillnaden mellan tillgångar och skulder definieras som kyrkofondens eget kapital. Det egna kapitalet uppdelas vid samma tillfälle i två lika stora delar, varav en benämnes bundet eget kapital och den andra fritt eget kapital.

Motionärernas grunder för hemställan

· Betydelsen av kapital i 45 kap. 2 § är oklar, därför bör kyrkofonden definieras utifrån eget kapital enligt god redovisningssed. Detta bör fastställas per 31 december 1999.

· ·Kyrkopolitiskt måste en önskad nivå på den nationella nivåns verksamhet kunna fastställas utan att hänsyn behöver tas till att avkastningen vissa år blir lägre än andra, varför en viss del av det egna kapitalet skall kunna förbrukas vissa år.

· ·En del av det egna kapitalet måste ändå hållas bundet för att förhindra en alltför expansiv inställning på den nationella nivån.

· Principer för bokföring av stiftelsekapital bör även gälla kyrkofonden, nämligen att realisationsvinster och förluster inte påverkar resultatet utan förs direkt mot eget kapital.

· Avkastning definieras som räntor, utdelningar, resultat från jordbruksrörelse eller motsvarande

Motionens behandling i Kyrkomötet

Ekonomiutskottet anslöt sig till synpunkterna i motionen att regelverket bör vara utförligare beträffande redovisning och förmögenhetsskydd av kyrkofonden. Vidare ansåg utskottet att det inte går att förutsätta att det alltid finns en positiv avkastning. Ekonomiutskottet tillstyrkte därför i princip motionen med tillägget att punkten 24 bland övergångsbestämmelserna borde formuleras så att kyrkofondens egna kapital uppdelas i tre fjärdedelar bundet kapital och en fjärdedel fritt eget kapital. (KEo 1999:1y).

Andra kyrkolagsutskottet ansåg att de av ekonomiutskottet föreslagna ändringarna i kyrkoordningen har visst fog i sig. Utskottet fann det dock svårt att överblicka förslagets fulla konsekvenser, inte minst från skattemässig synpunkt. Eftersom ekonomiutskottets förslag med anledning av motionen ansågs behöva övervägas noga, hemställde utskottet att Centralstyrelsen skulle ges i uppdrag att analysera förslaget mot bakgrund av motionens innehåll och syfte. (2KL 1999:1).

Kyrkomötet biföll andra kyrkolagsutskottets hemställan (kskr. 1999:9).