Behandlingen av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden
Kyrkostyrelsen lämnar i det följande en redogörelse för behandlingen av Kyrkomötets och det tidigare ombudsmötets ärenden. Alla fortfarande öppna eller under år 2000 avslutade ärenden redovisas, även de ärenden som överlämnats till någon nämnd för handläggning. Detta är ett uttryck för Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå och avser att skapa en samlad överblick.
För varje ärende redovisas Kyrkomötets respektive ombudsmötets uppdrag i sammanfattning, vad som skett eller planerats i ärendets handläggning samt huruvida skrivelsen fortfarande är under behandling eller avslutats sedan föregående redogörelse lämnades.
Följande är vägledande för när en skrivelse anges som slutbehandlad eller ej. En skrivelse anges normalt som slutbehandlad först när resultatet av vad Kyrkomötet begärt föreligger och i förekommande fall lagts fram för Kyrkomötet. Exempel på detta är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen skall återkomma med ett utarbetat förslag i någon fråga. Skrivelsen är slutbehandlad när Kyrkostyrelsens förslag läggs fram för Kyrkomötet.
Kyrkostyrelsen betraktar även en skrivelse som slutbehandlad när det uppdrag Kyrkomötet givit är omhändertaget i ett sammanhang som i sin tur har i uppdrag att göra en redovisning. Ett exempel är när Kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen skall tillsätta en utredning i en viss fråga. Då anses skrivelsen slutbehandlad i och med att utredningen tillsatts. Det är då säkerställt att Kyrkomötet i en framtid får ta del av utredningens betänkande och av remissutfallet samt återkomma till ärendet när förslag med anledning av utredningen i någon form genom Kyrkostyrelsens försorg läggs på Kyrkomötets bord.
Skrivelser där Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen något till känna är i regel avslutad när Kyrkostyrelsen tagit del av Kyrkomötets synpunkter och fört dem vidare till aktuellt verksamhetsområde på den nationella nivån.
På begäran av Kyrkomötet år 2000 har i förteckningen införts ett ärende från 1998 års kyrkomöte vilket aldrig av kyrkomötet överlämnats till styrelsen. Ärendet avser omhändertagande av foster.
Skrivelser från Kyrkomötet år 2000
KmSkr 2000:1 med G 2000:1 Herrens bön
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att tillskriva remissförsamlingarna att i sina yttranden särskilt uppmärksamma lydelserna av bönen Fader vår/Vår Fader i kyrkohandboks- och bönboksförslagen.
Kyrkostyrelsen har i november 2000 tillskrivit samtliga remissinstanser för förslaget till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan och för förslaget till En liten bönbok i enlighet med Kyrkomötets önskemål.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:2 med G 2000:2 Vigsel av homosexuella
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att fastställa en tidsram för Teologiska kommitténs arbete med frågorna om Svenska kyrkan och homosexualiteten.
Vid Kyrkomötets behandling av ärendet underströks att en ordentlig genomarbetning av dessa frågor måste få ta tid. Kyrkostyrelsen understryker detta och menar att en realistisk tidpunkt måste fastställas med hänsyn till ärendets karaktär och tillgängliga resurser.
En tidsram har enligt Kyrkomötets önskan lagts fast för Teologiska kommitténs arbete med kyrkan och homosexualiteten. Tidsramen är att en första version av ett dokument i frågan skall vara färdigställd i september 2001.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:3 med O 2000:1 Valfrågor
Kyrkomötet beslutade anta Kyrkostyrelsens förslag om ändring av 38 kap. 34 § kyrkoordningen gällande bestämmelserna om röstkort.
Ändringen har publicerats i Svenska kyrkans bestämmelser som nr SvKB 2000:3.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:4 med O 2000:6 Vissa frågor rörande Svenska kyrkans organisation på nationell nivå
Kyrkomötet beslutade att med godkännande lägga Kyrkostyrelsens redovisning i skrivelsen KsSkr 2000:6 till handlingarna. Innebörden är att det saknas förutsättningar för någon annan analys av relationen mellan Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och nämnderna än den som gjorts inför antagande av kyrkoordningen.
Någon särskild åtgärd är mot denna bakgrund inte påkallad och skrivelsen är således slutbehandlad.
KmSkr 2000:5 med TU 2000:1 Yrkeslegitimation för präster och diakoner
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört med anledning av en motion om en för hela Svenska kyrkan gemensam yrkeslegitimation för vigda till det kyrkliga ämbetet. Innebörden är att Kyrkostyrelsen skall låta ta fram den begärda legitimationshandlingen och i samband därmed besluta om den personkrets som skall omfattas och om hanteringen i övrigt.
En kartläggning pågår av de tekniska och administrativa förutsättningarna för att tillskapa en legitimationshandling för kyrkliga befattningshavare. I sammanhanget beaktas också möjligheterna att samtidigt åstadkomma en datoranpassad legitimation, som även kan användas för kontroll av behörighet att använda Svenska kyrkans olika IT-system.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:6 med TU 2000:5 Tillsättning av domprost
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört med anledning av motioner om tillsättning av domprost. Innebörden är att ingen omedelbar åtgärd skall vidtas men frågan skall följas. Om det framöver visar sig finnas anledning till ändring i nuvarande bestämmelser förutsätts Kyrkostyrelsen ta initiativ till detta.
Frågan följs i första hand inom verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:7 med TU 2000:9 Behörighetsprövning av pastorsadjunkter
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört med anledning av en motion om sådan ändring i kyrkoordningen att pastorsadjunkterna, i likhet med hur tidigare var fallet, skall kunna söka tjänst för tid efter utgången av adjunktsåret redan innan detta löpt ut.
Kyrkostyrelsen lägger för årets Kyrkomöte fram förslag i frågan genom skrivelsen KsSkr 2001:10.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:8 med TU 2000:11 Utökade delegationsmöjligheter för domkapitlet
Kyrkomötet har beslutat om viss ändring i 9 kap. 5 § 3 stycket punkt 1 i kyrkoordningen med innebörden att beslut om flyttning av kollektdag får delegeras till ordföranden eller vice ordföranden.
Ändringen har publicerats i Svenska kyrkans bestämmelser som nr SvKB 2000:4.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:9 med TU 2000:16 Kyrkomötets sanktionsmöjligheter
Kyrkomötet har givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet med anledning av en motion anfört. Saken gäller hur man ansvarigt kan hantera de instrument som finns i kyrkoordningen för att stärka efterlevnaden av regelverket. Detta bör bli föremål för överläggningar mellan de i första hand tillsynsansvariga, biskoparna och domkapitlen. Kyrkostyrelsen förväntas ta initiativ till detta.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt sin kyrkorättsliga expertis att utreda dels huruvida det inom ramen för revision är möjligt att pröva kyrkoordningsenligheten i fattade beslut, dels vilka s.k. mellanformer av sanktion som skulle kunna införas gentemot en församling eller gentemot en person som innehar kyrkans vigningstjänst.
Överläggningar med biskoparna och domkapitlen kommer att genomföras hösten 2001.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:10 med EE 2000:1 Äganderättsöverföring av biskopsgårdar
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2000:7 beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder för att de sju biskopsgårdar som ägs av Svenska kyrkan, undantaget ärkebiskopsgården, skall överlåtas vederlagsfritt till respektive stift, att överlåtelsen av fastigheterna skall vara förenad med villkoret att vid en eventuell vidareförsäljning av fastigheterna fordras medgivande från Svenska kyrkan, samt att ersättning skall utgå till Linköpings stift och Växjö stift med belopp som motsvarar den köpeskilling stiften erlagt för respektive biskopsgård, under förutsättning att de förbinder sig att vid en framtida försäljning tillämpa samma villkor. Kyrkostyrelsen förväntas beskriva de ekonomiska konsekvenserna för Kyrkomötet.
Kyrkostyrelsen har på de av Kyrkomötet angivna villkoren överlåtit biskopsgårdarna i Strängnäs, Västerås, Karlstad och Härnösand. Skara stift har förklarat sig berett att ta emot biskopsgården i Skara men framställt ytterligare villkor för detta. Göteborgs stift har hänskjutit frågan om mottagande av biskopsgården i Göteborg till avgörande av stiftsfullmäktige senare under våren 2001. Linköpings stift har mottagit den beslutade ersättningen på de av Kyrkomötet angivna villkoren. Växjö stift har inte heller haft något att erinra mot villkoren men begärt att ersättning skall utgå med fyra miljoner kronor i stället för erbjudna en miljon. Skillnaden mellan beloppen avser köpeskillingen för den kyrkofondsfastighet som Växjö stift förvärvade samtidigt med biskopsgården.
De ekonomiska konsekvenserna är att 2000 års bokslut belastats med 4,5 miljoner kronor avseende ersättning till Linköpings stift och Växjö stift. Någon ersättning till Växjö stift har, som framgått, inte utbetalats. Överföringen av biskopsgårdarna har i sig inte medfört några ekonomiska konsekvenser, sett från bokföringssynpunkt. Dessa har nämligen, på grund av förslaget om att de skulle överlämnas till respektive stift, ej upptagits till något värde per årsskiftet 1999/2000. I praktiken har dock överföringen av biskopsgårdarna givetvis inneburit en ekonomisk effekt motsvarande gårdarnas värde.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:11 med EE 2000:4 Avgifter och clearing vid vissa kyrkliga handlingar
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att återkomma med utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört. Innebörden är att en grundlig genomlysning skall göras när det gäller avgifter och clearing mellan församlingar i samband med kyrkliga handlingar. Uppdraget skall redovisas i nästa mandatperiod.
Det begärda utredningsarbetet har inletts tillsammans med Svenska kyrkans församlingsförbund.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:12 med Kl 2000:1 Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna, m.m.
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2000:8 beslutat godkänna den redovisning beträffande Svenska kyrkans utbildningscentrum som Kyrkostyrelsen genom skrivelsen lämnat och att förklara att vad 1997 års ombudsmöte begärt i ärendet uppfyllts.
Kyrkostyrelsen har med anledning härav uppdragit åt Nämnden för kyrkolivets utveckling att inventera de utbildningsbehov som kan ligga till grund för ett förtydligat uppdrag till Ansgarsliden samt att i övrigt lämna förslag till hur de förslag som den i Kyrkostyrelsens skrivelse redovisade utredningen om utbildningsbehov på nationell nivå skall förverkligas.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:13 med Kl 2000:2 Jämställdheten i Svenska kyrkan
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2000:5 beslutat lägga densamma till handlingarna. Utskottet uttalar vissa förväntningar inför nästa jämställdhetsredovisning som förväntas ske till Kyrkomötet 2004. Vidare understryks vikten av att materialet i den föreliggande skrivelsen sprids till dem som svarar för nomineringsarbetet på samtliga nivåer.
Ett bevakningsuppdrag har av Kyrkostyrelsen givits till verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation inför en kommande jämställdhetsskrivelse. Materialet till 2000 års skrivelse har distribuerats inom ramen för Valprojekt 2001 samt lagts ut på Svenska kyrkans hemsida.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:14 med Kl 2000:4 Nej till illegal jakt
Kyrkomötet har med anledning av en motion i ämnet uppdragit åt Kyrkostyrelsen att, med hänsyn till hotade djurarter i Sverige, på lämpligt sätt visa att Svenska kyrkan utifrån det kristna förvaltarskapet endast accepterar att skyddsjakt bedrivs på dem.
Kyrkostyrelsen konstaterar att det under hösten 2000 avgivna remissyttrandet om art- och habitat samt fågeldirektivet är ett exempel på hur Svenska kyrkan tar ställning i de i betänkandet aktualiserade frågorna. Det nämnda yttrandet har gjorts tillgängligt på Svenska kyrkans hemsida.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:15 med Kl 2000:8 Den samiska befolkningens identitet i Svenska kyrkan
Kyrkomötet har med bifall till en motion i ärendet uppdragit åt Kyrkostyrelsen att utreda vilka möjligheter som finns att underlätta den samiska representationen i de kyrkliga organen på alla nivåer, att verka för att det i samtliga kyrkliga grundutbildningar, profilutbildningar och fortbildningar sker ett aktivt lärande omkring samerna som urbefolkning i Sverige vad gäller språk, kulturell identitet, spiritualitet, rättsliga och etiska frågor, samt att uttala sitt stöd för att det under det kommande året firas regionala gudstjänster som får präglas av försoning och upprättelse.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt sin kyrkorättsliga expertis dels att utreda vilka möjligheter till samisk representation som finns enligt nuvarande regelverk och att informera om dessa, dels att på längre sikt pröva frågan om i vilka avseenden ändringar erfordras i kyrkoordningen för att öka möjligheterna till samisk representation på olika nivåer. Information om möjligheterna till samisk representation i Svenska kyrkans valda organ har från kyrkokansliet lämnats till stift, valnämnder och nomineringsgrupper. Den mer långsiktiga frågan prövas inom ramen för Kyrkostyrelsens övergripande uppdrag att följa upp kyrkoordningen och vid behov föreslå ändringar.
Vidare har Kyrkostyrelsen överlämnat de delar som rör de kyrkliga utbildningarna till Nämnden för kyrkolivets utveckling för handläggning. Uppdraget har tagits om hand inom verksamhetsområdet Samiskt kyrkoliv. Under våren 2001 har för första gången i Svenska kyrkan en handläggare för samiskt kyrkoliv anställts. Denna person blir en viktig resurs för fullföljandet av vad Kyrkomötet begärt i fråga om de kyrkliga utbildningarna.
Slutligen har Kyrkostyrelsen uppdragit åt generalsekreteraren att tillskriva biskoparna om Kyrkomötets stöd för regionala försoningsgudstjänster. Detta har skett.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:16 med Kl 2000:10 Finansiering av praktiklön
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att vidta åtgärder så att de fyra yrkesprofilerna i Svenska kyrkan behandlas lika då det gäller praktiklön samt att återkomma avseende finansieringen av praktiklön med ett berett förslag.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt Nämnden för kyrkolivets utveckling att göra den utredning som behövs för att Kyrkostyrelsen skall kunna ta ställning till frågan om finansieringen av praktiklön bör vara ett nationellt åtagande och göra bedömningar av olika tänkbara kostnadsnivåer.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:17 med Kl 2000:11 Resurser för religionsmötesfrågor
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att bevaka att religionsdialogarbetet på bästa sätt kan säkerställas inför arbetet med nästa års budgetskrivelse.
Kyrkostyrelsen redovisar sin bedömning i skrivelsen (KsSkr 2001:1) Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:18 med Kl 2000:13 Stöd till forskarstudier
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om stöd till vetenskapliga studier på doktorandnivå inom ämnesområden till gagn för verksamheten i församlingar och stift.
Svenska kyrkans forskningsråd har på uppdrag av Kyrkostyrelsen tagit fram ett underlag i frågan. Kyrkostyrelsen utreder med utgångspunkt därifrån frågan vidare.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2000:19 med B 2000:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003
Kyrkomötet har med bifall till Kyrkostyrelsens förslag i skrivelsen KsSkr 2000:1 fastställt ramarna för de nationella kostnaderna för år 2001 och planeringsramarna för åren 2002 och 2003 samt fastställt mål och rambudget för den nationella nivåns verksamhetsområden. Kyrkomötet har vidare bemyndigat Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att uppfylla målen. Bidrag till tryckning av valsedlar skall utgå enligt Kyrkostyrelsens förslag. Kyrkostyrelsen skall slutligen i skrivelsen med mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 presentera ett klargörande av principerna och formerna för konsolidering av Kyrkofonden.
Kyrkostyrelsen har beslutat om detaljbudget för år 2001 på grundval av den av Kyrkomötet godkända mål- och rambudgetskrivelsen. Beträffande principerna för konsolideringen av Kyrkofonden hänvisas till Kyrkostyrelsens redovisning i skrivelsen KsSkr 2001:1 till årets Kyrkomöte.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:20 med B 2000:2 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av kyrkomötets och ombudsmötets ärenden
Kyrkomötet har med godkännande lagt Kyrkostyrelsens redogörelse för behandlingen av kyrkomötets och ombudsmötet ärenden (KsSkr 2000:4) till handlingarna.
I föreliggande skrivelse beaktas vad 2000 års Kyrkomöte anförde om ett i redovisningen saknat ärende.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:21 med B 2000:3 Verksamhetsberättelse för SFRV för år 1999
Kyrkomötet har med godkännande lagt styrelsens för SFRV verksamhetsberättelse för år 1999 (KsSkr 2000:3) till handlingarna.
I årsrapporterna för Svenska kyrkans nationella nivå 2000 (KsSkr 2001:2) beaktas vad budgetutskottet i sitt betänkande 2000:3 anfört om redovisning av bolagsdirektiv och om vikten av att i verksamhetsberättelsen göra återkoppling till mål och budgetramar.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2000:22 med B 2000:4 Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans centralstyrelse för år 1999
Kyrkomötet har beslutat att med godkännande lägga Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1999 (KsSkr 2000:2) till handlingarna.
Då inga särskilda åtgärder finns att vidta med anledning av beslutet är skrivelsen slutbehandlad.
KmSkr 2000:23 med Kr 2000:1 Det fortsatta arbetet med kyrkoordningen
Kyrkomötet har med anledning av KsSkr 2000:9 givit Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om den fortsatta hanteringen av kyrkoordningen. Det bör enligt utskottet fortlöpande och kontinuerligt ske en översyn av kyrkoordningen och motiverade ändringar bör göras för att upprätthålla kyrkoordningens auktoritet. Utskottet lämnar även förslag till handläggningsordning dels vid större och principiellt tunga förändringar, dels vid enklare ändringsförslag.
Kyrkomötet har även beslutat om vissa i bilaga till utskottets betänkande föreslagna ändringar i kyrkoordningen.
De beslutade ändringarna har publicerats i Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2000:5.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation att i samband med årsskiftet 2001/2002 redovisa en inventering av behov när det gäller ändringar i kyrkoordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1999 års kyrkomöte
1. Kskr. 1999:2 med KK 1999:1 Grafisk profil för Svenska kyrkan
Kyrkomötet har beslutat att ge Centralstyrelsen i uppdrag att påskynda framtagandet av fullständigt grafiskt program (bild och text).
Kulturutskottet såg i sitt betänkande fram emot att ett för hela Svenska kyrkan sammanhållande och enhetligt grafiskt program presenteras och marknadsförs för att tydliggöra och förmedla Svenska kyrkans identitet och verksamhet för en bred allmänhet. Ett sådant borde kunna åstadkommas inom befintliga ekonomiska ramar, eftersom vapnet redan finns.
Ett uppdrag har lämnats till Svenska Kyrkans Information som nu driver projektet Grafisk profil. Inom ramen för detta har ett grafiskt program inför kyrkovalet 2001 utarbetats och distribuerats via Kyrknätet. Därmed är vad kyrkomötet i första hand begärt verkställt.
Frågorna om en folkkyrkas grafiska profil förutsätter enligt Kyrkostyrelsens mening samtidigt ett långsiktigt utvecklingsarbete. I Svenska kyrkans struktur kan ett sammanhållande och enhetligt grafiskt program bli verklighet endast genom att kyrkans lokala och regionala enheter frivilligt sluter upp på bred front. I arbetet med ett förslag är det då ofrånkomligt att även beakta den kritik som finns mot den nuvarande logotypen och den oförståelse inför den som finns hos allmänheten och som nyligen belagts i en Temo-undersökning. Ett gott resultat kan därför inte forceras fram i ett snävt tidsperspektiv.
Detta långsiktiga arbete fortsätter nu och Kyrkostyrelsen har i sitt förslag till mål och rambudget avsatt medel för detta. Arbetet avrapporteras framgent i Kyrkostyrelsens årsredovisning.
Skrivelsen är slutbehandlad.
2. Kskr. 1999:3 med KK 1999:2 Våldet i TV
Kyrkomötet har beslutat att med anledning av KMot 1999:11 ge Centralstyrelsen till känna vad kulturutskottet anfört om TV och våld.
Utskottet anför att det är Svenska kyrkans moraliska skyldighet att ta avstånd från våld. Man instämmer i Läronämndens uttalande att det är "ett uttryck för kristen bekännelse att bidra till att skapa opinion mot underhållningsvåld och mot våld som första konfliktlösningsalternativ". Utskottet anser att problemet är svårlöst och har inte så stor tilltro till att skapa opinion genom enstaka uttalanden. Svenska kyrkans opinionsarbete måste börja i det lilla perspektivet, dvs. lokalt i församlingarnas arbete, där samtal utifrån ett omsorgsperspektiv kan föras i barn- och konfirmandarbetet och i föräldrakontakter. Utskottet anför även att en fördjupad forskning på området är önskvärd.
Nämnden för Kyrkolivets utveckling har handlagt ärendet. Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkans kulturråd fick gemensamt år 1997 mottaga en kollekt från Centralstyrelsen för ett arbete kring Ung, media, våld, som fått projektnamnet Vintergatan. Arbetstesen var att våld byggs upp genom konflikter mellan grupper, som lever sida vid sida utan att förstå varandra, och att kulturen kan vara en brobyggare genom vilken man lär känna varandras världar. Projektnamnet är hämtat från Zacharias Topelius´ dikt Vintergatan, som handlar om en stjärnbro mellan två älskande. Projektet Vintergatan är avslutat, och spridning skall ske av erfarenheter och kunskaper, som inhämtats om att hitta goda förebilder för barn och ungdomar inom det kulturella området.
Nämnden har också genom ett anslag medverkat till produktion av en Skurt-film kring temat att arbeta mot våld. Skurt och hans dockvänner bildar bl.a. KMV (Klubb Mot Våld). Filmen har visats på TV under sommaren 2000, och redan efter ett par dagar hade ett 50-tal klubbar registrerats.
Stiftens handläggare för barn- och ungdomsfrågor prioriterar andra frågor än temat TV och våld, vilket påverkar Kyrkokansliets möjligheter att driva arbetet vidare. I samband med det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 har regeringen genomfört ett expertseminarium, Barn och unga i det nya medielandskapet. Mötet fokuserade på frågor om hur barn skall skyddas från skadligt mediainnehåll, bl.a. berördes TV, Internet samt dator- och TV-spel. Kyrkokansliets handläggare har deltagit i detta seminarium för att föra information vidare till stiftens handläggare, men ytterligare insatser från nationell nivå blir beroende av stiftens gensvar.
Skrivelsen är slutbehandlad.
3. Kskr. 1999:4 med KK 1999:3 Deponerade föremål och kulturföremål i gamla kyrkor
Kyrkomötet har beslutat att med avslag på två motioner i ämnet ge Centralstyrelsen till känna vad kulturutskottet anfört.
I sitt betänkande behandlar utskottet KMot 1999:4 och 8. Utskottet förklarar sig dela motionärernas uppfattning att hanteringen inte är helt klar beträffande deponerade föremål och kulturföremål i företrädesvis gamla kyrkor. Ett villkor för ett eventuellt återlämnande av kyrkliga inventarier är att föremålen tidigare varit placerade i den aktuella församlingen. De åtgärder som enligt utskottet kan vara ett svar på motionärernas hemställan handlar snarare om att ta reda på vilka omständigheter som de facto gäller än att fokusera på frågan om de ändrade kyrka-statrelationerna. Det finns därför enligt utskottet anledning för Centralstyrelsen att utreda frågan.
Kyrkostyrelsen har i mars 2001 beslutat om direktiv för en utredning i frågan.
Skrivelsen är slutbehandlad.
4. Kskr. 1999:5 med KF 1999:3 Ansvaret för andlig vård vid kriminalvårdsanstalter
Kyrkomötet har beslutat att med anledning av KMot 1999:2 ge Centralstyrelsen till känna vad församlingsutskottet anfört om Svenska kyrkans ansvar för andlig vård vid kriminalvårdsanstalter.
Utskottet anför att det rör sig om ett arbete som bör bedrivas ekumeniskt och att det är naturligt att det är Sveriges Kristna Råd (SKR) som tecknar avtal med Kriminalvårdsstyrelsen. Utskottet konstaterar vidare att stiftens nuvarande kyrkolagsbundna främjandeansvar för detta område från och med den 1 januari 2000 lämnats oreglerat i kyrkoordningen. Det finns heller ingen styrelse eller nämnd på nationell nivå inom Svenska kyrkan som har ansvar för detta arbetsområde. Även i ett ekumeniskt arbete förutsätts att det enskilda trossamfundet behåller sin identitet. Det är därför enligt utskottet angeläget att även Svenska kyrkan på nationell nivå synliggör detta arbetsområde.
Då ärendet rör det lokala arbetet och frågan om hur stiften och den nationella nivån främjar respektive stödjer faller det inom Nämndens för kyrkolivets utveckling arbetsfält. Det är också nämnden som särskilt följer de arbetsområden som sköts ekumeniskt inom ramen för SKR. Ärendet har mot denna bakgrund överlämnats till nämnden för handläggning. För att samla och utveckla kompetens inom området har nämnden vidtagit åtgärder så att präster i andlig vård vid kriminalvårdsanstalter kan bilda en förening med mönster från Föreningen Svenska kyrkans anställda i sjukhuskyrkan, en arbetsform som det finns goda erfarenheter av. Därmed kan uppnås vad Kyrkomötet önskat. De ekumeniska aspekterna skall liksom hittills handläggas genom SKR. SKR har beslutat att göra en översyn av sitt arbete på området och har i detta syfte tillsatt en särskild arbetsgrupp i vilken Svenska kyrkan finns företrädd.
Skrivelsen är slutbehandlad.
5. Kskr. 1999:9 med 2KL 1999:1 Kyrkoordning för Svenska kyrkan
Kyrkomötet lämnade i samband med fastställandet av kyrkoordning för Svenska kyrkan fyra utredningsuppdrag till Centralstyrelsen: (1) Församlingspedagogernas ställning i förhållande till kyrkans vigningstjänst, (2) Särskild uppföljning och utvärdering av valen år 2001, (3) Analys av regelsystemet för kyrkofonden, samt (4) Undersökning av de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av en äganderättsöverföring av biskopsgårdarna till stiften med redovisning för kyrkomötet år 2000.
Den första utredningen rör konsekvenserna för församlingspedagogernas ställning av den kyrkorättsliga regleringen av vigningstjänsten. Kyrkostyrelsen har i september 2000 fastställt direktiv för en utredning om församlingspedagogernas ställning i Svenska kyrkan. Utredningen skall vara färdig i sådan tid att den kan remissbehandlas våren 2002 parallellt med förslag från pågående översyn av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT).
Det andra uppdraget avser de kyrkliga valen 2001. Inom ramen för det pågående valprojektet har beslutats om en utvärdering av valen, såväl från demokratisk som teknisk synpunkt. Till detta arbete har fr.o.m. hösten 2000 knutits extern kompetens bl.a. genom professor Göran Gustafsson och stiftssekreteraren Gunnar Samuelsson.
Beträffande den tredje redovisas den begärda analysen genom skrivelsen (KsSkr 2001:7) Regelsystemet för Kyrkofonden, till vilken hänvisas.
Beträffande den fjärde utredningen verkställde Kyrkostyrelsen vad Kyrkomötet begärt genom skrivelsen (KsSkr 2000:7) till fjolårets Kyrkomöte.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1998 års kyrko- och ombudsmöten
1. Kskr. 1998:2 med KG 1998:2 Luthers Lilla katekes
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken.
En bearbetning pågår inom kyrkokansliets verksamhetsområde Kristen enhet och teologi. Avsikten är att resultatet skall redovisas i anslutning till att förslag framläggs för Kyrkomötet om översedda och reviderade kyrkliga böcker.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
2. Kskr. 1998:9 med 2KL 1998:3 Kyrkotillhörighet för utflyttade från riket och utlandssvenskar
Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om att vissa frågor om kyrkotillhörigheten för utflyttade svenskar och utlandssvenskar liksom tillhörigheten för återflyttande blir föremål för utredning. Kyrkostyrelsen har överlämnat ärendet till utredningen om Svenska kyrkan i utlandet (SKUT-utredningen) som behandlar frågorna i sitt under våren 2001 publicerade betänkande (Svenska kyrkans utredningar 2001:1).
Skrivelsen är slutbehandlad.
3. Kskr 1998:10 med KF 1998:1 Svenska kyrkan och underordningsteologin
Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att utreda behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans forskningsråd för beredning.
Forskningsrådet har redan tidigare utdelat ett stipendium för genomförande av projektet Tolkning och underordning - kvinnans underordning som hermeneutisk kategori. Vid sammanträde i februari 1999 övervägde rådet styrelsens uppdrag om behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin. Rådet beslöt då att överlämna åt Avdelningen för forskning att göra en inventering av den forskning som nu finns inom vetenskapssamhället och dennas relevans för kyrkans liv och tradition. Avdelningen överlämnade vid sammanträde i augusti 1999 en rapport till rådet som beslöt avge en skrivelse till Centralstyrelsen. I skrivelsen konstateras att den inventering som gjorts visar att det för närvarande pågår mycket forskning inom området. Det förefaller därför inte angeläget att ta initiativ till nya fördjupade studier inom området, men det är däremot viktigt att systematisera och sammanställa den kunskap som finns. Forskningsrådet har därför rekommenderat att ett seminarium genomförs.
Inom ramen för det större projektet Bibeltolkning och bibelbruk anordnas som ett delprojekt en forskarkonferens om över- och underordningsteologi i oktober 2001. Konferensen kommer att behandla över- och underordningsfrågor ur fyra perspektiv: Bibelns, den lutherska traditionens, vår tids teologi (till exempel vad gäller det inklusiva språket) samt nutida organisation (till exempel sådana frågor som rönt kritik från JämO). Konferensen planeras bli dokumenterad i en publikation vars innehåll svarar mot 1998 års uppdrag. Den gjorda inventeringen och den planerade publikationen innebär sammantaget att Kyrkomötets uppdrag att utreda behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition fullföljs.
Skrivelsen är slutbehandlad.
4. 1KL 1998:2 Omhändertagande av foster (skrivelse från kyrkomötet saknas)
Kyrkomötet har beslutat att med anledning av en motion i ämnet ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört dels om pastorala råd för församlingar och kyrkogårdsförvaltningar angående omhändertagande och begravning av foster, dels om insatser för utbildning och information angående omhändertagande och begravning av foster. I det förra fallet handlar det om att innehållet i motionen bör förmedlas till den för dåvarande Församlingsnämnden och Pastoratsförbundet gemensamma arbetsgruppen för pastoralt program för begravning. I det senare fallet förutsätter utskottet att Centralstyrelsen verkar för att kännedom sprids om möjligheten till begravning av foster.
Den för Nämnden för kyrkolivets utveckling och Församlingsförbundet gemensamma arbetsgruppen är väl förtrogen med de aktuella frågeställningarna. Resultatet av gruppens arbete kommer att redovisas under år 2001.
Ärendet är inte slutbehandlat.
5. Oskr. 1998:508 med OF 1998:508 Pastoralt handlande i mötet med kvinnor som genomgått abort
Ombudsmötets uppdrag överlämnades till Församlingsnämnden för att utföras inom ramen för ett sedan år 1994 planerat arbete kring abortfrågan utifrån oskr. 1994:510. Därmed avsågs att finna lämpliga former för att samla in och redovisa erfarenheter som kan tjäna stift och församlingar. Nämndens arbete redovisas under Oskr 1994:510.
Skrivelsen är slutbehandlad.
6. Oskr. 1998:511 med OEu 1998:501 Vapenhandel
Ombudsmötet har givit styrelsen till känna vad utskottet anfört om förhållandet mellan vapenhandel och fattigdomsbekämpning.
Trots att Svenska kyrkan många gånger intagit konkreta ståndpunkter i dessa frågor och skapat opinion saknar utskottet en helhetssyn på hur Svenska kyrkan skall agera, inklusive driva opinion, i hithörande frågor. Utskottet uttalar en förväntan att styrelsen under valperioden skall redovisa en sådan helhetssyn.
Skrivelsen har överlämnats till Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen för beredning. Resultatet av nämndens arbete redovisas genom Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2001:8) Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1997 års kyrko- och ombudsmöten
1. Kskr. 1997:6 med KG 1997:2 Psalmboken
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört om behovet av ett kontinuerligt förnyelsearbete i fråga om psalmboken. Särskilt nämns psalmer för arbetsliv, dop och i ungdomssammanhang. Det finns också behov av psalmer för vuxendop, för katekumenatet och för perspektivet att leva i sitt dop. I betänkandet påminns om möjligheten att i huvudgudstjänsten använda psalm eller sång som inte finns i Den svenska psalmboken. Detta är särskilt viktigt för att tillgodose ungdomens skiftande musikspråk.
Ärendet överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning. Nämnden har aktualiserat frågorna hos Svenska kyrkans musikråd, som i skrivelse till Församlingsnämnden föreslagit en översyn av Den svenska psalmboken. Församlingsnämnden bejakade behovet av nya psalmer men uppmanade Musikrådet att inhämta Centralstyrelsens inställning i frågan.
Musikrådet tillskrev våren 1999 Centralstyrelsen för att undersöka möjligheterna till en bearbetning av psalmboken med anledning av att evangelieboken och bönboken revideras. Centralstyrelsen ansåg att en psalmboksrevision är en alltför krävande uppgift att hinna genomföras tillsammans med förslag till ny kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok. Rådet uppmuntrades däremot till ett kontinuerligt psalmskapande. Nya psalmer borde enligt Centralstyrelsens mening efter hand publiceras fristående i häften av typ "Psalmer i 90-talet". En psalmboksrevision bör däremot anstå.
Skrivelsen är slutbehandlad.
2. Kskr. 1997:8 med KG 1997:7 Välsignelseakt för homosexuella
Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört med anledning av en motion om en fastställd ordning för välsignelseakt av homosexuella par samt möjligheten att sådan akt förrättas i öppet kyrkorum.
Utskottet konstaterar att utredningen Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8) ännu inte slutgiltigt behandlats i kyrkomötet. Ej heller har kyrkomötet tagit ställning till Läronämndens yttrande (Ln 1995:18) där en principiell syn på homosexualiteten angivits. Centralstyrelsen har som uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor.
Utskottet anser vidare att det är viktigt att inte fastställa ordningar först och därefter göra den teologiska bearbetningen.
Vid 1998 års kyrkomöte lämnades redovisning av den genomförda utredningen samt redovisades en handlingsplan för ärendets fortsatta handläggning (CsSkr 1998:3 sid. 5).
Skrivelsen har efter 2000 års kyrkomöte förts samman med det ärende som redovisas under KmSkr 2000:2 Vigsel av homosexuella.
3. Kskr. 1997:12 med KF 1997:2 Konfirmandböcker för vuxna
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad församlingsutskottet anfört om att det ökande antalet vuxna som efterfrågar konfirmation gör att behovet av metodutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte på dessa områden aktualiseras.
Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning. Hemställan gäller bland annat initiativ för att lämplig litteratur tas fram för vuxenkonfirmander. Bland vuxna personer som söker sig till konfirmandarbetet finns de som är döpta men inte konfirmerade, de som inte är döpta och de som är både döpta och konfirmerade. Ett konfirmandmaterial kan därför inte täcka samtliga vuxnas behov, och åtskillig litteratur finns redan. Det ökande antalet vuxna som efterfrågar konfirmation aktualiserar dock behovet av metodutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte. Kyrkotillhörighetsreglerna aktualiserar också behovet av material och metoder för att nå 18-20-åringarna. Nämnden för kyrkolivets utveckling utgår från att även församlingarnas arbete med församlingsinstruktionen kommer att öka intresset för undervisning av vuxna. Arbete pågår därför kontinuerligt hos Nämnden för kyrkolivets utveckling i kontakt med Verbum bokförlag och Sveriges Kyrkliga Studieförbund i syftet att möta behovet av lämplig litteratur.
Skrivelsen är slutbehandlad.
4. Oskr. 1997:501 med OF 1997:2 Kyrkan och de socialetiska frågorna
Ombudsmötet har som sin mening givit SFRV:s styrelse till känna vad församlingsutskottet anfört med anledning av motioner om arbetslöshetens etik, samhällets och kyrkans bidrag till social och ekonomisk rättvisa och kyrkans ansvar för de nödlidande.
Följande har skett med anledning av vad ombudsmötet anförde. Styrelsen har uppdragit åt Svenska kyrkans arbetslivscentrum vid Bräcke diakonigård att arbeta med de frågeställningar som rör arbetslöshetens etik. Bräcke diakonigård har numera ett långsiktigt nationellt uppdrag på området, sedan år 2000 även ekumeniskt tillsammans med Svenska Missionsförbundet.
Åt Svenska kyrkans teologiska kommitté har uppdragits att principiellt bearbeta frågorna om samhällets respektive kyrkans bidrag till social och ekonomisk rättvisa. Kommittén uppdrog i november 1997 åt en forskare på området att spegla det aktuella forskningsläget utifrån några aktuella uppfattningar och nutida vetenskaplig diskussion. Resultatet presenterades i S.O. Hansson, Rättvisan i modern politisk filosofi. Kommittén lät vidare inventera vilka projekt på området som redan bedrivs i kyrklig regi (se StSkr 1998:503). Ett expertseminarium kring dessa frågor genomfördes i november 1999.
Teologiska kommittén arbetar nu med ett principiellt grunddokument om vad som är kyrkans specifika bidrag till de socialetiska frågorna. Arbetet bedrivs både med anledning av det aktuella ärendet och det uppdrag kommittén har rörande kyrkan och homosexualiteten. Utifrån denna principiella "plattform" skall Svenska kyrkan sedan kunna ta ställning i olika socialetiska frågor, såväl de nu nämnda som andra.
Ett starkare fokus på de socialetiska frågorna har också blivit följden i Kyrkostyrelsens eget arbete. Styrelsen avser att arbeta kontinuerligt med dem, särskilt som förväntningarna från samhället ökat. Det behövs också en fördjupad reflektion utifrån den nationella nivåns uppdrag enligt kyrkoordningen att vara Svenska kyrkans röst i samhället. En genomgång av den teologisk-etiska grunden för kyrkans samhällsengagemang har på konkreta punkter skett i anslutning till styrelsens remissvar i viktiga samhällsfrågor på senare tid som t.ex. demokratiutredningen och frågor kring bioteknikens landvinningar. Ombudsmötets initiativ har bidragit till denna utveckling.
Skrivelsen är slutbehandlad.
5. Oskr. 1997:505 med OUb 1997:502 Stipendiefonder för kompetensutveckling
Ombudsmötet har begärt en utredning om kompetensutveckling för kyrkans anställda. Skrivelsen överlämnades dels till dåvarande Utbildningsnämnden för beaktande vid utvärderingen av utbildningsreformen, dels till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation för beaktande vid utarbetandet av förslag till kyrkoordning.
Kyrkoordningen kom dock inte att innehålla några direkta bestämmelser om den kyrkliga personalens kompetensutveckling. Fortbildningsansvaret åvilar de lokala arbetsgivarna och reglerna för den personal som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission skall preciseras i församlingsinstruktionen.
Den av ombudsmötet begärda utredningen sker nu inom ramen för den hos Nämnden för kyrkolivets utveckling pågående översynen av kyrkliga utbildningar (ÖSUT) och kommer att redovisas som en del av ÖSUT:s förslag.
Skrivelsen är slutbehandlad.
6. Oskr. 1997:507 med OK 1997:503 Information om begravningsväsendet för nyinflyttade i Sverige
Ombudsmötet har begärt sådana informationsinsatser att varje person/familj vid inflyttning får kunskap om vad som gäller i samband med dödsfall och begravning i Sverige.
Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning. Uppdraget har lämnats till en för Nämnden för kyrkolivets utveckling och Församlingsförbundet gemensam arbetsgrupp som utarbetar förslag till pastoralt handlingsprogram kring begravning. Arbetet pågår och resultatet skall föreligga våren 2001.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skrivelser från 1996 års ombudsmöte
Oskr. 1996:508 med OUb 1996:503 En diakonihögskola
Skrivelsen innebär ett uppdrag till SFRV att i anslutning till utvärderingen av utbildningsreformen undersöka möjligheten till högskoleanknuten utbildning och forskning inom kunskapsområdet diakonalt arbete. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Utbildningsnämnden för handläggning.
Den av ombudsmötet begärda undersökningen sker inom ramen för den hos Nämnden för kyrkolivets utveckling pågående översynen av kyrkliga utbildningar (ÖSUT) och kommer att redovisas när resultatet av detta arbete läggs fram.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1995 års ombudsmöte
Oskr. 1995:513 med OF 1995:508 Skolkyrkoarbete
Ombudsmötet har begärt en revision av riktlinjerna för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete. Bland annat framhålls att samverkan med Sveriges Kristna Råd aldrig får ta över Svenska kyrkans ansvar och beslut vad avser policyfrågor.
Nämnden för Kyrkolivets utveckling har låtit revidera de befintliga riktlinjerna för Svenska kyrkans arbete på skolan. De nya riktlinjerna fastställdes i januari 2001 och har publicerats i häftet När skola och kyrka möts - grund för Svenska kyrkans arbete med skolan.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1994 års kyrko- och ombudsmöten
1. Kskr. 1994:14 med 2KL 1994:4 Om Svenska kyrkans ämbetssyn
Kyrkomötet har begärt att ett antal frågor rörande kyrkans ämbete blir föremål för analys. Dels gäller det kvinnors erfarenheter och bidrag i kyrkolivet, dels de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna.
Ärendet fördes till Svenska kyrkans teologiska kommitté, som behandlade frågorna inom ramen för studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning. Ett huvudinslag i studien var en brett upplagd offentlig hearing, som dokumenterades i Tro & Tanke Supplement 1998:2.
På grundval av denna dokumentation beslöt Centralstyrelsen i mars 1998 att till arbetsgrupperna för översyn och revision av de kyrkliga böckerna framföra vikten av att frågan om inklusivt språk bearbetas, innebärande att grupperna noga överväger frågorna, i möjligaste mån väljer könsinklusiva alternativa ordalydelser samt motiverar och redovisar gjorda val. Styrelsen uppdrog också åt Svenska kyrkans forskningsråd att själv initiera eller göra studier tillgängliga kring bland annat följande frågor: Hanteringen och uppfattningen av inklusivt språk i Svenska kyrkan i dag. Hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden. Förståelsen av makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan. Överväganden kring relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv.
Vad beträffar de kyrkliga böckerna och inklusivt språk hänvisas till de förslag som under år 2000 sänts på remiss (Svenska kyrkans utredningar 2000:1-6). I detta har frågorna om inklusivt språk bearbetats.
Det har vidare uppdragits åt forskaren Ninna Edgardh Beckman att inom ramen för sitt avhandlingsarbete bearbeta frågan om hur ett inklusivt språk hanteras och uppfattas i Svenska kyrkan idag, samt frågan om hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden. Resultatet av detta forskningsarbete kommer att föreligga våren 2001.
Frågor om de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna har bearbetats i kyrkoordningsarbetet.
Sammantaget är därmed de analyser kyrkomötet begärt gjorda. Skrivelsen är slutbehandlad.
2. Oskr. 1994:503 med OUb 1994:503 Magisterexamen
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse, inom befintlig ekonomisk ram, låter utreda hur vidareutbildningarna inom Svenska kyrkan kan utvecklas. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Utbildningsnämnden för handläggning.
I skrivelsen sägs att fortbildning av anställda bör hanteras på stiftsnivå, men att vidareutbildning däremot kan ske på nationell nivå. Det nämns även i skrivelsen att en eventuell magisterexamen bör betraktas som en möjlig vidareutbildning. Nämnden fastställde direktiv i juni 1995 och gav kansliet i uppdrag att utreda frågan. Ärendet har därefter av resursbrist vilat fram till slutet av november 1998. Den av ombudsmötet begärda utredningen sker nu inom ramen för hos Nämnden för kyrkolivets utveckling pågående översyn av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) och kommer att redovisas när dess förslag föreligger.
Skrivelsen är slutbehandlad.
3. Oskr. 1994:510 med OF 1994:509 Pastoralt handlande i mötet med kvinnor som genomgått abort
Ombudsmötet har begärt att riktlinjer utarbetas för hur kyrkan bäst kan erbjuda kristen själavård och kärlekens gemenskap till de kvinnor som genomgått abort. Utskottet betonade vikten av att frågorna kring abort kontinuerligt bearbetas i den rikskyrkliga organisationen och att riktlinjer utarbetas för pastoralt handlande och själavård på detta område.
Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning. Nämnden har under de senaste åren tagit emot en rad olika uppdrag som hört samman med frågor om sexualitet. Uppdragen har lyft fram frågor kring t.ex. abort, sexuella övergrepp och barnprostitution. När Församlingsnämnden under våren 1998 fick Biskopsmötets och Centralstyrelsens uppdrag att stärka samtalen i församlingarna om homosexualitet, beslöt nämnden att vid sidan om detta inleda ett treårigt projekt om sexualitet. Genom att utgå från sexualiteten som en Guds gåva, skapas en plattform för att också bearbeta de mer problematiska sidorna. Projektet Människan och sexualiteten, genomförs av Nämnden för kyrkolivets utveckling, i samarbete med Ansgarsliden i Sigtuna. Projektet har letts av en referensgrupp vars möten redovisats i en rapport. Därutöver har regionala seminarier hållits i några stift där olika metoder att bearbeta dessa frågor har testats. En nationell inventering av dagsläget när det gäller frågor relaterade till människan och sexualiteten håller på att genomföras. Projektet avses att avslutas vid en nationell konferens med temat Människan och sexualiteten.
Det har gått lång tid sedan uppdraget gavs. Under den tiden har nämnden på olika sätt, bedrivit ett arbete för att stärka samtalet, också kring svåra frågor omkring människan och sexualiteten i församlingarna. Samtalsklimatet i församlingen har blivit öppnare och det finns idag mer än förr möjlighet att dela erfarenheter av missfall och abort. I de kyrkliga grundutbildningarna behandlas frågan om att bemöta kvinnor som genomgått abort både i utbildningen för själavård och konfirmandarbete. Detta långsiktiga arbete skall ger grunden för hur arbetet med kristen själavård kan bedrivas.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelser från 1993 års ombudsmöte
1. Oskr 1993:501 med OG 1993:501 Gudstjänsten
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse inom ramen för det liturgiska förnyelsearbetet påbörjar framtagandet av kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär. Vidare skulle anvisningar utarbetas för att möjliggöra att personer med olika funktionshinder kan delta i gudstjänster. Konsekvenserna av den nuvarande kyrkohandboken skulle utvärderas vad avser de strategiska frågorna kring församlingarnas gudstjänstliv, något som skedde 1998.
Vad gäller funktionshinder pågår ett arbete med gudstjänstens översättning till teckenspråk inom projektet Visuell gudstjänst hos Nämnden för kyrkolivets utveckling. Sedan ett förslag till gudstjänstens olika moment bearbetats efter det att synpunkter inhämtats från dövkyrkans anställda har förslaget under 1999 sänts ut på en bred remiss till domkapitel, kyrkoråd, dövföreningar, tolkskolor och tolkcentraler. Remissen avslutas år 2001. Ett första förslag till översättning av gudstjänstordningar för kyrkliga handlingar har sänts för inhämtande av synpunkter från de anställda. I denna del är skrivelsen inte slutbehandlad.
I övriga delar är skrivelsen, såsom framgick redan av KsSkr 2000:4, slutbehandlad.
2. Oskr. 1993:502 med OG 1993:502 Policydokument kring kyrkorummet.
Ombudsmötet har begärt att SFRV utarbetar ett policydokument för Svenska kyrkan angående kyrkorummets utformning vid kyrkobyggande och restaureringar. Uppdraget skall verkställas i samverkan mellan Kulturrådet och Församlingsnämnden, eftersom såväl liturgiska som konstnärliga och kulturvårdande aspekter måste beaktas.
Ärendets första beredning sammanföll med 1994 och 1995 års översyn av Svenska kyrkans arbete med kulturfrågor, vilket bidrog till att ansvaret för uppdraget inledningsvis blev otydligt. Uppdraget har därefter fått stå tillbaka för projektet Tidernas kyrka, som emellertid avsatt åtskilligt material som nu är värdefullt för ett arbete med policydokumentet. En projektgrupp tillsattes 1998 och påbörjade under 1999 sitt arbete med att utforma ett grundläggande dokument där huvudlinjer och grundläggande problemområden beskrivs.
I augusti 1999 genomfördes på Sigtunastiftelsen ett seminarium om kyrkorummet. Projektgruppen överlämnade i december 2000 sin rapport till Nämnden för kyrkolivets utveckling och avslutade därmed sin del i uppdraget. I januari 2001 genomfördes ett seminarium om ett policydokuments framtida användning och ställning. Nämnden för kyrkolivets utveckling avser att under 2001 utse en grupp med uppgiften att utifrån de synpunkter som framkom vid detta seminarium slutföra arbetet.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skrivelser från 1992 års ombudsmöte
1. Oskr. 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för beredning. Nämnden konstaterade på ett tidigt stadium att översättningar av kyrkans böcker till samiska, något som pågått sedan 1989, är ett långsiktigt projekt.
I december 1998 förelåg i stort sett hela kyrkohandboken översatt till lulesamiska. Då konstaterade Församlingsnämnden att det inte var aktuellt att lägga fram materialet för 2000 års Kyrkomöte, då den pågående översynen av Den svenska kyrkohandboken först borde fullföljas. Det nya materialet prövas nu under hand och till Kyrkomötet år 2003 planerar Nämnden för kyrkolivets utveckling, som numera har beredningsansvaret, återkomma med den samiska översättningen anpassad till den översedda kyrkohandboken.
Översättning av psalmboken till lulesamiska påbörjas år 2001.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
2. Oskr. 1992:8 med OG 1992:502 Översättning av psalmboken till finska
Ombudsmötet har begärt att SFRV skall låta översätta Den svenska psalmboken till finska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för handläggning.
Den finskspråkiga verksamheten inom huvudprogrammet Gudstjänst har lagt ner stort arbete på översättning av Den svenska psalmboken till finska. Vid början av 2000 var alla texterna översatta. Samtidigt har arbetsgruppen inlett en granskning av redan översatta och provsjungna texter samt genomgång av inkomna ändringsförslag. Psalmboken kommer även att föreslås innehålla ett tillägg med finska psalmer som inte finns i Den svenska psalmboken.
2001 kommer Nämnden för kyrkolivets utveckling att tillsammans med Delegationen för finskspråkigt arbete utföra remissomgången och samla in remissvar om psalmboken, som med goda skäl kan kallas Svenska kyrkans finska psalmbok, inte bara en översättning av Den svenska psalmboken.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Skrivelser från 1989 års ombudsmöte
Oskr. 1989:8 med OUb 1989:59 Kyrkomusikerutbildning
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse verkar för en breddning av kantorsutbildningen och samtidigt beaktar behovet av fortbildning. Ärendet överlämnades till dåvarande Utbildningsnämnden för handläggning.
En av Svenska kyrkans musikråd tillsatt arbetsgrupp har lagt fram ett förslag på hur den kyrkomusikaliska utbildningen bör utvecklas. I sitt arbete har arbetsgruppen använt såväl den år 1997 avslutade utvärderingen av kantorsutbildningen som den under år 1998 avslutade utvärderingen av utbildningsreformen. Arbetet går nu vidare i nära samverkan med den hos Nämnden för kyrkolivets utveckling pågående översynen av kyrkliga utbildningar (ÖSUT).
Kyrkostyrelsen konstaterar att uppdraget är omhändertaget inom ramen för den nämnda översynen och kommer att redovisas när resultatet av ÖSUT läggs fram.
Skrivelsen är slutbehandlad.
