Motion till Kyrkomötet 2001:24 av Kenneth Åberg m.fl. om beräkningsgrunder för den särskilda utjämningsavgiften

Kyrkomötet KMot 2001:24

Enligt 44 kap. 5 § kyrkoordningen skall Kyrkofondens styrelse fastställa för varje stift hur mycket som skall betalas i särskild utjämningsavgift. Kyrkofondens styrelse får besluta om beräkningsgrunden och när den särskilda utjämningsavgiften skall betalas. Detta innebär att de av stiften fastställda boksluten kan överprövas av Kyrkofondens styrelse vilket kan förefalla märkligt mot bakgrund av lydelsen i 6 § lagen om Svenska kyrkan där det stadgas att Kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller stifts uppgift att besluta i.

Prästlönetillgångarna som utgör särskilda rättssubjekt av stiftelsekaraktär med ändamålsbestämning består av fast egendom, tomträtter och prästlönefonder. Ändamålet med tillgångarna, som framgår av 9 § lagen om Svenska kyrkan (1998:1591), är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Av samma paragraf framgår också att endast avkastningen får användas till ändamålet. Dessa båda regler är i stort desamma som gällde i den gamla Kyrkolagen och denna analogi innebär att det fortfarande är samma avkastningsbegrepp som gäller, dvs. direktavkastning och i vissa sammanhang realisationsvinster på värdepapper.

Under Kyrkomötet år 2000 debatterades Kyrkofondens styrelses beslut att begränsa avsättningen av förvaltningsöverskott till balanserad vinst, något som för Växjö stifts del lägger hinder i vägen för en effektiv affärsverksamhet.

Kyrkofondens styrelse har senare under år 2000 beslutat om ny beräkningsgrund för den särskilda utjämningsavgiften. Enligt denna innefattas även orealiserade vinster från prästlönefonden i avkastningsbegreppet. Eftersom detta strider mot 9 § i lagen om Svenska kyrkan skulle stiften bryta mot gällande rätt om man tvingades betala utdelning och utjämningsavgift på dessa grunder.

För klarhets skull vi tillägga att vi inte ifrågasätter den solidariska utjämningspolitiken eller utjämningsavgiften, utan Kyrkofondens detaljstyrande och lagstridiga beräkningsgrunder för utjämningsavgiften, något som inkräktar på stiftens förvaltningsansvar och försvårar en optimal förvaltning av prästlönetillgångarna. Trots direkta kontakter med Kyrkofondens styrelse från ett flertal stift med begäran om omprövning av besluten har inga hänsyn tagits till stiftens önskemål.

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer vi att Kyrkomötet beslutar

att ändra 44 kap. 4 § kyrkoordningen så att det klart framgår att det är stiften som bestämmer storleken av utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna och att storleken på den särskilda utjämningsavgiften blir en konsekvens därav.

Vaggeryd m.fl. orter den 9 mars 2001

Kenneth Åberg Christer Mohlin Börje Finnstedt

Göran Lundqvist Nils Svensson Gösta Äng