Motion till Kyrkomötet 2001:100 av Sten-Åke Engdahl och Eskil Jinnegård om beräkningsgrunder för den särskilda utjämningsavgiften

Kyrkomötet KMot 2001:100

Stiften skall enligt 44 kap. 4 § kyrkoordningen betala en särskild utjämningsavgift till Kyrkofonden med femtio procent av den årliga nettovinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna. I paragrafen anges vad som menas med nettovinst. Enligt femte paragrafen skall Kyrkofondens styrelse fastställa för varje stift hur mycket som skall betalas i särskild utjämningsavgift och att Kyrkofondens styrelse får besluta om beräkningsgrunden och när den särskilda utjämningsavgiften skall betalas. Detta innebär att de av stiften fastställda boksluten kan överprövas av Kyrkofondens styrelse vilket kan förefalla märkligt med bakgrund av lydelsen i 6 § lagen om Svenska kyrkan, där det stadgas att Kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i.

Förutsättningarna för uppdraget att förvalta prästlönetillgångarna har förändrats per 2000. Enligt kyrkoordningen förvaltas egendomen av stiften som har uppdragit förvaltningen åt de av stiften inrättade egendomsnämnderna. Det innebär bl.a. att beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet rörande förvaltningen av prästlönetillgångarna liksom mål och riktlinjer för verksamheten numera fattas av stiftsfullmäktige och inte av egendomsnämnden. I bokslutets vinstdisposition anges utdelningen till församlingarna och beloppet som skall betalas i särskild utjämningsavgift. Stiftfullmäktige behandlar årsredovisningen för prästlönetillgångarna vid sitt årliga majsammanträde. Senast den 1 juni skall årsredovisningen överlämnas till församlingarna och Kyrkofondens styrelse och då skall stiften också betala ut församlingarnas andel i nettovinsten.

Det bör i detta sammanhang noteras, att under år 2000 har Kyrkofondens styrelse beslutat om ny beräkningsgrund för den särskilda utjämningsavgiften innebärande att även orealiserade vinster från prästlönefonden skall inräknas i den årliga avkastningen.

Det ingår i stiftets förvaltningsuppgift att besluta om och när det är lämpligt att avyttra värdepapper. En utdelningsbar vinst av värdetillväxt på prästlönefonden kan endast uppstå genom förvaltarens beslut om försäljning av värdepapper. Orealiserad vinst är inte utdelningsbar och kan därför inte heller utgöra underlag för särskild utjämningsavgift.

Vi menar för det första att ordningen med överprövning av stiftens beslut om utdelning och särskild utjämningsavgift är olämplig, eftersom den innebär en inskränkning av stiftens förvaltningsuppdrag och kan leda till onödig kompetenskonflikt mellan olika kyrkliga organ, och för det andra att det inte behövs ytterligare bestämmelser om beräkningsgrund för särskild utjämningsavgift, eftersom avgiften redan är angiven i kyrkoordningen att utgå med femtio procent av nettovinsten på förvaltningen.

Med denna motion ifrågasätter vi inte den solidariska utjämningspolitiken eller utjämningsavgiften utan vill få bort onödig detaljstyrning och olämpliga beräkningsgrunder för utjämningsavgiften, något som inkräktar på stiftens förvaltningsansvar och försvårar en optimal förvaltning av prästlönetillgångarna. Trots direkta kontakter med Kyrkofondens styrelse och begäran om omprövning av besluten från ett flertal stift har ingen hänsyn tagits till stiftens synpunkter.

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer vi att Kyrkomötet beslutar

att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet framlägga förslag om förändring av 44 kap. 4 och 5 §§ kyrkoordningen så att det klart framgår att det är stiften som bestämmer storleken av utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna och att beloppet för den särskilda utjämningsavgiften blir en konsekvens därav.

Larv och Fristad den 15 mars 2001

Sten-Åke Engdahl Eskil Jinnegård