Kyrkomötet 2000 - KsSkr 2000:4

	Behandlingen av kyrkomötets och ombudsmötets ärenden Centralstyrelsen och SFRV:s styrelse har tidigare i sina respektive verksamhetsberättelser lämnat redogörelser för behandlingen av de ärenden som överlämnats till styrelserna genom skrivelser från kyrko- respektive ombudsmötet. För varje ärende har redovisats kyrko- eller ombudsmötets uppdrag i sammanfattning, vad som skett eller planerats i ärendets handläggning samt huruvida skrivelsen fortfarande är under behandling eller den avslutats sedan föregående redogörelse lämnades. Ett ärende som överlämnats till någon av nämnderna har angetts som ur styrelsens synpunkt slutbehandlat. Den intresserade har i stället fått söka information i nämndens verksamhetsberättelse. Kyrkostyrelsen har beslutat att från och med år 2000 lämna Kyrkomötet redogörelse för behandlingen av kyrkomötets och ombudsmötets ärenden i en separat skrivelse där alla öppna eller under det gångna året avslutade ärenden redovisas i kronologisk ordning och där även ärenden som överlämnats till någon nämnd finns med. Detta är ett uttryck för Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå och torde också bidra till att skapa en mer lättillgänglig överblick än tidigare varit fallet. Skrivelser från 1989 års ombudsmöte Oskr. 1989:8 med OUb 1989:59 Kyrkomusikerutbildning Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse verkar för en breddning av kantorsutbildningen och samtidigt beaktar behovet av fortbildning. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning. Den grundläggande kantorsutbildningen behandlas i pågående diskussioner om den komponent i 1990 års utbildningsreform som rör profilutbildning inom kyrkomusikerutbildningen, något som visat sig vara svårt att finna den rätta formen för. Arbetet kommer att leda till en reviderad utbildningsplan för kantorsutbildningen. En av Svenska kyrkans musikråd tillsatt arbetsgrupp har lagt fram ett förslag på hur den kyrkomusikaliska utbildningen bör utvecklas. I sitt arbete har arbetsgruppen använt såväl den år 1997 avslutade utvärderingen av kantorsutbildningen som den under år 1998 avslutade utvärderingen av utbildningsreformen. Arbetet kommer nu att fortsätta inom ramen för den av Utbildningsnämnden tillsatta översynen av de kyrkliga utbildningarna. Ansvaret för ärendet har därmed övergått till Nämnden för kyrkolivets utveckling. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Skrivelser från 1990 års kyrkomöte Kskr. 1990:4 med KG 1990:2 Om ändringar i evangelieboken, m.m. Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen låter verkställa dels en översyn av evangeliebokens gammaltestamentliga texter, dels en bearbetning av liturgiska texter som är gemensamma med andra kyrkor (Herrens bön och trosbekännelserna). I sammanhanget skall också belysas de principer som skall styra evangeliebokens gammaltestamentliga textserie. Uppdragen rörande evangelieboken har förts till den av Svenska kyrkans församlingsnämnd tillsatta arbetsgruppen för översyn av Den svenska evangelieboken. Uppdragen rörande Herrens bön och trosbekännelserna har, efter det ekumeniska arbete som utförts inom Sveriges Kristna Råd och som redovisats för Kyrkomötet genom skrivelserna CsSkr 1996:3 och CsSkr 1997:3, förts till den av nämnden tillsatta arbetsgruppen för översyn av Den svenska kyrkohandboken. De båda grupperna har i mars 2000 överlämnat sina förslag till Kyrkostyrelsen som sänt dem på remiss. Kyrkostyrelsen avser att lägga fram förslag till ny evangeliebok och ny kyrkohandbok vid Kyrkomötet 2001. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. Skrivelser från 1992 års ombudsmöte 1. Oskr. 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för beredning. Nämnden konstaterade på ett tidigt stadium att översättningar av kyrkans böcker till samiska, något som pågått sedan 1989, är ett långsiktigt projekt. I december 1998 förelåg i stort sett hela kyrkohandboken översatt till lulesamiska. Då konstaterades att det inte var aktuellt att lägga fram materialet för 2000 års kyrkomöte, eftersom remissen på den översedda kyrkohandboken då är i full gång. Arbetsplanen är nu att pröva det nya materialet under hand. Till Kyrkomötet år 2002 planerar Nämnden för kyrkolivets utveckling, som numera har beredningsansvaret, kunna återkomma med den samiska översättningen anpassad till den översedda kyrkohandboken. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Oskr. 1992:8 med OG 1992:502 Översättning av psalmboken till finska Ombudsmötet har begärt att SFRV skall låta översätta Den svenska psalmboken till finska. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Den finskspråkiga verksamheten inom huvudprogrammet Gudstjänst har dominerats av arbetet med översättning av Den svenska psalmboken till finska. Vid slutet av 1999 var det endast 21 psalmer som inte var översatta. Samtidigt har arbetsgruppen inlett en granskning av redan översatta och provsjungna texter samt genomgång av inkomna ändringsförslag. År 2000 kommer Nämnden för kyrkolivets utveckling att tillsammans med Delegationen för finskspråkigt arbete utföra remissomgången och samla in remissvar om psalmboken, som med goda skäl kan kallas Svenska kyrkans finska psalmbok, inte bara en översättning av Den svenska psalmboken. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Skrivelser från 1993 års ombudsmöte 1. Oskr. 1993:501 med OG 1993:501 Gudstjänsten Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse inom ramen för det liturgiska förnyelsearbetet påbörjar framtagandet av kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär. Vidare skulle anvisningar utarbetas för att möjliggöra att personer med olika funktionshinder kan delta i gudstjänster. Slutligen skulle konsekvenserna av den nuvarande kyrkohandboken utvärderas vad avser de strategiska frågorna kring församlingarnas gudstjänstliv. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd, som bland annat tagit initiativ till en utvärdering av 1986 års kyrkohandbok samt startat projektet Visuell gudstjänst – gudstjänst på teckenspråk. Uppdragen rörande utvärdering av kyrkohandboken och kompletterande mässmusik redovisas i det förslag till översedd kyrkohandbok för Svenska kyrkan som för närvarande är på remiss. Skrivelsen är i de delarna slutbehandlad. Gudstjänstens översättning till teckenspråk inom projektet Visuell gudstjänst har under 1999 gått in i en ny fas. Sedan förslaget till gudstjänstens olika moment bearbetats efter det att synpunkter inhämtats från dövkyrkans anställda har förslaget under 1999 sänts ut på en bred remiss till domkapitel, kyrkoråd, dövföreningar, tolkskolor och tolkcentraler. Ett första förslag till översättning av gudstjänstordningar för kyrkliga handlingar har sänts för inhämtande av synpunkter från de anställda. I denna del är skrivelsen inte slutbehandlad. 2. Oskr. 1993:502 med OG 1993:502 Policydokument kring kyrkorummet Ombudsmötet har begärt att SFRV utarbetar ett policydokument för Svenska kyrkan angående kyrkorummets utformning vid kyrkobyggande och restaureringar. Uppdraget att skapa ett policydokument kring kyrkorummet skall utarbetas i samverkan mellan Kulturrådet och Församlingsnämnden, eftersom såväl liturgiska som konstnärliga och kulturvårdande aspekter måste beaktas. Ärendets första beredning sammanföll med 1994 och 1995 års översyn av Svenska kyrkans arbete med kulturfrågor, vilket bidrog till att ansvaret för uppdraget inledningsvis blev otydligt. Uppdraget har därefter fått stå tillbaka för projektet Tidernas kyrka, som emellertid avsatt åtskilligt material som nu är värdefullt för ett arbete med policydokumentet. En projektgrupp tillsattes 1998 och påbörjade under 1999 sitt arbete med att utforma ett grundläggande dokument där huvudlinjer och grundläggande problemområden beskrivs. I augusti genomfördes på Sigtunastiftelsen ett seminarium om kyrkorummet. Projektgruppen överlämnade i december sin rapport till Församlingsnämnden och avslutade därmed sin del i uppdraget. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Skrivelser från 1994 års kyrko- och ombudsmöten 1. Kskr. 1994:14 med 2KL 1994:4 Om Svenska kyrkans ämbetssyn Kyrkomötet har begärt att ett antal frågor rörande kyrkans ämbete blir föremål för analys. Dels gäller det kvinnors erfarenheter och bidrag i kyrkolivet, dels de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna. Ärendet har förts till Svenska kyrkans teologiska kommitté, som behandlar frågorna inom ramen för studien Kvinnligt, manligt, mänskligt – människosyn och gudsuppfattning. Rapport från teologiska kommittén har avlämnats och Centralstyrelsen beslöt i mars 1998 att till de arbetsgrupper som förbereder en översyn och revision av de kyrkliga böckerna framföra vikten av att frågan om inklusivt språk bearbetas, innebärande att grupperna noga överväger frågorna, i möjligaste mån väljer könsinklusiva alternativa ordalydelser samt motiverar och redovisar gjorda val. Styrelsen uppdrog åt Svenska kyrkans forskningsråd att själv initiera eller göra studier tillgängliga kring följande frågor: Hanteringen och uppfattningen av inklusivt språk i Svenska kyrkan i dag. Hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden. Förståelsen av makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan. Överväganden kring relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv. I den slutliga beredningen av förslaget till kyrkoordning skall bevakas att det klargörs var jämställdhetsfrågorna hanteras och säkerställas att den kyrkliga organisationen ges rimliga möjligheter att klara det ansvaret. Som ett resultat av den av teologiska kommittén genomförda offentliga hearingen under 1997 (publicerad i Tro & Tanke Supplement 1998:2) uppdrog kommittén åt forskaren Ninna Edgardh Beckman att inom ramen för sitt avhandlingsarbete bearbeta frågan om hur ett inklusivt språk hanteras och uppfattas i Svenska kyrkan idag, samt frågan om hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön eventuellt påverkar teologiska ställningstaganden. Kommittén har under 1999 fått en första muntlig rapport och beslutat avvakta med ytterligare åtgärder i ärendet intill dess att resultatet av Edgardh Beckmans forskning föreligger. Vad beträffar de kyrkliga böckerna och inklusivt språk hänvisas till det material som under år 2000 sänts på remiss. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Oskr. 1994:503 med OUb 1994:503 Magisterexamen Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse, inom befintlig ekonomisk ram, låter utreda hur vidareutbildningarna inom Svenska kyrkan kan utvecklas. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning. I skrivelsen sägs att fortbildning av anställda bör hanteras på stiftsnivå, men att vidareutbildning däremot kan ske på nationell nivå. Det nämns även i skrivelsen att en eventuell magisterexamen bör betraktas som en möjlig vidareutbildning. Nämnden fastställde direktiv i juni 1995 och gav kansliet i uppdrag att utreda frågan. Ärendet har därefter av resursbrist vilat fram till slutet av november 1998. Nämnden gav då kansliet i uppdrag att genomföra en kartläggning av de vidareutbildningsmöjligheter som finns för personer som genomgått karitativ, pastoral eller pedagogisk profilutbildning eller kyrkomusikalisk utbildning. Detta ärende finns nu med inom ramen för den av Utbildningsnämnden beslutade översynen av de kyrkliga utbildningarna med anledning av utvärderingen av utbildningsreformen. Översynen påbörjades i november 1999 och kommer att fullföljas av Nämnden för kyrkolivets utveckling. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 3. Oskr. 1994:510 med OF 1994:509 Klarare kristet ställningstagande i abortfrågan Ombudsmötet har begärt att riktlinjer utarbetas för hur kyrkan bäst kan erbjuda kristen själavård och kärlekens gemenskap till de kvinnor som genomgått abort. Utskottet betonade vikten av att frågorna kring abort kontinuerligt bearbetas i den rikskyrkliga organisationen och att riktlinjer utarbetas för pastoralt handlande och själavård på detta område. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Nämnden har under de senaste åren tagit emot en rad olika uppdrag som hört samman med frågor om sexualitet. Uppdragen har lyft fram frågor kring t.ex. abort, sexuella övergrepp och barnprostitution. När Församlingsnämnden under våren 1998 fick Biskopsmötets och Centralstyrelsens uppdrag att stärka samtalen i församlingarna om homosexualitet, beslöt nämnden att vid sidan om detta inleda ett treårigt projekt om sexualitet. Genom att utgå från sexualiteten som en Guds gåva, skapas en plattform för att också bearbeta de mer problematiska sidorna. Projektet Människan och sexualiteten, som genomförs i samarbete mellan Avdelningen för kyrkolivets utveckling och Ansgarsliden i Sigtuna kommer att genomföra rådslag tillsammans med andra kyrkliga institutioner omkring sexualiteten i vår tid. Projektet, som numera hör in under Nämnden för kyrkolivets utveckling, är planerat att slutföras i samband med Olofsdagarna år 2000. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Skrivelser från 1995 års ombudsmöte Oskr. 1995:513 med OF 1995:508 Skolkyrkoarbete Ombudsmötet har begärt en revision av riktlinjerna för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete. Bland annat framhålls att samverkan med Sveriges Kristna Råd aldrig får ta över Svenska kyrkans ansvar och beslut vad avser policyfrågor. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Nämnden har inlett ett arbete med revidering av befintliga riktlinjer för Svenska kyrkans arbete på skolan. Arbetet beräknas bli klart till hösten 2000. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Skrivelser från 1996 års ombudsmöte 1. Oskr. 1996:505 med OF 1996:506 Sexuella övergrepp Ombudsmötet uppdrog åt SFRV:s styrelse att initiera överläggningar med biskoparna, personalvårds- och personalsjälavårdsansvariga i stiftssamfälligheterna samt Svenska kyrkans Församlingsförbund mot bakgrund av att det finns behov av att utarbeta anvisningar och råd för hur man inom Svenska kyrkan skall bemöta människor, såväl barn som vuxna, som utsatts för sexuella övergrepp av kyrklig personal. Arbetet inleddes hösten 1996 och våren 1998 fastställdes riktlinjerna för hur kyrkan skall handlägga anmälningar om sexuella övergrepp där förövare är kyrklig personal. Riktlinjerna har redovisats för ombudsmötet genom skrivelsen StSkr 1998:503, bilaga 1a. För de utsatta har i varje stift utsetts två kontaktpersoner, vilka fick den första fortbildningen i december 1998. En broschyr som presenterar kyrkans hållning i frågan om sexuella övergrepp och informerar om stiftens kontaktpersoner har tagits fram - Att bryta tystnaden kring sexuella övergrepp. Skrivelsen är slutbehandlad. 2. Oskr. 1996:508 med OUb 1996:503 En diakonihögskola Skrivelsen innebär ett uppdrag till SFRV att i anslutning till utvärderingen av utbildningsreformen undersöka möjligheten till högskoleanknuten utbildning och forskning inom kunskapsområdet diakonalt arbete. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans utbildningsnämnd för handläggning. Ärendet finns nu med inom ramen för den av Utbildningsnämnden beslutade översynen av de kyrkliga utbildningarna med anledning av utvärderingen av utbildningsreformen. Översynen påbörjades i november 1999 och kommer att fullföljas under Nämnden för kyrkolivets utveckling. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 3. Oskr. 1996:509 med Oub 1996:504 Utbildning för teckenspråkig tjänst m.m. Ombudsmötet har uppdragit åt SFRV:s styrelse att vidta erforderliga åtgärder i fråga om behörighetskrav, utbildning, rekrytering m.m. rörande teckenspråkig tjänst. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Sedan den 1 juli 1997 har Strängnäs stift Svenska kyrkans uppdrag att på nationell nivå samordna och i samarbete med andra stift driva det teckenspråkiga arbetet. I uppdraget ingår att bidra till att en jämn och hög kompetensnivå upprättas och upprätthålls för Svenska kyrkans medarbetare med teckenspråkig tjänst. Genom Svenska kyrkans teckenspråkscentrum har en kartläggning gjorts av utbildnings- och fortbildningsbehov bland stiftens teckenspråkiga medarbetare. Tidigare har kyrkan använt tecknad svenska men nu sker en övergång till de dövas eget teckenspråk. Dessutom håller ett kyrkligt teckenspråk på att utvecklas. Kyrkomötet har beviljat medel och en kontinuerlig fortbildning i teckenspråk tar nu form. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 4. Oskr. 1996:516 med OG 1996:501 En liten bönbok. Ombudsmötet har begärt att En liten bönbok skall bli föremål för revision. En arbetsgrupp har tillsatts av Svenska kyrkans församlingsnämnd. Övergripande direktiv har fastställts av Centralstyrelsen. Revisionsgruppens förslag, Hjärtats samtal – En liten bönbok, är färdigt och har sänts på remiss i mars 2000 varefter ett förslag till ny En liten bönbok skall föreläggas Kyrkomötet 2001. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. Skrivelser från 1997 års kyrko- och ombudsmöten 1. Kskr. 1997:6 med KG 1997:2 Psalmboken Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört om behovet av ett kontinuerligt förnyelsearbete i fråga om psalmboken. Särskilt nämns psalmer inom områdena arbetslivs-, dop- och ungdomspsalmer. Det finns också behov av psalmer för vuxendop, för katekumenatet och för perspektivet att leva i sitt dop. I betänkandet påminns om möjligheten att i huvudgudstjänsten använda psalm eller sång som inte finns i Den svenska psalmboken. Detta är särskilt viktigt för att tillgodose ungdomens skiftande musikspråk. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Nämnden har i sin tur aktualiserat frågorna hos Svenska kyrkans musikråd, som i skrivelse till Församlingsnämnden föreslagit en översyn av Den svenska psalmboken. Församlingsnämnden bejakar i och för sig behovet av nya psalmer men har uppmanat Musikrådet att inhämta Centralstyrelsens inställning i frågan. Musikrådet tillskrev våren 1999 Centralstyrelsen för att undersöka möjligheterna till en bearbetning av psalmboken med anledning av att evangelieboken och bönboken revideras. Centralstyrelsen ansåg att en psalmboksrevision är en alltför krävande uppgift att hinna genomföras och läggas på Kyrkomötets bord 2001 tillsammans med förslag till ny kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok. Rådet uppmuntrades däremot till ett kontinuerligt psalmskapande. Nya psalmer bör enligt Centralstyrelsens mening publiceras fristående i häften av typ Psalmer i 90-talet. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Kskr. 1997:8 med KG 1997:7 Välsignelseakt för homosexuella Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört med anledning av en motion om en fastställd ordning för välsignelseakt av homosexuella par samt möjligheten att sådan akt förrättas i öppet kyrkorum. Utskottet konstaterar att utredningen Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8) ännu inte slutgiltigt behandlats i kyrkomötet. Ej heller har kyrkomötet tagit ställning till Läronämndens yttrande (Ln 1995:18) där en principiell syn på homosexualiteten angivits. Centralstyrelsen har som uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor. Utskottet anser vidare att det är viktigt att inte fastställa ordningar först och därefter göra den teologiska bearbetningen. Vid 1998 års kyrkomöte lämnades redovisning av den genomförda utredningen samt redovisades en handlingsplan för ärendets fortsatta handläggning (CsSkr 1998:3 sid. 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. 3. Kskr. 1997:12 med KF 1997:2 Konfirmandböcker för vuxna Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad församlingsutskottet anfört om att det ökande antalet vuxna som efterfrågar konfirmation gör att behovet av metodutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte på dessa områden aktualiseras. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Hemställan gäller bland annat initiativ för att lämplig litteratur tas fram för vuxenkonfirmander. Bland vuxna personer som söker sig till konfirmandarbetet finns de som är döpta men inte konfirmerade, de som inte är döpta och de som är både döpta och konfirmerade. Ett konfirmandmaterial kan därför inte täcka samtliga vuxnas behov, och åtskillig litteratur finns redan. Det ökande antalet vuxna som efterfrågar konfirmation aktualiserar dock behovet av metodutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte. De nya kyrkotillhörighetsreglerna aktualiserar också behovet av material och metoder för att nå 18-20-åringarna. Arbete pågår i kontakt med Verbum bokförlag och Sveriges Kyrkliga Studieförbund. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 4. Oskr. 1997:501 med OF 1997:2 Kyrkan och de socialetiska frågorna Ombudsmötet har som sin mening givit styrelsen till känna vad församlingsutskottet anfört med anledning av motioner om arbetslöshetens etik, samhällets och kyrkans bidrag till social och ekonomisk rättvisa och kyrkans ansvar för de nödlidande. Den del av ärendet som rör arbetslöshetens etik anser utskottet kunna bearbetas av Svenska kyrkans arbetslivscentrum vid Bräcke diakonigård, i enlighet med ingånget avtal mellan SFRV och Bräcke. Ärendet har via Svenska kyrkans församlingsnämnd överlämnats dit. I fråga om de övriga delarna har styrelsen uppdragit åt Svenska kyrkans teologiska kommitté att lägga fram ett förslag till projekt rörande samhällets och kyrkans bidrag till social och ekonomisk rättvisa. Kommittén uppdrog i november 1997 åt en sakkunnig forskare att spegla det aktuella forskningsläget utifrån några aktuella tänkares uppfattningar och nutida vetenskaplig diskussion. Forskaren Sven Ove Hansson publicerade med anledning därav uppsatsen Rättvisan i modern politisk filosofi. Kommittén har vidare uppdragit åt en forskare att inventera vilka projekt av liknade slag som redan bedrivs i kyrklig regi (se StSkr 1998:503). Ett expertseminarium kring dessa frågor har genomförts i november 1999. På grundval av det material som därmed föreligger kommer teologiska kommittén att utarbeta ett principiellt grunddokument om vad som är kyrkans specifika bidrag till frågorna om social och ekonomisk rättvisa. På denna grund skall Svenska kyrkan sedan kunna ta ställning i olika socialetiska frågor. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 5. Oskr. 1997:505 med OUb 1997:502 Stipendiefonder för kompetensutveckling Ombudsmötet har begärt en utredning om kompetensutveckling för kyrkans anställda. Skrivelsen överlämnades dels till Utbildningsnämnden för beaktande vid utvärde-ringen av utbildningsreformen, dels till utredningsarbetet om Svenska kyrkans fram-tida organisation för beaktande vid utarbetandet av förslag till kyrkoordning. Det kan konstateras att kyrkoordningen inte innehåller några direkta bestämmelser rörande den kyrkliga personalens kompetensutveckling. Allmänt kan sägas att fortbildningsansvaret åvilar de lokala arbetsgivarna. Ärendet finns nu med inom ramen för den av Utbildningsnämnden beslutade översynen av de kyrkliga utbildningarna med anledning av utvärderingen av utbildningsreformen. Översynen påbörjades i november 1999 och kommer att fullföljas under Nämnden för kyrkolivets utveckling. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 6. Oskr. 1997:507 med OK 1997:503 Information om begravningsväsendet för nyinflyttade i Sverige Ombudsmötet har begärt sådana informationsinsatser att varje person/familj vid inflyttning får kunskap om vad som gäller i samband med dödsfall och begravning i Sverige. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Uppdraget har lämnats till en med Församlingsförbundet gemensam arbetsgrupp som utarbetar förslag till pastoralt handlingsprogram kring begravning. Arbetet pågår. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 7. Oskr. 1997:510 med OO 1997:503 Sälj sorgebarnet SKUC snarast! Ombudsmötet har begärt att styrelsen till 1998 och 1999 års ombudsmöten lämnar sådan utredning beträffande Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) som ombudsmötet begärt, detta för att ombudsmötet skall få tillräckligt underlag för framtida beslut angående SKUC. Utredningen skall innefatta redogörelse för den ekonomiska utvecklingen vid SKUC och för planerade och genomförda åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen i såväl SKUC som Svenska kyrkans Utbildnings AB (SKUAB). Styrelsen har lämnat ombudsmötet begärda redovisningar genom skrivelserna StSkr 1998:504 och StSkr 1999:503. En utförlig redovisning av hela frågan och vidtagna åtgärder jämte Kyrkostyrelsens förslag rörande det fortsatta arbetet återfinns i skrivelsen KsSkr 2000:8 till årets Kyrkomöte. Ombudsmötets skrivelse är därmed slutbehandlad. Skrivelser från 1998 års kyrko- och ombudsmöten 1. Kskr. 1998:2 med KG 1998:2 Luthers Lilla katekes Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken. Skrivelsen har överlämnats till ledningsgruppen för översyn och revision av kyrkans böcker för beaktande. Resultatet av det bearbetningsuppdrag som ledningsgruppen i sin tur lämnat kommer att redovisas i anslutning till att förslag framläggs för Kyrkomötet år 2001 om översedda och reviderade kyrkans böcker. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 2. Kskr. 1998:3 med KEu 1998:2 Det andra ekumeniska mötet (EEA 2) ”Försoning – Guds gåva och källa till nytt liv” samt Konferensens för europeiska kyrkor (KEK) elfte generalförsamling i Graz 1997 Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att starkt rekommendera att rapporter och budskap från de båda ekumeniska mötena i Graz blir föremål för studium inom Svenska kyrkan i församlingar, stifts- och riksorgan. Kyrkomötet har också uppdragit åt Centralstyrelsen att beakta erfarenheterna från de båda mötena i Graz i arbetet med revidering av ekumeniska riktlinjer för Svenska kyrkan. De viktigaste rapporterna från Graz tillsammans med rapporter och dokument från Lutherska världsförbundets (LVF) generalförsamling i Hongkong och Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamling i Harare har utgivits i serien Mitt i församlingen 1999:8, Ekumenik på 2000-talet. Rapport från tre generalförsamlingar. Teologiska kommittén har preliminärt diskuterat revidering av de ekumeniska riktlinjerna men har i ett första skede överlämnat till kyrkosekreteraren att utifrån en samlad bedömning av ärendet överväga formerna för ett sådant arbete. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 3. Kskr. 1998:4 med KEu 1998:3 Lutherska världsförbundets nionde generalförsamling i Hongkong Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att starkt rekommendera att budskapet från LVF:s nionde generalförsamling blir föremål för studium inom Svenska kyrkan i församlingar, stifts- och riksorgan. Vidare har kyrkomötet uppdragit åt Centralstyrelsen att inom LVF och KV verka för en ökad ekumenisk samverkan både vad gäller program och dessas innehåll och vad gäller strukturerna för arbetet. Slutligen har kyrkomötet uppdragit åt Centralstyrelsen att beakta erfarenheterna från generalförsamlingen i Hongkong i arbetet med revidering av ekumeniska riktlinjer för Svenska kyrkan. De viktigaste rapporterna från Graz tillsammans med rapporter och dokument från LVF:s generalförsamling i Hongkong och KV:s generalförsamling i Harare har utgivits i serien Mitt i församlingen 1999:8, Ekumenik på 2000-talet. Rapport från tre generalförsamlingar. Teologiska kommittén har preliminärt diskuterat revidering av de ekumeniska riktlinjerna men har i ett första skede överlämnat till kyrkosekreteraren att utifrån en samlad bedömning av ärendet överväga formerna för ett sådant arbete. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 4. Kskr. 1998:9 med 2KL 1998:3 Kyrkotillhörighet för utflyttade från riket och utlandssvenskar Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om att vissa frågor om kyrkotillhörigheten för utflyttade svenskar och utlandssvenskar liksom tillhörigheten för återflyttande blir föremål för utredning. Det överläts åt Centralstyrelsen att avgöra om SFRV:s utredning om SKUT skulle få tilläggsdirektiv eller om frågorna skulle utredas särskilt. Centralstyrelsen har överlämnat ärendet till Avdelningen för kyrkorätt och organisation för utredning i särskild ordning. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 5. Kskr 1998:10 med KF 1998:1 Svenska kyrkan och underordningsteologin Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att utreda behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans forskningsråd för beredning. Forskningsrådet har redan tidigare utdelat ett stipendium för genomförande av projektet Tolkning och underordning – kvinnans underordning som hermeneutisk kategori. Vid sammanträdet 5 februari 1999 övervägde rådet styrelsens uppdrag om behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin. Rådet beslöt då att överlämna åt Avdelningen för forskning att göra en inventering av den forskning som nu finns inom vetenskapssamhället och dennas relevans för kyrkans liv och tradition. Avdelningen överlämnade vid sammanträdet den 31 augusti 1999 en rapport till rådet som beslöt avge en skrivelse till Centralstyrelsen. I skrivelsen konstateras att den inventering som gjorts visar att det f.n. pågår mycket forskning inom området. Det förefaller därför inte angeläget att ta initiativ till nya fördjupade studier inom området, men det är däremot viktigt att systematisera och sammanställa den kunskap som finns. Forskningsrådet har därför rekommenderat att ett seminarium genomförs. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 6. Oskr. 1998:503 med OF 1998:501 Jämställdheten i Svenska kyrkan Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att återkomma med en ny rapport över jämställdhetssituationen vid en sådan tidpunkt att denna kan få betydelse för nomineringarna inför nästa kyrkoval och därvid förutsätta att det inom stiften upprättas statistik över könsfördelningen bland de förtroendevalda på lokal nivå och på stiftsnivå. Vidare har ombudsmötet givit styrelsen till känna vad utskottet anfört om undersökningar av prästers arbetsmiljö, m.m. Enligt betänkandet skall det förstnämnda uppdraget inte tolkas så att det rör sig om en önskan att utöva påverkan på de skilda gruppernas nomineringar. Däremot kan jämställdhetsrapporter vara viktig information inför nomineringsarbetet. Kyrkostyrelsen har i enlighet med Kyrkomötets beslut avlämnat en skrivelse till Kyrkomötet 2000 angående jämställdheten i Svenska kyrkan (KsSkr 2000:5) med redogörelse för vad som hänt i frågan sedan 1998. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 7. Oskr. 1998:505 med OF 1998:504 En humanitär politik för avvisningshotade barn och barnfamiljer Ombudsmötet har givit SFRV:s styrelse i uppdrag att verka för sådana lagändringar som ger ett större utrymme för humanitet och ett agerande i enlighet med Barnkonventionen samt att verka för amnesti eller moratorium för gömda barn och/eller barnfamiljer. Kontinuerlig uppföljning av lagstiftningen och portalparagrafens tillämpning sker i samarbete med andra organisationer, bl.a. Rädda Barnen, och med stöd av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Asylsökande barns situation har varit föremål för myndigheters, kyrkors och frivilliga organisationers intresse i flera sammanhang under det gångna året. Socialstyrelsen och Statens Invandrarverk har publicerat en rapport om gömda barn. I rapporten konstateras att antalet gömda barn har minskat kraftigt under de senaste åren. Rapporten utmynnar i förslag angående översyn av regelverket och hälsovården för gömda barn. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar håller på att utreda effekterna av införandet av portalparagrafen om barnets bästa i utlänningslagens 38 §. Byrån har erhållit bidrag från Kronprinsessan Margaretas fond för uppgiften. Inom Sveriges Kristna Råd har ett initiativ förberetts angående asylsökande som stannat kvar efter avslag. Detta initiativ är nu vilande på grund av utvecklingen. De asylsökande barnens situation har uppmärksammats i Församlingsnämndens synpunkter angående Statens Invandrarverks utredning Mottagande av asylsökande och flyktingar. Kansliet fortsätter bevakningen av asylsökande och gömda barns situation och av lagstiftningen. Åtgärder planeras i första hand i samarbete med andra organisationer. Skrivelsen är slutbehandlad. 8. Oskr. 1998:507 med OF 1998:507 Svenska kyrkans hållning i fråga om dödsstraff Ombudsmötet har uppdragit åt styrelsen att genom sina nationella och internationella kontaktytor och samarbetsorgan aktualisera frågan om dödsstraffet, dess användning samt kampen för dess avskaffande. Utskottet anför att det inte är fråga om ytterligare genomlysning av frågeställningen. Åtgärderna bör inriktas på att sprida kännedom om Svenska kyrkans och Sveriges Kristna Råds ställningstagande och på fortsatt kamp för dödsstraffets avskaffande. Ärendet har handlagts inom styrelsens verksamhetsområde Kristen enhet och teologi. SFRV:s styrelse avlät ett brev i juni 1999 till Kyrkornas världsråd (KV) med förslag att KV dels skulle aktualisera frågan med FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna (UNCHR) år 2000, dels aktualisera frågan med kyrkorna och de kristna världsorganisationerna liksom med ekumeniska organ, med särskild inriktning på de kyrkor som inte motsätter sig dödsstraffet, och dels verka för att medlemskyrkorna aktivt stöder rörelsen S:t Egidios kampanj mot dödsstraff, Moratorium 2000. Styrelsen beslöt att själv stödja S:t Egidios kampanj och uppmana till stöd för kampanjen inom Svenska kyrkan. Nära två miljoner människor har via kampanjen krävt dödsstraffets avskaffande, däribland många svenskar. Kyrkokansliet fick också i uppdrag att följa frågans vidare behandling inom KV och att överväga ackreditering vid UNCHR år 2000 via KV för att aktivt kunna ta upp frågan. KV har svarat att f.n. finns ingen möjlighet att prioritera frågan. Biskoparna har i en artikel i Dagens Nyheter i november 1999 skrivit om människovärdet och om Svenska kyrkans engagemang mot dödsstraffet. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 9. Oskr. 1998:508 med OF 1998:508 Svenska kyrkans abortpolicy Ombudsmötets uppdrag innebär att inom ramen för det planerade arbetet kring abortfrågan finna lämpliga former för att samla in och redovisa erfarenheter som kan tjäna stift och församlingar. De lokala insatserna i församlingarna sker oftast inom det diakonala arbetet och det är, enligt utskottet, rimligt att anta att många diakoner besitter kompetens inom området. Däremot saknas ett forum för mer samlad kunskap, som kan spridas till bredare grupper inom församlingarna. Att skapa ett sådant är en angelägen uppgift. Särskilt viktigt är det att tillvarata erfarenheter från samhällsinstitutioner och frivilliga stödgrupper. Utskottet föreslår att ett sådant forum för kunskaper och erfarenheter kan tillskapas inom ramen för det arbete kring abortfrågan som Församlingsnämnden planerar (se oskr. 1994:510 ovan). Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Arbete pågår. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 10. Oskr 1998:510 med OF 1998:512 Förnyelse av inomkyrklig demokrati Ombudsmötet har begärt att styrelsen vidtar åtgärder för förnyelsen av den inomkyrkliga demokratin. Skrivelsen har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Bakgrunden är en motion med begäran om en grundläggande utredning av inomkyrkliga demokratifrågor, med direktiv att ge förslag för att öka delaktigheten. Utskottet understryker att församlingens verksamhet inte får vara en angelägenhet bara för förtroendevalda och anställda. Det måste bli möjligt för allt fler människor – särskilt de som är beredda att ställa tid och krafter till förfogande – att få känna delaktighet i församlingens verksamhet och få utöva inflytande på dess utformning. I stället för utredningsarbete föreslås initiativ till exempelvis seminarier, där frågor behandlas om hur samverkan mellan förtroendevalda och anställda kan vidareutvecklas och om hur man kan stimulera till ökade frivilliga insatser i verksamheten. Som exempel anför nämnden följande: Avdelningen för kyrkolivets utveckling har bland sina verksamhetsmål att i nära samarbete med stiften stödja utvecklingen av en öppen och levande folkkyrka där människor erbjuds möjlighet att vara delaktiga och kan göra sina röster hörda. Projektet Öppen kyrka syftar bl.a. till att öka kyrkornas öppethållande med hjälp företrädesvis från frivilliga krafter. Arbetet med församlingsinstruktionen är ett projekt som besjälas av tanken att arbetet med att formulera församlingens uppdrag och församlingsarbetets inriktning skall göras av anställda, förtroendevalda och församlingsbor tillsammans. I skriften ”I dialog med barn – grund för Svenska kyrkans arbete bland barn 0-14 år” finns inspiration till att göra barnen delaktiga i församlingen som fullvärdiga medlemmar. Skrivelsen är slutbehandlad. 11 Oskr. 1998:511 med OEu 1998:501 Vapenhandel Ombudsmötet har givit styrelsen till känna vad utskottet anfört om förhållandet mellan vapenhandel och fattigdomsbekämpning. Trots att Svenska kyrkan många gånger intagit konkreta ståndpunkter i dessa frågor och skapat opinion saknar utskottet en helhetssyn på hur Svenska kyrkan skall agera, inklusive driva opinion, i hithörande frågor. Utskottet uttalar en förväntan att styrelsen under valperioden skall redovisa en sådan helhetssyn. Skrivelsen har överlämnats till Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen för beredning av en helhetssyn i enlighet med vad ombudsmötet begärt samt i övrigt för handläggning. Enligt styrelsens direktiv till nämnden skall ett dokument om en helhetssyn kunna redovisas för Kyrkomötet 2001. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Skrivelser från 1999 års kyrko- och ombudsmöten 1. Kskr. 1999:1 med KG 1999:1 Bibelkommissionens översättning Kyrkomötet beslutade en kyrklig kungörelse om användningen i Svenska kyrkan av 1972 års bibelkommissions översättning av Bibeln. Kungörelsen har expedierats (SKFS 1999:4). Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 2. Kskr. 1999:2 med KK 1999:1 Grafisk profil för Svenska kyrkan Kyrkomötet har beslutat att ge Centralstyrelsen i uppdrag att påskynda framtagandet av fullständigt grafiskt program (bild och text). Kulturutskottet ser i sitt betänkande fram emot att ett för hela Svenska kyrkan sammanhållande och enhetligt grafiskt program presenteras och marknadsföres för att tydliggöra och förmedla Svenska kyrkans identitet och verksamhet för en bred allmänhet. Ett sådant borde kunna åstadkommas inom befintliga ekonomiska ramar, eftersom vapnet redan finns. Centralstyrelsen har konstaterat att uppdraget är omfattande såväl innehållsligt som ekonomiskt och att frågan är för stor och för viktig för att forceras i ett snävt tidsperspektiv. Uppdraget ryms endast delvis inom befintliga ekonomiska ramar. Särskilt implementeringen med syfte att skapa en bred uppslutning kring den gemensamma profilen kräver både tid och resurser. Ett uppdrag att lämnats till Svenska kyrkans information att genomföra de delar av arbetet som kan och behöver ske under år 2000 inom ramen för för ändamålet avsatta medel, samt att ta hänsyn till uppdragets fullföljande i samband med att förslag till mål och rambudget för år 2001 utarbetas. Projektet Grafisk profil har därefter inletts. Det kommer att fullföljas under 2001. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 3. Kskr. 1999:3 med KK 1999:2 Våldet i TV Kyrkomötet har beslutat att med anledning av KMot 1999:11 ge Centralstyrelsen till känna vad kulturutskottet anfört om TV och våld. Utskottet anför att det är Svenska kyrkans moraliska skyldighet att ta avstånd från våld. Man instämmer i Läronämndens uttalande att det är ”ett uttryck för kristen bekännelse att bidra till att skapa opinion mot underhållningsvåld och mot våld som första konfliktlösningsalternativ”. Utskottet anser att problemet är svårlöst och har inte så stor tilltro till att skapa opinion genom enstaka uttalanden. Svenska kyrkans opinionsarbete måste börja i det lilla perspektivet, dvs. lokalt i församlingarnas arbete, där samtal utifrån ett omsorgsperspektiv kan föras i barn- och konfirmandarbetet och i föräldrakontakter. Utskottet anför även att en fördjupad forskning på området är önskvärd. Ärendet har överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Nämnden torde vid behov kunna få hjälp med kontakter med aktuell forskning på området genom kyrkokansliets forskningsavdelning. Något specificerat forskningsuppdrag på området bör dock inte ges till Svenska kyrkans forskningsråd. Nämnden kommer att i början av 2001 ge ut ett temanummer av tidningen Barn och Familj om TV och våld. Likaså kommer tidningen Aktuellt för konfirmandarbetet att ge en bred belysning av ämnet. Därmed nås de som är ledare och ansvariga inom församlingarnas barn-, ungdoms- och konfirmandarbete. Vidare planeras hösten 2000 en endagskonferens för stiftens barn- och ungdomskonsulenter om Våld i TV och på Internet. Konferensen skall följas upp genom tre samlingar i varje stift med seriösa samtal om problematiken. De nämnda temanumren kommer därmed ut samtidigt som uppföljningen i stiften sker. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 4. Kskr. 1999:4 med KK 1999:3 Deponerade föremål och kulturföremål i gamla kyrkor Kyrkomötet har beslutat att med avslag på två motioner i ämnet ge Centralstyrelsen till känna vad kulturutskottet anfört. I sitt betänkande behandlar utskottet KMot 1999:4 och 8. Man förklarar sig dela motionärernas uppfattning att hanteringen inte är helt klar beträffande deponerade föremål och kulturföremål i företrädesvis gamla kyrkor. Ett villkor för ett eventuellt återlämnande av kyrkliga inventarier är att föremålen tidigare varit placerade i den aktuella församlingen. De åtgärder som enligt utskottet kan vara ett svar på motionärernas hemställan handlar snarare om att ta reda på vilka omständigheter som de facto gäller än att fokusera på frågan om de ändrade kyrka-statrelationerna. Det finns därför enligt utskottet anledning för Centralstyrelsen att utreda frågan. Ärendet handläggs inom Avdelningen för kyrkorätt och organisation. Som ett första steg skall förslag upprättas till direktiv, arbetsplan och budget för den utredning som kan erfordras. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 5. Kskr. 1999:5 med KF 1999:3 Ansvaret för andlig vård vid kriminalvårdsanstalter Kyrkomötet har beslutat att med anledning av KMot 1999:2 ge Centralstyrelsen till känna vad församlingsutskottet anfört om Svenska kyrkans ansvar för andlig vård vid kriminalvårdsanstalter. Utskottet anför att det rör sig om ett arbete som bör bedrivas ekumeniskt och att det är naturligt att det är Sveriges Kristna Råd (SKR) som tecknar avtal med Kriminalvårdsstyrelsen. Utskottet konstaterar vidare att stiftens nuvarande kyrkolagsbundna främjandeansvar för detta område från och med den 1 januari 2000 lämnas oreglerat i kyrkoordningen. Det finns heller ingen styrelse eller nämnd på nationell nivå inom Svenska kyrkan som har ansvar för detta arbetsområde. Även i ett ekumeniskt arbete förutsätts att det enskilda trossamfundet behåller sin identitet. Det är därför enligt utskottet angeläget att även Svenska kyrkan på nationell nivå synliggör detta arbetsområde. Då ärendet rör det lokala arbetet och frågan om hur stiften och den nationella nivån främjar respektive stödjer, faller det inom Nämndens för kyrkolivets utveckling arbetsfält. Det är också nämnden som särskilt följer de arbetsområden som sköts ekumeniskt inom ramen för SKR. Ärendet har mot denna bakgrund överlämnats till nämnden för handläggning. Nämnden föreslår – för att samla och utveckla kompetens inom området – att Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården uppmuntrar präster i andlig vård vid kriminalvårdsanstalter att bilda en förening med mönster från Föreningen Svenska kyrkans anställda i sjukhuskyrkan. De ekumeniska aspekterna skall liksom hittills handläggas genom SKR. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 6. Kskr. 1999:6 med KEu 1999:1 Kyrkornas världsråds generalförsamling Kyrkomötet har beslutat att uppdra åt Centralstyrelsen att vidta åtgärder för att budskapet och besluten från Kyrkornas världsråds generalförsamling i Harare 1998 görs till föremål för studium i församlingar, stifts- och riksorgan; vidare att uppdra åt Centralstyrelsen att i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att fullfölja förslagen i kapitel 9 i den av Centralstyrelsen lämnade rapporten (CsSkr 1999:6); samt slutligen att uttala vikten av att beakta frågorna om ett fördjupat samarbete mellan Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Uppdragen lämnas med anledning av Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet med rapport från KV:s generalförsamling i Harare i december 1998. Beslutets första att-sats motsvarar vad kyrkomötet beslutade 1998 med anledning av rapporterna från KEK:s generalförsamling i Graz och LVF:s generalförsamling i Hongkong 1997. Ärendet handläggs i likhet med uppdragen från 1998 års kyrkomöte inom verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi. De viktigaste rapporterna från Harare tillsammans med rapporter och dokument från de två ovannämnda andra generalförsamlingarna har utgivits i serien Mitt i församlingen 1999:8, Ekumenik på 2000-talet. Rapport från tre generalförsamlingar. Teologiska kommittén har preliminärt diskuterat revidering av de ekumeniska riktlinjerna men har i ett första skede överlämnat till kyrkosekreteraren att utifrån en samlad bedömning av ärendet överväga formerna för ett sådant arbete. Skrivelsen är därmed slutbehandlad. 7. Kskr. 1999:7 med KEo 1999:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2000-2002 Kyrkomötets beslut innebar bifall till vad Centralstyrelsen föreslagit och avslag på de motioner som väckts med anledning av budgetskrivelsen. Därmed medförde beslutet inga särskilda uppdrag till Centralstyrelsen. Detaljbudget för år 2000 för Svenska kyrkans nationella nivå har av Centralstyrelsen upprättats på grundval av den godkända mål- och rambudgetskrivelsen. Skrivelsen är slutbehandlad. 8. Kskr. 1999:8 med 2KL 1999:2 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet Kyrkomötet har beslutat (1) att anta arbetsordning för Kyrkomötet, (2) att ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört med anledning av KMot 1999:229, (3) att anta en särskild ersättningsstadga för valda ledamöter och ersättare i Kyrkostyrelsens AU, (4) att ge Kyrkomötets valberedning till känna vad utskottet anfört om arvoden; (5-9, 11) att fastställa instruktioner för Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnderna, samt (10) att ge Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om fastställande av utbildningsplaner. Arbetsordningen för Kyrkomötet (1) innehåller föreskrifter om arvoden och ersättningar. Såväl dessa som ersättningsstadgan enligt (3) har konsekvenser i den nationella nivåns detaljbudget för år 2000. Detta har bevakats vid upprättande av detaljbudgeten. Även i (2) berörs en ersättningsfråga, nämligen ett motionsönskemål om att ledamot i vissa fall får reseersättning från den ort man faktiskt befinner sig på och inte endast från bostadsorten uppfattad som tjänsteställe. Här erinrar utskottet om att ersättningsreglerna har kopplingar till skattelagstiftningen. Detta får anses vara praktiska tillämpningsfrågor och fordrar ingen särskild utredning. Uppdraget enligt (4) har av Kyrkomötet getts till Kyrkomötets valberedning. Kyrkostyrelsen har därför inte haft något beredningsansvar i denna del. Sakkunniga inom kyrkokansliet har ställts till valberedningens förfogande. Centralstyrelsen har genom beslut (10) fått i uppdrag att till Kyrkomötet år 2000 analysera och klargöra de inbördes relationerna mellan Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och nämnderna samt föreslå de ändringar och åtgärder som är erforderliga. Uppdraget ges Centralstyrelsen till känna med anledning av diskussionen om vilket organ som skall fastställa utbildningsplaner för kyrklig yrkesutbildning. Uppdraget redovisas för Kyrkomötet genom skrivelsen (KsSkr 2000:6) Vissa frågor rörande organisationen på Svenska kyrkans nationella nivå. Skrivelsen är slutbehandlad. 9. Kskr. 1999:9 med 2KL 1999:1 Kyrkoordning för Svenska kyrkan Kyrkomötet har i samband med fastställandet av kyrkoordning för Svenska kyrkan lämnat följande fyra utredningsuppdrag till Centralstyrelsen: (1) Församlingspedagogernas ställning i förhållande till kyrkans vigningstjänst, (2) Särskild uppföljning och utvärdering av valen år 2001, (3) Analys av regelsystemet för Kyrkofonden med redovisning för Kyrkomötet år 2000, samt (4) Undersökning av de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av en äganderättsöverföring av biskopsgårdarna till stiften med redovisning för Kyrkomötet år 2000. Den första utredningen (motsvarande hemställans mom. 5 i utskottets betänkande) rör konsekvenserna för församlingspedagogernas ställning av de kyrkorättsliga regleringen av vigningstjänsten. Kyrkostyrelsen har fört en första diskussion om inriktningen på en sådan utredning. Därvid konstaterades att det dels finns ett perspektiv som mer begränsat rör eventuella bestämmelser i kyrkoordningen om behörighet m.m., dels ett vidare perspektiv som handlar om församlingspedagogernas roll och ställning i Svenska kyrkan. Mot denna bakgrund har Kyrkostyrelsen uppdragit åt kyrkokansliet att bereda direktiv för utredningen. Beredningen sker inom Avdelningen för kyrkorätt och organisation i samråd med Avdelningen för kyrkolivets utveckling. Det andra uppdraget (hemställans mom. 9) avser de kyrkliga valen 2001. Vad utskottet anfört har beaktats i samband med att Centralstyrelsen hösten 1999 beslutade inleda Valprojekt 2001. Beträffande den tredje utredningen (hemställans mom. 45) har Centralstyrelsen hösten 1999 gjort bedömningen att det inte är möjligt att göra en analys till Kyrkomötet år 2000. Den nya kyrkofondsstyrelsen övertog ansvaret och inledde sitt arbete den 1 januari 2000. En meningsfull analys av regelsystemet förutsätter att detta prövats längre tid en någon månad. Ett uppdrag har därför getts till Kyrkofondens styrelse att till den 1 december 2000 göra den begärda analysen. En skrivelse i ärendet kan i så fall föreligga vid Kyrkomötet 2001. Beträffande den fjärde utredningen (hemställans mom. 46) har Kyrkostyrelsen verkställt vad kyrkomötet begärt genom skrivelsen (KsSkr 2000:7) Äganderättsöverföring av biskopsgårdar. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 10. Oskr. 1999:501 med OO 1999:501 Avveckling av SFRV Ombudsmötet har i enlighet med vad styrelsen begärt bemyndigat SFRV:s styrelse att vidta åtgärder för upplösning av stiftelsen. Styrelsen har verkställt detta främst genom beslut i december 1999 om överförande av SFRV:s verksamhet och tillgångar till Trossamfundet Svenska kyrkan. En sista årsredovisning för SFRV framläggs genom Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2000:3. Skrivelsen är slutbehandlad. 11. Oskr. 1999:502 med OO 1999:502 Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för 1998 Ombudsmötet har beslutat att med godkännande lägga stiftelsestyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1998 med tillhörande bilagor till handlingarna samt att ge stiftelsestyrelsen till känna vad utskottet anfört. Vad ombudsmötet gett styrelsen till känna är i sammanfattning: Kommande årsberättelse och mål- och rambudgetskrivelse skall innehålla fler sammanbindande och förklarande tabeller. Slutligt ställningstagande till Svenska kyrkans utbildnings AB kurs- och konferensverksamhet skall ske vid Kyrkomötet år 2000. Kyrkomötet bör få kontinuerlig information om Sveriges Kristna Råds (SKR) verksamhet. Framtida avtal t.ex. med diakoniinstitutioner, skall innehålla tydliga målformuleringar och krav på regelbunden återrapportering. Kyrkomötet behöver göra en analys av vad som behöver göras på den nationella nivån och vad som lika gärna eller hellre kan göras på stifts- och församlingsnivå. Diskussionen måste gälla även Svenska kyrkans missions och Lutherhjälpens internationella verksamhet inklusive insamlingsverksamheten. SFRV:s styrelse bör som ägare tydligare uttala den informationsstrategi som skall gälla för Kyrknätet AB. Beträffande åtgärder redovisar Kyrkostyrelsen följande. Kyrkostyrelsen har sökt efterkomma kravet på tydligare mål- och rambudgetskrivelse genom skrivelsen KsSkr 2000:1. Vad gäller Svenska kyrkans Utbildnings AB hänvisas till skrivelsen KsSkr 2000:8. Åt kyrkokansliets avdelning för ledning och planering har uppdragits att tillsammans med verksamhetsområdena Kristen enhet och teologi och Svenska kyrkans information arbeta med förbättrad information till Kyrkomötets ledamöter om SKR:s verksamhet. Utskottets betänkande har hösten 1999 överlämnats till Svenska kyrkans församlingsnämnd och Trossamfundens beredskapsråd för beaktande av vad ombudsmötet anfört om avtal med diakoniinstitutioner, m.m. Beträffande den nationella nivåns uppdrag och organisation hänvisas till den aktiva bevakning av dessa frågor som Kyrkostyrelsen redovisar i skrivelsen (KsSkr 2000:6) Vissa frågor rörande Svenska kyrkans organisation på nationell nivå. Styrelsen har under vintern 1999-2000 tagit ett aktivare grepp om Kyrknätet och redovisar förslag i frågan genom budgetskrivelsen KsSkr 2000:1. Skrivelsen är slutbehandlad. 12. Oskr. 1999:503 med OEu 1999:501 Anordnandet av internationella konferenser Ombudsmötet har beslutat att med anledning av OMot 1999:501 ge SFRV:s styrelse till känna vad ekumenikutskottet anfört. Det ombudsmötet givit SFRV:s styrelse till känna är att det är viktigt att såväl den demokratiska organisationen som kyrkans ämbete, företrätt av kvinnor och män, kommer till uttryck i ekumeniska och internationella sammanhang. De regler och den praxis som gäller för Svenska kyrkan gäller redan i dag när den nationella nivån, stift, församlingar eller arbetsgrupper inom Svenska kyrkan anordnar internationella konferenser. Utskottet anser därför att något beslut i ombudsmötet inte är motiverat. Utskottets överväganden mynnar ut i konstaterandet att vad som bör ske redan sker, varför något beslut i ombudsmötet i frågan inte är motiverat. SFRV:s styrelse har mot denna bakgrund inte kunnat finna att något uppdrag i ärendet föreligger. Skrivelsen är slutbehandlad.