Svenska kyrkans centralstyrelse
Verksamhetsberättelse 1999

1 Centralstyrelsens sammansättning, organisation m.m.

För Centralstyrelsens arbete finns en av kyrkomötet 1989 beslutad instruktion (SKFS 1989:9) med ändringar beslutade av kyrkomötet 1992, 1995 och 1997 (SKFS 1992:11, 1995:7 och 1997:6). Enligt instruktionen skall Centralstyrelsen därutöver anta en arbetsordning. Centralstyrelsen fastställde ny arbetsordning med tillhörande delegationsreglemente den 28 oktober 1998.

1.1 Centralstyrelsens ledamöter och ersättare

Centralstyrelsen hade under 1999 följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter

Ärkebiskop KG Hammar, Uppsala, ordförande, landstingsrådet Levi Bergström, Kåge, 1:e vice ordförande, f. riksdagsledamoten Stina Eliasson, Stugun, 2:a vice ordförande, kontraktsprosten Margarethe Isberg, Huddinge, stiftsdirektor Britas Lennart Eriksson, Västerås, socialdirektör Birgith Wiklund Molberg, Kvissleby, speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, Viken, lektor Curt Forsbring, Gävle, prosten Ulla Carlson, Hovmantorp, chefredaktör Marianne Kronberg, Stockholm, prosten Sven-E. Kragh, Kil, leg. sjuksköterskan Christina Hjertén, Tidaholm, advokat Britt Louise Agrell, Uppsala, förvaltningschef Gunvor Hagelberg, Göteborg, kontraktsprosten Bengt Linvall, Västerås.

Ersättare

Biskop Claes-Bertil Ytterberg, Västerås, 1:e sekr. vid samhällsmedicinsk enhet Marianne Upmark, Stockholm, redaktör BoLennart Anbäcken, Uppsala, exploateringsassistent Ann-Christine Andersson, Ystad, kyrkoherde Torgny Larsson, Kyrkesund, f. kommunalrådet Marianne Rosenkvist, Arboga, riksdagsledamoten Nils Fredrik Aurelius, Kalmar, kyrkokamrer Ulla Samuelsson, Hallabro, hovrättsrådet Robert Schött, Stockholm, jur.kand. Catharina Månsson, Bjärnum, kommunalrådet Gunnar Sibbmark, Rydaholm, komminister Daniel Tisell, Göteborg, riksdagsledamoten Jan-Erik Ågren, Ramsele, kontraktsprosten Anders Reinholdsson, Sätila, stiftskonsulent Anna Lundblad Mårtensson, Linköping.

Centralstyrelsen har under året sammanträtt nio gånger. Sammanträdena har ägt rum den 28-29 januari i Uppsala, den 10-11 mars i Sigtuna, den 8-9 april på Åkersbergs stiftsgård, Höör, den 6 maj i Uppsala, den 7 juni i Sigtuna, den 23 juni i Uppsala, den 7-8 september i Uppsala, den 28 oktober i Uppsala och den 16 december i Uppsala.

I anslutning till januarisammanträdet hade Centralstyrelsen sedvanliga överläggningar med Biskopsmötet. Sammanträdet på Åkersbergs stiftsgård i april hade karaktären av stiftsbesök i Lunds stift, då Centralstyrelsen hade tillfälle att överlägga med företrädare för stiftsledning och stiftskansli om gemensamma aktuella frågor. I april besöktes Centralstyrelsen av företrädare för tjänstemannaledningen vid Church House i London. Vid månadsskiftet september-oktober var Centralstyrelsen värd för ett officiellt besök från The Scottish Episcopal Church, en av de kyrkor inom Borgågemenskapen som Centralstyrelsen besökte i november 1996.

1.2 Arbetsutskottet

Centralstyrelsens arbetsutskott bereder styrelsens sammanträden och har dessutom enligt arbetsordning och delegationsreglemente bemyndigande att fatta beslut i brådskande ärenden samt i vissa grupper av ärenden.

Arbetsutskottet har utgjorts av ärkebiskopen som ordförande, Levi Bergström 1:e vice ordförande, Stina Eliasson, 2:a vice ordförande, Birgitta Ericsson Löfgren och Gunvor Hagelberg. Ersättare har varit biskop Claes-Bertil Ytterberg, Margarethe Isberg, Sven-E. Kragh, Curt Forsbring och Britt Louise Agrell.

Arbetsutskottet har under året haft tolv sammanträden. Därutöver har arbetsutskottet haft överläggningar med Kyrkofondsstyrelsens arbetsutskott.

Centralstyrelsens sekretariat utgörs av personal som varit anställd hos SFRV. I första hand har de anställda inom Avdelningen för ledning och planering och Avdelningen för kyrkorätt och organisation tjänstgjort åt styrelsen. I teologiska frågor har kyrkosekreteraren varit huvudföredragande och haft ett övergripande ansvar för beredningen. Härutöver har också många andra befattningshavare i Kyrkokansliet tjänstgjort som föredragande i enskilda ärenden och utfört beredande och verkställande uppgifter.

Generalsekreteraren är Centralstyrelsens sekreterare och huvudföredragande.

2 Centralstyrelsens utredningar och kommittéer

2.1 Svenska kyrkans medieutredning

Centralstyrelsen och Biskopsmötet fastställde i januari 1997 gemensamt en mediestrategi för Svenska kyrkan. Ett av leden i denna strategi utgjordes av att en utredning om Svenska kyrkans mediearbete skulle tillsättas. Direktiv för en sådan utredning beslutades den 13 november 1997. Enligt direktiven skall utredningen

- kartlägga de olika informations- och medieverksamheternas mål och syften samt ekonomi. Utredningen skall belysa hur de olika kyrkliga medierna stöder, kompletterar och konkurrerar med varandra;

- pröva förslagen om en bred medlemsinformation och om en medlemstidning, endera till endast kyrkotillhöriga eller till alla hushåll;

- formulera förslag om hur församlingar, stift och Svenska kyrkan på nationell nivå skall kunna samverka i ett mediearbete med hela bredden av kyrkotillhöriga som målgrupp.

Utredningen skall också undersöka effektiviteten i olika slag av kyrkans annonsering, analysera i vilken mån Kyrkans Tidning i sin nuvarande form och församlingarnas sätt att använda tidningen tillfredsställer behoven i Svenska kyrkan och redovisa hur den nya informationstekniken (intranet, internet, digital TV och digital radio, multimedia etc.) kan komma att förändra informations- och mediearbetet och vilka konsekvenser Svenska kyrkan bör dra av detta. Utredningen har slutligen också i uppdrag att analysera och bedöma Verbumkoncernens roll i Svenska kyrkan.

Ledamöter i utredningen har varit biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, chefredaktör Lena Björk, chefredaktör Marianne Kronberg och avdelningschefen Peter Weiderud. Sakkunniga i utredningen har varit Gunilla Hellqvist, Svenska Kyrkans Unga, stiftsinformatör Nils Nordung och t.f. chefen för Kyrkokansliets avdelning för information och insamling Karin Ljudén. Som sekreterare har Stefan Cederlöf och Ingvar Laxvik fungerat. Utredningen avgav vid årsskiftet 1998/99 ett delbetänkande i frågan om en Svenska kyrkans medlemstidning. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande i mars 2000.

2.2 Översyn och revision av kyrkans böcker

Inom Församlingsnämndens ansvarsområde pågår sedan 1997 ett arbete med översyn av Den svenska kyrkohandboken och Den svenska evangelieboken samt med revision av En liten bönbok. Arbetet är primärt föranlett av nyöversättningen av Gamla testamentet men också vissa andra i kyrkomötet aktualiserade frågor rörande de kyrkliga böckerna har tagits upp inom ramen för arbetet, t.ex. det upprepade önskemålet om ett mer inklusivt språk i Svenska kyrkans gudstjänster. Centralstyrelsen fastställde i mars 1997 övergripande direktiv för arbetet.

De olika arbetsgrupper som är verksamma med översynen och revisionen är tillsatta av Församlingsnämnden och har sina närmare direktiv från nämnden. Då Centralstyrelsen är ansvarig för de förslag som slutligt läggs fram för kyrkomötet – enligt planerna 2001 – men också ansvarar för att remissen blir samordnad och överskådlig har Centralstyrelsen utsett en ledningsgrupp för arbetet med i första hand samordnande funktion. Vissa frågor har dock lämnats direkt till ledningsgruppen för bearbetning. De rör bland annat utformningen av samlingsvolymen Den svenska psalmboken och frågan om Den lilla katekesen i det sammanhanget.

Ledningsgruppen har bestått av ärkebiskop emeritus Gunnar Weman, ordförande (tillika ordförande i arbetsgruppen för kyrkohandboken), kyrkoherde Karin Burstrand, teol. dr LarsOlov Eriksson (ordförande i evangelieboksgruppen), tandläkare Ingrid Johansson Fjelkman (ordförande i Församlingsnämndens arbetsgrupp för gudstjänstfrågor), kontraktsprost Bengt Linvall och studentpräst Christina Lövestam (ordförande i bönboksgruppen). Sekreterare har varit planeringschef Anders Lindberg.

Ledningsgruppen hade 1999 tre sammanträden, varav ett hade karaktären av stormöte med alla arbetsgrupperna. Uppdraget är slutfört i och med att förslagen går ut på remiss under mars 2000.

2.3 Utredning om Svenska kyrkan i utlandet (SKUT-utredningen)

Centralstyrelsen fastställde den 23 april 1998, i kapacitet av SFRV:s styrelse, direktiv för en utredning om Svenska kyrkan i utlandet, SKUT-utredningen. Utredningen skall lämna förslag om SKUT-verksamhetens framtida inriktning och omfattning, om SKUT:s organisatoriska ställning och om verksamhetens finansiering. Förändringarna i hela det internationella rörelsemönstret under senare år skall beaktas med de följder detta haft genom att underlaget sviktar för verksamheten på vissa orter medan trycket ökar på att arbete skall tas upp på nya platser. Hänsyn skall tas till Borgåöverenskommelsens implikationer. Direktiven i sin helhet redovisades för kyrkomötet/ombudsmötet genom skrivelsen StSkr 1998:503.

Till ledamöter i utredningen utsågs genom beslut i december 1998 verkställande direktören Leni Björklund, ordförande, kanslichef Åke Blomqvist, prosten Glenn
Håkansson, f. riksdagsledamoten Karin Israelsson och biskop Christina Odenberg. Experter i utredningen är teol. dr Johan F. Dalman, rättschef Lars Friedner och avdelningschef Jan Madestam. Sedan Leni Björklund utsetts till generalsekreterare har uppdraget som utredningens ordförande övertagits av f. generalsekreteraren Sören Ekström. Som ytterligare ledamot har utsetts f. ambassadören Hans Andersson.

Arbetet inleddes först under våren 1999 och skall vara avslutat den 1 mars 2001.

2.4 Arbetsgrupp för nya riktlinjer för europaarbetet

I samband med frågan om val av ny expertgrupp för europafrågor i december 1998 konstaterade styrelsen att det finns ett stort behov av att utarbeta nya riktlinjer för Svenska kyrkans europaarbete. Omvälvningarna har varit stora i Europa under 1990-talet, Konferensen för europeiska kyrkor (KEK), där Svenska kyrkan spelar en aktiv roll, har fått växande uppgifter och Sveriges medlemskap i EU inverkar. Styrelsen beslöt därför att inte utse någon ny expertgrupp för närvarande. Detta hade också föreslagits från bl.a. Biskopsmötet.

Till arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för Svenska kyrkans europaarbete utsågs kontraktsprosten Margarethe Isberg, ordförande, advokat Britt Louise Agrell och biskop Anders Wejryd. Sekreterare i arbetsgruppen är direktor Klas Hansson.

Arbetsgruppen kommer att överlämna sitt förslag under våren 2000.

2.5 Översyn av vissa frågor rörande rikskollekter

Centralstyrelsen beslöt vid sammanträde den 28 oktober 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att, med ledning av de erfarenheter som vunnits efter det arbete som utfördes av 1995 års kollektutredning, utvärdera principerna för rikskollekter. Enligt direktiven skall arbetsgruppen särskilt se över principerna för vilka ändamål som trossamfundet Svenska kyrkan skall stödja med rikskollekter från år 2000 och vilket utrymme som bör eller kan finnas för olika ändamålstyper, granska förhållandet mellan allmänt organisationsstöd och kravet på projektinriktning på kollektändamålen samt pröva frågan om stöd via kollekt och stöd via anslag. Även frågan om de fyra fria rikskollekterna skulle belysas mot bakgrund av de diskussioner som förevarit i kyrkomötet, senast 1997.

I arbetsgruppen har ingått speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, ordförande, 1:e sekr. vid samhällsmedicinsk enhet Marianne Upmark, komminister Daniel Tisell, konsulten Margareta Holmberg (utsedd av Församlingsnämnden), sjukskötare Timmy Leijen (utsedd av Svenska kyrkans mission) och lantbrukare Birgitta Josefson Hultgren (utsedd av Lutherhjälpen). Sekreterare har varit planeringschef Anders Lindberg.

Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till Centralstyrelsen i juni 1999. I enlighet med intentionerna bakom utredningen blev gruppens förslag vägledande för Centralstyrelsens beslut om rikskollekter. Uppdraget är därmed slutfört.

2.6 Utredning ang. behov av utbildning i Svenska kyrkan anordnad på nationell nivå

SFRV:s styrelse tillsatte i januari 1999 en arbetsgrupp med uppgift att analysera behoven av utbildning i Svenska kyrkan anordnad på nationell nivå. Direktiven för gruppen var följande:

- Arbetsgruppen skall i ett första steg kartlägga vilka utbildningar, seminarier, konferenser etc. som lämpligen ordnas på nationell nivå. Därvid skall hänsyn tas till pastoratens och stiftens krav på att mycket av fortbildning skall ske regionalt eller lokalt.

- I ett andra steg skall bedömas om det finns skäl som talar för att denna verksamhet alltid äger rum på en viss anläggning som därmed kan utgöra en pedagogisk resurs och en nationell mötesplats för Svenska kyrkan, satt i relation till kostnaden.

- Om det visar sig finnas sådana skäl skall frågan i ett tredje steg ställas vilken relation Svenska kyrkan på nationell nivå bör ha till denna anläggning, om man måste äga den eller man kan ha tillgång till den på annat sätt.

Resultatet skall ligga till grund för den samlade bedömning av situationen och framtiden för Svenska kyrkans utbildningscentrum som, i enlighet med vad ombudsmötet begärt, skall redovisas för Kyrkomötet år 2000. Arbetsgruppen har bestått av stiftsdirektor Britas Lennart Eriksson (ordf.), advokat Britt Louise Agrell, tandläkare Ingrid Johansson Fjelkman, avdelningsdirektör Bengt Nilsson och chefredaktör Marianne Kronberg. Sekreterare har varit teol. dr Dag Hedin.

Rapporten finns bilagd KsSkr 2000:8. Uppdraget är därmed slutfört.

2.7 Utredningar inom ramen för Svenska kyrkans teologiska kommitté

För studier av utredningskaraktär inom Svenska kyrkans teologiska kommitté, se Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet år 1999 (KsSkr 2000:3).

3 Samrådsorgan och representation

3.1 Samarbetsrådet Svenska kyrkan–Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

I samarbetsrådet ingick under året följande personer från Svenska kyrkan: biskop Rune Backlund, ordförande, kyrkosekreteraren Carl Axel Aurelius, domprost Lennart Edqvist, kontraktsprost Glenn Håkansson, adjunkt Birgitta Öhr och egenföretagare Martin Löfgren. Från EFS ingick i samarbetsrådet: missionsföreståndare Bertil Johansson, distriktskonsulent Katarina Glas, fil.kand. Tomas Nygren, distriktsföreståndare Bertil Hedlund, sekreterare, distriktsföreståndare Tore Nydevik och teol.kand. Jan Olof Nordström.

Samarbetsrådet hade fyra sammanträden under året.

En berättelse över verksamheten 1999 återfinns som bilaga 1.

3.2 Trossamfundens beredskapsråd

Enligt 15§ beredskapsförordningen (1993:242) skall Centralstyrelsen leda och samordna den kyrkliga beredskapen "i enlighet med vad centralstyrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossamfund". Trossamfundens beredskapsråd (TBR) svarar för den närmare hanteringen av frågorna på området. Rådet är ett samverkans- och beredningsorgan underställt Centralstyrelsen. Dess ställning, befogenheter och uppgifter finns reglerade i en instruktion som fastställts av Centralstyrelsen.

Rådets ledamöter under 1999 har varit landstingsrådet Pia Larsson, ordförande, f. lektorn Curt Forsbring, vice ordförande, f. riksdagsledamoten Gunhild Bolander, direktör Bengt-Ola Nilsson, förbundssekreterare Christina Åkerlund, biträdande sekreteraren Sven-Eric Andersson och pastor Rune Korswing.

Beredskapsrådets verksamhet redovisas under verksamhetsområdet Totalförsvar och säkerhetsskydd i Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet år 1999 (KsSkr 2000:3)

3.3 Samarbetsrådet Svenska kyrkan–Metodistkyrkan i Sverige

Samarbetsrådet Svenska kyrkan–Metodistkyrkan i Sverige har till uppgift att samordna, utveckla och understödja förverkligandet av 1993 års överenskommelse om fördjupad samverkan de båda kyrkorna emellan.

Samarbetsrådet har under 1999 bestått av följande personer: biskop Hans Växby, gästhemsföreståndare Berit Carlström och pastor Lars Svanberg (från Metodistkyrkan i Sverige), biskop Lars-Göran Lönnermark, diakon Kerstin Kedvall, och teol. dr Johan F. Dalman (från Svenska kyrkan). Johan F. Dalman har varit rådets sekreterare.

Samarbetsrådet har sammanträtt tre gånger under 1999.

Rådet arrangerade under året en nätverkskonferens, den andra i ordningen, denna gång på Metodistkyrkans nordiska teologiska seminarium i Överås, Göteborg. Överläggningarna, som samlade ett trettiotal deltagare, fokuserades efter inledningar från livsåskådningsjournalisten Kerstin Wallin, Göteborg, och riksdagsman Pär Axel Sahlberg på olika former för konkret samarbete på lokal nivå. I en PM hade samarbetsrådet samlat ett antal typexempel på olika former för samverkan mellan Svenska kyrkan och Metodistkyrkan i Sverige, vilka på olika sätt tydliggjorde insikten om att varje sammanhang och varje lokal miljö har sina unika förutsättningar att ta hänsyn till.

Under överläggningar i Visby mellan Samarbetsrådet, företrädare för Svenska kyrkan och Metodistkyrkan i Sverige, fördes samtal om ett fördjupande av det lokala samarbete på Gotland som för närvarande är under uppbyggnad.

4 Remisser och yttranden

I det följande redovisas de remissyttranden som Centralstyrelsen avgivit under 1999. En kort sammanfattning ges av de yttranden som inte redovisats för kyrkomötet tidigare. I annat fall ges hänvisning.

4.1 Yttrande till Näringsdepartementet över Analysgruppens för granskning av Estoniakatastrofen delbetänkande (SOU 1998:132) En granskning av Estonia- katastrofen och dess följder

Yttrandet avgivet den 10 januari 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.2 Yttrande till Miljödepartementet över Miljövårdsberedningens betänkande (SOU 1998:170) Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling

Yttrandet avgivet den 17 februari 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.3 Yttrande till Länsrätten i Dalarnas län i mål om flyttning och kremation av gravsatt stoft

Yttrandet avgivet den 18 februari 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.4 Yttrande till Försvarsdepartementet över betänkandet (SOU 1998:123) Folkrättslig status

Yttrandet avgivet den 18 februari 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.5 Yttrande till Kyrkofondens styrelse om bidrag till lönekostnad

Yttrandet avgivet den 18 februari 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.6 Yttrande till Socialdepartementet över betänkandet (SOU 1998:113) I God Tro – Samhället och nyandligheten, avgivet av Utredningen om samhällets stöd till människor som av särskilda skäl befinner sig i psykiska kristillstånd

Yttrandet avgivet den 11 mars 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.7 Yttrande till Kammarkollegiet över överklaganden i indelningsfrågor

Yttrandet avgivet den 25 mars 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.8 Yttrande till Kulturdepartementet över promemorian (Ds 1999:4) Trossamfunden och totalförsvaret

Yttrandet avgivet den 25 mars 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.9 Yttrande till Kulturdepartementet över promemorian (Ds 1999:12) Statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan

Yttrandet avgivet den 9 april 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.10 Yttrande till Kulturdepartementet över promemorian Följdändringar i anledning av stat–kyrkareformen

Yttrandet avgivet den 20 april 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.11 Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökan om medel för döv prästkandidats studier

Yttrandet avgivet den 20 april 1999 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:7) med redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första delen av 1999.

4.12 Yttrande till Justitiedepartementet över Promemorian (Ds 1999:15) Några frågor om upphovsrätt till bibelöversättning m.m.

Yttrandet avgivet den 7 juni 1999.

Inför publiceringen i Statens Offentliga Utredningar (SOU) av Bibelkommissionens nyöversättning av Gamla testamentet och därmed utgivningen av den nya helbibeln har upphovsrättsliga aspekter på bibelöversättningar aktualiserats. Centralstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över en departementspromemoria i ämnet från Justitiedepartementet ”Några frågor om upphovsrätt till bibelöversättning m.m.” I promemorian dras slutsatsen att tillräckliga skäl saknas för att låta bibelöversättningarna omfattas av upphovsrättsligt skydd.

I Centralstyrelsens yttrande framhölls att det tvärtom föreligger starka skäl att också fortsättningsvis ha ett upphovsrättsligt skydd för bibelöversättningen. Skälen är främst av ekonomisk art, att för framtida bibelöversättningsarbete nyttiggöra de investeringar som gjorts i Bibelkommissionens översättningar. Endast om det finns en ekonomisk upphovsrätt kan statens avtal med Svenska Bibelsällskapet fortsätta att generera pengar till Bibelfonden. Samtidigt måste det upphovsrättsliga skyddet utformas så att det möjliggör smärre avvikelser från översättningen i liturgiska sammanhang.

4.13 Yttrande till Kyrkofondens styrelse över Strängnäs stifts ansökan om bidrag till inrättandet av ett Martyrernas kapell i Strängnäs domkyrka (Dnr K5-63-99)

Yttrandet avgivet den 19 augusti 1999.

Kyrkofondens styrelse hade begärt Centralstyrelsens yttrande över en hemställan från domkapitlet i Strängnäs om bidrag till inrättandet av ett Martyrernas kapell i Strängnäs domkyrka.

Centralstyrelsen konstaterade att ett kapell över 1900-talets martyrer har ett värde och intresse som sträcker sig utöver den enskilda församlingen och kyrkan. Dock kunde det ifrågasättas om ett sådant kapell har en så uttalat rikskyrklig karaktär att kyrkofondsbidrag bör utgå. Liknande kapell finns redan i såväl Linköpings som Lunds domkyrkor. Däremot är vården och utvecklingen av de medeltida domkyrkorna ett nationellt intresse, varför ett bidrag ur kyrkofonden på 100.000 kronor tillstyrktes.

4.14 Yttrande till Näringsdepartementet över SOU 1999:48 Slutbetänkandet Lära av Estonia

Yttrandet avgivet den 7 september 1999, bilaga 2.

4.15 Yttrande till Jordbruksdepartementet över betänkandet SOU 1999:25 Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige

Yttrandet avgivet den 8 september 1999, bilaga 3.

4.16 Yttrande till Kulturdepartementet över betänkandet SOU 1999:34 Svenskt medborgarskap

Yttrandet avgivet den 8 september 1999.

Förslagen i betänkandet ”Svenskt medborgarskap” innebär i vissa avseenden vidgade möjligheter att erhålla svenskt medborgarskap för personer som med nuvarande regler inte kan få det. Centralstyrelsen tillstyrkte förslagen, men avstod från att ta ställning i frågan om dubbelt medborgarskap.

4.17 Yttrande till Justitiedepartementet över rapporten Vissa frågor om det statliga personadressregistret – SPAR (Dnr Ju 1999/3063/F)

Yttrandet avgivet den 14 oktober 1999.

Centralstyrelsen hade inget att invända mot rapportens förslag att de bestämmelser som finns i SPAR-registerförordningen flyttas över till lagen om det statliga personadressregistret.

4.18 Yttrande till Kammarkollegiet över ansökan om vigselrätt för Scientologikyrkan i Sverige

Yttrandet avgivet den 28 oktober 1999.

Kammarkollegiet hade anhållit om Centralstyrelsens yttrande över en ansökan från Scientologikyrkan i Sverige om vigselrätt. Centralstyrelsen noterar att Scientologikyrkan inte hör till den kristna traditionen och att Svenska kyrkan inte har några relationer till denna. Även om Svenska kyrkan deltar i dialoger med företrädare för annan tro av icke-kristen tradition har det inte varit aktuellt att inleda någon sådan dialog med Scientologikyrkan. I det material som föreligger i ärendet finns uttalanden av religionsforskare att scientologi kan betraktas som en religion. Centralstyrelsen framhöll att det måste vara en fråga för Kammarkollegiet huruvida Scientologikyrkan skall kunna betraktas som ett trossamfund i religionsfrihetslagens bemärkelse, vilket krävs för att vigselrätt skall kunna erhållas.

5 Svenska kyrkan inför år 2000

Riksdagen fattade under år 1998 beslut om grundlagsändringar avseende de nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten fr.o.m. år 2000. Riksdagen beslutade vidare bl.a. om en ny lag om Svenska kyrkan och en ny lag om trossamfund. I april 1999 fullföljde riksdagen kyrka-stat-reformen genom ytterligare beslut i lagfrågor. Dessa innebar bl.a. ändringar i begravningslagen och lagen om kulturminnen m.m. samt nya lagar om t.ex. Svenska kyrkans personal och arkiv. I slutet av 1999 gjordes också vissa lagändringar i bl.a. skattelagstiftningen. Under 1999 utfärdade vidare regeringen några förordningar med nya bestämmelser i anslutning till reformen.

Centralstyrelsen framlade i mars 1999 i skrivelse till kyrkomötet (CsSkr 1999:3) sitt förslag till ny kyrkoordning för Svenska kyrkan. Kyrkomötet behandlade skrivelsen vid sitt sammanträde i maj – juni 1999, varvid kyrkomötet, med ett antal ändringar av det framlagda förslaget, antog en ny kyrkoordning för Svenska kyrkan. Centralstyrelsen framlade även förslag till arbetsordning för kyrkomötet, instruktion för Kyrkostyrelsen, instruktion för Kyrkofondens styrelse samt instruktioner för nämnderna för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans mission, internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet (CsSkr 1999:4). Kyrkomötet beslutade, med viss ändring av Centralstyrelsens förslag, om arbetsordning och instruktioner. På förslag av SFRV:s styrelse (StSkr 1999:501) bemyndigade ombudsmötet styrelsen att vidtaga åtgärder för avvecklingen av SFRV.

Kyrkoordningen ger på vissa punkter Kyrkostyrelsen möjlighet att utfärda kompletterande bestämmelser till det som Kyrkomötet genom kyrkoordningen har bestämt. Med stöd av gällande övergångsbestämmelser fungerade Centralstyrelsen under hösten 1999 som kyrkostyrelse enligt kyrkoordningen och utfärdade bl.a. vissa sådana bestämmelser. Detta gällde kollekter, kollektredovisning, arkiv, verksamheten inom samfälligheten Gotlands kyrkor samt behörigheten för präst och diakon (SvKB 1999:12-17).

SFRV:s styrelse utnyttjade i december 1999 det av ombudsmötet givna bemyndigandet och beslutade att SFRV skulle upplösas, varvid dess tillgångar och skulder, efter medgivande från respektive fordringsägare, skulle överföras till Svenska kyrkan.

Under hösten 1999 ordnades de praktiska frågor som sammanhänger med de nya kyrka-stat-relationerna. En sådan fråga gällde möjligheterna att inom Svenska kyrkan ordna fördelningen av inflytande kyrkoavgiftsmedel. Efter hänsynstagande till beslutad utjämning mellan församlingar, stift och samfälligheter skall dessa medel betalas ut till de olika enheterna. Från att tidigare ha varit en statlig angelägenhet skulle detta efter årsskiftet 1999/2000 handhas av kyrkan själv. Uppdraget fullgjordes genom att hos en för ändamålet upphandlad bankförbindelse, Nordbanken, ordna en koncernkontostruktur, kallad kyrkkonto, där medlen tillhandahålls mottagarna. Till kyrkkontot kopplades också möjligheten för församlingar, stift och samfälligheter att hos Nordbanken vid behov låna pengar till täckande av den föreliggande pensionsskulden. För sådana lån ställde Kyrkofondens styrelse, i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen, säkerhet i form av borgen. Kyrkofondens styrelses åtagande avsåg även lån i andra banker för detta ändamål.

Kyrkomötets beslut om kyrkoordning innebar avsevärda förändringar av valsystemet i förhållande till det förslag som Centralstyrelsen lagt fram. Beslutet har föranlett ett fortsatt utredningsarbete med utgångspunkt i de av kyrkomötet beslutade bestämmelserna och det uppdrag som kyrkomötet gett Kyrkostyrelsen att utfärda ytterligare bestämmelser om de kyrkliga valen. Arbetet har påbörjats och fortgår under åren 2000-2001 med sikte på att allmänna kyrkoval i enlighet med kyrkomötets beslut skall äga rum i september 2001.

Svenska kyrkan organisationsregister

De datortekniska lösningarna för Svenska kyrkans organisationsregister levererades planenligt i början av år 1999. Efter viss provdrift öppnades registret för registreringar från församlingar, stift och samfälligheter. Ett första steg var därvid att alla kyrkans enheter av dessa slag skulle registreras jämte Svenska kyrkans nationella nivå. Det samlade registret utgör på denna punkt den första totala bilden av Svenska kyrkans organisation. Därefter har i registret tagits in uppgifter om sammansättningen av kyrkoråd, stiftsstyrelser och kyrkonämnder, Kyrkostyrelsen, firmateckningsregler samt avgiftssatser för kyrkoavgift och begravningsavgift. Registrets uppgifter har använts vid rapporteringen till Kammarkollegiet av förslagen till avgiftssatser för begravningsavgift, för rapportering till Riksskatteverket av beslutade avgiftssatser för kyrko- och begravningsavgift samt för rapportering till Kammarkollegiet av Svenska kyrkans organisation och behöriga företrädare. Registrets uppgifter har också använts för överföring av uppgifter till bank i samband med kyrkkontot. För uppgiftslämnandet till organisationsregistret utfärdade Centralstyrelsen anvisningar (SvKB 1999:11).

6 Verksamheten i övrigt

6.1 Svenska kyrkans ekonomi

Statistiska uppgifter föreligger beträffande kyrkokommunernas ekonomi under 1998. Det kan konstateras att de ekonomiska förhållandena för dessa är förhållandevis goda trots den skuldökning för pensionsskuld som bokförts (+ ca 600 mkr). Som helhet har gruppen församlingar och samfälligheter relativt god ekonomi även om det varierar högst avsevärt mellan de enheter som har bäst och de som har sämst ekonomi. Till detta har bidragit dels förbättrade inkomster hos de kyrkotillhöriga, dels att nettokostnadernas ökningstakt reducerats till + 3,2 % (+5,4 %). Rörelsekapitalet, som är 4 209 mkr (5 705) har reducerats ca 1500 mkr främst p g a ombokföring av pensionsskulden från långfristig skuld till kortfristig skuld, vilket skall ses som en förberedelse att i slutet av 1999 betala ut medlen till Svenska kyrkans försäkringsförening.

Statsbidragen till trossamfund

Som tidigare år utgick under 1999 bidrag av skattemedel till vissa trossamfund. I anslutning till kyrka-stat-reformen har riksdagen beslutat om en ny lag om stöd till trossamfund (SFS 1999:932) vilken trädde i kraft den 1 januari 2000. Där sägs att stöd kan lämnas som statsbidrag och som statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund. Sådant stöd skall bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

Under 1999 beviljades till trossamfunden verksamhetsbidrag, vilket inkluderar utbildningsbidrag och etableringsbidrag samt handikappanpassningsbidrag. Av det totalt beviljade beloppet utgjorde verksamhetsbidraget den dominerande delen.

Samfund	Betjänade	Bidrag kr
Anglikanska kyrkan	3 000	355 000
Bibeltrogna Vänner	4 465	506 000
Estniska evangelisk-lutherska kyrkan	12 033	643 000
Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan	2 092	238 000
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	45 298	2 131 900
Frälsningsarmén	26 159	2 000 000
Nybygget – kristen samverkan	48 403	2 884 599
Islamiska församlingar	90 000	3 913 484
Judiska församlingar	10 239	672 000
Metodistkyrkan	8 422	864 000
Ortodoxa och österländska kyrkor	98 816	6 831 011
Pingströrelsen	149 445	7 290 800
Sjundedagsadventistsamfundet	5 483	461 000
Stockholms katolska stift	163 221	7 231 900
Svenska Alliansmissionen	23 001	1 643 200
Svenska Baptistsamfundet	35 591	1 835 200
Svenska Missionsförbundet	151 247	7 222 200
Ungerska Protestantiska kyrkan	5 672	355 000
Gemensamma församlingar	-	908 000
Totalt	882 947	47 986 294

6.2 IT-verksamheten

Kyrknätet

Kyrknätet bestod vid årsskiftet av drygt 100 lokala nätverk och uppskattningsvis 9 000 anslutna användare. E-postsystemet omfattar 8 000 e-postkonton och distribuerar totalt c:a 600 meddelanden per timme.

Antalet lokala nätverk som anslutits ökar stadigt så att antalet enskilda anslutningar med modem är på ungefär samma nivå som vid starten av Kyrknätet.

Arbetet med att integrera Kyrknätet med Internet intensifierades under slutet av året och kommer under första kvartalet 2000 att resultera i att det blir möjligt att nå alla centrala resurser i Kyrknätet via Internet.

Under året har ett antal nya tjänster presenterats av Kyrknätet. Bland dessa kan nämnas ett elektroniskt grupparbetsrum och ett gemensamt dokumentarkiv för elektronisk publicering av rapporter. Insatser har också gjorts för att göra det lättare att hitta de resurser som finns.

Kyrkobokföring

Det centrala aviseringssystemet har fungerat enligt plan under året. I februari korrigerades de felaktiga uppgifter som skapats i systemet vid driftstarten.

En ny version av det lokala kyrkobokföringsprogrammet distribuerades under augusti. Därmed är programmet anpassat till de operativsystem för PC-datorer som fanns på marknaden vid årsskiftet.

Under hösten påbörjades arbetet med att skapa de tillägg som krävs för att hantera icke-territoriella församlingar. Riksskatteverket slutade vid årsskiftet att registrera tillhörighet till sådana församlingar. Dessa åtgärder skall vara avslutade under första kvartalet 2000.

IT i Kyrkokansliet

Kyrkokansliet har under 1999 fortsatt att kraftigt öka nyttjandet av IT-stöd i sin verksamhet. Det är tydligt att verksamheten i allt högre grad nu nyttjar datanätet för sin kommunikation mellan såväl interna som externa kontakter. Stora resurser har under året lagts på att ta fram och implementera nya administrativa system kopplade till relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten. Särskilt kan då nämnas det system som har behövt byggas upp för att Svenska kyrkan själv skall kunna sköta kyrkoavgiften m.m.

Under året har projekt ”Systemöversyn 2000” arbetat i enlighet med sin projektplan och millennieskiftet kunde passeras utan några problem vare sig i datorer eller fastighetssystem.

6.3 Sysselsättningsprogrammet

Kyrkofondens styrelses egen ram för hela miljardprogrammet 1998-2000 uppgår till 105 mkr. Kyrkofonden har under året beviljat kyrkligt sysselsättningsbidrag till 50 olika projekt. Den beräknade totalkostnaden för dessa projekt uppgick till 72,6 mkr. Kyrkofonden har utifrån denna summa, beviljat normalbidrag med 27 % av totalkostnaden, vilket innebär bidrag med 19,6 mkr.

Styrelsen har också beviljat ytterligare 24,7 mkr – som ökad ramtilldelning – till ett antal stift, för bidragsgivningen till församlingar och samfälligheter. Stiften hade sedan tidigare en beviljad ram om 294 mkr.

Under året utbetalades bidrag för slutförda projekt 1999 med ett belopp av 8,9 mkr, vilket är 27% av totalkostnaden, som uppgick till 32,9 mkr.

6.4 Rättning av uppgifter i Svenska kyrkans referensregister

Centralstyrelsen beslöt i mars 1999 att hemställa hos Kyrkofondens styrelse om ett anslag på 1,5 miljoner kronor i form av ett ettårigt sysselsättningsprojekt vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) till rättning av uppgifter om dop i Svenska kyrkans referensregister. Kyrkofondens styrelse beslutade att ställa medel till förfogande inom ramen för programmet för ökad sysselsättning i Svenska kyrkan.

Projektet startade i maj 1999 och arbetet har bedrivits snabbt och med god kvalitet. Projektet fortsätter även under år 2000. För Svenska kyrkan är det med hänsyn till dopets grundläggande betydelse angeläget av teologiska och pastorala skäl att uppgifterna är korrekta. Ansvaret är i grunden statens, eftersom bristerna går tillbaka på skattemyndigheternas hantering av kyrkobokföringsuppgifterna vid överföringen 1991.

7 Svenska kyrkans författningssamling

Under året utgavs följande författningar i serien Svenska kyrkans författningssamling (SKFS):

SKFS 1999:1 Kyrklig kungörelse med föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 16 maj 1999.

SKFS 1999:2 Kyrklig kungörelse med föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 8 augusti 1999.

SKFS 1999:3 Kyrklig kungörelse med föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 14 november 1999.

SKFS 1999:4 Kyrklig kungörelse om användning av 1972 års bibelkommissions översättning av Bibeln.

SKFS 1999:5 Förordning om upphävande av två författningar på det kyrkliga området.

SKFS 1999:1-3 beslöts av Centralstyrelsen, SKFS 1999:4 av kyrkomötet samt SKFS 1999:5 av regeringen. Utgivare av författningssamlingen var rättschef Lars Friedner. Distributionen handhas av Verbum Förlag AB.

8 Svenska kyrkans utredningar

Centralstyrelsen har en egen utredningsserie, Svenska kyrkans utredningar (SKU). Under 1999 utkom i serien ”Guds vägar. Judendom och kristendom. Ett inomkyrkligt samtalsdokument” SKU 1999:1.

9 Ekonomi

9.1 Bokslut för 1999

Till verksamhetsberättelsen fogas redovisningshandlingar för det gångna verksamhetsåret avseende Svenska kyrkans centralstyrelse med Centrala kollektkontot (bilaga 4).

9.2 Rikskollekter

Centralstyrelsen fattade den 23 juni 1999 beslut om rikskollekter för 2000 (bilaga 5).

Därtill fattades beslut om fyra rikskollekter för vilka ändamålet fastställs vid en senare tidpunkt. Detta gäller följande kollekter:

17 januari 1999 till Lutherhjälpen för katastrofhjälp åt nödlidande i Ryssland.

16 maj 1999 till Lutherhjälpen för akutinsatser bland flyktingar från Kosovo.

8 augusti 1999 till Lutherhjälpen för akutinsatser i områden som drabbats av klimat- och väderbetingade katastrofer.

14 november 1999 till Lutherhjälpen för akut hjälp till människor som drabbats av krig och konflikter.