Previous Page TOC Next Page


3 Forskningssekretariatet

3.1 Personal

Vid sekretariatet arbetade 1996 fjorton personer, varav nio med egen forskning och övriga med forskningsinformation och administration. Forskarna har samtliga ett eller flera långsiktiga projekt som går över flera år och därutöver några mer kortsiktiga. Personalen har samlats till sekretariatsmöte för gemensamma angelägenheter en förmiddag varje vecka. Följande personal har varit anställd (för var och en anges inom parentes vederbörandes huvudsakliga ansvarsområden):

Kajsa Ahlstrand, TD (forskare; internationella frågor, särskilt missiologi, ekumenik och religionsteologi)
Jonas Alwall, TK (forskningsassistent; religionssociologi, tjänstledig för doktorandstudier)
Per Block, TD, docent (forskare; 50 procent, sekulariseringsfrågor, bibelteologi)
Ingmar Brohed, TD, professor (forskningschef, kyrko- och teologihistoria)
Jonas Bromander, TK (forskningsassistent; vikarie för Alwall, religionssociologi, särskilt kyrkostatistik)
Ulla Eriksson, FK (adminstrativ sekreterare)
May-Inger Frischenfeldt (projektsekreterare 50 procent t.o.m. mitten av april 1996; redaktör för Tro & Tanke/Supplement)
Dag Hedin, TK (forskningsassistent; internationella frågor, religionsfilosofi, därutöver anslags- och budgetfrågor)
Evah Ignestam, FK (redaktör för Tro & Tanke)
Gun Lindberg, FK (50 procent projektsekreterare; Sveriges kyrkohistoria)
Gert Nilsson, TD, docent (forskare; etik och samhällsfrågor)
Margareta Skog, FM (forskningsassistent; religionssociologi)
Jørgen Straarup, TD, docent (forskare; religionssociologi)
Lennart Tegborg, TD, FM, docent (forskare, kyrkohistoria)
Gunhild Winqvist Hollman, TK (publikationssekreterare 60 procent, Tro & Tanke)

3.2 Verksamhet

Under året har allt större vikt lagts vid att till de olika forskarnas projekt knyta olika nätverk av andra forskare, nationellt, nordiskt och internationellt. Nedan lämnas en tematisk redogörelse för de större forskningsprojekt som pågått eller påbörjats under år 1996 samt vilka nätverk som varit knutna till dessa. Däremot redovisas inte i detalj förteckningar över artiklar, recensioner, deltagande i seminarier, konferenser och hållna föreläsningar av sekretariatets forskare. Dessa ingår normalt i uppgiften att informera om forskning.

Sekretariatets personal har i mycket stor utsträckning varit engagerad i olika projektgrupper i arbetet 1996 inför kyrkokansliets genomgripande omorganisation. I en del fall har detta bidragit till en temporärt nedsatt forskningsaktivitet. Detta kommer dock att uppvägas av en mer flexibel organisation och nya arbetssätt i framtiden.

Huvudresultatet av omorganisationen blir att Forskningssekretariatet från 1 januari 1997 ombenämns till Avdelningen för forskning. En ny tjänst som utvecklingssekreterare inrättas (Dag Hedin). Forskartjänster med inriktning på religionssociologi (Jonas Alwall, Margareta Skog och Jørgen Straarup), kyrko- och teologihistoria (Ingmar Brohed, Lennart Tegborg 35 procent), etik (Gert Nilsson) och internationella frågor (Kajsa Ahlstrand, Dag Hedin) bibehålls. Däremot saknas fortfarande en tjänst med inriktning på bibeltolkningsfrågor. Två halvtids projekttjänster för sekulariseringsfrågor samt för Sveriges kyrkohistoria fortsätter med tidsbegränsningar (Per Block och Gun Lindberg). Publiceringsverksamheten koncentreras till en redaktörstjänst (Evah Ignestam).

Forskningspotentialen har förstärkts genom att fil.dr Björn Ryman har förts till avdelningen med inriktning på modernhistoriska nordiska och internationella uppgifter. Till avdelningen har också förts kyrkokansliets gemensamma funktioner för bibliotek (bibliotekarie Ingeborg Jönsson) och arkiv (arkivarie Stefan Kardell och arkivassistent Bjørg Berg). Forskningschefen ingår i kyrkokansliets ledningsgrupp.

3.2.1 Religionssociologi

Projekt

Det av forskningsrådet initierade projektet om Konfirmationen i Svenska kyrkan har fortsatt under året. Det leds av Jørgen Straarup med biträde av Gunhild Winqvist Hollman. Två enkätundersökningar med konfirmander respektive konfirmandledare i ca 50 pastorat har genomförts. Rekrytering av forskare och specialister för analys av valda delar av konfirmationsproblematiken har genomförts med resultat att forskare Kajsa Ahlstrand, komminister Gert Andréen, konsulent Lisa-Gun Bernerstedt, komminister Maria Lennemyr, konsulent Marie Nordström, professor Per Erik Persson, stiftsadjunkt Cecilia Melder, stiftskonsulent Karin Nyström, professor Sven-Åke Selander, kyrkoherde Staffan Simonsson och gymnasieteolog Anders Sjöborg accepterat att bearbeta varsin aspekt av konfirmationsproblematiken.
Svenska kyrkans församlingsstatistik 1995 har samlats in, lagts in i forskningssekretariatets databas och analyserats. Det perspektiv som lagts på den kyrkliga aktiviteten i årets utgåva av Perspektiv på Svenska kyrkans statistik (Tro & Tanke 1996:6) har varit det kartografiska. Ett tiotal kartor har ritats upp och kommenterats. De kyrkliga aktivitetsområden som berörts har varit gudstjänstbesök, nattvardsbesök, dop, kyrkotillhörighet och musikverksamhet. Stifts- och riksuppgifter har gjorts tillgängliga via internet på adressen http://www.foark.umu.se/kyrkstat/
Diakonalt arbete. I samarbete med Församlingsnämnden fortsatte ett projekt om inventering av diakonalt arbete. I december ledde projektet till att instruktioner sändes ut till pastoraten om rapportering om två typer av (diakonal) församlingsverksamhet under 1997, besöksverksamhet och fältarbete.
Fria samfund. Genom flitigt nätverksarbete har kontakter upprätthållits med ekumeniska och mellankyrkliga organ liksom enstaka samfund och församlingar. Syftet med kontakterna är att hålla reda på hur utvecklingen ser ut i andra samfund än Svenska kyrkan, i synnerhet medlemsutvecklingen. Nätverket omfattar även internationella institutioner som IKON (Århus), RENNER (Århus/København), INFORM (London), CESNUR (Turin), ISAR (Santa Barbara, CA).
Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka. Under året har samarbetet med framtidsstudien fortsatt. Arbetet på en överenskommen bok om de senaste tio årens empiriska undersökningar för belysande av relationen folk–kyrka har fortsatt.
En folkrörelse med många röster. Ett samarbete med Sveriges Kyrkosångsförbund ligger till grund för Jonas Bromanders avhandlingsprojekt. En undersökningsrapport om sångarnas bakgrund och reaktioner har färdigställts och en yrkesrollsundersökning om kyrkomusikerna har börjat förberedas.
Psalmens ställning i nordbornas hjärtan. I ett nordiskt projekt finansierat av NOS-H har en volym med religionssociologiska perspektiv på psalmen hos de nordiska folken börjat skrivas. Jørgen Straarup är redaktör för volymen i vilken också medverkar professor emeritus Folke Bohlin (Lund), professor Pétur Pétursson (Reykjavík), docent Esko Ryökäs (Helsingfors), stasjonsprest Sverre Stai (Trondheim) och forskningschef Ole Gunnar Winsnes (Oslo).
Sekulariseringsprocessen i Sverige under efterkrigstiden. För detta projekt har Per Block varit halvtidsanställd under året. Det har bedrivits i nära samarbete med professorn i sociologi vid Lunds universitet Karl Erik Rosengren. De överväganden som ligger bakom detta projekt är att samhälls- och värderingsutvecklingen under 1950- och 1960-talen satt djupgående spår i utvecklingen också inom Svenska kyrkan, och att utvärderingar av detta förlopp är väsentliga även för tolkningen av nuläget. Den grundläggande frågan gäller vilka värderingsförändringar som förekommit i samhället samt vilka värderingskonflikter Svenska kyrkan därmed hamnat i. I förlängningen ligger också hur dessa konfliktfrågor skall hanteras.

Under året har denna problematik bearbetats teoretiskt och empiriskt främst utifrån dagspressmaterial. En omfattande forskningsrapport planeras att bli färdig sommaren 1997. Avsikten är därefter att projektet skall slutredovisas också i en mer kortfattad "populär" version.

Publikationer från Forskningssekretariatet

Kyrkoherdars arbetsvillkor, av Per Hansson (Tro & Tanke 1996:1)
Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1995, red. Jørgen Straarup (Tro & Tanke 1996:6)
Gudstjänst- och andaktsbesök i Stor-Stockholm ett veckoslut i november 1995, av Margareta Skog. Gudstjänst- och andaktsbesök i Jönköpings kommun ett veckoslut i november 1995 samt ett femårsperspektiv, av Göran Åberg. Antalet medlemmar i valda samfund 1975-1995, av Margareta Skog (Tro & Tanke/Supplement 1/1996)
Kyrkligt ledarskap inför 2000-talet - om prästens yrkesroll och religiöst ledarskap (Tro & Tanke/Supplement 2/1996)

3.2.2 Bibeltolkningsfrågor

Projekt

Sekretariatet har under 1996 saknat tjänst med inriktning på dessa frågor. Per Block har emellertid vid sidan av sitt exegetiska arbete vid Bibelkommissionen varit anställd halvtid på ett projekt inriktat i huvudsak mot religionssociologi och kulturforskningsfrågor (se ovan). Därutöver har han lett en forskargrupp som i sekretariatets regi långsiktigt arbetat med principfrågor om bibeltolkning. Det är en forskargrupp i huvudsak knuten till teologiska fakulteten i Uppsala, men under 1996 också i kontakt med teologer vid Lunds universitet. Gruppen har tidigare i Tro & Tanke publicerat fyra volymer Om tolkning. Den har under året arbetat vidare med ett exegetiskt-systematiskt teologiskt projekt om bibelsyn med titeln Bibeln som auktoritet. Detta arbete avslutas våren 1997. Avsikten är att resultatet skall publiceras i Tro & Tanke. Medverkande i detta projekt är docent Per Block, docent Anne-Louise Eriksson, professor Holsten Fagerberg, professor Lars Hartman, professor Eberhard Herrmann, professor Ragnar Holte, professor Werner Jeanrond, professor Anders Jeffner, professor René Kieffer och docent Inger Ljung.

Per Block har därtill medverkat i Rådets eget projekt Äktenskap och familj inför 2000-talet och i projektet Kristen tolkning av Gamla testamentet. Han har därutöver utnyttjats vid ett stort antal konferenser, seminarier och fortbildningskurser om bibeltolkningsfrågor.

På sikt kvarstår likväl problemet att det inte vid sekretariatet finns en tjänst med huvudsaklig inriktning på bibeltolkningsfrågor.

Publikationer från Forskningssekretariatet

Psaltarens tolkning och funktion (Tro & Tanke 1996:3)

3.2.3 Kyrko- och teologihistoria

Projekt

Under 1996 har arbetet fortsatt med verket Sveriges kyrkohistoria. Ett forskningsanslag om totalt 2,5 miljoner kronor från Samfundet Pro Fide et Christianismo har möjliggjort denna satsning på en ny svensk kyrkohistoria. Åtta volymer skall utkomma, den första 1998 och den sista 2002. Under året har ett antal seminarier hållits. Huvudansvarig för projektet är Lennart Tegborg biträdd av en redaktionsgrupp bestående av docent Oloph Bexell, Ingmar Brohed samt professor Harry Lenhammar. De externa forskningsmedlen har medgett halvtidsanställning av en projektsekreterare, Gun Lindberg.

Arbetet har under året koncentrerats till de tre första volymerna: 1. Missionstid och tidig medeltid (huvudförfattare docent Bertil Nilsson, Göteborg); 2. Hög- och senmedeltid (huvudförfattare docent Sven-Erik Pernler, Visby); 3. Reformationstiden (huvudförfattare professor Åke Andrén, Uppsala). Varje volym kommer att omfatta cirka 320 sidor, där huvudförfatttaren ansvarar för hälften av texten med en löpande framställning, och återstoden innehåller special- och fördjupningsartiklar. För de tre volymerna som detta år är under arbete är ett tjugotal forskare engagerade för specialartiklarna.

Förlagskontrakt är skrivet med Verbum Förlag AB, som utsett redaktör jämte bildredaktör. Redaktionsgruppen har tidigare fattat beslut om att ett kvinnovetenskapligt perspektiv skall genomföras konsekvent genom hela arbetet. För detta syfte har under 1996 förts en fortgående dialog med professorn i historia vid Örebro universitet Ann-Sofie Ohlander. Redaktionsgruppen har fortlöpande läst manuskriptprov till de tre första volymerna.

Som ett bidrag till Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka, som initierats av Svenska kyrkans centralstyrelse, har sekretariatet utgivit en skrift om folkkyrkobegreppet i svensk tradition under 1900-talet. Från sekretariatet har medverkat Kajsa Ahlstrand, Ingmar Brohed, Gert Nilsson och Lennart Tegborg. Därutöver har docent Oloph Bexell, doktorand Urban Claesson och kontraktsprost Dag Sandahl varit medförfattare med egna bidrag. Forskningschefen är ledamot av samordnings- och förberedelsegruppen för Folkkyrkoprojektet och adjungerad till sammanträdena med ledningsgruppen.

Sekretariatet har också gått in i ett nytt nordiskt forskningsprojekt med titeln Norden och Europa. Folkkyrka - nationell identitet - internationell nyorientering. De nordiska ländernas folkkyrkotradition i uppbrott. Det är knutet till de nordiska teologiska fakulteterna och har två miljoner kronor i forskningsanslag från Nordiska ministerrådet. Sekretariatet samordnar de svenska forskningsinsatserna. Projektet skall vara slutfört år 2000.

I anslutning till detta projekt har forskningsrådet ställt sig bakom anordnandet av ett tysk-nordiskt symposium i samarbete med Kirchliche Zeitgeschichte. Forskningsrådet har också varit medarrangör till en konferens kring Majoritets- och minoritetskyrkor i Bratislava. Detta är ett resultat av ett nätverksarbete med deltagare från Sverige, Österrike och Slovenien. Sekretariatet deltar vidare i Baltic University, ett nätverkssamarbete med ett stort deltagande från universitet, högskolor och andra institutioner kring Östersjön.

Publikationer från Forskningssekretariatet

Kyrkan - folket, red. Ingmar Brohed (Tro & Tanke 1996:8)
American Religious Influences in Sweden, red. Scott E Erickson (Tro & Tanke 1996:5)
Religionernas roll i krisen på Balkan - är försoning möjlig? (Tro & Tanke/Supplement 3/1996)

3.2.4 Teologi och etik

Projekt

Tyngdpunkten på verksamheten har under året legat på följande områden och projekt:
Äktenskap och familj inför 2000-talet. Detta projekt avser att belysa och analysera samlevnadens villkor och utformning i nutid och framtid utifrån ett teologiskt etiskt perspektiv. Särskilt studeras aktuella samlevnadsformer och deras relation till kristen tro. Vidare ställs frågan om kyrkans uppgift och ansvar för den rådande samlevnadsetiken.

Arbetet genomförs tillsammans med en projektgrupp bestående av familjerådgivare, präster m.fl. från Växjö, Lunds och Göteborgs stift. Flera seminarier har genomförts och material till en skrift håller på att växa fram. Ansvarig för projektet är Gert Nilsson. Gunhild Winqvist Hollman har tjänstgjort som projektsekreterare.

I anslutning till detta projekt har också sexual- och samlevnadsetiska frågor bearbetats. En temadag har hållits i Uppsala om Kyrkan och homosexualiteten, och i Oslo har en konsultation hållits i Nordiska ekumeniska rådets regi kring Homosexualiteten och kyrkans enhet.
Modern teologi. Detta projekt drivs tillsammans med Verbum. Det avser att studera och analysera perspektiv och perspektivskiften inom exegetisk och systematisk teologi i Sverige under 1900-talet. Särskilt studeras teologins möte med och förhållningssätt till modernitet och postmodernitet. Avslutningsvis ställs frågan vilka bidrag 1900-talets teologi kan ha att ge till framtiden. En författargrupp om cirka tio personer arbetar inom projektet.
Bioetik inklusive medicinsk etik. Arbetet innebär bevakning, uppföljning och bearbetning av aktuella frågor inom området. Bland annat har den nya transplantationslagen, som till sitt innehåll går emot Svenska kyrkans och frikyrkosamfundens remissvar, ställt kyrkan inför nya utmaningar. Frågan har bearbetats och ett antal föredrag i anslutning till ämnet har hållits av Gert Nilsson. Frågan om genetisk sekretess har likaledes varit aktuell och behandlats i olika remissvar. Vidare har frågan om de genmanipulerade livsmedlen aktualiserats inom sekretariatet liksom eutaniasifrågan genom initiativ från Statens Medicinsk-Etiska Råd.

De bioetiska frågorna bearbetas på olika sätt. En del av detta arbete sker i Arbetsgruppen för socialetik inom Sveriges Kristna Råd. Gert Nilsson är ordförande i denna arbetsgrupp. Denne ingår också som styrelseledamot i ett Nordiskt teologiskt nätverk för bioetik, huvudsakligen finansierat av Nordiska Forskningsakademien. En work-
shop rörande bioetiska frågor har arrangerats under året.
Socialetik. Välfärdens förändringar innebär värdeförskjutningar och får konsekvenser för kyrkornas och kristendomens roll för människosynen. Sekretariatet bearbetar dessa frågor främst inom Arbetsgruppen för socialetik inom Sveriges kristna råd. Arbetsformen är seminarier och föreläsningsverksamhet. Från sekretariatet är främst Gert Nilsson engagerad i detta arbete. Tillsammans med den Katolska teologiska akademin för socialetik i Warszawa har ett socialetiskt seminarium hållits i Linköping. Den nordiska socialetiska konferensen i Fredriksberg i Danmark aktualiserade frågor om lokalförsamlingarnas socialetiska ansvar.

Ingmar Brohed har under året ingått i referensgruppen för forskningsfrågor vid Diakonistiftelsen Samariterhemmet.

Gert Nilssons bok Kristendomens etiska utmaning, som utkom under året, är ett led i bearbetningen av kyrkans samhällsansvar.
Miljöetik. Dessa frågor har fått en ökad tyngd inom sekretariatets arbete. I samarbete med Skogs- och lantbruksakademien anordnades ett seminarium om djuretik, och ett fortsatt samarbete planeras. Sekretariatet har också ett samarbete i Skara stift inom projektet Den goda jorden under medverkan av bl.a. forskare från Lantbruksuniversitetet i Uppsala och Skara och från Iowauniversitetets institution för jord/ekologi.
Ny Social debatt. Tidskriften Social Debatt, som under trettiotre år utgavs av Svenska ekumeniska nämnden med Anne-Marie Thunberg som redaktör, avslutades i och med att nämnden upphörde. Inom serien Tro & Tanke har under året utkommit Ny Social Debatt med Gert Nilsson som redaktör.

Publikationer från Forskningssekretariatet

Sofia - den vishet vi förkunnar, av Ninna Edgardh Beckman (Tro & Tanke 1996:2)
Kristen kallelse, av Werner Jeanrond (Tro & Tanke 1996:4)
Ny Social Debatt, red. Gert Nilsson (Tro & Tanke 1996:7)
Heligt och profant - ekumenisk samsyn, av Catharina Segerbank (Tro & Tanke/Supplement 4/1996)

3.2.5 Internationella frågor, missiologi, religionsteologi och ekumenik

Kyrkornas världsråds världsmissionskonferens Called to One Hope: the Gospel in Diverse Cultures november - december 1996 i Salvador, Bahia, Brasilien var en av årets viktigaste händelser för det missionsteologiska arbetet. Kasja Ahlstrand och Birgitta Larsson var två av de svenska delegaterna, båda med ledaruppgifter vid konferensen. Två nordiska förberedelsekonsultationer hölls under året i Nordiska Ekumeniska Rådets regi. En europeisk förberedelsekonsultation anordnades av Europeiska kyrkokonferensen. I dessa konferenser deltog Kajsa Ahlstrand. I april deltog hon också i International Association of Mission Studies konferens i Buenos Aires.

Lutherska världsförbundets projekt Theological Perspectives on Other Faiths avslutades med en konsultation i Bangkok i juli 1996. Kajsa Ahlstrand har varit verksam i arbetsgruppen för hinduism och i slutdokumentets arbete med Christology, Healing and Salvation. Publikation: LWF Documentation 41/1997: Theological Perspectives on Other Faiths.

I Strasbourg hölls i augusti Societas Oecumenica konferens. Vid årsmötet valdes Kajsa Ahlstrand till sekreterare för sällskapet. Sekretariatet kommer därmed att förstärka kontakterna med europeiska ekumenikforskare från katolsk, ortodox och reformatorisk tradition.

Det internationella studieprojektet inom Lutherska världsförbundet om förvaltarskap (stewardship) har fortsatt under 1996 med lokala seminarier på församlingsnivå. Ett femtontal församlingar från Umeå i norr till Dalby i söder är engagerade. Tre internationella planeringsseminarier ägde rum i Genève där Lutherska världsförbundets avdelning för mission och utveckling har stått för den övergripande projektplaneringen. Dag Hedin, som har huvudansvar för den svenska delen av projektet, har även ingått i den internationella styrgruppen. I det svenska teamet ingår förutom Dag Hedin teol dr Anders Ruuth, professor Sven-Erik Brodd, personalchef Anna von Malmborg samt studentpräst Richard Marklund.

[Innehållsförteckning] [Skrivelser från SFRV:s styrelse]

Previous Page TOC Next Page