Årsrapport 1966 för projektet
Svenska kyrkan och islam

Härmed framläggs årsrapport avseende 1996 för det av SFRVs styrelse på ombudsmötets uppdrag beslutade Islamprojektet.

1 Projektledning

I ledningen för projektet står en projektgrupp bestående av:
Jan Henningsson, ordförande
Kajsa Ahlstrand, forskningssekretariatet
Kjell Jonasson, Svenska kyrkans mission
Leena Björstedt, Församlingsnämnden
Per Hansson, Stiftelsen Fjellstedtska skolan
Payandé Ahlbäck, projektledare

Under året har följande personer adjungerats till projektgruppens sammanträden:
Ingrid Eckerdal Wikström, tidskriften Hela Jorden
Jonas Alwall, medarbetare i enkätundersökning

Från och med den 1 mars 1996 är Payandé Ahlbäck anställd (under året på 80 procent) för att leda detta projekt.

Under året har projektgruppen haft sex sammanträden, alla i Uppsala. Den 10 juni 1996 fastställdes projektgruppens arbetsplan. Av denna framgår projektets bakgrund och syfte.

2 Muslimer i Sverige

Kulturdepartementet skrev 1994 i sitt svar till Europarådets projektgrupp Group of Consultants on Religious and Cultural Aspects of Equality of Opportunities for Immigrants att det finns 150 000 muslimer i Sverige. Muslimerna själva anger siffran 200 000-250 000 som är bosatta i Sverige. I fråga om muslimer rör det sig om människor som kommer från olika världsdelar, olika länder och därmed också olika kulturell, social och politisk-ideologisk bakgrund

Spridningen av gruppen över hela landet innebär att församlingsverksamma i alla stift i sitt dagliga värv kommer i kontakt med muslimer.

Av SCBs befolkningsstatistik 1995:3 (folkmängden efter kön, ålder, medborgarskap m.m.) framgår att samtliga 25 län i Sverige har medborgare från länder som betraktas som muslimska. En närmare undersökning, där kriteriet för att betraktas som en kommun med muslimsk befolkning, är att det finns människor från minst två muslimska länder, visar att antalet kommuner som ej helt fyller kriterierna bara uppgår till 17 av total 288 (SCB, Årsbok för Sveriges kommuner) i landet. Av dessa 17 kommuner har sju enbart bosatta från Bosnien, fem kommuner enbart muslimer från Turkiet och en kommun enbart muslimer från Iran i sin befolkning.

I sin årsbok från 1995 redovisar Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, att antalet betjänade muslimer uppgår till 68 000.

Konsekvensen av det redovisade blir att samtliga stift i Sverige har befolkning som har sina rötter i ett muslimskt land. Eftersom antalet kommuner som inte har befolkning från något muslimskt land alls är så begränsat, kan man med stor sannolikhet hävda att praktiskt taget alla Svenska kyrkans församlingar möter muslimer i sitt dagliga arbete.

3 Projektets syfte och målsättning

Mötet med muslimer ställer Svenska kyrkan inför en rad utmaningar: teologiska, pastorala och sociala. Bilden kompliceras av att muslimerna i Sverige har skiftande kulturell och språklig bakgrund. Behovet av information och fortbildning inom Svenska kyrkan är därför stort. Med ca 68 000 betjänade medlemmar (ur en grupp om ca 200 000 etniska muslimer) utgör de tre muslimska riksförbunden det största icke-kristna samfundet i vårt land.

Kunskapsutveckling är huvudmålsättningen med detta projekt. Ökad kunskap om islams lära och muslimers folkfromhet och kultur mot bakgrund av förhållanden i de länder, varifrån muslimska invandrare och flyktingar kommit hit, t.ex. arabvärlden, Iran och Somalia, Indien och Indonesien. Hit hör också kunskap om olika "undergrupper" inom de etniska huvudgrupperna, t.ex. shi'a och sunna.

4 Prioriterade arbetsområden

Projektet har under året 1996 prioriterat fyra arbetsområden:

1. Utbildning och seminarier om islam

2. Produktion av material om islam för församlingarnas behov

3. Arbete med stift och församlingar som har konvertiter

4. Enkät till pastorat och missionsombuden

5 Utbildningsfrågor

I samarbete med stiften har seminarier ordnats kring mötet med muslimer i samarbete med stiften. Stockholms stift hade riktade seminarier, där också muslimska församlingar var aktiva. Västerås, Göteborgs och Linköpings stift hade seminarier om ämnet islam.

Dessutom har seminarier och utbildningar organiserats via Svenska kyrkans mission, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS), Svenska Kyrkans Unga och Församlingsnämnden.

När det gäller riksorganisationerna var seminarierna främst riktade till deras ombud som brukar ha återkommande samlingar.

I samarbete med Fjellstedtska skolan ordnades ett tre dagars seminarium om islam i Uppsala. Deltagarna kom från hela landet. I samarbete med Lunds missionssällskap inbjöds till en dags seminarium och över 300 personer, huvudsakligen lärare, anmälde sig. Detta föranledde att seminariet den 23 november dubblerades och ett seminarium är planerat till april 1997. Seminarieledarna som i stort sett bestod av religionslärare, poängterade det stora behov av kunskap om islam inom den numera mångkulturellt präglade skolan.

Seminarierna var i första hand riktade till församlingspräster och i andra hand mot det aktiva kyrkfolket i stift och församlingar, både anställda och förtroendevalda och de som på olika sätt deltar i kyrkans liv. Till de senare grupperna hör de som arbetar i söndagsskolan, med konfirmandarbete, på öppna förskolor och dagis, inte att förglömma de medarbetare som är engagerade inom arbetet med flyktingmottagningar.

Bland kyrkfolket, inte minst hos lärare i den obligatoriska skolan och vårdpersonal, finns en mängd värdefull kunskap om kultur- och värderingskonflikter i mötet med muslimer att ta tillvara. I detta sammanhang står de förtroendevalda i olika kyrkliga uppdrag för en väsentlig del av kyrkans verksamhet värd att få mer uppmärksamhet i utbildnings- och fortbildningssammanhang.

6 Materialproduktion

På grund av det intensiva arbetet med seminariet kunde materialproduktionen endast planeras och förberedas. Genom resursförstärkning inom projektet kommer denna planering nu att kunna bli verklighet. Följande material är på väg att utarbetas:

En bearbetad upplaga av boken Tro möter Tro utges av Verbum i april 1997, vilket innebär att vi tillgodoser en önskan från många håll i landet.

I maj 1997 kommer Mitt i församlingen att ges ut som ett temanummer om islam och mötet med muslimer. Detta är resultatet av samarbete med SKS på riksplanet, redaktionen för Mitt i församlingen och projektet. En folder om islamprojektet är under tryckning.

Vidare skall en handbok om att undervisa konvertiter produceras under hösten 1997.

Boken är av strategisk betydelse, då enkätsvaren visar att det rör sig om en stor grupp som konverterar till Svenska kyrkan.

Vidare planeras en bok om de religiösa och nationella festerna inom islam och kristendom och om svenska seder och bruk.

Teologiska kommittén har genom sin sekreterare påbörjat ett arbete som med tiden skall resultera i ett dokument om mötet med muslimer.

7 Konvertitfrågorna

Konvertitfrågan blev akut då Sverige bestämde sig för att ej bevilja asyl till iranska och irakiska konvertiter. Upprinnelsen till denna förändrade praxis var att en delegation med chefen för utlänningsnämnden i spetsen besökte Iran och vid återkomsten till Sverige deklarerade att Iran är ett säkert land att skicka tillbaka konvertiter till. Sveriges Kristna Råd, Svenska Missionsförbundets generalkonferens och Broderskapsrörelsens kongress har antagit uttalanden som uppmanar regeringen att återgå till den praxis som tillämpades före januari 1996. Fler och fler konvertitärenden har hamnat på projektets bord.

8 Enkäten till pastoraten och missionsombuden

Enkätens primära uppgift var att kartlägga fyra huvudområden som var viktiga för planeringen av projektets fortsatta arbete:

1. Att kartlägga den sociala verklighet som pastoraten befinner sig i.

2. Att kartlägga Svenska kyrkans kontaktnät med muslimska invånare i pastoraten. En sådan kontaktyta kan bli skönjbar genom pastoratens dialogarbete och utbildning.

3. Kartlägga utbildningsbehoven och inriktningen för eventuellt önskad fortbildning.

4. Den avslutande frågan gav möjlighet till reflektioner kring attityderna vad gäller mötet med muslimer.

Enkätrapporten blev klar i februari 1997.

Kontaktytan med muslimer är betydande. Här bör finnas förutsättningar för en grundläggande religionsdialog på pastoral nivå. Interreligiösa äktenskap, där ena parten är muslim, är vanliga. Fenomenet är vanligare i de större pastoraten men förekommer också i de mindre. Kontakterna sker också via förrättningar, själavårdsärenden och ärenden av annan pastoral karaktär.

Vi kan konstatera att intresset för ökad kunskap om islam är påfallande stort också i de små pastoraten.

9 Samverkan med andra organisationer

Projektet har arbetat i nära kontakt med stiften och församlingarna i Svenska kyrkan. Många organisationer och institutioner har en gedigen kunskap om islam. Genom lång tids arbete besitter man stor erfarenhet av de frågor som är grundläggande för vår samexistens och möte med islam och muslimer.

Till dessa hör Svenska kyrkans mission som av naturliga skäl förfogar över en källa av kunskap och erfarenheter. SKS är en viktig samarbetspartner i fråga om utbildningsarbete i seminarier, studiedagar och studiecirkelform. Också där finns samlad erfarenhet att arbeta med.

Till dem som borde involveras mer i projektarbetet hör Svenska Kyrkans Information, Församlingsnämnden, Teologiska kommittén, Kyrkans Tidning och Fjellstedtska skolan. Forskningssekretariatet spelar en nyckelroll i kartläggningen av behovsprofilen och analys av material som skall föra till en rätt satsning i de frågor som är projektets arbetsfält.

Det har varit möjligt att anordna seminarier i Malmö genom ett intensivt samarbete med Lunds missionssällskap. Projektet har också fått exceptionella förmåner när det gäller annonseringen av projektets verksamhet i tidskriften Hela Jorden.

Utan den generositet som projektet har mött hos olika samarbetspartner skulle en stor del av insatserna inte kunnat förverkligas.

10 Avslutning

Jag upplever mitt arbete i projektet som ytterst stimulerande. Kontakten med Svenska kyrkan som arbetsgivare, efter 20 år inom den offentliga sektorn, har varit uppmuntrande. Jag upplever också att detta arbete är av vital betydelse för Svenska kyrkan och dess verksamhet. Erfarenheterna och den kunskap som projektet får av församlingsarbete i en öppen kyrka kommer att kunna bli vägledande för framtiden.

Uppsala i mars 1997

Payandé Ahlbäck

projektledare