Motion till ombudsmötet

1997:516

av Britta Olinder
om kyrkans vilja och möjligheter att nå skolungdom

Svenska ungdomar vet chockerande lite om kristendom. Vad gör kyrkan åt det?

Sökandet efter andliga värden är mer påtagliga än tidigare. Hur möter kyrkan det? Skolan är i dag – tack vare våra invandrares förhållningssätt till religion? – mycket öppnare för vad kyrkan har att erbjuda. Hur tar kyrkan vara på det?

Vad som mer och mer efterlyses i samband med samhälleliga problem är bristen på gemensamma värderingar, oförmågan att leva sig in i en annan människas situation. Hur tacklar kyrkan det? Skolan kan ge teoretisk kompetens, i någon mån social kompetens, i vissa fall yrkeskompetens, men vem ger skolungdomarna livstolkningskompetens?

Kyrkan går mot förändrade relationer till staten. Det innebär ett större ansvar för kyrkan att aktivt gripa in och ta ansvar utan att vänta på eller förlita sig på statens stöd, t.ex. att genom lag och förordning få fler kristendomstimmar. Kyrkan måste finna nya vägar och göra kraftiga satsningar på det som är väsentligt.

På många håll finns säkert goda initiativ och ett givande samarbete med skolor. Skolkyrkan gör fina insatser. Men på de flesta håll trampar vi vidare i vår rutin och skulle behöva mönster, modeller för hur församlingarna kan tillföra skolorna kunskap, erfarenheter och människor som lyssnar och är bollplank för ungdomarna. Församlingarnas ansvar för skolorna är en central punkt. Hur värderar man arbetet i skolorna och vilka resurser är man beredd att släppa till i fråga om tid och kompetenta kyrkoarbetare?

Med den struktur och organisation vi har i samhället kan samverkan mellan flera församlingar behövas för arbetet med skolungdomar. På alla nivåer finns utrymme för utbyte av erfarenheter, av idéer och tips.

I stiften tar man särskilt ansvar för sjukhus, regementen, fängelser och det finskspråkiga arbetet – men inte för skolan och ungdomsarbetet!! Utan aktivt arbete bland skolbarn och ungdomar finns ingen framtid för kyrkan. Här behövs brinnande engagemang och handlingskraft. Här behövs också god kompetens, inte minst skickliga teologer som bearbetar sådant som ungdomars gudsförhållande.

Mot denna bakgrund hemställs

att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär åtgärder för att uppmuntra och påskynda arbetet med att revidera riktlinjer för Svenska kyrkans skolarbete med beaktande av de frågor och synpunkter som här framkommit.

Göteborg den 19 juni 1997

Britta Olinder