Utbildningsutskottets betänkande

1997:502

Stipendiefonder för kompetensutveckling

Till utskottet har hänvisats Omot 1997:514 av Tomas Forsner

I motionen hemställs

att ombudsmötet begär att Stiftelsestyrelsen utreder frågan om framtida ekonomisering och samordning av kompetensutvecklingen för kyrkans anställda

Motionen

I motionen påtalas behovet av en fortlöpande kompetensutveckling för Svenska kyrkans personal och motionären konstaterar att insikten om dessa behov finns men däremot är inte finansieringen av en sådan verksamhet ordnad, speciellt inte när det gäller längre satsningar.

Motionären hävdar att kostnaderna för kompetensutveckling borde kunna fördelas och utjämnas genom att t.ex. avsätta centrala medel i någon form av utbildningsfonder varifrån församlingar eller enskilda kan anhålla om stipendier för att uppnå en större likställdhet trots arbetsgivarnas skiftande ekonomiska förutsättningar eller beredvillighet att betala. Motionären menar att detta bör utredas innan de förändrade relationerna med staten träder i kraft.

Bakgrund

I Svenska kyrkan finns idag ungefär 24 000 anställda av vilka det övervägande antalet har kyrkokommunala anställningsvillkor. Prästerna har statligt reglerade anställningsvillkor och biskoparna är statligt anställda. I den kyrkoordning som kommer att antas av kyrkomötet i maj 1999 blir det klart vilken eller vilka kyrkliga nivåer som ska bära arbetsgivaransvaret framöver.

Relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras på arbetsmarknaden genom lagar och kollektivavtal. Inom den statliga sektorn finns därutöver en reglering genom föreskrifter som arbetsgivaren ensidigt utfärdar. I kyrkolagen återfinner man särskilda bestämmelser angående biskops- och prästtjänsterna. Förmånerna för dem som innehar prästtjänster är statligt reglerade.

Personalpolitiskt utvecklingsavtal

Pastoratsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, företräder arbetsgivarparten i församlingar och pastorat. Ett personalpolitiskt utvecklingsavtal som omfattar alla anställda inom Svenska kyrkan har tecknats under 1997 mellan Pastoratsförbundet och de arbetstagarorganisationer som under avtalsperioden har medlemmar hos kyrklig arbetsgivare. I detta betonas vikten av att arbetgivaren i större utsträckning än tidigare förutsätts avsätta resurser för personalens kompetensutveckling p.g.a. utvecklingen på arbetsmarknaden som helhet. Det framgår också av avtalet att alla anställda i kyrkan bör ha rätt till personalutveckling under i genomsnitt fem dagar per år och att kyrkokommunerna därför bör göra en bedömning av vilka kostnader detta kan medföra. Personalutvecklingssamtal bör årligen genomföras med alla anställda och utifrån dessa kan en utvecklingsplanering ske.

Kompetensutveckling

I Svenska kyrkans utredning 1994:3 angående behov och prioriteringar av befattningar och verksamhet i församlingar idag och i framtiden, baserad på en undersökning om föreställningar hos kyrkoherden och pastoratskyrkorådets ordförande, framgår det att behovet av kompletterande utbildning är stort bland de anställda allt efter församlingens behov och utveckling. De olika typerna av utbildningsbehov som finns stämmer väl in i den kategorisering av fortbildningsinsatser som utarbetats av utbildningsnämnden i samverkan med stiftens utbildningsansvariga och som utförligt redovisats i Utbildningsnämndens skrivelse 1990 om kompetensutveckling:

• Uppgiftsbestämd fortbildning ges till anställd för att denne skall vidmakthålla och komplettera kunskap och förmågan att uppehålla en befattning, vidare för att öka den anställdes förutsättningar att kunna möta förändringar i verksamheten.

• Fördjupad fortbildning utgår från behov inom ett bestämt arbetsområde som bedöms angeläget, en fördjupning av den grundutbildning som gäller befattningen och som vederbörande redan har.

• Kompletteringsutbildning är den utbildning som ges till anställda som innehar tjänst i Svenska kyrkan, men helt eller delvis saknar den fastställda behörigheten för den befattning vederbörande innehar.

• Befattningsutbildning (vidareutbildning) är utbildning vars syfte är att skickliggöra den enskilde i helt eller delvis ny befattning samt ge möjlighet till bearbetning av den nya yrkesrollen befattningen medför.

• Kompetensutveckling har två perspektiv, dels ett individuellt – den enskildes personliga växt i samspelet med andra medarbetare (personalutveckling), dels ett helhetsperspektiv som inbegriper kyrkans behov av att tillvarata och utveckla medarbetarnas kompetens (arbetslagsutveckling, verksamhetsutveckling).

Kompetensutveckling är att betrakta som ett samlingsnamn för ovan nämnda begrepp.

Stiftens ansvar

Sedan den nuvarande stiftsorganisationen tillkom 1989 har stiftsamfälligheterna enligt lag haft såsom ett av sina arbetsområden att främja församlingslivets utveckling inom stiftet, här ingår kompetensutveckling av församlingsmedarbetare. År 1990 betonade ombudsmötet att stiften i samverkan med pastoraten har ett huvudansvar för den enskildes och arbetslagets kompetensutveckling. Den kursverksamhet som äger rum genom de kyrkliga nämndernas initiativ är huvudsakligen av pilotkaraktär eller när efterfrågan för viss kurs fordrar ett större rekryteringsområde.

I Svenska kyrkans utredning 1995:10 angående Svenska kyrkans utbildningsorganisation rekommenderas att Pastoratsförbundets stiftsförbund tillsammans med stiftssamfälligheterna söker utökade samarbetsformer i sitt gemensamma ansvar att utbilda och fortbilda anställda och förtroendevalda. I utredningen framförs också ett förslag om att samarbetet mellan Pastoratsförbundet och SFRVs styrelse skall intensifieras.

Strukturbidragen

Sedan riksdagen i december 1996 beslutat om det nya utjämningssystemet står det klart att SFRVs styrelse får använda strukturbidragen på ett friare sätt, dessutom har fördelningen av bidragen förenklats. SFRVs styrelse anser därför att detaljbidrag utöver den anvisade ramen som t.ex. bidrag till pastoraten för merkostnad i samband med prästs tjänstledighet vid studier, som varit uppe vid tidigare års ombudsmöten, är en fråga mellan stiftssamfällighet och pastorat.

I statens offentliga utredning, 1997:44 angående Svenska kyrkans personal betonas det att:

- för att Svenska kyrkan skall kunna behålla och förbättra kvaliteten i verksamheten krävs att arbetsgivarna inom Svenska kyrkan satsar resurser på kompetensutveckling

- eftersom hela Svenska kyrkan har en gemensam lära är det naturligt att någon slags samordning eftersträvas beträffande kompetensutveckling.

Kyrka-stat utredningen

I direktiven för det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och Staten, 1995, framgår det i avsnittet som rör personalfrågor att personalfrågorna måste bearbetas i hög grad i utredningsarbetet och att detta bör ske i nära samverkan med Pastoratsförbundet. En tydlig utgångspunkt för utredningsarbetet är att samtliga kyrkligt anställda skall omfattas av samma anställningsvillkor och med samma arbetsgivare inom trossamfundet Svenska kyrkan och att dagens i många stycken oklara arbetsgivarfunktion för prästerna ska ersättas med klara och entydiga bestämmelser.

Utskottet

En genomtänkt och regelbunden kompetensutveckling av kyrkans personal är inte bara en omsorg om personalen utan är ofta en förutsättning för att kunna möta de förändringar som sker i samhället som helhet och de skiftande utmaningar kyrkan står inför.

Utskottet är väl medvetet om de skiftande villkor som råder bland kyrkans anställda, både olikheter mellan de olika yrkeskategorierna och skillnader mellan de olika församlingarna. Detta gäller inte minst i frågan om kompetensutveckling.

I samband med anställning av personal borde det vara en självklarhet att resurser även tillsätts för kompetensutveckling. Besluten om hur dessa resurser sedan skall fördelas bör fattas så nära verksamheten som möjligt där en behovsinventering lättast görs. Men det är av stor vikt att de olika yrkesgrupperna omfattas av samma fömåner.

Utskottet konstaterar att Utbildningsnämnden erbjuder frikostiga stipendier till dem som studerar vid de kyrkliga profilutbildningarna trots att dessa studier är studiemedelsberättigade, medan de som yrkesarbetat ett antal år och behöver utveckla sin kompetens i många fall får stå för utbildningskostnaden själva.

Ansvaret för att stimulera till och erbjuda kompetensutveckling ligger i stora delar på stiftssamfälligheten. En regelbunden översyn och en kontinuerlig utveckling av verksamhetsområdet är nödvändig.

Frågan om kompetensutveckling för kyrkans anställda är något som bör behandlas grundligt i den kyrkliga utredningen med anledning av de förändrade relationerna mellan kyrkan och staten.

Hemställan

Utskottet hemställer att ombudsmötet med anledning av Omot 1997:514 begär att SFRVs styrelse utreder frågan om kompetensutveckling för kyrkans anställda i enlighet med vad utskottet anfört.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Inga Mårtensson

Marie Nordström

Närvarande: Inga Mårtensson, ordf., Solveig Eriksson, Bengt Nilsson, Vanja Björsson, Ingrid Emanuelson, Ingemar Ullén, Göran Wahlström, Monika Sandström, Lisbet Båtfelt, Sven Janson, Gunnar Strömbäck, Eva Thuresson, Kerstin Wikman, Lena Petersson och Monica Karlsson

Biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggningar