Utbildningsutskottets betänkande

1997:501

Samverkan mellan profilutbildningarna

Till utskottet har hänvisats motion OMot 1997:504 av Lennart Raswill.

I motionen hemställs

1. att resurser från utbildningsnämnden tillförs de olika skolorna så att samverkan kan stimuleras

2. att en översyn och utvärdering av samverkan genomförs.

Motionen

I motionen beskrivs erfarenheter från samverkan mellan de kyrkliga profilutbildningarna och motionären beskriver tre orsaker till att olika moment i samverkansutbildningen inte kunnat fullföljas eller inte gett förväntat resultat.

De tre problem som beskrivs är,

• för det första uppläggningen av de s.k. samverkansdagarna,

• för det andra den ekonomiska aspekten, som medfört att en skola uteblivit från samverkan, och

• för det tredje att de studerande, som är tillsammans under samverkanspraktiken, befinner sig i olika skeden i sina respektive utbildningar.

Bakgrund

I och med att Svenska kyrkan övertog ansvaret för den praktiska prästutbildningen och Pastoralinstituten i Lund och Uppsala startade sin verksamhet 1980, har begreppet samverkan funnits som en del av utbildningen. Under många år var "samverkansveckan" ett välkänt begrepp inom de kyrkliga utbildningarna.

Den av ombudsmötet beslutade utbildningsreformen, StSkr 1990:13, anger samverkan mellan de olika yrkesutbildningarna som ett viktigt mål, och momentet samverkan har i enlighet därmed under senare år fått en allt större plats i alla de fyra profilutbildningarna.

Samverkansmomentet kan beskrivas i de tre olika delar som motionären nämner;

1. samverkansdagarna, som ersatt den tidigare samverkansveckan, då alla studerande vid samtliga profilutbildningar inom den södra resp. den norra regionen möts under två–tre dagar,

2. bilaterala samverkansutbildningar, då två eller tre skolor med olika profilutbildning har gemensamma utbildningsdagar kring ett tema som finns i de båda skolornas ordinarie utbildningsplan, samt

3. samverkanspraktiken, då studerande från de olika profilutbildningarna tillsammans gör praktik i sina stift.

Uppläggningen av samverkansdagarna har under årens lopp varierat kraftigt. Det har förekommit allt från helt och hållet processinriktade dagar till storsamlingar med föreläsningar i centrum.

De olika samverkansmomenten är alla förknippade med extra kostnader jämfört med övriga delar av utbildningarna.

Utbildningsnämnden har budgeterat 600 000 kronor för samverkan under 1997. Med detta anslag bär Utbildningsnämnden kostnaderna för de studerandes resor under samverkanspraktiken (en resa till och från praktikförsamlingen), samt en del av resekostnaderna vid samverkansdagarna.

Skolorna ansvarar för alla kostnader i samband med bilateral samverkan. Vid samverkansdagarna bär skolorna logikostnaderna och de resekostnader som går utöver Utbildningsnämndens bidrag. Kostnaderna för logi är generellt stora eftersom studerandeantalet kräver lösningar för kost och logi som fungerar för ett par hundra personer samtidigt. För vistelsen under samverkansdagarna får de studerande ett bidrag till matkostnaden, eftersom de inte har möjlighet att själva välja sin mathållning där.

De ekonomiska ramarna för skolorna, anslag resp. bidrag från Utbildningsnämnden har, i likhet med övrig SFRV-verksamhet, påverkats av den åtstramning som kännetecknat de senaste åren. I praktiken har det inneburit att ekonomin för denna del av verksamheten har urholkats med åren.

En utvärdering av utbildningsreformen har påbörjats och slutredovisningen av den är planerad till våren 1998.

Utskottet

Utskottet poängterar att momentet samverkan, som fått en tydligare plats i de kyrkliga profilutbildningarna genom beslutet om utbildningsreformen (StSkr 1990:13), är av grundläggande betydelse som en del av förberedelsen för de församlingsvårdande tjänsterna.

För att livet i en församling skall kunna fungera, som ett gott exempel på den kristna gemenskap vi strävar efter, krävs att den anställde har en kompetens som också innefattar förmågan att fungera som en del i ett arbetslag. Samverkansmomentet i profilutbildningarna löser inte alla problem, men gör att erfarenheter och möjligheter till personlig bearbetning av sådana frågeställningar finns med som ett viktigt stråk i utbildningarna.

Med hänvisning till den utvärdering av utbildningsreformen som nu genomförs vill utskottet i nuläget inte föreslå några större förändringar. Innan ett beslut om ekonomisk förstärkning till verksamheten kan övervägas måste syftet med en sådan vara tydligt formulerad, t.ex. utifrån det resultat som framkommit genom utvärderingen. Utskottet anser det angeläget med en tydlig målformulering för momentet samverkan i de kyrkliga profilutbildningarna.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

att ombudsmötet avslår motion OMot 1997:504.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Inga Mårtensson

Lena Bohman

Närvarande: Inga Mårtensson, ordförande, Bengt Nilsson, Vanja Björsson, Ingrid Emanuelson, Ingmar Ullén, Göran Wahlström, Monika Sandström, Solveig Eriksson, Lisbet Båfelt, Sven Janson, Gunnar Strömbäck, Eva Thuresson, Kerstin Wikman, Lena Petersson och Monica Karlsson.

Biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggningar.