Kulturutskottets betänkande

1997:502

Fler kyrkoårsanknutna gudstjänster i radio och TV

Till utskottet har hänvisats OMot 1997:506 av Anders Jarlert om fler kyrkoårsanknutna gudstjänster i radio och TV.

I motionen hemställs

att ombudsmötet begär att Stiftelsestyrelsen på lämpligt sätt hos Sveriges Television och Sveriges Radio begär en tydligare kyrkoårsprofilering i gudstjänstutbudet.

Motionen

Motionären nämner motioner till ombudsmötet 1991 och 1994, som aktualiserade behovet av söndagliga gudstjänster i TV och konstaterar att de TV-sända gudstjänsterna ännu ej har blivit söndagliga. Däremot har de blivit allt mindre kyrkoårsanknutna, vilket motionären beklagar, eftersom kyrkoårets skiftningar ger struktur och perspektiv på både gudstjänst, tro och vardagsliv. Motionären menar att med god vilja och planering kan såväl enkla och intima gudstjänster som stora evenemang ges tydlig kyrkoårsprägel. Motionären nämner också att varken radio eller TV sände någon gudstjänst på Kristi Himmelsfärds dag i år.

Bakgrund

Frågan om söndagliga gudstjänster, liksom en rad andra frågor, har därefter diskuterats vid kontakter mellan kyrkokansliets avdelning för Information och Insamling (tidigare Svenska Kyrkans Information) och Sveriges Television, främst den religionsprogramansvarige Bengt Bergius. Denne finns vid SVT i Umeå, det distrikt som ansvarar för SVT2s program kring religion och livsfrågor.

I fråga om söndagsgudstjänster kan nämnas att frekvensen ökat sedan 1994, då man av ekonomiska skäl tvangs göra uppehåll under drygt två sommarmånader. 1996 sändes TV-gudstjänster varannan söndag och i år, 1997, har SVT sänt gudstjänst varje söndag.

Av årets TV-gudstjänster är ca 80 procent direktsända, tio procent är bandade förstagångssändningar och tio procent repriser. Till detta kommer att söndagsgudstjänsterna repriseras på måndagar. Totalt sänds i år 62 helgdagsgudstjänster. Att, som motionären nämner, ingen gudstjänst sändes på Kristi Himmelsfärds dag, var en följd av praktiska svårigheter och något som SVT beklagar.

Utöver gudstjänster, till vilka också kan räknas helgmålsböner varje vecka, kommer som bekant andra TV-program om religion och livsfrågor.

Även om SVT förhoppningsvis kan utveckla sina gudstjänstsändningar ytterligare i olika avseenden, så torde svenska tittare vara bättre lottade än t.ex. tittarna i de grannländer, där kyrka och religion anses ha en bättre förankring hos befolkningen i stort än i Sverige. Finsk public-service-TV (YLE) förmår t.ex. bara sända 15 gudstjänster per år på finska och tio på svenska.

Att SVTs söndagsgudstjänster inte blivit färre beror i hög grad på att religions-TV fått behålla sina ekonomiska resurser, trots den nedskärning som drabbat SVT-kanalerna totalt.

Motionären konstaterar att SVTs gudstjänster har blivit allt mindre kyrkoårsanknutna. Bengt Bergius på SVT i Umeå ställer sig dock tveksam till den beskrivningen. Det är hans ambition att upprätthålla just denna kyrkoårsanknytning, och han konstaterar också att frikyrkoförsamlingarna numera blir allt mer benägna att använda de kyrkoårsanknutna texterna när de är värdar för TV-gudstjänsterna. Möjligen kunde kritiken ha mera fog för sig för ett par år sedan, då vissa förändringar prövades.

Vid vissa tillfällen måste dock SVT sätta kyrkoårsanknytningen i andra hand. Det gäller t.ex. om man sänder en bandad gudstjänst från Lutherska Världsförbundets möte i Hongkong eller en bandad gudstjänst från tusenårsjubileet i Trondheim, som man gjorde nyligen. Det kan också någon enstaka gång förekomma att man sänder gudstjänster i repris, där innehållet i övrigt känns så bra att man kan acceptera att texterna inte stämmer med kyrkoåret.

Om en direktsänd gudstjänst från en församling avviker från kyrkoårets textangivelser, beror det oftast på att SVT tar hänsyn till vad värdförsamlingen själv önskar. Men principen för SVT är ändå att så långt möjligt använda kyrkoårets texter.

Oavsett vilka aspekter som kan finnas på hur väl SVT-gudstjänsterna anknyter till kyrkoåret, så skulle ändå Svenska kyrkan kunna tänkas försöka inspirera både SVT och andra massmedier till insatser för de värden motionären beskriver ("kyrkoåret är en värdefull gåva /.../ som ger struktur och perspektiv på både gudstjänst, tro och vardagsliv").

När det gäller hur flitigt svenska folket tittar på gudstjänster i TV konstaterar SVT att siffrorna varit stabila de senaste tre åren (sedan en ny mätmetod infördes). Mellan 1,5 och 2 procent av svenska folket tittar på söndagsgudstjänst i TV. Det innebär ca 125 000 tittare en normal söndagsgudstjänst. Reprisen på måndagen ses av mellan 30 000 och 50 000. Om man räknar ihop tittarna över ett år har TV-kyrkan faktiskt fått något fler besökare genom åren, vilket beror på att sändningarna har blivit flera. Under 1996 sågs SVTs söndagsgudstjänster av 7,5 miljoner tittare, ungefär samma siffra som för besöken i Svenska kyrkans söndagsgudstjänster. Samtidigt har SVTs helgmålsbön ungefär en halv miljon tittare varje lördag - sammanlagt under ett år ca 25 miljoner tittare.

En aspekt på SVTs gudstjänstsändningar, som kyrkokansliets informationsavdelning ofta har fört till torgs, är att SVT och Sveriges Radios religionsprogramansvariga borde försöka samplanera till nytta för olika smakriktningar. Sveriges Radio sänder ju också förmiddagsgudstjänst varje "röd dag" med lyssnarsiffror som ligger lika med eller strax över TVs tittarsiffror.

Utskottet

Utskottet noterar med tillfredsställelse SVTs ambition att följa kyrkoåret, samt att SVTs ekonomiska nedskärning inte har drabbat religions-TV. De TV-sända gudstjänsterna har därför inte minskat till antalet Det är också positivt att det ekumeniska perspektivet synliggöres genom att andra kyrkor och samfund än Svenska kyrkan är värdar för TV-gudstjänsterna, även om alla samfund inte följer kyrkoårets växlingar. Utskottet noterar även att Svenska kyrkan för närvarande har en relativt gynnsam position i SVT/SRs kanaler.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

att ombudsmötet avslår motion 1997:506.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På kulturutskottets vägnar

Anders Reinholdsson

Anita Hamlund

Närvarande: Anders Reinholdsson, ordförande, Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Curt Carlsson, Monica Köpsén, Bo Norrgård, Börje Finnstedt, Ethel Florén-Winther, Ragnar Jansson, Inga-Lis Moberg, Iwan Andersson, Margareta Wachtmeister, Christina Molander, Helena Tengstrand och Kerstin Zetterberg.

Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.