Kulturutskottets betänkande

1997:501

Vidgade möjligheter till inomkyrklig debatt

Till utskottet har hänvisats OMot 1997:505 av Marianne Upmark om vidgade möjligheter till inomkyrklig debatt

I motionen hemställs

1. att ombudsmötet anmodar Stiftelsestyrelsen att etablera ett databaserat forum för inomkyrklig debatt, administrerat av kyrkligt organ och avgiftsfritt/på rimliga ekonomiska villkor öppet för Svenska kyrkans medlemmar och andra intresserade;

2. att ombudsmötet uppmanar Stiftelsestyrelsen att engagera stift, pastorat och församlingar i utvecklingen av ett sådant forum;

3. att ombudsmötet hemställer hos ärkebiskopen och övriga biskopar att uppmuntra kyrkans medlemmar att delta i det offentliga samtalet om vår kyrkas angelägenheter, peka på de nya och vidgade möjligheterna till debatt på kyrkans hemsidor.

Motionen

Motionären efterlyser en plats för elektronisk, öppen, inomkyrklig debatt för vår kyrkas medlemmar, förtroendevalda, präster och övriga medarbetare i församlingar, på stift och på nationell nivå, och menar att 1996 års ombudsmöte i sin behandling av OMot 1996:538 tappade kärnan i motionen, nämligen de av kyrkans medlemmar som varken är anställda eller förtroendevalda och deras möjlighet till deltagande i den inomkyrkliga debatten. Ett forum som endast är tillgängligt för de senare kategorierna fyller inte de krav på öppenhet och tillgänglighet som motionären förordar.

Bakgrund

Internet har på relativt kort tid fått ett stort genomslag i Sverige. En undersökning gjord av Infratest Burke på uppdrag av Expressen visar att tillgången till Internet i Sverige ökade med 50 procent från februari till oktober 1996. I februari svarade 20 procent av de intervjuade att de hade tillgång till Internet, i oktober hade siffran stigit till 30 procent, vilket motsvarar ca 1,9 miljoner svenskar. Tillgången är större i städerna, 37 procent, än i landsbygden, 22 procent. 97 procent av svenskarna har någon gång hört talas om Internet, enligt undersökningen. Enligt samma undersökning är 61 procent av svenskarna positiva till Internet, en ökning med 5 procent från det föregående mättillfället.

Svenska kyrkans hemsida introducerades 1996 och har sedan dess successivt vuxit i omfång. Idag, augusti 1997, har hemsidan ett genomsnittligt antal träffar om 130 per dag. Ca 190 externa websidor har valt att länka till Svenska kyrkans hemsida. Av dessa är majoriteten församlingar, men även länkar från Information Rosenbad, dagstidningar, skolor och ekumeniska organisationer återfinns. Antalet länkar till Svenska kyrkans hemsida, liksom antalet besökare, växer. Svenska kyrkans hemsida är gemensam för hela Svenska kyrkan, och är ingång till såväl stift och församlingars hemsidor som till hemsidor för olika grenar av den världsvida kyrkan. Kyrkokansliet administrerar Svenska kyrkans hemsida.

Kyrknätet, som tas i bruk den 1 september 1997, erbjuder Svenska kyrkans olika enheter ett rikstäckande nät för datakommunikation, ett s.k. intranät för Svenska kyrkan. Kyrknätet ägs och administreras av Kyrknätet AB.

Från den 1 september 1997 kommer samtliga pastorat att ha minst två anslutningar till Kyrknätet, varav en av dessa är pastoratets officiella brevlåda för elektronisk post. Totalt kommer ca 2.000 brevlådor att finnas vid starten. Vid sekelskiftet är målet att Kyrknätet ska ha ca 7.000 användare, d.v.s. knappt en tredjedel av Svenska kyrkans anställda. Redan vid starten har flera stora samfälligheter och kyrkliga utbildningsinstitutioner anslutning till Kyrknätet. Vid årsskiftet 97/98 finns sannolikt samtliga stiftssamfälligheter uppkopplade med sina respektive nätverk.

Kyrknätet kommer att erbjuda dels en kyrkobokföringsdel, dels en del som omfattar e-post, konferenser och databaser. Här kommer att finnas plats för samtal om frågor och uppgifter som vår kyrka ställs inför. Ansvaret delas mellan i första hand riks- och stiftsnivån. Om innehållet blir församlingsinriktat beror på vilka ämnen som användarna visar intresse för att diskutera.

I Kyrknätets verksamhetsidé står att läsa: "Kyrknätet ska erbjuda Svenska kyrkans olika enheter ett rikstäckande nät för datakommunikation med hög funktionalitet och väl utvecklat stöd för tillhörighetsregistret. Nätet och tillhörighetsregistret skall främja kommunikationen inom kyrkan, kyrkans kontakt med sina tillhöriga och omvärlden samt säkerställa att Svenska kyrkan tillhöriga finns förtecknade i enlighet med gällande lag och på ett sätt som främjar Svenska kyrkans verksamhet. / ... / Nätet skall tillgodose behoven i alla olika delar av kyrkan. / ... / Primära kunder är pastoraten, enskilda anställda och förtroendevalda inom kyrkan, stifts- och rikskanslier samt kyrkliga organisationer."

Kyrknätet vänder sig alltså till kyrkliga enheter, inte till enskilda personer, och är inte tänkt att bli ett forum för Svenska kyrkans medlemmar, utan att vara ett redskap för en inre krets av kyrkligt anställda och förtroendevalda.

Ombudsmötet har såväl 1995 som 1996 behandlat frågan om utnyttjande av ny informationsteknologi samt dess möjligheter att bidra till en breddad kyrklig debatt. Kulturutskottet hänvisar i sitt betänkande OK 1995:505 till den diskussion i demokratifrågan som förts inom den av Centralstyrelsen och Pastoratsförbundet inrättade IT-gruppen. Denna konstaterar att det är ett stort problem att det kommer att dröja länge innan flertalet förtroendevalda, anställda och medlemmar i Svenska kyrkan har del av de elektroniska verktygen. I 1996 års ombudsmöte behandlades frågan av Organisationsutskottet, som menade att de uppdrag angående IT som givits till SFRVs styrelse var tillräckliga och att det saknades anledning att förnya dem medan arbete i frågan pågår. Kulturutskottet menade i sitt yttrande till Organisationsutskottet (OK 1996:502y) att det är angeläget att medverka till att fler deltar i ett samtal om Svenska kyrkans angelägenheter och att informationstekniken ska användas i de fall den kan öka människors delaktighet och det är ekonomiskt motiverat.

I Svenska kyrkans centralstyrelses yttrande 1997-06-18 över "IT i kulturens tjänst – Slutbetänkandet av Kulturnät Sverige" (SOU 1997:14) uppmärksammas risken för att IT-utbyggnaden bekräftar och förstärker en geografisk, åldersmässig och könsmässig segregering när det gäller tillgång till information och kultur på grund av de olikheter i tillgången till IT som finns utifrån dessa faktorer. En första utvärdering av Spira-försöket talar i samma riktning. Den demokratisering som motionären efterfrågar kan genom denna segregering komma att bli skenbar och utvecklingen i detta avseende måste följas noggrant. Yttrandet frågar vidare hur den kreativa verksamheten kommer att påverkas av en utbyggd IT-användning och hur den kommer att "slå" i eller mot olika grupper, t.ex. invandrare. Vilkas röst är det som genom IT kommer att förstärkas? Slutligen frågar sig Centralstyrelsen i yttrandet hur vi påverkas av det ökade informationsflödet, individuellt och strukturellt, om informationsbruset leder till ökad förvirring och trötthet och om IT kan hjälpa oss att bättre förstå oss själva och den värld vi lever i och om den kan påverka och förändra etablerade organisationers hierarkier och strukturer.

Utskottet

Utskottet menar alltjämt att IT kan vara en tillgång när det gäller att bredda deltagandet i den kyrkliga debatten. Fortfarande råder dock många oklarheter om hur stor den breddningen faktiskt blir och vilka det blir som kommer att delta. Risken för marginalisering av de grupper som inte har tillgång till tekniken bör uppmärksammas i det fortsatta IT-arbetet.

Det kan inte förutsättas att Svenska kyrkans församlingar och pastorat har de resurser i tid och datorutrustning som skulle medge att allmän tillgång till Internet och/eller Kyrknätet skulle kunna beredas via deras expeditioner som föreslås i motionens punkt 8. Och även om så vore, ligger det inte inom ramen för ombudsmötets kompetens att föreskriva på vilket sätt församlingar och pastorat skall ställa denna typ av resurser till de kyrkotillhörigas förfogande.

Via Svenska kyrkans hemsida finns möjligheter att skapa ett forum för inomkyrklig debatt, öppen för alla med tillgång till Internet. Innan man skapar en sådan möjlighet bör man noga tänka igenom på vilket sätt Svenska kyrkans hemsida bör vara öppen för allmänhetens och Svenska kyrkans medlemmars frågor och debattlust samt vilka resurser detta kräver. Kontinuerligt underhåll av konferenser tar mycket tid. Risken med öppna konferenser och samtalsgrupper är att en liten grupp dominerar samtalet och därmed får andra att tveka att ge sig in i det.

Möjligheten till frågelåda och/eller några diskussionsgrupper kan prövas inom ramen för Svenska kyrkans hemsida, för att utvärderas i en tidig fas. Försöket skulle kunna genomföras av kyrkokansliet, men en mer permanent verksamhet kräver utökade resurser.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

att ombudsmötet avslår motion 1997:505

Sigtuna den 21 augusti 1997

På Kulturutskottets vägnar

Anders Reinholdsson

Maria Klasson Sundin

Närvarande: Anders Reinholdsson, ordförande, Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Curt Carlsson, Monica Köpsén, Bo Norrgård, Börje Finnstedt, Ethel Florén-Winther, Ragnar Jansson, Inga-Lis Moberg, Iwan Andersson, Margareta Wachtmeister, Christina Molander, Helena Tengstrand och Kerstin Zetterberg.