Församlingsutskottets betänkande

1997:506

Hybrid DNA-forskning, etiska och humanitära aspekter

I detta betänkande behandlas en motion om hybrid DNA-forskning, etiska och humanitära aspekter:

Motion 1997:517 av Monika Sandström, i vilken hemställs

1. att ombudsmötet beslutar göra ett uttalande i enlighet med vad som sägs i motionen

2. att ombudsmötet begär att Stiftelsestyrelsen reaktiverar sitt engagemang i olika instanser som handhar frågor om etik och humanism inom genteknisk forskning.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1997:505 bifogas betänkandet som bilaga 1.

Motionen

OMot 1997:517 anför inledningsvis att kyrkan har ett självklart ansvar när det gäller att förvalta skapelsen och att värna om naturens och mänsklighetens fortlevnad. Eftersom respekten för livet och alla människors lika värde är grundläggande kristna etiska värderingar bör representanter för kyrkan vara aktiva när det gäller att bevaka och påverka utvecklingen inom genforskningen. Att informera om etiska frågor och skapa opinion är en viktig del av kyrkornas ansvarstagande i dessa frågor.

Samtidigt som Hybrid-DNA-forskningen kommit långt på flera områden där den anses tjäna mänskligheten, t.ex. genom kartläggning och botande av vissa sjukdomar, har utvecklingen gått snabbt varför det kan finnas behov av att förtydliga den aktuella lagstiftningen där så behövs. Kyrkorna har ett ansvar för att dessa frågor diskuteras och hålls levande.

Motionären nämner utredningen om genetisk integritet. Regeringens proposition skulle ha kommit hösten 1996 men har ännu inte kommit. Utredningen behandlar frågan om individens integritet, och motionären frågar efter Svenska kyrkans hållning i frågan.

Vidare omnämns i motionen det s.k. HUGO-projektet vars syfte enligt motionären är att kartlägga sjukdomar och bakgrund till olika sjukdomar, något som i sig är humanitärt. Emellertid finns också risker förknippade med forskningen. Motionären efterlyser hos kyrkan en kritisk inställning och ett förutseende av bieffekter.

Bakgrund

Ombudsmötet har tidigare behandlat motioner om genteknik och människosyn. Frågan om kyrkans ansvar för de etiska aspekterna av den gentekniska forskningen behandlades av ombudsmötet och inom det tidigare diakoniutskottet 1987, 1988 och 1989. Motionerna har tagit upp olika aspekter av den gentekniska forskningen och föreslagit att kyrkan skall följa och bearbeta de gentekniska frågorna och skapa opinion kring dem. Utskottet ställde sig positivt till motionerna och ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Församlingsutskottet behandlade 1992 en motion om gentekniken och juridiken (OMot 1992:536). Utskottet (OF 1992:506) ansåg det viktigt att det inom kyrkan skapas en opinion kring frågor om genteknik och människosyn och framhöll att denna opinionsbildning med fördel kan vara ekumenisk. Tidskriften Social Debatt hade enligt utskottet en viktig funktion att fylla i det opinionsbildande arbetet. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Centralstyrelsen, Svenska ekumeniska nämnden och senare Sveriges Kristna Råd har under åren avgivit ett antal yttranden över statliga betänkanden inom bio- och genteknikområdet. Sålunda har kyrkorna yttrat sig över Genetisk integritet, betänkande av Genetikkommittén, SOU 1984:88, Genteknik – en utmaning. Betänkande av Genteknikberedningen, SOU 1992:82, Rapport om Assisterad befruktning – synpunkter på vissa frågor i samband med befruktning utanför kroppen, 1995, Genetisk integritet – vem har rätt att använda information från genetiska undersökningar, Ds 1996:13, samt yttrande över Draft Convention for the protection of Human Rights and dignity of the Human being with regard to the application of biology and medicine: Bioethics Convention and explanatory report. Council of Europe, Directorate of Legal Affairs. Strasbourg July 1994. Från Sveriges Kristna Råd har sänts ett brev till de svenska EU-parlamentarikerna ang. förslaget om privaträttsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar (KOM(95)661).

I de ovan anförda remissvaren och yttrandena framhåller kyrkorna att den gen- och biotekniska forskningen kan stå till livets tjänst men att det också finns en rad risker som inte redovisats eller risker som är okända. Skapelsen har ett bruksvärde för människan men den har också ett egenvärde, varför människan inte har obegränsad rätt att genetiskt manipulera djur och växter. Kyrkorna tar avstånd från framställningen av transgena djur för livsmedelsproduktion samt från framställningen av s.k. mosaikindivider. När det gäller genterapi på människan framhålls att endast terapi på kroppsceller bör vara tillåten. Respekten för människans integritet kräver vidare att den personliga genkartan inte skall kunna lämnas ut till till exempel försäkringsbolag och arbetsgivare. I debatten har nämnts att den enskilde skulle ha rätt att ställa sin genkarta till förfogande för t.ex. försäkringsbolag. Kyrkorna har varnat för detta eftersom mottagarna av den genetiska informationen då skulle kunna särbehandla dem som lämnade ut informationen om sina arvsanlag gentemot dem som inte gjorde det. Samtidigt som kyrkorna pekar på en rad risker med gentekniken söker de också peka på behov som finns och där gentekniken skulle kunna bli till hjälp för människor, men där det inte anses ekonomiskt lönsamt att utföra forskning och framställa ny teknik.

Aktuell bearbetning av frågan

Sedan Social Debatt lades ned har ett nummer årligen av forskningsrådets skriftserie Tro & Tanke, Ny Social Debatt, fortsatt informationen och analysen av de gen- och bioetiska frågorna i en volym per år under tre år. Redaktionen för Tro & Tanke har emellertid fattat beslut om att Ny Social Debatt inte längre skall ingå i skriftserien.

Rättviks stiftsgård har i samverkan med Svenska kyrkans forskningsavdelning tidigare i år anordnat ett seminarium, Mina tre mammor, som belyste olika aspekter av den moderna gentekniken framför allt i anslutning till s.k. assisterad befruktning. Rättviks stiftsgård anordnar i höst i samverkan med Svenska kyrkans forskningsavdelning och Sveriges Kristna Råd ett seminarium benämnt Kriminalitet som handikapp. Vid detta seminarium skall presenteras och behandlas forskningsrön som går ut på att kunna spåra gener som anses bära på kriminella anlag samt de slutsatser som forskare, myndigheter m.fl. drar av denna forskning. Bl.a. kommer biologins dominerande ställning när det gäller människosyn och mänsklig värdighet att diskuteras och problematiseras.

Inom Sveriges Kristna Råd planeras ett eller flera seminarier som behandlar frågor om genteknik och gen-etik.

Det finns sedan hösten 1993 ett nordiskt teologiskt nätverk för bioetik. Följande böcker har utkommit från nätverket: Bioetikk og Samfund (1995) och Bioetikk og teologi (1996), redaktör är Lars Østnor.

En nordisk arbetsgrupp har på uppdrag av Lutherska Världsförbundet arbetat med frågan vari ett lutherskt bidrag till bioetiken kan bestå. Arbetsgruppens resultat finns redovisat i den av Kyrkornas Världsråd utgivna boken Life and Death. Moral Implications of Biotechnology (1995), redaktör: Viggo Mortensen.

Utskottet

Utskottet konstaterar dels att motionen aktualiserar viktiga frågor, dels att dessa frågor är mycket komplexa till sin natur. Läronämnden slår också i sitt yttrande fast att motionen endast antydningsvis aktualiserar "de komplexa etiska problem som Läronämnden menar att kyrkan kontinuerligt bör bearbeta".

Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på att det i motionen åsyftade HUGO-projektet har i uppdrag att kartlägga människans genetiska kod. Denna information kan användas till att kartlägga sjukdomar och bakgrund till sjukdomar. Detta är föremål för debatt och kritisk granskning.

En form för Svenska kyrkans engagemang i etiska frågor utgörs av yttranden över statliga betänkanden. Kyrkokansliets avdelning för forskning följer delar av debatten, deltar i olika forskningsprojekt med anknytning till bio- och genteknik samt anordnar seminarier och konferenser. Grunden för Svenska kyrkans arbete med frågorna utgörs av den kristna skapelsetron och människosynen där människans värde och värdighet betonas liksom skapelsens integritet. Det mänskliga rådandet över skapelsen får enligt kristen tro inte vara godtyckligt utan måste alltid vara förenat med ett ansvar inför Gud.

Gentekniken aktualiserar enligt utskottet ett problem som är uppenbart i det moderna och högteknologiska samhället, nämligen att etiska dilemman ständigt kommer till uttryck i olika verksamheter. Den kristna tron kan här fungera som riktningsgivare men inte klart och tydigt ange vilka forskningsmetoder och teknologier som är rätta och orätta. Den kristna synen på människans och skapelsens värde kan bli till vägledning och hjälp för dem som ställs inför etiska dilemman. Det moraliska ansvaret måste dock förbli den enskilda människans.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

att ombudsmötet avslår OMot 1997:517.

Sigtuna den 22 augusti 1997

På församlingsutskottets vägnar

Margareta Carlenius

Gert Nilsson

Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Björn-Eric Carlsson, Marianne Upmark, Håkan Engström, Gunnar Prytz, Per-Olof Fristorp, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Astrid Andersson, Stig Carlsson, Lennar Åslid, Kerstin Kedvall, Eva Forssell Aronsson och Ann Larsson.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Läronämndens yttrande

1997:505

med anledning av motion om hybrid-DNA-forskning, etiska och humanitära aspekter

Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1997:517.

Liksom motionen OMot 1997:512 om aktörer för social rättvisa berör denna motion några av de viktigaste etiska frågorna i samtiden. Det är frågor som behöver behandlas med sakkunskap och med allsidig kompetens. Motionen aktualiserar endast antydningsvis de komplexa etiska problem som läronämnden menar att kyrkan kontinuerligt bör bearbeta.

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Klas Hansson

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.