Församlingsutskottets betänkande

1997:504

Totalförbud av all hantering av pornografiska alster
med barn

I detta betänkande behandlas en motion om totalförbud av all hantering av pornografiska alster med barn:

Motion 1997:507 av Paul Trossö m.fl., i vilken hemställs

1. att ombudsmötet beslutar begära att Stiftelsestyrelsen genom sina organ och kontaktytor med kraft verkar för ett totalförbud (kriminalisering) av all hantering av pornografiska alster med barn, samt

2. att ombudsmötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1997:503 bifogas betänkandet som bilaga 1.

Motionen

OMot 1997:507 noterar inledningsvis att barn runt om i världen kränks och utnyttjas på olika sätt och att den grövsta formen av kränkning och utnyttjande är när ett barn utsätts för sexuella övergrepp, övergrepp som kan vara mycket grova och ge barnet livslånga skador. Sådana övergrepp ligger till grund för framställning av barnpornografiskt material i tryckta bilder, film och videogram.

De flesta europeiska länder har genom en skärpt lagstiftning på området gjort all hantering med s.k. barnpornografiska alster olaglig. Lagstiftningen i Sverige har dock inte kommit lika långt. Som ett argument mot ett totalförbud har nämnts Tryckfrihetsförordningen. Dock måste enligt motionären inspelning av barnpornografiskt material och användandet av sådant material kriminaliseras eftersom barnet och dess kropp kränks varje gång det sexuella övergreppet filmas och används för att ge sexuell stimulans. Kränkningen av barnet fortsätter efter det att övergreppet har gjorts och filmats genom själva användandet av det fotograferade eller inspelade materialet.

Bakgrund

Att sexuellt förgripa sig på ett barn är förbjudet enligt Brottsbalken. Det är också förbjudet att producera och sprida barnpornografiskt material. Däremot är själva innehavet av materialet inte förbjudet enligt lag. Att sådant innehav över huvud taget är möjligt beror på att de tidigare leden i hanteringen inte gått att beivra på grund av otillräckliga resurser hos de rättsvårdande myndigheterna.

År 1994 vädjade Biskopsmötet till Sveriges Riksdag att fatta ett beslut om att innehav av barnpornografi skulle kriminaliseras. År 1996 rekommenderade kyrkomötets ekumenikutskott kyrkomötets ledamöter att anta ett uttalande rörande skärpt lagstiftning mot sexuell exploatering av barn att överlämnas till Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn; cirka 90 procent av ledamöterna undertecknade uttalandet.

En statlig utredning, Barnpornografiutredningen, lade i våras fram sitt betänkande Barnpornografifrågan. Innehavskriminalisering m.m. Betänkande av Barnpornografiutredningen (SOU 1997:29). Utredningen föreslår lagändringar som innebär betydande skärpningar av den befintliga lagstiftningen. Utredningen var dock inte enig; vissa ledamöter ville angripa frågan på annat sätt än majoriteten och lyfta bort barnpornografi från yttranderättsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). I sina remissvar på betänkandet framhåller Centralstyrelsen och Sveriges Kristna Råd/ Sveriges Frikyrkosamråd bl.a. att barnpornografi alltid är moraliskt orätt och att innehav av barnpornografi som framställs i tryckta bilder, på film och videogram och där innehavet inte är försvarligt skall förbjudas och att barnpornografibrott skall utgöra brott enligt Brottsbalken 6 kap. och inte enligt 16 kap. som utredningen föreslår (6 kap. Om sexualbrott, 16 kap. Om brott mot allmän ordning). Sådan barnpornografi skall heller inte omfattas av YGL och TF. Kyrkorna betonar också att främst polisen och tullen måste tilldelas tillräckliga resurser för att kunna beivra barnpornografibrott.

Svenska kyrkans centralstyrelse har således i sitt yttrande över barnpornografiutredningens betänkande – genom eget yttrande och genom att instämma i det ekumeniska yttrandet – kritiserat utredningen samt föreslagit att all hantering med barnpornografiskt material skall kriminaliseras.

ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes) arbetar i 30 länder mot barnsexturism, barnpornografi och handel med barn i sexuella syften. ECPAT Sweden bildades 1996 som en underavdelning till ECPAT International. En representant för Svenska kyrkan ingår i ECPAT Swedens styrelse. ECPAT arbetar för att Barnkonventionens artikel 34 skall efterlevas och att alla länder skall sträva efter att

- förhindra att barn tvingas delta i sexuell handling

- förhindra att barn utnyttjas för prostitution eller annan sexuell verksamhet

- förhindra att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och pornografiska material.

Svenska kyrkans mission verkar på olika sätt för att stödja ECPATs arbete när det gäller att motverka sexturism och sexuell exploatering av barn.

En arbetsgrupp inom kyrkokansliet m.fl. organ har tillsatts, "Riktlinjer-sexuella övergrepp". Denna arbetsgrupp hade sitt första sammanträde den 19 augusti 1997.

Utskottet

Utskottet delar motionärens uppfattning att framställningen och innehavet av barnpornografi utgör en grov kränkning av barn. Framställningen av barnpornografiskt material är i dag förbjuden medan själva innehavet inte utgör kriminell handling. Eftersom också själva innehavet och den enskilda användningen av barnpornografiskt material utgör en fortsättning av den kränkning barnet utsatts för bör också allt innehav, som inte är försvarligt, förbjudas. Med försvarlig användning avses den hantering av materialet som är nödvändig för utredning av brott, för forskning och för journalistisk användning.

Lagstiftningen i sig utgör enligt utskottet ingen garanti för att framställning och innehav av barnpornografi upphör. Redan nu finns det legala instrument för att beivra de brott som består i att framställa och sprida barnpornografi. Utskottet vill därför betona nödvändigheten av att de rättsvårdande instanserna får tillräckliga resurser för att bevaka att lagen efterlevs.

Biskopsmötet, Centralstyrelsen och Sveriges Kristna Råd/Sveriges Frikyrkosamråd har i uttalanden och remissvar begärt att sådant innehav av barnpornografi som inte är försvarligt skall förbjudas. Motionärens hemställan i OMot 1997:507 punkt 1 är därmed tillgodosedd.

Utskottet noterar att justitieministern i en TV-intervju den 19 augusti detta år har förklarat att hon har för avsikt att föreslå ett totalförbud för innehav av barnpornografi. Detta är tacknämligt. Förslaget har emellertid ännu inte behandlats i lagrådet och således inte förelagts riksdagen. Det är därför angeläget att ombudsmötet begär att SFRVs styrelse också i fortsättningen aktivt bevakar frågan i väntan på att riksdagen fattar beslut i ärendet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

1. att ombudsmötet med anledning av OMot 1997:507 punkt 1 begär att SFRVs styrelse aktivt bevakar frågan om förbud mot barnpornografi till dess att frågan är avgjord i riksdagen i enlighet med vad utskottet anfört

2. att ombudsmötet med bifall till OMot 1997:507 punkt 2 ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På församlingsutskottets vägnar

Margareta Carlenius

Gert Nilsson

Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Björn-Eric Carlsson, Marianne Upmark, Håkan Engström, Gunnar Prytz, Per-Olof Fristorp, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Astrid Andersson, Stig Carlsson, Lennart Åslid, Kerstin Kedvall, Tomar Forsner och Ann Larsson.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Läronämndens yttrande

1997:503

med anledning av motion om totalförbud av all hantering av pornografiska alster med barn, s.k. barnpornografi

Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1997:507.

Frågan om totalförbud av barnpornografiska alster har behandlats inom den för biskopsmötet och centralstyrelsen gemensamma teologiska kommittén i beredningen av centralstyrelsens remissyttrande över barnpornografiutredningens betänkande.

Därvid framhålles att "utgångspunkten för Svenska kyrkans bedömning av denna fråga är ett såväl allmänetiskt som kristet moraliskt synsätt, som innebär att människans värde och integritet skall skyddas. Särskilt ställs detta på prov när det gäller svaga och marginaliserade grupper i samhället. Till dem som alltid måste skyddas hör barnen. Barnpornografin utgör ett moraliskt brott mot barnets värde och integritet, eftersom verksamheten dels är ett orättfärdigt utnyttjande av barnet, dels skadar barnets positiva utveckling."

Slutsatsen är "att de grundläggande värden som syftar till att skydda barn och barns rättigheter på intet sätt får ifrågasättas. De åtgärder som vidtas skall syfta till att försvåra eller omöjliggöra handlingar som innebär en kränkning av dessa rättigheter. Med detta mål skall också den lagtekniska lösningen sökas. Innehav av barnpornografi som framställs i tryckta bilder, på film och videogram och där innehavet inte är försvarligt skall förbjudas." (CsSkr 1997:3 bilaga 14).

Läronämnden delar den hållning som den teologiska kommittén och Centralstyrelsen givit uttryck för.

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Klas Hansson

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.