Församlingsutskottets betänkande

1997:502

Kyrkan och de socialetiska frågorna

I detta betänkande behandlas tre motioner om kyrkan och de socialetiska frågorna:

I motion 1997:502 av Börje Finnstedt hemställs

att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär att en utredning tillsätts med uppgift att finna en ny etik vad gäller människans värde.

I motion 1997:512 av Carl-Henric Grenholm hemställs

att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär att ett projekt initieras med uppgift att bearbeta frågan om samhällets och kyrkans insatser för social och ekonomisk rättvisa.

I motion 1997:518 av Juhani Rantanen hemställs

att ombudsmötet hos Stiftelsestyrelsen begär att en utredning tillsätts med uppgift att skyndsamt utreda vad som är kyrkans uppgift i den aktuella samhällssituationen.

Läronämnden har yttrat sig över motionerna. Yttrandena Ln 1997:501 och Ln 1997:504 bifogas betänkandet som bilaga 1 resp. bilaga 2.

Motionerna

I OMot 1997:502 framhålls dels att det finns tendenser som tyder på att arbetslösheten i Sverige har kommit för att stanna och kanske också öka, dels att människor i vårt samhälle ofta värderas efter sina prestationer och då i synnerhet den prestation som är förknippad med lönearbete. I ett samhälle där många människor tvingas leva utan avlönat arbete blir frågan om mening och människovärde aktuell: vad skall ge människan värde när nu inte arbetet kan ge det? Kyrkan bör därför arbeta med frågorna om arbetets mening och människans värde.

OMot 1997:512 tar upp det problemområde som gäller frågan om hur de ökande sociala klyftorna i vårt land skall kunna utjämnas. Det råder enligt motionären enighet i Svenska kyrkan om att det hör till kyrkans uppgift att stå på de fattigas och förtrycktas sida. Kyrkan bör därför lyssna till och vara en röst för dem som drabbas av ekonomiska klyftor och social misär.

Svenska kyrkan har tagit ett ansvar genom SKM och Lutherhjälpen när det gäller att i samarbete med kyrkor i tredje världen arbeta för en mer människovärdig tillvaro för de allra fattigaste. Problemet är nu att de ekonomiska klyftorna ökar i vårt eget land; bl.a. arbetslösheten medför orättvisor och sociala klyftor mellan människor.

Genom diakonala insatser har Svenska kyrkan sedan länge utfört betydande insatser för människor som drabbats av sociala orättvisor i Sverige. Villkoren för diakonins insatser förändras emellertid i ett samhälle där välfärdsstaten och den generella välfärden ifrågasätts. Det bör vara en uppgift för kyrkan att ta ställning till om den aktuella kritiken mot välfärdsstaten är berättigad.

Motionären föreslår att SFRVs styrelse initierar ett projekt om Orättvisans ansikten och rättvisans aktörer. Syftet med projektet skall vara att kartlägga de ökade sociala klyftorna i vårt land, att nå fram till en förståelse av social rättvisa som är väl förankrad i kristen tro, att granska kritiken mot den svenska välfärdsstaten samt att utreda frågan om hur Svenska kyrkan kan bidra till en social utjämning.

Ansvaret för det av motionären föreslagna projektet bör ligga på Svenska kyrkans teologiska kommitté, som har ett övergripande ansvar för de socialetiska frågorna. Tanken är att en särskild projektgrupp skall tillsättas. I denna projektgrupp skall bl.a. ingå teologer, sociologer, statsvetare, ekonomer, diakoner och socialarbetare. Motionären föreslår att personal inom kyrkokansliets avdelning för forskning samt handläggare för kyrka och samhälle inom avdelningen för kyrkolivets utveckling skall anlitas för projektet. Dessutom föreslår motionären att en särskild projekttjänst bör tillsättas under en treårsperiod.

Motionären hänvisar också till att flera av våra systerkyrkor har utfört liknande utredningar om hur kyrkan kan bidra till social och ekonomisk utjämning och nämner särskilt det arbete som pågår inom Church of England.

OMot 1997:518 hänvisar till Nya testamentet där Jesus uppmanar sina lärjungar att ha omsorg om de fattiga och nödlidande. Visserligen görs det i vår kyrka tacknämliga försök att hjälpa de nödlidande; frågan är om detta är tillräckligt.

Motionären menar att det som framför allt behövs är ett nytt sätt att tänka. Detta nya tänkande bör enligt motionären finnas med i budgetplanering, vi måste ställa frågan om kyrkans diakonala arbete och resurser motsvarar dagens behov samt göra en omprioritering i hela vårt förvaltarskap. En folkkyrka kan inte vara likgiltig inför det som händer med två tredjedelar av befolkningen. Församlingarna behöver råd och rön för att kunna utföra sin uppgift. Ombudsmötet och kyrkan på riksnivå har därför ett ansvar när det gäller att utreda vilken kyrkans uppgift är i den aktuella samhällssituationen.

Bakgrund

De socialetiska frågorna har under en följd av år uppmärksammats på kyrkomöten och ombudsmöten, t.ex. OF 1993:515 om Kyrkan, arbetslösheten och människovärdet, OF 1993:516 om Reflexion kring kyrkans sociala engagemang, OF 1994:513 om en Kyrkans stöd- och garantifond till hjälp för arbetslösa och skuldsatta, OF 1996:508 om Svenska kyrkan och tvåtredjedelssamhället. Utskottet har där betonat vikten av att det sker en fortlöpande bearbetning av de frågor som hör samman med människans värde och värdighet, att det föreligger ett behov av att det inom Svenska kyrkan utvecklas en kyrkans socialetik med syfte att ge underlag för ställningstagande i socialetiska frågor och att den lutherska tvåregementsläran och kallelseläran måste bli föremål för en fördjupad diskussion. Utskottet ansåg (OF 1993:513) att detta var en uppgift för Svenska kyrkans forskningsråd.

Vid 1995 års ombudsmöte behandlades tre motioner om kyrka och arbetslöshet (OF 1995:506). Utskottet hemställde att ombudsmötet skulle begära att SFRVs styrelse i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder initierade ett landsomfattande samverkansprojekt där arbetsförmedlingar och Svenska kyrkans församlingar samarbetar i ett stort antal lokala projekt i syfte att stärka och hjälpa arbetslösa. Vidare skulle ombudsmötet begära att SFRVs styrelse förankrade projektet hos Svenska kyrkans stift och församlingar på ett sådant sätt att församlingarna var beredda att ställa resurser till projektets förfogande och att intresserad personal med förutsättningar att bedriva en god själavård hos arbetslösa gavs tillfälle till en särskilt anpassad utbildning. SFRVs styrelse skulle inleda samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen för tillsättning och finansiering av en central ledning för projektet. En tvåårig projektplan skulle före årets slut vara upprättad. Ombudsmötet beslöt bifalla utskottets hemställan.

Stiftelsestyrelsens uppföljning av OF 1995:506

SFRVs styrelse överlämnade de i beslutet angivna frågorna till Svenska kyrkans församlingsnämnd för handläggning. Medel, om än i begränsad omfattning, anslogs till Församlingsnämnden för ändamålet. Ombudsmötet hade också beslutat utreda samordningsfunktionen inom kyrka-arbetsliv; SFRVs styrelse meddelade att den avsåg att lösa denna fråga inom ramen för den då pågående omorganisationen av kansliet i Kyrkans hus (StSkr 1996:502 s. 12-13). SFRVs styrelse redovisade i sin redogörelse för första halvåret 1996 (StSkr 1996:503 s. 9) att överläggningar hade inletts med Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) om en sådan samverkan som avsågs i ombudsmötets beslut. Styrelsen konstaterade emellertid att så konkreta åtaganden från AMS’ sida som angavs i den motion som låg till grund för ombudsmötets beslut inte var möjliga, men att det hos AMS finns ett uttalat positivt intresse för ett fruktbart samarbete med Svenska kyrkan. SFRVs styrelse hade vidare inlett överläggningar med Stiftelsen Bräcke diakonigård om en samverkan inom området kyrka och arbetsliv. Bräcke diakonigård skulle svara för den praktiska samordningen av Svenska kyrkans arbete med arbetslivsfrågor som Församlingsnämnden tidigare utfört. Vidare skulle Bräcke diakonigård svara för de samlade utbildningsinsatser som det fanns behov av; denna utbildning skulle ske i samverkan med stiften. Avtal har senare ingåtts mellan SFRVs styrelse och Bräcke diakonigård beträffande Bräckes övertagande av de här nämnda arbetsuppgifterna.

Kyrkans samhällsansvar

Socialetiska frågor har också bearbetats inom de rikskyrkliga och ekumeniska organen sedan årtionden tillbaka. Ett pionjärarbete på området är den av Carl-Henric Grenholm redigerade boken Kyrkans samhällsansvar, som kom 1975 som ett resultat av en projektgrupp som arbetade på uppdrag av Svenska kyrkans centralråds arbetsgrupper för internationell politik och kyrka och arbetsliv samt studiekommittén för Svenska kyrkans mission, Lutherska Världsförbundets svenska sektion och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Centralrådets arbetsgrupp Kyrkans samhällsansvar kom sedan att arbeta med bl.a. frågor om arbetsliv och arbetslöshet, frågor som sedan fördes över till Nämnden för diakoni och samhällsansvar och Församlingsnämnden. Också avdelningen för forskning har arbetat med socialetiska frågor.

Under trettiotre år utgav Svenska ekumeniska nämnden tidskriften Social Debatt, redigerad och till största delen skriven av Anne-Marie Thunberg. Denna tidskrift följde de samhällsetiska frågorna och kunde därmed med ett längre tidsperspektiv avläsa de värderingsförskjutningar som skedde i samhället. När Svenska ekumeniska nämnden upphörde, fann Sveriges kristna råd det ekonomiskt omöjligt att fortsätta utgivningen av tidskriften. I stället skulle nu forskningssekretariatets skriftserie Tro & Tanke följa och analysera värderingsförskjutningar som sker i samhället och som berör människans värde och värdighet, respekten för skapelsen och omsorgen om de människor som är särskilt utsatta. Denna fortlöpande socialetiska analys skulle ske under en försöksperiod om tre år med ett temanummer, Ny Social Debatt, per år. Redaktionen för Tro & Tanke har emellertid fattat beslut om att efter de tre åren inte fortsätta med utgivningen. Därmed saknas en återkommande kyrklig skrift som behandlar de socialetiska frågorna.

Centralstyrelsens programförklaring

I sin programförklaring för åren 1996-1998 betonar Centralstyrelsen vikten av att kyrkan följer och bearbetar olika samhällsfrågor. Rubriker som Att värna global rättvisa, Att värna etik och rättvisa i vårt land, Att värna de mänskliga rättigheterna, Att värna miljön ger en antydan om att Centralstyrelsen önskar ett socialetiskt arbete som berör skiftande delar av samhället. Centralstyrelsen skriver: "De etiska frågorna får en allt större betydelse både globalt och i Sverige. Kyrkan har viktiga bidrag att ge till diskussionen i dessa frågor. Det gäller ekonomisk etik och yrkesetik, bioetik och medicinsk etik, äktenskaps- och samlevnadsetik, inte minst frågan om homosexuell samlevnad. På dessa områden kommer kyrkan att ta initiativ till fortsatt forskning och en fördjupad dialog".

I StSkr 1997:501 finns en beskrivning av vissa aktiviteter. Där heter det bl.a.: "Kyrkans arbete med samhällsfrågor skall ske på ett genomtänkt, sakkunnigt och samlat sätt med utgångspunkt från de beslut om intensifierat arbete med socialetiska frågor som fattats våren 1997. Ett sammanhållande huvudansvar skall ligga hos Svenska kyrkans teologiska kommitté som, med bas i det arbete med en teologisk grundsyn på kyrkans hållning i social-etiska frågor som utförts, skall ta sig an skiftande frågeställningar inom det social-etiska fältet och belysa dem utifrån vad just kyrkan har att bidra med." (s. 18). Vidare: "Genom arbetet på det diakonala området möts den sociala samhällsutvecklingen genom att analysera aktuell forskning och att utveckla och dokumentera lokala diakonala modeller." (s.32). Också StSkr 1997:503 tar upp de socialetiska frågorna under punkten 3: Förstärkt arbete med social-etiska frågor i Svenska kyrkan på riksnivå (s.4-8).

Aktuellt arbete med socialetiska och sociala frågor

• Det s.k. Agenda 10-projektet, en kyrklig uppföljning av Köpenhamnsmötet om sociala rättvisefrågor, håller på att avslutas och en rapport kommer att publiceras.

• Inom Sköndalsinstitutets forskargrupp pågår arbete med flera projekt som berör de i motionerna nämnda problemområdena, t.ex. "De mest utsatta", "Etik och identitet i socialt arbete", "LVM-vård som kulturell ingenjörskonst".

• Forskningsavdelningen på Diakonistiftelsen Samariterhemmet har ett projekt om "Diakoni mellan kyrka och samhälle i Norden efter år 2000" samt ett projekt, "Från statskyrka till fri folkkyrka", som genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet, Högskolan i Karlstad och Diakonistiftelsen Samariterhemmet. En tredjedel av projektet avser studier av kyrkans betydelse för välfärden ur ett diakonalt perspektiv. Inom projektet finns det två halvtidstjänster.

• Tidskriften Vår Lösen anordnar i höst ett socialetiskt seminarium tillsammans med Svenska kyrkans avdelning för forskning, Svenska kyrkans kulturråd och Svenska kyrkans teologiska kommitté med temat "Prioritering och etik".

• Bräcke Diakonigård driver Svenska kyrkans arbetslivscentrum. Där finns för närvarande tre projekt på vardera två år som bearbetar ämnesområdena "Arbetsmarknads/socialpolitik", Frivilligarbete/tredje sektorn" och "Kyrkan som arbetsplats".

• Avdelningen för kyrkolivets utveckling har tagit fram ett arbetsmaterial som syftar till att ge kunskap och vara församlingarna behjälpliga när det gäller att ta fram arbetsmodeller för församlingarnas engagemang i frågan, När pengarna inte räcker till. Om ekonomi och diakoni.

• Avdelningen för kyrkolivets utveckling kommer i höst att ge ut en sammanfattning av de uppgifter som samlades in från pastoraten i kyrkan om inventering av den diakonala verksamheten inom Svenska kyrkan.

• Även den socialetiska arbetsgruppen inom Sveriges Kristna Råd arbetar med sociala rättvisefrågor. Seminarier anordnas tillsammans med motsvarande arbetsgrupp inom Sveriges Frikyrkosamråd. De ekonomiska resurserna är emellertid mycket knappa; så har t.ex. Sveriges Kristna Råd av ekonomiska skäl måst avstå från att tillsätta direktorstjänsten inom avdelningen Kyrka-samhälle.

• Statens och kyrkornas ansvar för samhället som värdegemenskap har nyligen utgetts av Sveriges Kristna Råd. Författare är Göran Bexell, Erwin Bischofberger och Anne-Marie Thunberg. Dokumentet är tänkt att ligga till grund för samtal kring de etiska frågorna i samhället och om samhällets grundläggande värderingar.

• Rådslag bland kyrkorna och deras organisationer inom EU om frågor kring fattigdom och social utslagning. Sveriges kristna råd ingår i ett projekt som från EU-kommissionen fått medel för ett ettårigt projekt kring de nämnda frågorna. Sveriges kristna råd representeras av Göran T. Skoglund.

• Det inom Svenska kyrkans forskningsråds pågående projekt "Äktenskap och familj inför 2000-talet avser att uppmärksamma den sociala verklighetens inverkan på människors samlevnad och familjeliv.

Utskottet

Utskottet konstaterar att motionerna tar upp en rad aktuella och angelägna frågor av social och socialetisk natur. Dessa frågor är angelägna för en kyrka som vill ta människors villkor på allvar.

Centralstyrelsens programförklaring för åren 1996-1998 slår fast att det hör till kyrkans uppgift att arbeta med de etiska och socialetiska frågorna och då inte minst frågor som handlar om etik och rättvisa i Sverige.

Andra kyrkor, bl.a. den romersk-katolska kyrkan och Church of England, bedriver sedan länge ett kontinuerligt arbete med de socialetiska frågorna. Även inom Svenska kyrkan och inom de nationella och internationella ekumeniska organ där Svenska kyrkan ingår bedrivs sedan länge ett socialetiskt arbete. Tidskriften Social Debatt var under trettiotre år kyrkornas röst i den samhällsetiska debatten.

Inom Svenska kyrkan är det SFRVs styrelse som genom Svenska kyrkans teologiska kommitté har ett övergripande ansvar för frågor av teologisk och etisk natur och för att dessa frågor behandlas ur ett helhetsperspektiv. Viktiga etiska frågor bearbetas inom kommittén och ett omfattande arbete utförs med de begränsade ekonomiska resurser som finns. De etiska och socialetiska frågorna hör också hemma i andra sammanhang inom kyrkokansliet, bl.a. inom avdelningen för forskning och avdelningen för kyrkolivets utveckling. Frågorna är emellertid många och komplexa, och de tillgängliga ekonomiska resurserna små.

Utskottet finner vid sin behandling av motionerna, att OMot 1997:502 aktualiserar frågor som bearbetas av Svenska kyrkans arbetslivscentrum vid Bräcke Diakonigård, i enlighet med det avtal som ingåtts mellan SFRV och Bräcke Diakonigård. De i motionen nämnda problemen bör kunna bearbetas där. Utskottet vill emellertid framhålla att det inte instämmer i den del av attsatsen där det talas om att "finna en ny etik". I stället gäller det att utifrån den aktuella samhällsutvecklingen och den kristna tron kritiskt granska traditionella värderingar och framhålla den kristna synen på människans värde och värdighet.

OMot 1997:512 tar upp angelägna problem och föreslår ett omfattande projekt i syfte att bearbeta frågan om samhällets och kyrkans insatser för social och ekonomisk rättvisa. Utskottet finner ett sådant arbete mycket angeläget. Inte minst i det som nu går under namnet tvåtredjedelssamhället, och som är på väg mot entredjedelssamhället, aktualiseras frågan om fattigdom och sociala orättvisor i vårt eget land.

Utskottet finner det i motionen föreslagna projektet mycket angeläget men kan inte tillstyrka det i den detaljerade form i vilken det presenteras i motionen. SFRVs styrelse bör förslagsvis uppdra åt Svenska kyrkans teologiska kommitté, som har ett sammanhållande huvudansvar för de socialetiska frågorna, att överväga innehållsfrågorna och utarbeta ett förslag till projektbeskrivning, som även innefattar en kostnadskalkyl.

Utskottet vill således tillstyrka att SFRVs styrelse initierar ett arbete av detta slag.

OMot 1997:518 vill att ombudsmötet hos SFRVs styrelse begär att en utredning tillsätts med uppgift att skyndsamt utreda vad som är kyrkans uppgift i den aktuella samhällssituationern. Även om tidsperspektivet i denna motion är kortare än i OMot 1997:512 – motionen aktualiserar kyrkans handlande i den aktuella nöden – finner utskottet att den utredning som efterfrågas i OMot 1997:518 med fördel kan ingå i det projekt som utskottet föreslår.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställer utskottet

1. beträffande arbetslöshetens etik
att ombudsmötet med anledning av OMot 1997:502 som sin mening ger SFRVs styrelse till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande social och ekonomisk rättvisa
att ombudsmötet med avslag på OMot 1997:512 som sin mening ger SFRVs styrelse till känna vad utskottet anfört.

3. beträffande ansvar för nödlidande
att ombudsmötet med anledning av OMot 1997:518 som sin mening ger SFRVs styrelse till känna vad utskottet anfört.

Sigtuna den 22 augusti 1997

På församlingsutskottets vägnar

Margareta Carlenius

Gert Nilsson

Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Björn-Eric Carlsson, Marianne Upmark, Britt Andersson, Gunnar Prytz, Per-Olof Fristorp, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Astrid Andersson, Stig Carlsson, Lennart Åslid, Kerstin Kedvall, Tomas Forsner och Ann Larsson.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservationer

Margareta Carlenius, Marianne Upmark, Britt Andersson, Gunnar Prytz, Per-Olof Fristorp, Kerstin Kedvall och Tomas Forsner anser att punkt 2 i utskottets hemställan borde ha följande lydelse:

2. beträffande social och ekonomisk rättvisa
att ombudsmötet med bifall till OMot 1997:512 hos SFRVs styrelse begär att ett projekt initieras med uppgift att bearbeta frågan om samhällets och kyrkans insatser för social och ekonomisk rättvisa.

Läronämndens yttrande

1997:501

med anledning av motion om arbetslöshetens etik

Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1997:502.

I sitt yttrande Ln 1993:503 anförde läronämnden bl.a. följande:

"Enligt Svenska kyrkans lära beror människans värde inte på hennes ställning eller samhällsfunktioner. Inte heller är det beroende av om hon har arbete eller vilken typ av arbete hon utför. Människovärdet är inte en följd av att människan utför lönearbete. Som en av Gud skapad varelse har hon oändligt värde.

Den människa som mot sin vilja berövas den delaktighet i samhället som arbetslivet kan ge utsätts för en risk att på olika sätt bli avskuren och bortsorterad. Trots att människovärdet inte är rotat i arbetet upplever den som blir av med sitt arbete eller annan meningsfull sysselsättning sitt människovärde som hotat och angripet. Lönearbetets betydelse skall därför inte undervärderas."

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Klas Hansson

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.

Läronämndens yttrande

1997:504

med anledning av motioner om aktörer för social rättvisa
samt om kyrkans ansvar för de nödlidande

Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1997:512 och 518.

Motionerna tar upp frågor om rättvisa och orättvisa i samhället liksom kyrkans insatser för dem som har det svårast. Dessa frågor är av stor vikt.

Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1993:508: "Läronämnden vill framhäva behovet av att en Svenska kyrkans socialetik ytterligare utvecklas och fördjupas i syfte att ge underlag för ställningstaganden i etiska frågor. Därvidlag bör inte minst tvåregementsläran och kallelseläran bli föremål för förnyad reflektion".

I sitt yttrande Ln 1996:12 anförde läronämnden bl.a. följande: "I den samhällsförändring som nu pågår är det viktigt att kyrkan stärker sambandet mellan ord och handling. Diakonin är ett uttryck för kyrkans grundläggande identitet och är oumbärlig för församlingen."

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Klas Hansson

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.