|
Ekonomiutskottets betänkande 1997:501OEo 1997:501Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för
|
|
Utfall 1996 |
Budget 1997 |
Budget 1998 |
Budget 1999 |
Budget 2000 |
|
|
Intäkter | |||||
|
Kollekter, gåvor och bidrag |
210 967 |
219 703 |
206 500 |
212 300 |
218 300 |
|
Kyrkofond, allmänt anslag |
111 600 |
111 000 |
111 000 |
111 000 |
111 000 |
|
Kyrkofond, ändamålsdestinerat |
77 250 |
66 450 |
58 200 |
58 200 |
58 200 |
|
Övriga anslag |
7 276 |
20 487 |
24 500 |
24 500 |
24 500 |
|
Sida-anslag |
91 346 |
127 735 |
121 000 |
121 000 |
121 000 |
|
Kulturdepartementet |
1 597 |
1 350 |
1 350 |
1 350 |
1 350 |
|
Övriga intäkter |
10 984 |
2 380 |
2 400 |
2 400 |
2 400 |
|
Netto kapitalförvaltning |
42 701 |
23 750 |
20 650 |
20 650 |
20 650 |
|
Försäljning |
7 017 |
4 450 |
4 850 |
4 850 |
4 850 |
|
Summa intäkter |
560 739 |
577 305 |
550 450 |
556 250 |
562 250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader i Sverige |
|
|
|
|
|
|
Kanslikostnader* |
116 200 |
91 215 |
93 982 |
96 750 |
99 639 |
|
Verksamhet i Sverige/anslag |
155 903 |
132 817 |
120 538 |
118 354 |
116 097 |
|
Övrigt |
– |
2 500 |
2 500 |
2 500 |
2 500 |
|
Summa kostnader i Sverige |
272 103 |
226 532 |
217 020 |
217 604 |
218 236 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader i utlandet |
|
|
|
|
|
|
Personal i utlandet* |
47 595 |
63 010 |
64 900 |
66 847 |
68 853 |
|
Verksamhet i utlandet/anslag |
228 187 |
290 738 |
273 529 |
271 799 |
275 161 |
|
Summa kostnader i utlandet |
275 782 |
353 748 |
338 430 |
338 646 |
344 014 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa kostnader totalt |
547 885 |
580 280 |
555 450 |
556 250 |
562 250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat före bokslutsdisp. |
12 854 |
-2 975 |
-5 000 |
0 |
0 |
|
Ianspråktagande av (+) avsättning till (-) fonder |
-12 921 |
2 975 |
5 000 |
0 |
0 |
|
Resultat efter bokslutsdisp. |
-67 |
0 |
0 |
0 |
0 |
* En 3 % indexering höjer kostnaderna för vart och ett av åren 1998–2000.
Till utskottet har yttranden från församlingsutskottet, ekumenikutskottet, utbildningsutskottet och kulturutskottet inkommit. Församlingsutskottet har närmare granskat rambudgeten för Församlingsnämnden, och utskottet befarar att den nu föreslagna budgetramen kommer medföra en väsentlig nedskärning i nämndens verksamhet. Om sådana prioriteringar blir nödvändiga framhåller församlingsutskottet vikten av att det sker utifrån ett offensivt förhållningssätt där hänsyn tas till helheten. Det är särskilt viktigt, menar utskottet, att det fram till år 2000 finns tillräckligt med resurser för att kunna bedriva ett intensivt arbete inför kyrkans utmaningar, bilaga 1.
Ekumenikutskottet vill i sitt yttrande starkt understryka att målsättningen att inga av Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen insamlade medel skall finansiera kanslikostnader i Sverige snarast bör uppnås, bilaga 2. Utbildningsutskottet har ingen erinran mot det framlagda förslaget men tar tillfället i akt att understryka vikten av genomförandet av kompetensutveckling för de förtroendevalda, samverkan mellan profilutbildningarna samt att det inför det fortsatta arbetet med profilutbildningarna kommer till stånd en utvärdering av utbildningsreformen, bilaga 3. Kulturutskottet har ingen erinran mot budgetförslaget, bilaga 4.
Anslagsbehovet
Styrelsens förslag till mål- och rambudget för 1998–2000 som föreläggs årets ombudsmöte bygger på ett antagande om ett årligt kyrkofondsanslag på 111 miljoner kronor. Av bl.a. årets budgetskrivelse framgår att Kyrkofonden i januari 1997 har beslutat om ett anslag för 1997 på 111 miljoner kronor under förutsättning att anslaget 1999 reduceras till 105 miljoner kronor. I förstone råder således en skillnad på 6 miljoner kronor mellan det belopp Kyrkofonden har för avsikt att anslå 1999 och det belopp som Stiftelsestyrelsen förutskickar i förelagda budget. Av den information som utskottet har inhämtat framgår att Kyrkofonden på detta sätt efterfrågar fullföljandet av de besparingseffekter med vilka Stiftelsestyrelsen motiverat omorganisationen av kyrkokansliet. Motiven bakom kansliets nya organisationslösning står bl.a. att läsa i StSkr 1997:502, i vilken tre skäl särskilt lyfts fram: a) behovet av en samlad rikskyrka för tydlighet i budskap och framtoning, b) den nya organisationen kommer att vara bättre rustad för att anta de utmaningar relationsändringen innebär, samt c) den nya organisationen medför betydande rationaliseringsvinster. Storleksordningen på de ekonomiska besparingar som den nya organisationen är tänkt att föra med sig framgår av följande citat:
Ett effektivt kyrkokansli kräver också en entydig och tydlig styrning, såväl för att lyckas med sin verksamhet som för att kunna hålla nere kostnader. Ett av motiven för förändringen är också ekonomiskt. Kansliorganisationens kostnadsutveckling har under senaste åren varit besvärande och den genomförda förändringen innebär en nivåsänkning med cirka 20 miljoner kronor. (StSkr 1997:502, s. 282.)
I SFRVs årsredovisning för räkenskapsåret 1996 slår styrelsen också fast att "kostnaderna genom en anpassad och mer rationell organisationsstruktur för kyrkokansliet reducerats med ca 20 mkr per år" (StSkr 1997:502, s. 288). Till bilden hör också att Kyrkofonden under 1996 för genomförandet av denna omorganisation bidrog med ett extraanslag om 13 miljoner kronor som finansiering av avtalspensionerna (StSkr 1997:502, s. 289 och 304). Det skall dock hållas i minnet att 1996 års ombudsmöte för sin del fastställde ett anslagsbehov ur Kyrkofonden om 111,6 miljoner kronor årligen för treårsperioden 1997–1999, och Kyrkofondens januaribeslut utgör således en avvikelse från denna anslagsnivå. SFRVs styrelse hade ett nytt sammanträde med Kyrkofondens styrelse i juni 1997, varvid Kyrkofonden noterat en möjlig anslagsnivå för 1998 på 109,5 miljoner kronor men fortfarande förutskickas anslagsnivån 1999 vara nere på 105 miljoner kronor (StSkr 1997:503, s. 11f). Stiftelsestyrelsens och Kyrkofondens skilda bedömningar av SFRVs anslagsbehov ur Kyrkofonden sammanfattas överskådligt i uppställningen nedan.
Parternas bedömning av anslagsbehovet ur Kyrkofonden 1998–1999 (tkr)
|
Budget 1998 |
Budget 1999 |
|
|
SFRVs styrelse |
111 000 |
111 000 |
|
Kyrkofondens styrelse I. januaribeslut II. junibeslut |
<111 000 109 500 |
105 000 105 000 |
|
Differens I. januaribeslut II. junibeslut |
0 – 6 000 1 500 |
6 000 6 000 |
Med hänvisning till nyss gjorda genomgång konstaterar utskottet att Stiftelsestyrelsen och Kyrkofonden skiljer sig från varandra i sina bedömningar om vilket anslagsbehov som föreligger för SFRV de kommande åren, även om skillnaden för år 1998 måste bedömas ha minskat betydligt tack vare Kyrkofondens beslut i juni. Eftersom SFRV huvudsakligen finansierar sin verksamhet genom anslag från Kyrkofonden är det rådande förhållandet betänkligt. Det ger inte bara uttryck åt skilda uppfattningar i sak, utan frågan illustrerar en avsaknad av samsyn som torde bottna i olika verklighetsuppfattningar. Utskottets intryck är att den kommunikation mellan verksamhetsledning och anslagsprövande instans som rådande ordning förutsätter i dagsläget lämnar en del i övrigt att önska. Detta förhållande är särskilt bekymmersamt i en tid där rikskyrkan är föremål för betydande såväl inre som yttre organisatoriska förändringar, en situation som ställer utomordentligt stora krav på verksamhetsplaneringen vad gäller tydlighet i intentioner och gällande strukturer.
Förhållandet ger utskottet anledning att återknyta till sitt budgetbetänkande från 1995 års ombudsmöte i vilket utskottet – redan före omorganisationen av kyrkokansliet – gjorde flera påpekanden med anledning av den då föreliggande budgetskrivelsen (OEo 1995:501, s. 8f). Utskottet efterlyste då i sin hemställan följande förbättringar i stiftelsens budgetskrivelse:
a) att varje verksamhetsmål fylls med distinkt och mätbart innehåll,
b) att verksamhetsmålen följs upp genom resultatuppföljning,
c) att budget redovisar planeringsförutsättningar för budgetarbetet och tidiga strategiska överväganden vad gäller verksamheternas framtidsplanering,
d) att besparingsplaner redovisas jämte en analys av dessas effekter på verksamheten,
e) att budget redovisar personalbilaga i vilken även redogörelse lämnas om de förtroendevalda,
f) att stiftelsestyrelsens budgetskrivelse kompletteras med årsredovisningar för existerande bolag.
Glädjande nog har också budgetskrivelsen på flertalet punkter förbättrats, vilket utskottet också uppmärksammade redan i förra årets budgetbetänkande. Några ytterligare förbättringar är att årets skrivelse innehåller den personalbilaga utskottet uttryckt önskemål om skall ingå. Innehållet i totalsammanställningen har också förbättrats.
Utskottet menar emellertid att oenigheten med Kyrkofonden vad gäller anslagsnivå bottnar i några av de kvarstående bristerna. Budgetskrivelsen saknar fortfarande en ordentlig redogörelse för besparingsplaner jämte en analys av dessas effekter på verksamheten. En allmänt formulerad utfästelse om rationaliseringsvinster blir i det perspektivet omöjlig att följa upp. Exempelvis inställer sig med årets skrivelse frågan vilka prioriteringar de uppgivna besparingarna på 20 miljoner kronor föranleder. Oklarheter i prioriteringar och uppföljning i verksamhetsplaneringen gör verksamhetens anslagsbehov svårbedömt.
För att alla inblandade parter – och andra intresserade – skall ges möjlighet att bedöma huruvida verksamheten utvecklas i den riktning det var tänkt, framstår behovet av kontinuerlig och redovisad resultatuppföljning som oavvisligt. Utan tillbakablick kan inte en rimlig bild av vad som har vunnits med det nya slås fast, och vidare har de ansvariga då heller inget instrument för att avgöra vilka insatser som behöver omedelbar prioritering. Utskottet kan inte tolka det på annat sätt än att denna information inte i tillräckligt stor utsträckning har tagits till vara. Om detta vittnar inte bara avsaknaden av sådan information i själva budgetskrivelsen utan även att revisorerna till slut funnit sig nödsakade till ett påpekande i revisionsberättelsen för SFRV 1996 (StSkr 1997:502, s. 314). Utskottet har redan tidigare i sitt yttrande till organisationsutskottet (OEo 1997:501y) – angående styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1996 – uttryckt sin oro över den nya kansliorganisationen, särskilt vad gäller de oklara ledningsförhållandena liksom den uppenbara administrativa ineffektiviteten. Utskottet vill därför ånyo betona en styrelses ansvar för en kontinuerlig resultatuppföljning i allmänhet, och under ett omfattande förändringsarbete i synnerhet. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om att det enligt den nya stiftelselagen är styrelsen som ansvarar för att stiftelsen fullgör sin bokföringsskyldighet (SFS 1994:1220, 2 kap. 8 §).
Sammanfattningsvis menar utskottet att Stiftelsestyrelsens och Kyrkofondens skilda uppfattningar om anslagsbehovet illustrerar den större frågan om vikten av en verksamhetsplanering som tydligt indikerar prioriteringar och som ägnar sig åt tillbakablickande resultatuppföljning. Samtidigt vill utskottet med anledning av ekumenikutskottets yttrande erinra om sin inställning till frågan om utrikesstiftelsernas kanslikostnader, som ekonomiutskottet alltfort anser skall rymmas inom budgeten. För detta handlingsutrymme krävs oförändrad anslagsnivå ur Kyrkofonden.
Med dessa angelägna påpekanden tillstyrker utskottet styrelsens budgetförslag, vilket innebär ett anslagsbehov ur Kyrkofonden om 111 miljoner kronor årligen för perioden 1998–2000.
Om ett underskott uppstår förutsätter ekonomiutskottet att detta hanteras med hjälp av de rörliga medel som står till Stiftelsestyrelsens förfogande.
Eget kapital
Stiftelsestyrelsen nämner i årets budgetbetänkande återigen önskemålet om en förstärkning av SFRVs eget kapital genom en engångsåtgärd. Trots att frågan ligger utanför behandlingen av mål- och rambudgeten känner sig utskottet ändock föranlett att upprepa sin ståndpunkt från föregående år. Då ifrågasatte utskottet styrelsens ambition att inom de föreslagna budgetramarna skapa ett visst överskott för att på sikt bygga upp ett starkare kapital. Det i år aviserade tillvägagångssättet är visserligen ett annat, men utskottet ställer sig fortfarande skeptiskt till att en anslagsfinansierad verksamhet bygger upp ett eget kapital. Anslagsfinansierad verksamhet tilldelas medel efter prövning hos anslagsgivaren – i detta fall Kyrkofonden – en konstruktion som är till för att slå vakt om de skattemedel som ställs till kyrkans förfogande. Utskottet menar vidare att förutsättningarna att erhålla ett ökat anslag från Kyrkofonden hänger samman med i vilken mån prioriteringar och intentioner i verksamhetsplaneringen uppfattas som tydliga och välpreciserade. En samsyn om de föreliggande behoven i verksamheten kommer förmodligen lättare att uppnås om inga tveksamheter råder i dessa delar. Mot bakgrund av de genomgripande förändringar för den rikskyrkliga verksamheten som följer vid millenieskiftet jämte de problem som framkommit vid revisionen av SFRV 1996 ser utskottet dessutom ingen anledning att i nuläget ändra uppfattning i denna fråga.
SKUT
I motion OMot 1997:521 av Björn-Eric Carlsson m.fl. varnar motionärerna för att det relativt minskande kyrkofondsanslaget till SKUT kommer att medföra en avveckling av verksamheten på ett antal platser. För att kunna tillmötesgå efterfrågan på SKUTs verksamhet yrkar motionärerna på att ytterligare medel tillskjuts från Kyrkofonden.
Utskottet noterar att budgetförslaget innebär ett oförändrat kyrkofondsanslag om 37 miljoner kronor per år för SKUT fram till år 2000, vilket av motionärerna reellt sett uppfattas innebära minskade resurser för verksamheten. Noteras skall att det i detta fall rör sig om medel som ligger utanför Kyrkofondens allmänna anslag, de s.k. ändamålsdestinerade medlen, som för SFRVs verksamhet totalt omsluter 58,2 miljoner kronor varav huvudparten – 37 miljoner kronor – går till SKUTs verksamhet. Det bör tilläggas att SKUTs medel i huvudsak betalas ut i utlandet, vilket genom den stärkta kronkursen de facto inneburit en uppräkning av anslaget. Om ytterligare medelsbehov befinnes kvarstå vore det av intresse att få veta i vilken mån SKUT utrett andra möjliga inkomstkällor. Givet det allmänt bekymmersamma budgetläget förutsätter utskottet att SKUTs styrelse sökt skapa sig en samlad bild av andra möjliga lösningar för att kunna bedriva sin verksamhet utan att tillgripa de allmänna medel som Kyrkofonden är satt att förvalta. Ekonomiutskottet avstyrker med det sagda OMot 1997:521.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. beträffande SFRVs budgetförslag för år 1998–2000
att ombudsmötet med bifall till styrelsens förslag fastställer i StSkr 1997:501 framlagda mål- och rambudget för SFRV åren 1998–2000,
2. beträffande anslag ur Kyrkofonden
att ombudsmötet fastställer anslagsbehovet ur Kyrkofonden till SFRV för åren 1998–2000 till 111 miljoner kronor per år,
3. beträffande ökade resurser till SKUTs verksamhet
att ombudsmötet avslår motion OMot 1997:521.
Sigtuna den 25 augusti 1997
På ekonomiutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Shirin Ahlbäck
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lars Öhlén, Inga-Lisa Eklundh, Birger Jansson, Ann-Marie Hallin, Ruth Hallenius, Ulla Samuelsson, Lennart Dahlin, Gösta Äng, Bengt Olof Dike, Tore Johansson, Karl-Erik Nibell, Sten-Arne Persson och Ann Berg.
Till ekonomiutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över StSkr 1997:501 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1998–2000 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därför granskat mål- och rambudgeten för Församlingsnämnden.
Utskottet konstaterar att den mål- och rambudget som nu är föreslagen kommer att innebära en väsentlig nedskärning i nämndens verksamhetsbudget. Det budgetförslag som nu ligger är lägre än den rambudget som 1996 års ombudsmöte antog. Detta kommer att tvinga fram en långtgående prioritering. Det är viktigt att den prioriteringen då sker utifrån ett offensivt förhållningssätt där hänsyn tages till helheten. Utskottet vill betona att det måste vara sakfrågorna och inte ekonomin som styr prioriteringarna.
Utskottet befarar att nämnden inte kommer att ha tillräckliga ekonomiska medel för sitt verksamhetsområde. Utskottet vill därför fästa uppmärksamheten på det problem som uppstår när alltför många nya projekt initieras innan de pågående projekten är slutförda. Såväl pågående som nya projekt måste erhålla tillräckliga ekonomiska medel som omfattar även implementering av dem. I den ekonomiska kalkylen för projekt måste alltid tillräckliga resurser finnas för att projektarbetets resultat skall kunna föras ut.
Det är viktigt att det under åren fram till år 2000 finns tillräckligt med resurser för att kunna bedriva ett intensivt arbete inför kyrkans nya utmaningar.
Sigtuna den 20 augusti 1997
På församlingsutskottets vägnar
Margareta Carlenius
Marie Schött
Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Britt Andersson, Håkan Engström, Gunnar Prytz, Inger Wernersson, Berit Bergman, Nils Svensson, Gunnar Sehlberg, Astrid Andersson, Eivor Hultén, Stig Carlsson, Lennart Åslid, Kerstin Kedvall, Tomas Forsner och Ann Larsson.
Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
Till ekonomiutskottet
Utbildningsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Mål- och rambudget för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1998–2000 (StSkr 1997:501).
Utskottet har inte någon erinran mot det framlagda förslaget, men vill med hänsyftning till kapitel 8 Svenska kyrkans utbildningsnämnd särskilt betona följande:
Kompetensutvecklingen för förtroendevalda är mycket angelägen och utskottet poängterar vikten av att detta arbete prioriteras.
Samverkansmomenten i profilutbildningarna är vitala delar av den kompetens de studerande får. Utskottet betonar vikten av att utveckla samverkan mellan profilutbildningarna.
Utvärderingen av utbildningsreformen är ett avgörande steg inför det fortsatta arbetet med de kyrkliga profilutbildningarna. Utskottet ser det som mycket angeläget att, i den analys som följer av utvärderingen, särskild hänsyn tas till församlingarnas behov. Så har exempelvis renodlingen av de fyra profilerna förändrat förutsättningarna för de församlingar som önskar anställa en person med ansvar för fler än en av de fyra profilernas kompetensområden.
Sigtuna den 21 augusti 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Inga Mårtensson
Lena Bohman
Närvarande: Inga Mårtensson, ordförande, Bengt Nilsson, Vanja Björsson, Ingrid Emanuelson, Ingmar Ullén, Göran Wahlström, Monika Sandström, Solveig Eriksson, Lisbet Båfelt, Sven Janson, Gunnar Strömbäck, Eva Thuresson, Kerstin Wikman, Lena Petersson och Monica Karlsson.
Biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggningar.
Till ekonomiutskottet
Ekumenikutskottet har beretts tillfälle yttra sig över aktuella delar av StSkr 1997:501.
Styrelsen konstaterar att det "vid sidan av budgetförslaget finns förväntningar från nämnderna för SKM och Lutherhjälpen om ytterligare kyrkofondsfinansiering, framför allt av kostnaderna i Sverige... Ombudsmötet har tidigare principiellt uttalat sitt stöd för en utveckling i den riktning som nämnderna begär" (s. 13).
Ekumenikutskottet vill starkt understryka att målet – inga av SKM och Lutherhjälpen insamlade medel skall finansiera kanslikostnader i Sverige – snarast bör uppnås.
Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till styrelsens förslag till mål och rambudget 1998–2000.
Sigtuna den 21 augusti 1997
På ekumenikutskottets vägnar
Eskil Jinnegård
Håkan E Wilhelmsson
Närvarande: Eskil Jinnegård, ordförande, Margarethe Isberg, Rolf Forslin, Olof Lönneborg, Maja Larsson, Monica Reichenberg Carlström, Allis Olsson, Evy Jonsson, Ingemar Öberg, Juhani Rantanen, Christina Schnackenburg, Christina Hjertén, Britta Olinder, Martin Wihlborg och Vivianne Wetterling.
Biskoparna Martin Lind och Anders Wejryd har deltagit i utskottets arbete.
Till ekonomiutskottet
Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över budgetförslag från Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (StSkr 1997:501).
Utskottet har inte någon erinran mot det framlagda förslaget.
Sigtuna den 21 augusti 1997
På kulturutskottets vägnar
Anders Reinholdsson
Anita Hamlund
Närvarande: Anders Reinholdsson, ordförande, Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Curt Carlsson, Monica Köpsén, Bo Norrgård, Börje Finnstedt, Ethel Florén-Winther, Ragnar Jansson, Inga-Lis Moberg, Iwan Andersson, Margareta Wachtmeister, Christina Molander, Helena Tengstrand och Kerstin Zetterberg.
Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.