Lägesrapport till 1997 års kyrkomöte om
utredningsarbetet avseende Svenska kyrkans framtida organisation

1 Inledning

Lägesrapporten till 1997 års kyrkomöte avser att ge en bild av ett pågående men på ingen punkt färdigt utredningsarbete om Svenska kyrkans framtida organisation. Rapporten kan därför inte innehålla några färdiga förslag eller slutliga ställningstaganden. Ännu så länge har nämligen inte ledningsgruppen och utredningsgrupperna fattat några definitiva beslut om kommande förslag. På många områden kan det dock finnas preliminära ställningstaganden. Innan man ser hur de olika delarna passar in i den helhet som en kommande kyrkoordning skall utgöra är det nödvändigt med en öppenhet för alternativa lösningar.

2 Arbetets bedrivande

Förslaget till en kyrkoordning utarbetas parallellt med ett motsvarande arbete på den statliga sidan. En gemensam utgångspunkt för det kyrkliga och det statliga arbetet är riksdagens principbeslut från december 1995 om ändrade kyrka-statrelationer. Genom de förslag som under våren 1997 har lagts fram av de statliga utredningarna har principbeslutet konkretiserats. På många punkter är det kyrkliga utredningsarbetet beroende av hur lagstiftningen utformas. Därför har det också funnits ett visst samråd mellan det statliga och det kyrkliga arbetet, både samlat i den av regeringen tillsatta stat-kyrkadelegationen och direkt mellan enskilda utredningar.

Fullständig klarhet om vilka förutsättningar som kommer att gälla med hänsyn till det statliga regelverket finns först när riksdagen sannolikt under hösten 1998 fattat sina beslut. Det innebär att det kyrkoordningsförslag som läggs fram i mars 1998 till stora delar måste bygga på de nu föreliggande förslagen och vad Centralstyrelsen sagt i sina remissvar. I fråga om den grundläggande rättsliga regleringen i form av bestämmelser i regeringsformen, lagen om Svenska kyrkan och lagen om trossamfund kommer dock andra förutsättningar att gälla. När ledningsgruppen slutligt sammanställer sitt kyrkoordningsförslag finns redan förslagen i den proposition som regeringen avser att lägga fram i december 1997 efter att ha inhämtat ett yttrande från det extra kyrkomötet i november.

Det kyrkliga utredningsarbetet bedrivs i fyra utredningsgrupper med var sina i Centralstyrelsens direktiv (CsSkr 1996:2, bilagorna 1 och 2) angivna uppdrag. Härtill finns en teologisk expertgrupp som står till utredningsarbetets förfogande och som därtill särskilt arbetet med de delar av kyrkoordningen som avser Svenska kyrkans lära, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar. Arbetet samordnas i ledningsgruppen vilken består av Centralstyrelsens arbetsutskott samt ordförandena i utredningsgrupperna och den teologiska expertgruppen.

I utredningsdirektiven har förutsatts att utredningsgrupperna i viss utsträckning måste behandla samma eller delvis samma förhållanden. Att detta blivit fallet har också visat sig under arbetets gång. Ett tydligt exempel är frågorna kring de lokala valen och den lokala strukturen. I vilken utsträckning det skall finnas direkta och/eller indirekta val hänger nära samman med vilka beslutande organ som finns på den lokala nivån och hur dessa principiellt bör vara uppbyggda. Det finns många andra områden där det blir överlappningar. Detta utgör en bakgrund till att ledningsgruppen har fått uppdraget att svara för utarbetandet av det slutliga förslaget till en samlad kyrkoordning. Utredningsarbetet skall resultera i ett kyrkoordningsförslag där olika delar smälts samman till en helhet.

Ledningsgruppen har funnit att utredningsgrupperna självständigt bör kunna fullfölja sina respektive utredningsuppdrag, samtidigt som det sker en löpande avrapportering och samordning. I den mån ledningsgruppens samlade ställningstagande och en enskild utredningsgrupps förslag inte helt går att sammanjämka får utredningsgruppen i sitt betänkande redovisa alternativa lösningar. Det betyder att även ledningsgruppens förslag utreds men att utredningsgruppen naturligtvis anger vilket alternativ den förespråkar. Ledningsgruppen anger alltså inte under arbetets gång att ett bestämt alternativ skall gälla för en utredningsgrupps arbete. Det bör noteras att det inte finns något som tyder på att annat än att de förslag som tas fram av utredningsgrupperna utan några sakliga förändringar förs in i kyrkoordningen. Det torde endast kunna bli på en eller annan enstaka punkt som det kan komma att finnas bestående skiljaktigheter i frågan om vilka förslag som skall läggas fram.

Den arbetsmetod som valts medför att de fyra utredningsgrupperna i huvudsak bör vara färdiga med sina förslag under senare delen av hösten 1997. Därefter utformas slutligt förslaget till en samlad kyrkoordning. Redan till sommaren 1997 har dock utredningsgrupperna i huvudsak gått igenom sina respektive områden och i stor utsträckning också gjort preliminära bedömningar av vad man räknar med att föreslå. Det innebär också att det redan skett redovisningar och samtal i ledningsgruppen kring stora delar av det som skall ingå i den kommande kyrkoordningen. Den samlade bedömningen är att arbetet löper planenligt och ligger väl till i förhållande till givna tidsgränser.

Det är en stor krets av personer som är engagerade i det direkta utredningsarbetet som ledamöter, sakkunniga och experter i utredningsgrupperna. Detta innebär att synpunkter från olika delar av Svenska kyrkan vägs in när förslagen utarbetas. Härtill kommer att det också sker ett brett samråd på såväl ett formellt som ett informellt plan. Som redovisas i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1996 (CsSkr 1997:2) hade var och en av utredningsgrupperna under hösten 1997 en överläggning med representanter för stiften kring sina respektive utredningsuppdrag. På motsvarande sätt har fyra överläggningar ägt rum våren 1997. Likaså har det skett ett fortsatt samråd inom ramen för den särskilda samrådsgruppen med representanter för ett antal kyrkliga organisationer. Information har också givits till de fackliga organisationerna inom ramen för Personalpolitiska rådet i Svenska kyrkan. Den utredningsgrupp som särskilt arbetar med personalfrågor har också haft vissa kontakter med de fackliga organisationerna. Ledamöter i ledningsgruppen och utredningsgrupper liksom utredningssekretariatet medverkar i många olika sammanhang runt om i landet med information om det pågående arbetet. Även detta kan ses som en del av ett brett samrådsförfarande, vilket ger impulser in i utredningsarbetet.

När de statliga utredningarna var klara och sändes ut på remiss i april 1997 medförde detta ett omfattande informationsarbete. Bl.a. ordnade Pastoratsförbundet i samverkan med det kyrkliga utredningsarbetet informationsträffar i varje stift. Vid dessa deltog sammantaget mer än 2000 personer, vilka fick kunskaper och material som kunde användas i den lokala informationsverksamheten. Det står klart att informationsbehoven är väl så stora när resultatet av det kyrkliga utredningsarbetet föreligger och skickas ut på en lika bred remiss som de statliga utredningarna. Informations- och utbildningsbehoven kommer att vara mycket stora när besluten har fattats om ny lagstiftning och om kyrkoordningen. I det kommande informations- och utbildningsarbetet måste stiften spela en framträdande roll. Därför har i samverkan med företrädare för stiften och Pastoratsförbundet påbörjats en planering för de insatser som behövs främst under 1998 och 1999 men även år 2000. Först kommer alltså under 1998 informationen om förslaget till kyrkoordning som ett underlag för remissarbetet, därefter skall det 1999 ges den information och utbildning som behövs när förändringarna skall träda i kraft och under 2000 måste bl.a. finnas en utbildning för dem som skall bära ansvaret för de val som skall genomföras 2001.

Under arbetets gång har uppmärksammats ett par områden, där det knappast är möjligt att invänta beslut innan ett konkret planeringsarbete inleds. Det gäller den tekniska hanteringen av kyrkans ekonomiska och statistiska system inklusive utjämningssystemet. Det gäller vidare tryggande och förvaltning av den framtida pensionsskulden. På båda dessa områden behöver planeringsarbetet bedrivas närmast parallellt med pågående utredningsarbete och kommande remissarbete. Därvid måste dock planeringsarbetet ske förutsättningslöst och flexibelt så att det lätt kan anpassas till blivande beslut om t.ex. utjämningssystem och pensionsfinansiering. När dessa beslut i sinom tid väl fattas, måste emellertid planeringsarbetet vara så långt drivet att utjämningssystem och pensionsfinansiering utan problem kan fungera från sekelskiftet. I båda de nämnda frågorna arbetar nu särskilda arbetsgrupper, som kan väntas fortsätta sitt arbete även sedan utredningsarbetet har avslutats.

Det är nödvändigt att jämställdhetsaspekter uppmärksammas i utredningsarbetet. För statliga utredningar finns generella direktiv om redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser. Ledningsgruppen har beslutat att dessa direktiv också skall tillämpas i det kyrkliga utredningsarbetet.

3 En skiss till kyrkoordningens uppbyggnad

I Kyrkoordningskommitténs betänkande (Svenska kyrkans utredningar 1994:2) Utkast till kyrkoordning m.m. för Svenska kyrkan visas på en möjlig uppbyggnad av ett framtida regelsystem för Svenska kyrkan, vilket hade utarbetats i anslutning till Kyrkoberedningens betänkande (SOU 1994:42) Staten och trossamfunden. Kommitténs utkast anknyter relativt nära till nuvarande kyrkolags struktur och uppbyggnad.

I det pågående utredningsarbetet har utan något slutligt ställningstagande diskuterats en preliminär skiss till en alternativ disposition av en kyrkoordning. Detta alternativ har som en utgångspunkt principbeslutet om ändrade relationer och har en annan systematisk uppbyggnad än Kyrkoordningskommitténs förslag. Det skiljer sig också från detta genom att alla eller så gott som alla bestämmelser som kyrkomötet utfärdar samlas i kyrkoordningen. Därmed finns inte några särskilda stadgor för t.ex. val och indelning.

I sin grundläggande struktur kan kyrkoordningen enligt den preliminära skissen sägas bestå av tre huvuddelar. Den första, bestående av en enda avdelning med ett enda kapitel, innehåller grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. I den andra huvuddelen, omfattande avdelningarna två till fyra, beskrivs den organisatoriska uppbyggnaden av trossamfundet Svenska kyrkan och ansvarsfördelningen mellan kyrkans organisatoriska delar. I den tredje huvuddelen ges bestämmelser om kyrkans verksamhet. Dessa regler spänner över ett mycket brett fält; från regler om gudstjänsten och dess utformning till handläggningsregler för en inomkyrklig överklagandeinstans. För att ge regelverket ett visst mått av överskådlighet har i skissen den tredje huvudavdelningens bestämmelser fördelats på hela nio avdelningar.

I det följande redovisas mycket översiktligt hur en kyrkoordning kan disponeras enligt den skiss som nu föreligger.

Första avdelningen Grundläggande bestämmelser

Här kan den grundläggande identitetsbestämningen av Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund ges. Det motsvarar 1 § i den kyrkliga kungörelsen (SKFS 1992:9) om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära.

Andra avdelningen Församlingarna

I denna avdelning bör finnas närmare bestämmelser om församlingens uppdrag och organisation. Vissa mycket grundläggande föreskrifter förutsätts komma att ingå i lagen om Svenska kyrkan, vilken alltså ger en ram för kyrkoordningen på detta liksom på andra områden.

En utgångspunkt för utredningsarbetet och de kommande förslagen är att församlingarna är grundläggande enheter i Svenska kyrkan. Pastorat och andra typer av samfälligheter är samverkansformer för församlingar. I den andra avdelningen kan därför under huvudrubriken "Församlingarna" ges bestämmelser om den lokala organisationen i dess helhet. Till stora delar kan denna avdelning i kyrkoordningen motsvara femte avdelningen i kyrkolagen. Det bör dock vara möjligt att göra betydande förenklingar i regelbeståndet.

Tredje avdelningen Stiften

Tredje avdelningen är uppbyggd på samma sätt som den andra med ett inledande kapitel om stiftets uppdrag och om ansvarsfördelningen inom stiftet. Övriga kapitel innehåller den organisatoriska uppbyggnaden av olika organ på stiftsnivån såsom stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse och domkapitel. De överväganden som hittills gjorts talar för att det inte längre skall finnas en obligatorisk egendomsnämnd utan att varje stift får besluta vilka nämnder som skall finnas.

Fjärde avdelningen Den nationella nivån

Även för den nationella nivån beskrivs uppdrag, ansvarsfördelning och organisatorisk uppbyggnad. Denna avdelning omfattar därmed kyrkomötet, kyrkostyrelse/centralstyrelse, kyrkofondens styrelse och av kyrkomötet inrättade nämnder. Härtill kan också komma vissa bestämmelser om Biskopsmötet inklusive ärkebiskopens rikskyrkliga funktion, vilken – i organisatoriskt hänseende – då skulle baseras på ordförandeskapet i biskopsmötet.

Femte avdelningen Gudstjänst

Denna avdelning bör omfatta bestämmelser som motsvarar en stor del av de kyrkliga kungörelser som kyrkomötet redan utfärdat på grundval av sin nuvarande kompetens att meddela föreskrifter om bl.a. Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter. I stor utsträckning är det fråga om sådant som ingår i Kyrkoordningskommittens betänkande (Svenska kyrkans utredningar 1995:7) Kyrkoordning för Svenska kyrkan, vilket efter remissbehandling bearbetas inom ramen för det pågående utredningsarbetet.

Sjätte avdelningen Kyrkotillhörighet

I denna avdelningen kan finnas ett kapitel som främst innehåller regler om in- och utträde motsvarande dem som gäller sedan 1 januari 1996.

Sjunde avdelningen Kyrkliga uppdrag och befattningar

I denna avdelning kan samlas bestämmelser om det kyrkliga ämbetet i stor utsträckning motsvarande dem som nu finns i kyrkliga kungörelser. Härtill kan finnas vissa gemensamma bestämmer som avseende förtroendevalda i Svenska kyrkan. Slutligen kan det också finnas vissa bestämmelser om anställda i Svenska kyrkan.

Åttonde avdelningen Församlingstillhörighet och indelning

Avdelningen avser indelningsfrågor i vid bemärkelse: Vilka indelningsenheter som finns, hur människorna fördelas på dessa enheter och hur enheterna bildas och ändras. Även frågan om namn på enheterna hör hit.

Nionde avdelningen Val

Denna avdelningen innehåller regler om valförfarandet i alla de typer av val som förekommer i kyrkan.

Tionde avdelningen Kyrkobyggnader

I denna avdelning kan finnas bestämmelser som i stor utsträckning motsvarar dem som nu finns i 38-40 kap. kyrkolagen om församlingskyrkor, domkyrkor och upplåtelse av kyrka.

Elfte avdelningen Ekonomi och egendom

I denna avdelning kan samlas bestämmelser om ekonomi och egendomsförvaltning för alla nivåer i Svenska kyrkan. Det innebär kompletterande bestämmelser till lagstiftningen om avgifter och uppbörd, bestämmelser om kyrkofonden, om ekonomisk utjämning, om egendomsförvaltning och eventuellt några särskilda bestämmelser om redovisning och revision.

Tolfte avdelningen Handlingar och register

I denna avdelningen ges nödvändiga bestämmelser om den offentlighet beträffande kyrkans skriftliga handlingar som skall gälla även fortsättningsvis och om de undantag från handlingsoffentligheten som också kommer att krävas. I nära anslutning till detta behöver det finnas bestämmelser om arkiv och diarier. Den nuvarande kyrkobokföring och de registerfrågor i övrigt som kan behöva regleras i kyrkoordningen finns också med i denna avdelning.

Trettonde avdelningen Tillsyn och överklagande

Den sista avdelningen i kyrkoordningen kan innehålla bestämmelser om tillsyn över ämbetsbärare och församling. Härtill behövs övergripande och gemensamma bestämmelser om överklagande. Bestämmelser om i vilken mån överklagande kan ske bör dock ges i anslutning till de områden detta gäller.

4 Frågeställningar och preliminära överväganden

I det följande redovisas frågeställningar och preliminära överväganden på ett antal områden som behandlas i utredningsarbetet. Som underlag för redovisningen har funnits rapporter från utredningsgrupperna. I stor utsträckning har alltså, som också redovisats ovan, preliminära ställningstaganden gjorts i enskilda utredningsgrupper. Även ledningsgruppen har i många fall utan några erinringar tagit del av de överväganden och det bakgrundsmaterial som legat till grund för dessa ställningstaganden. Redovisningen nedan följer inte helt uppdelningen av utredningsuppdrag mellan utredningsgrupperna. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att det enbart rör sig om preliminära överväganden redovisas inte inom vilken utredningsgrupp olika förslag har utarbetats. I några fall anges enbart vilka frågeställningar som återstår att bearbeta.

4.1 Allmänt om den lokala organisationen

Frågor kring församlingens uppgifter, ställning och organisation är av central betydelse för Svenska kyrkan. Det är därför naturligt att de också spelar en mycket framträdande roll i utredningsarbetet. 1995 års kyrkomöte framhöll i sitt yttrande över regeringens skrivelse om ändrade relationer att bestämmelser om församlingens grundläggande uppgifter och bestämmelser som slår vakt om den lokala självstyrelsen behöver finnas i lagen om Svenska kyrkan. Detta finns också med i det förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1997:41) Rättslig reglering. Grundläggande föreskrifter kommer alltså att finnas i lagen om Svenska kyrkan. Den närmare regleringen skall dock finnas kyrkoordningen.

Beträffande organisationen av den lokala nivån har preliminärt redovisats bl.a. följande:

• Den nuvarande lokala organisation består i princip

• Samfälligheten blir den lägsta nivån för fastställande av kyrkoavgift

• Samfällighetens roll som samverkans- och serviceorgan för utjämning och resurshushållning betonas

• Församlingens ställning inom samfälligheten stärks på olika sätt bl.a. genom

- föreskriven rätt till medverkan i budgetprocessen

- föreskriven rätt att tilldelas ramanslag att förvalta

- förbud för samfälligheten att frångå församlingens budgetprioriteringar vad avser församlingsarbetet

- rätt för församlingen att väcka ärenden i samfällighetens beslutande organ

• Regelsystemet förenklas på åtskilliga punkter, bl. a har ett antal regler som har sin grund i det kommunalrättsliga systemet slopats.

• Möjligheten att bilda partiella flerpastoratssamfälligheter föreslås försvinna, dock skall det vara möjligt för samfälligheten Gotlands kyrkor att finnas kvar.

4.2 Val och beslutande organ på den lokala nivån

Frågorna om vilka beslutade organ som skall finnas på den lokala nivån och hur valen till dessa skall ordnas är av stor betydelse och rör flera utredningsgruppers arbete. Särskilt frågan om valen till samfällighetens beslutande organ skall vara direkta eller indirekta har varit föremål för ett flertal överväganden. Ett par huvudmodeller har utkristalliserats under arbetets gång.

Från huvudregeln att i varje församling skall ske val till kyrkofullmäktige finns idag två undantag: Församling med högst 500 kyrkotillhöriga får i stället för fullmäktige ha kyrkostämma. Församling som ingår i total samfällighet och har mer än 500 kyrkotillhöriga får i stället för fullmäktige ha direktvalt kyrkoråd. För att få ytterligare underlag inför de slutliga övervägandena i dessa frågor genomförs en enkät rörande erfarenheterna av hittillsvarande verksamhet med direktvalda kyrkoråd.

En första modell kan skisseras enligt följande. Som ett led i strävan att stärka församlingens ställning och för att betona samfällighetens roll som ett samverkans- och serviceorgan för församlingarna ersätts det nuvarande kyrkofullmäktige i samfälligheterna av församlingsdelegerade valt indirekt av församlingarna. I församlingarna skall finnas ett kyrkofullmäktige med möjlighet att i de små församlingarna ha kvar kyrkostämman. Det direktvalda kyrkorådet skulle i denna modell inte längre vara ett alternativ. I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd och i samfälligheterna en kyrkonämnd. Minsta antalet valda ledamöter föreslås utökat till sex.

En annan modell tar sin utgångspunkt i att de som är skyldiga att betala kyrkoavgift av demokratiska skäl måste ges möjlighet att direkt via ett val avgöra vilka som skall besluta om avgiftens storlek och huvudsakliga användning. Lyfter man obligatoriskt uppgiften att fastställa kyrkoavgift till samfälligheten bör det i varje samfällighet finnas ett direktvalt kyrkofullmäktige. Samtliga församlingar som ingår i en samfällighet skall ha ett direktvalt kyrkoråd och det kan prövas om delar av sammanträdena med direktvalda kyrkoråd skall vara eller kunna vara offentliga. Detta skulle innebära en enkel och genomgående ordning som skulle gälla alla i samfälligheter.

Om det slutligt föreslås ett indirekt valsystem gäller det också att utforma regler om vilka valkorporationerna skall vara.

Svårigheterna att vid val till beslutande organ i samfälligheter – direkta eller indirekta – förena önskemålet från demokratiska utgångspunkter om ett proportionellt rättvisande valresultat med önskemålet att varje församling oavsett storlek skall vara egen valkrets är betydande. En åtgärd ägnad att minska denna problematik är ändrade regler för valkretsindelning. Frågan om valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen kräver också ett ställningstagande.

4.3 Stiften

I fråga om stiftets uppgifter och organisation leder hittills gjorda överväganden till att förslaget i mycket kommer att likna nuvarande ordning. Någon stiftssamfällighet kommer dock inte att behövas. Valet av stiftsfullmäktige kan ändras från att som nu vara indirekt till ett att bli ett direktval.

Biskopens uppgifter kommer sannolikt att preciseras i kyrkoordningen. Kontraktet föreslås bli ett utflöde av stiftets funktion och fr.a. vad gäller tillsynen och kontraktsprostens uppgifter preciseras.

4.4 Den nationella nivån

Enligt det föreliggande förslaget till lag om Svenska kyrkan skall i denna anges att kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ men att det inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i. Kyrkomötets huvudsakliga uppgifter blir att genom kyrkoordningen fastställa ett regelsystem för Svenska kyrkan, att besluta om Svenska kyrkans böcker, att förrätta val till organ på den nationella nivån, att besluta om ekumeniska överenskommelser och på andra sätt företräda Svenska kyrkan som helhet samt att besluta om budget för kyrkofonden. I förslaget till lag om Svenska kyrkan föreslås att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i. En ytterligare precisering bör göras i kyrkoordning av denna bestämmelse. Detta i avsikt att markera och klargöra den lokala självstyrelsens betydelse. I linje med vad som tidigare framförts från kyrkomötets sida bör prövas en uppdelning av kyrkomötets arbete i två sessioner. Det bör finnas möjligheter att förenkla arbetsformerna och att minska antalet sammanträdesdagar. Med direkta val till stiftsfullmäktige kan en möjlighet vara att stiftsfullmäktige utgör valkorporation vid val till kyrkomötet.

I enlighet med direktiven diskuteras att Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet SFRV upplöses och att det blir en samlad nationell nivå. Utrikesstiftelserna kan bestå som insamlingsstiftelser och förvaltare av befintlig egendom. När det gäller den nationella nivåns uppdrag prövas möjligheten att tydligare än f.n. markera att det är mot stiften man skall rikta sin främjande verksamhet och inte mot den lokala nivån.

4.5 Kyrkliga val

Möjligheterna att införa ett system med utjämningsmandat vid vissa kyrkliga val övervägs. Frågan kan vara aktuell endast där förutsättningarna direkta val och indelning i flera valkretsar föreligger.

Personvalsinslag i viss form har i den nya vallag som nu beslutats införts vid de allmänna valen i landet. Det kan vara naturligt att vid införande av sådant inslag vid de kyrkliga direkta valen anknyta till denna form.

I arbetet rörande rösträtt och valbarhet vid kyrkliga val prövas att införandet av en möjlighet att kvarstå i förtroendeuppdrag på församlingsnivå mandatperioden ut trots avflyttning. Till andra frågor som övervägts hör möjligheten till en lägre rösträttsålder än 18 år, dopet som valbarhetsvillkor, m.m. Vidare har i utredningsarbetet också diskuterats frågan om valbarhet i annan församling än den där man är folkbokförd.

Frågan om valadministrationen har ännu inte behandlats närmare. En utgångspunkt är dock att stiften kommer att få en viktig roll vad gäller uppgifter motsvarande dem som idag ankommer på länsstyrelserna. Möjligheterna till poströstning och/eller brevröstning skall också studeras.

4.5 Kyrklig indelning

Vid utformningen av bestämmelser om hur beslut om ändringar i den kyrkliga indelningen skall fattas gäller ändrade förutsättningar i så måtto att nu också församlingsindelningen blir en inomkyrklig fråga. Det behöver finnas vissa kriterier för församlingsindelningen. I arbetet har diskuterats att det som grund för indelningen bör anges i kyrkoordningen att det i varje församling skall finnas ett regelbundet gudstjänstfirande, ett kyrkorum invigt i Svenska kyrkans ordning samt människor beredda åtaga sig förtroendeuppdragen.

Även som grund för pastoratsindelningen bör anges särskilda kriterier. Den närmare utformningen av dessa är föremål för överväganden.

Frågan om stiftsstyrelsens roll och hur indelningsändringar skall initieras ägnas också särskild uppmärksamhet.

4.6 Ekonomi och förvaltning

I fråga om kyrkofonden har preliminärt redovisats bl.a. följande:

• Det nyligen införda utjämningssystemet (vilket först vid sekelskiftet kommer i full tillämpning) bör bestå oförändrat

• Utjämningssystemet och övriga förvaltningsuppgifter för kyrkofonden handhas även fortsättningsvis av en särskild kyrkofondsstyrelse

• Den del av kyrkofonden som avser prästernas pensioner avskiljs och förs över till en särskild pensionsfond, förslagsvis i försäkringsföreningens eller pensionsstiftelsens form

• Pensionsfonden får till uppgift att finansiera även övriga kyrkligt anställdas pensioner

• Församlingar och kyrkliga samfälligheter m.fl. skall betala till fonden för personalens pensioner

När man söker överblicka den framtida kyrkliga ekonomin och den ekonomiska utvecklingen för åren närmast efter sekelskiftet blir resultatet att den viktigaste faktorn är antalet kyrkotillhöriga framöver. Det kan noteras att antalet personer som tillhör Svenska kyrkan trendmässigt kan väntas fortsätta sjunka, men att aktiva åtgärder främst inom församlingslivet skulle kunna motverka denna utveckling. För överblickbar framtid synes inte föreligga någon risk för dramatiska förändringar i kyrkans ekonomiska förhållanden.

När det gäller förvaltningen av kyrkans finansförmögenhet kan preliminärt anges att det av ekonomiska skäl är lämpligt att i högre grad än idag inrikta kyrkans förmögenhetsplaceringar mot finansiella sådana. För den del av förmögenheten som även fortsättningsvis består av fastigheter bör nuvarande bestämmelser om hänsynstagande till natur- och kulturmiljövårdens intressen bibehållas.

För församlingars, kyrkliga samfälligheters och stifts ekonomiska förvaltning förordas preliminärt samma bestämmelser som gäller för samhället i övrigt i fråga om redovisning och revision. Vissa specialbestämmelser, främst i utjämningssystemets intresse, kan dock tillkomma.

Preliminärt övervägs att upphandlingslagens bestämmelser också fortsättningsvis skall gälla för kyrkliga organ. Detta även i de delar kyrkan inte längre formellt omfattas av lagens bestämmelser.

Det har i utredningsarbetet anförts att det utöver den statliga begravningsclearingen inte bör tillskapas några obligatoriska clearingsystem inom kyrkan. Dop skulle dock alltid vara gratis. De församlingar som blir alltför betungade av en sådan bestämmelse kan gottgöras t.ex. genom strukturbidrag från stiftsstyrelsen.

Preliminärt föreslås att församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift senast den 30 november varje år skall anmäla sin kyrkoavgiftssats för nästa år. För församlingar, samfälligheter eller stift som inte i rätt tid har anmält avgiftssatsen gäller det föregående årets avgift.

4.7 Personal och befattningar

I två av de statliga betänkanden (SOU 1997:41, Rättslig reglering och SOU 1997:44, Svenska kyrkans personal) finns förslag till regler som, om de kommer till genomförande, får genomslag för vilka alternativ som står till buds i det inomkyrkliga utredningsarbetet. Dessa förslag har noga analyserats och ställts i relation till den arbetsrättsliga lagstiftning som redan finns och som givetvis måste respekteras av kyrkan som arbetsgivare även i framtiden.

En preliminär slutsats är att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för kyrkan som arbetsgivare att ensidigt bestämma om placeringen av arbetsgivaransvaret för olika personalkategorier. De flesta arbetstagarna blir genom olika statliga övergångsregler med automatik placerade hos en viss arbetsgivare inom Svenska kyrkan. Eventuella förändringar i denna placering måste ske med beaktande av både allmänna arbetsrättsliga skyddsregler och de krav kollektivavtalsrätten ställer.

I konsekvens med det sagda kan endast marginella förändringar i arbetsgivarskapet förutses för flertalet anställda inom Svenska kyrkan. All den icke prästerliga personal som vid 1999 års utgång är anställd hos någon församling, pastoratssamfällighet, flerpastoratssamfällighet eller stiftsamfällighet övergår den 1 januari 2000 i anställning hos motsvarande församling, pastoratssamfällighet, flerpastoratssamfällighet respektive stift inom trossamfundet Svenska kyrkan. De s.k. stiftsprästerna (stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkterna) bedöms övergå i anställning hos stiftet.

För pastoratsprästerna (kyrkoherdar och komministrar) har övervägts dels en kyrkoordningsreglerad lokal anställningsform (som till sitt innehåll i stora stycken liknar dagens statligt reglerade anställning), dels en stiftsanställning med lokal tjänstgöring. Det lokala alternativet, utformat som en del av en samlad lösning av bl.a. frågorna om tillsyn över församlingar och ämbetsbärare, utgör för närvarande ett huvudalternativ. En förutsättning för detta alternativ är emellertid att hela den samlade lösningen kan bli verklighet, så att den dubbla ansvarslinjen bevaras och kyrkans episkopala struktur får genomslag även på den lokala nivån.

Ett fåtal arbetstagare med rent statlig anställning kan tänkas gå över i anställning hos Svenska kyrkan med stöd av de särskilda reglerna om verksamhetsövergång i lagen om anställningsskydd. Här följer med automatik att den (juridiska person) som skall överta verksamhetsansvaret också skall överta arbetsgivaransvaret.

När det gäller tillsättning av biskop övervägs en ordning som innebär att valet skall äga rum i princip på samma sätt som f.n. Det diskuteras dock om valsedeln skall uppta ett, två eller tre namn. En möjlighet kan vara att kyrkostyrelsen blir utnämnande organ. I enlighet med vad som anges i direktiven prövas också om valet skall vara direkt avgörande.

I fråga om tillsättning av domprost har diskuterats att den bör ske i huvudsak på samma sätt som vad gäller andra kyrkoherdar, dock med ett något större stiftsinflytande.

4.8 Tillsyn och överprövning

Ett viktigt led i den samlade lösningen för prästanställnings- och tillsynsfrågorna är att ett och samma organ, domkapitlet, har ansvaret för en effektiv tillsyn över både församlingar och ämbetsbärare. Den modell som nu prövas innebär att biskop och domkapitel inom ramen för sin tillsyn samordnar olika uppgifter som tidigare hanterats av statlig domstol eller av domkapitlet såsom en arbetsgivarfunktion, såsom t.ex. laglighetsprövning av kyrkorådsbeslut eller prövning av rätten för kyrkoherde att utöva kyrkans ämbete som präst.

Det förtjänar framhållas att tillsynen i det dagliga arbetet oftast och verksammast torde komma till uttryck inom ramen för råd, stöd och annan hjälp som biskopen, prostarna och personalen vid stiftskanslierna kan bidra med. Tillsynen måste dock även innefatta kontroll av den verksamhet som bedrivs och de beslut som fattas. Ytterst måste även finnas möjlighet till ingripande av olika slag, när Svenska kyrkans lära, dess regelverk eller allmän lag sätts åt sidan.

Som ett mer ingripande inslag i den reguljära tillsynen finns förslaget att domkapitlet för varje församling i stiftet skall utfärda en församlingsinstruktion, med för församlingen bindande föreskrifter om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, om församlingsöverskridande verksamhet och om kyrkans personal.

I utredningsarbetet övervägs fortfarande några olika lösningar i fråga om tillsyn över biskopar och stiftsorgan samt över den rikskyrkliga organisationen.

De överväganden som nu görs innefattar, som framgått, att domkapitlets centrala roll som tillsynsorgan bör innefatta även ställningen av att, såvitt avser lokalt fattade beslut, vara första instans i ett inomkyrkligt överprövningssystem.

Det finns ännu inget ställningstagande till om det behöver inrättas en särskild första instans för överprövning av beslut som fattas på stiftsnivå och av rikskyrkliga organ.

Som högsta instans kan finnas en särskild besvärsnämnd.

4.9 Kyrklig offentlighetsprincip, register och arkiv

De förslag som utarbetats av de statliga utredningarna innebär att handlingar som hänför till tiden före den 1 januari 2000 skall hanteras enligt reglerna för handlingsoffentlighet m.m. i tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och arkivlagen. Detsamma gäller handlingar som rör begravningsverksamhet och sådan särskild kulturvård som föreslås finansierad av det allmänna. I övrigt ankommer på Svenska kyrkan att utveckla en egen sekretess- och offentlighetsprincip som skall hanteras av inomkyrkliga organ.

I utredningsarbetet diskuteras ett samlat regelverk för handlingsoffentlighet, undantag från handlingsoffentligheten, arkiv och diarier samt kyrkobokföring och andra register. Härvid är utgångspunkten att samma principer skall tillämpas i den av kyrkomötet närmare reglerade offentlighetsprincipen som för den som enligt lag gäller för det allmänna.

I arbetet med att belysa vilken betydelse de förändrade kyrka-statrelationerna kan få för kyrkobokföringen har – förutom de frågor om indelning, val och uppbörd som anges i direktiven – särskilt uppmärksammats det krav som ställs i den föreslagna lagen om Svenska kyrkan, att kyrkan till ett statligt register bl.a. skall lämna uppgift om vilka som är behöriga företrädare för Svenska kyrkan och dess församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift.

SVENSKA KYRKANS

CENTRALSTYRELSE