3 Centralstyrelsens utredningar och
kommittéer

3.1 Kollektutredningen

Kollektutredningen tillsattes av Centralstyrelsen i maj 1995 och presenterade hösten 1995 sitt betänkande (SKU 1995:8) Kollekter i Svenska kyrkan. Efter remissomgång blev utredningen i maj 1996 föremål för behandling i Centralstyrelsen, varvid utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter fick konsekvenser för Centralstyrelsens beslut om rikskollekter för 1997. Dels beslutades om färre rikskollekter till förmån för fler församlingskollekter, dels gavs ändamålen för rikskollekter en tydligare projektinriktning.

I övrigt överlämnades utredningen till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation för beaktande.

I utredningsgruppen ingick överförmyndare Birger Hassel, ordförande, ingenjör Bengt Gustafsson, diakon Kerstin Kedvall och kontraktsprost Christina Odenberg. Sekreterare var utredningssekreterare Gunnar Edqvist. Utredningens förslag och remissomgången redovisades i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996, s 10-11.

Utredningsuppdraget är slutfört.

3.2 Utredningen Svenska kyrkans framtida organisation

Mot bakgrund av riksdagens principbeslut i december 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan och med beaktande av 1995 års kyrkomötes yttrande över regeringens skrivelse i samma ärende beslutade Centralstyrelsen den 14 december om ett utredningsarbete rörande Svenska kyrkans framtida organisation. Direktiven för detta arbete liksom sammansättningen av ledningsgruppen, de fyra utredningsgrupperna och den teologiska expertgruppen redovisades i skrivelsen (CsSkr 1996:2, bilagorna 1 och 2) med verksamhetsberättelse för år 1995.

I början av år 1996 upprättades ett särskilt sekretariat för arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation.

Centralstyrelsen fastställde i maj 1996 tilläggsdirektiv för utredningsarbetet med anledning av dels ärkestiftsutredningen, dels utbildningsorganisationsutredningen. Tilläggsdirektiven fanns bilagda Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

Under året har i enlighet med direktiven utredningsarbetet bedrivits främst i de fyra särskilda utredningsgrupperna. En kontinuerlig återrapportering har skett i ledningsgruppen.

Ordförandena lämnade muntliga rapporter om arbetsläget till kyrkomötets ledamöter under 1996 års kyrkomöte.

I enlighet med vad som anges i direktiven har ett brett samråd ägt rum beträffande olika delar av det pågående arbetet. Hösten 1996 överlade var och en av utredningsgrupperna med representanter för stiften om vissa frågor inom sina respektive ansvarsområden. I samverkan med Pastoratsförbundet har inom ramen för Personalpolitiska rådet inom Svenska kyrkan de fackliga organisationerna informerats om utredningsarbetet. Vidare har överläggningar ägt rum i en särskild samrådsgrupp med representanter för några olika kyrkliga organisationer. Det kyrkliga utredningsarbetet har också behandlats i den statliga stat-kyrkadelegationen där kyrkoministern är ordförande och ärkebiskopen vice ordförande. En rapport som behandlar innehållet i utredningsarbetet kommer att ges till 1997 års kyrkomöte i skrivelsen (CsSkr 1997:3) Redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet första halvåret 1997.

3.3 Kyrkobyggnadsutredningen

Centralstyrelsen tillsatte i oktober 1993 en kyrkobyggnadsutredning med uppdrag att bearbeta fyra huvudområden: frågan om övertaliga kyrkor, avvägningen mellan kyrkliga behov och kulturminnesvårdens intressen, kostnadsfördelningen mellan staten och Svenska kyrkan vad gäller kulturhistoriskt intressanta kyrkor och andra kyrkliga objekt samt det särskilda kyrkobyggnadsbidraget.

Utredningen publicerade 1995 undersökningen Kyrkobyggnaden och det offentliga rummet (SKU 1995:5) samt överlämnade i april 1996 sitt slutbetänkande (SKU 1996:1) Fädernas kyrkor - och framtidens.

Centralstyrelsen beslutade med hänvisning till pågående arbete med Svenska kyrkans organisation efter den 1 januari år 2000 att inte sända betänkandet på remiss. I avsikt att få till stånd en bred diskussion, inte minst på lokalplanet, om de frågeställningar som kyrkobyggnadsutredningen behandlat, skickades emellertid betänkandet till samtliga församlingar och till en rad berörda kyrkliga och statliga organ m.fl. Många reaktioner har inkommit och överlämnats till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation.

Ledamöter i utredningen var domprost em Clarence Nilsson, ordförande, granskare Suzanne Fredborg, fru Birgitta Johansson, f d förbundsdirektören Carl-Eric Lundgren, nämndsekreterare Helena Tengstrand, godsägare Carl Gustaf von Ehrenheim och tekn dir Karl-Johan Nilsson. Sekreterare var kammarrådet Marianne Cedermark.

En sammanfattning av kyrkobyggnadsutredningens slutbetänkande återfinns i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1996.

Utredningsuppdraget är slutfört.

3.4 Utredningar inom ramen för Svenska kyrkans teologiska kommitté

3.4.1 Svenska kyrkans linje i fråga om samboförhållanden bland kyrkligt anställda

Teologiska kommittén har, mot bakgrund av en begäran från 1993 års ombudsmöte, utarbetat en promemoria med belysning av samboendets såväl teologiska som juridiska grunder. Promemorian, som i enlighet med uppdraget särskilt inriktar sig på frågan om samboförhållanden bland kyrkligt anställda, redovisades i sin helhet för kyrkomötet och ombudsmötet genom skrivelsen till ombudsmötet (StSkr 1996:3) med redogörelse för SFRVs verksamhet under första halvåret 1996, där den återfinns som bilaga 4. Det framgår också att promemorian överlämnats som ett bidrag till Svenska kyrkans forskningsråds projekt Äktenskap och familj inför 2000-talet.

3.4.2 Barnkommunion

Teologiska kommittén har, mot bakgrund av en begäran från 1993 års kyrkomöte (kskr 1993:6 med KG 1993:4), att utreda barnkommunionens bibelteologiska sammanhang.

Se nedan om behandlingen av kyrkomötets skrivelser.

3.4.3 Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning

Teologiska kommittén leder studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning. Studien hänför sig i första hand till ett uppdrag från 1994 års kyrkomöte (kskr 1994:14 med 2KL 1994:4 om Svenska kyrkans ämbetssyn) med begäran om analys av kvinnors erfarenheter och bidrag i kyrkolivet samt av de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna. Även vad kyrkomötet anfört om studium av inklusivt språk och vad ombudsmötet sagt i frågan om jämställdheten i Svenska kyrkan är av betydelse för studien.

Arbetet syftar till att precisera centrala frågeställningar, peka på brytpunkter, ange inriktning samt teckna huvuddragen i vad som kan vara Svenska kyrkans hållning.

Som en utgångspunkt för och en viktig beståndsdel i studien har teologiska kommittén valt en offentlig hearing för att belysa frågan om kristen antropologi och dess relation till kvinnlig spiritualitet och gudstjänstspråk. Hearingen, som skall äga rum under fyra dagar hösten 1997, skall fungera som ett forum för samråd mellan företrädare för kyrka och samhälle och ge möjlighet till dokumentation av kunskaper och erfarenheter från sakkunniga på området. Ett 25-tal forskare från de teologiska, humanistisk-samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fälten kommer att medverka.

En naturlig utgångspunkt för studien är vidare gudstjänstsituationen, där frågan om olika inomkyrkliga traditioners människosyn och gudsuppfattning tydligt ställs på sin spets.

3.5 Kyrkan och homosexualiteten

Centralstyrelsen tillsatte i december 1988, på uppdrag av kyrkomötet, en utredning om kyrkans förhållningssätt till homosexualiteten. Arbetet redovisades i rapporten (SKU 1994:8) Kyrkan och homosexualiteten. Rapporten sändes till samtliga församlingar och stift och till utbildningsinstitutioner samt organ på Svenska kyrkans riksplan, vilka alla bereddes möjligheter att inkomma med synpunkter. De inkomna reaktionerna - relativt få - redovisades för kyrkomötet i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1995:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1995. I anslutning till redogörelsen underströk Centralstyrelsen, med stöd av Biskopsmötet, vikten av fortsatta samtal.

Under 1996 har företrädare för Svenska kyrkan deltagit i ett nordiskt seminarium om kyrkorna och homosexualiteten. Överläggningarna där liksom i andra sammanhang visar på vikten av att ett internationellt ekumeniskt material inhämtas.

Vid överläggningar mellan Centralstyrelsen och Biskopsmötet har samma konstaterande gjorts om vikten av att ta del av internationellt material, en uppgift som styrelsen lämnat till Svenska kyrkans forskningsråd. Vidare måste samtalen i frågan fortsätta, inte minst i stiften, på grundval av det material som nu finns. Dessa samtal måste ges tid.