Motion till kyrkomötet

1997:35

av Åsa Ingårda m.fl.
om kollekternas roll för Svenska kyrkans gemensamma
åtaganden

I Svenska kyrkans utredning 1995:8 "Kollekter i Svenska kyrkan" finns många förslag för hur vi skall gå tillväga med våra kollektändamål. Det är viktigt att Svenska kyrkan har en medveten hållning, när det gäller våra gemensamma åtaganden.

De senaste åren har, trots idogt arbetande ombud, visat nedåtgående insamlingssiffror för Svenska kyrkans gemensamma åtaganden. Till stor del är detta en konsekvens av att färre människor går i kyrkan på huvudgudstjänst. Samtidigt har bidrag från Sida till det internationella arbetet minskat och fler insamlingsorganisationer har ökat konkurrensen.

När det gäller Svenska kyrkans internationella arbete och av Svenska kyrkan gemensamt beslutad verksamhet, så kan ingen annan än Svenska kyrkan ansvara för att dessa åtaganden fullföljs. Därför är det viktigt att först och främst säkerställa det vi har tagit ansvar för.

Det är av största vikt att vi får en policy som vid beslut om kollekter sätter Svenska kyrkans egna åtaganden i första rummet. Vi måste låta kyrkfolket samla sig kring kollekter som stödjer det som är viktigt för oss i kyrkan.

Vi föreslår kyrkomötet besluta

1. att uttala sig för att rikskollekterna ännu mer koncentreras till Svenska kyrkans gemensamt beslutade egna verksamhet. För internationellt arbete betyder det SKM, Lutherhjälpen och SKUT;

2. att uttala sig för att detsamma gäller för de kollekter som beslutas vid senare tillfälle, de s.k. extra kollekterna;

3. att hos Centralstyrelsen begära att riktlinjer utarbetas för kollekter på församlings-, stifts- och riksnivå för att säkerställa Svenska kyrkans gemensamt beslutade egna verksamhet.

Enhörna den 19 juni 1997

Åsa Ingårda Sofia Eriksson
Timmy Leijen Britta Olinder