Motion till kyrkomötet

1997:1

av Birger Hassel
om religionsfrihetslagen

Av Göteborgs 454 046 invånare är 96 000 invandrare och flyktingar från 150 nationer. Därmed är Göteborg en internationell stad, så som den varit sedan 1621 då staden erhöll sina privilegier. Under de första 50 åren var staden officiellt fyrspråkig då svenskar, holländare, tyskar och de från drottningstriderna flyende skottarna och engelsmännen bidrog till uppbyggandet av Göteborg. Redan 1623 etablerades en evangelisk-luthersk församling. 1691 bildade de engelskspråkiga företagarna The British Factory, som fortfarande ansvarar för en församling. De första judarna inflyttade till Göteborg 1781 där de bildade en församling. De romersk-katolska trosbekännarnas första församling grundades 1862. Men först 1951 upphävdes hotet att bli landsförvisad om man som svensk konverterade till katolicismen!

Invandringen

När 1951 års religionsfrihetslag stiftades var detta i en tid då ett fåtal av annan än evangelisk-luthersk trosuppfattning invandrat till Sverige. Ett undantag är de estniskt-ortodoxa, som 1944-45 flydde från kommunistiskt förtryck.

Den stora förändringen skedde när Sverige var i behov av arbetskraft för sin industri och för att bibehålla och höja det materiella välståndet. I mitten av 1960-talet kom bl.a. greker och jugoslaver med ortodox trosuppfattning till vårt land. Man blev helt plötsligt varse att de som kom inte endast var arbetskraft utan också medmänniskor med en för Sverige ovanligt stark religionsanknytning. Invandrarverket uppdrog då till KFUK-KFUM att i Sverige organisera "de kristliga insatserna". En ortodox präst anställdes, till att börja med.

Nuläget i Göteborg

Ca 15 000 är anslutna till de tre romersk-katolska församlingarna. Ca 15 000 är anslutna till 16 ortodoxa och österländska församlingar vilka samarbetar i en kommitté knuten till KFUK-KFUM. Ca 15 000 är anslutna till minst ett 20-tal muslimska församlingar och nationella grupperingar. Den angivna medlemssiffran anger de troende muslimerna. Ca. 1 600 är anslutna till den Judiska församlingen.

Religionsfrihetslagens tillämpning har blivit aktuell och kontroversiell först under de två senaste decennierna. Frågan om halal- respektive kosherslakt med rötter i religion, tro och sedvänja är kanske det tydligaste exemplet på hur denna i Sverige svårlösta fråga berör ett stort antal människors livssituation. Inte minst i Broderskapsrörelsen har man engagerat sig för en lösning.

Etableringen av mötesplatser för icke-kristna

I Göteborg och på andra platser har främst muslimer mött ett starkt motstånd då de önskat etablera sig i lokaler för tillbedjan och gemenskap. Opinionen har redan i två stadsdelar skapats mot byggande av en moské. Enskilda – och t.o.m. demokratiska folkrörelser – har motarbetat framlagda förslag, godkända i bl.a. kommunfullmäktige. Just nu har man i ytterligare en stadsdel skapat ett kommunalt förankrat projekt, för att motverka segregation, trots att det inte gäller bosättning utan den allmänt accepterade föreningsfriheten, att skapa mötesplatser för människor, som önskar sluta sig samman kring gemensamma värderingar.

Det är angeläget att nu ompröva och till den nuvarande situationen anpassa religionsfrihetslagen av 1951, reviderad 1967.

Sedan den 1 januari 1995 gäller den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna jämte tilläggsprotokoll som lag i vårt land. Enligt artikel 9 i konventionen skall "var och en ha rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, eller till skydd för allmän ordning, hälsa, moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter".

Riksdagen har genom åren prövat frågan om religionsfriheten i vårt land. Genom den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna, som nu också omfattar sedvänjor, är det angeläget att religionsfriheten ses över.

Jag yrkar

att kyrkomötet beslutar ge riksdag och regering tillkänna behovet av en översyn av 1951 års religionsfrihetslag, med beaktande av vad som anförts i denna motion.

Göteborg den 1 februari 1997

Birger Hassel