Kulturutskottets betänkande

1997:1

Åtgärder för att motverka kyrkomötets/ombudsmötets marginalisering inom Svenska kyrkan

Till utskottet har hänvisats KMot 1997:11 av Anders Jarlert om åtgärder för att motverka kyrkomötets/ombudsmötets marginalisering inom Svenska kyrkan.

I motionen hemställs

att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utformar en plan för snabb och effektiv information till Svenska kyrkans församlingar.

Motionen

Motionären pekar i sin motion på bristande information från kyrkomötet i centrala frågor. Som exempel på detta nämner han bl.a. ombudsmötets beslut om att karitativ diakoniutbildning inte skulle bedrivas på Diakonistiftelsen Samariterhemmet – och att det påföljande söndag upptogs en kollekt till diakoniutbildningen vid bl.a. Samariterhemmet.

Vidare frågar Jarlert hur information om den Gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen har gått ut. "…ännu väntar vi på de herdabrev eller skrivelser som i denna centrala lärofråga skall informera de gudstjänstfirande församlingarna om beslutet och dess betydelse…".

Motionären menar att kyrkomötet riskerar att bli alltmer marginaliserat i Svenska kyrkans församlingar genom bristande information i centrala frågor. Särskilt pekar han på frågan om hur information om fattade kyrkomötesbeslut ska nå den gudstjänstfirande församlingen.

Bakgrund

Kollekter

Ansökan om kollekter sker ett år innan de tas upp. Kollekterna fastslås under försommaren och börjar gälla från årsskiftet. De kollektcirkulär, som distribueras till församlingarna, har 6-7 veckor innan den aktuella kollektdagen skickats till domkapitlen för att spridas därifrån.

Gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen

Den ännu ej avslutade receptions- och beslutsprocessen kring den Gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen har medfört att man från centralt håll avvaktar med större utbildningsinsatser. Varken Lutherska Världsförbundet eller företrädare för den Romersk-katolska kyrkan har slutgiltigt tagit ställning till dokumentets status eller utformning, ej heller till de konsekvenser för den fortsatta dialogen kyrkofamiljerna emellan detta kan resultera i.

Kyrkomötets beslut återspeglar alltså Svenska kyrkans ståndpunkt i en ännu inte avslutad process. Inom Utbildningsnämnden, Folkkyrkostudien samt inom ramen för det kontinuerliga samarbetet mellan kyrkokansliet och Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) pågår dock förberedelser för utbildningssatsningar, till vilka även hör produktion av studiematerial om rättfärdiggörelseläran. Så snart frågan är slutligt avgjord sätts planerna i verket.

Information om kyrkomötesbeslut

Den gudstjänstfirande församlingen nås av kyrkomötesbesluten på en rad sätt. Det främsta sättet att nå församlingen, utöver anställda och förtroendevalda, är genom massmedierna.

I samband med kyrkomötet 1996 distribuerades artiklar och pressreleaser till landets dags- och samfundspress, radio och TV. Journalister deltog i ett presseminarium, och en rad kontakter togs med flertalet av landets redaktioner. Under 1996 lyftes bl.a. Skrivelsen om rättfärdiggörelseläran fram gentemot pressen.

Efter avslutat kyrkomöte får alla kyrkomötesledamöter snabbprotokoll, som även går till stiften för vidare distribution och behandling. I år annonseras i Kyrkans Tidning om att snabbprotokollen finns att beställa hos Svenska kyrkans InformationsService.

På Svenska kyrkans hemsida publiceras samtliga motioner, skrivelser, utskottsbetänkanden och snabbprotokoll och görs därmed tillgängliga för enskilda med tillgång till Internet, men också till medierna, som genom detta ges bättre möjligheter till en snabb och korrekt rapportering från kyrkomötet. Många samtal som medarbetare från kyrkokansliets informationsavdelning haft med journalister visar att denna publicering snabbt uppmärksammats och blivit positivt mottagen.

Beslut i kyrkomötet/ombudsmötet ger upphov till många projekt och uppgifter, som handhas och drivs av kyrkokansliet och stiften. Dessa projekt resulterar i seminarier och kurser samt i material som församlingarna erbjuds genom annonser i bl.a. Kyrkans Tidning och nyhetsbrev. Ytterligare exempel på kyrkomötesbeslut, som har resulterat i informationsspridning, är artikelserien i Kyrkans Tidning om Borgåsamarbetet.

Svenska kyrkans mediestrategi

Centralstyrelsen och Biskopsmötet fastställde i januari 1997 en Svenska kyrkans mediestrategi (StSkr 1997:503, sid 17-19). Av denna framgår bl.a. att Svenska kyrkan skall använda sina egna medier och förhålla sig till andras medier (massmedierna) så att kyrkans mål och verksamhet blir väl kända. I strategin ingår bl.a. ett program för att stärka Svenska kyrkans röst i det offentliga samtalet, åtgärder för att öka anställdas och förtroendevaldas kompetens inom kommunikation och media och åtgärder för att bistå medierna i deras arbete inom kyrkligt relevanta områden. Som ett led i denna strategi har även ett utredningsarbete kring Svenska kyrkans egna medier inletts. Utredningen skall beakta bl.a. synen på församlingstidningarna, synen på Kyrkans Tidning, synen på behovet av en medlemstidning, synen på kyrkliga elektroniska medier, synen på kyrkans användning av radio och TV samt Verbums roll i sammanhanget.

Utskottet

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att den av Centralstyrelsen och Biskopsmötet fastställda mediestrategin syftar till att göra kyrkans mål och verksamhet väl kända. Med hänvisning till det utredningsarbete som pågår när det gäller Svenska kyrkans möjligheter att effektivt nå sina egna medlemmar via egna och andras medier, menar utskottet att arbetet med den plan för snabb och effektiv information till Svenska kyrkans församlingar som motionären önskar se redan är under genomförande.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår KMot 1997:11.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På kulturutskottets vägnar

Anders Reinholdsson

Maria Klasson Sundin

Närvarande: Anders Reinholdsson, ordförande, Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Curt Carlsson, Monica Köpsén, Bo Norrgård, Börje Finnstedt, Ethel Florén-Winther, Ragnar Jansson, Inga-Lis Moberg, Iwan Andersson, Margareta Wachtmeister, Christina Molander, Helena Tengstrand och Kerstin Zetterberg.

Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.