Gudstjänstutskottets betänkande

1997:7

Välsignelseakt för homosexuella

I motion 39 till kyrkomötet framläggs förslag angående välsignelseakt för homosexuella.

I motion 1997:39 av Paul Trossö hemställs

att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen låter se över möjligheterna till en fastställd ordning gällande för välsignelseakt samt möjligheten för präst som så vill förrätta en sådan akt i öppet kyrkorum (i närvaro av exempelvis familj, vänner etc.)

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Läronämndens yttrande Ln 1997:10 bifogas.

Bakgrund

Kyrkans syn på homosexualitet har behandlats ur olika aspekter vid bl.a. kyrkomötena 1985, 1988, 1989, 1994 och 1995.

Frågan har bearbetats i flera samtals- och arbetsgrupper. 1988 publicerades boken En fråga om kärlek. Homosexuella i kyrkan. 1994 kom rapporten Kyrkan och homosexualiteten. I den förra boken finns förslag till välsignelseakt, i den senare förslag till förbön.

Kyrkomötet 1988 uppdrog åt Centralstyrelsen att tillsätta en allsidigt sammansatt utredning angående kyrkans förhållningssätt till homosexualiteten och dess konsekvenser i kyrkans själavård, förkunnelse och undervisning. Centralstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp som 1994 presenterade rapporten Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8) Rapporten sändes till samtliga församlingar och stift och till utbildningsinstitutioner samt organ på Svenska kyrkans riksplan. En redovisning av de relativt få inkomna yttrandena delgavs 1995 års kyrkomöte i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1995:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1995. I anslutning till redogörelsen underströk Centralstyrelsen, med stöd av Biskopsmötet, vikten av fortsatta samtal.

Frågan om välsignelseakt för homosexuella, som KMot 1997:39 behandlar, aktualiserades vid 1988 års kyrkomöte (KMot 1988:1) Motionären Olle Wingborg önskade att kyrkomötet skulle uttala att "homosexuellas kärlek bör accepteras lika helhjärtat som de heterosexuellas". I ett yttrande (Ln 1988:14) hade läronämnden sagt att det här rörde sig om stora och svåra bibelteologiska och etiska frågor, som det vore mycket angeläget att ta upp till fördjupad teologisk bearbetning. Kyrkomötet uppdrog åt Centralstyrelsen att tillsätta ovannämnda utredning.

Vid 1994 års kyrkomöte motionerade Gunnar Prytz om partnerskapslagen och Svenska kyrkan (KMot 1994:15) där han betonade vikten av att Svenska kyrkan hade beredskap att hantera de frågor som aktualiserades genom lagen om registrerat partnerskap.

Motionen hänvisades till församlingsutskottet som behandlade den i ett betänkande (KF1994:2). Utskottet inhämtade också yttrande från gudstjänstutskottet (1994:1y) som bl.a.framhöll att man inte ansåg att det fanns behov av någon av Svenska kyrkan antagen ritual att använda i samband med registrering av partnerskap. Men utskottet påpekade också att "Svenska kyrkan som folkkyrka har ett pastoralt ansvar i hela vårt folk".

I sitt betänkande förklarade församlingsutskottet att man delade gudstjänstutskottets uppfattning på båda dessa punkter. Utskottet uttalade en förhoppning att den rapport som arbetsgruppen Kyrkan och homosexualiteten förväntades överlämna hösten 1994 skulle tillföra värdefull kunskap. Dessutom sade utskottet sig förutsätta att biskoparna skulle ge vägledning i det pastorala handlandet.

Biskopsmötets sekretariat gav i december 1994 ut ett samtalsunderlag Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap. (Bilaga till redogörelse för Centralstyrelsens verksamhet under första halvåret 1995, CsSkr 1995:3)

Vid samma tid gav Biskopsmötet ut Pastorala råd angående förbön för dem som ingått partnerskap, vilka här återges i sin helhet:

Allmänna synpunkter
Dessa pastorala råd vill vara prästerna till hjälp då man ställs inför förfrågan om förbön för dem som med stöd av lagen om partnerskap från och med den 1 januari 1995 registrerat sitt partnerskap.

Det är angeläget att prästerna i ett pastorat talat igenom hur de ser på sin medverkan i förbön av detta slag.

Präst skall inte medverka vid själva registreringen.

Pastoral utformning

Varje präst bedömer själv om hon/han vill medverka när önskemål om enskild själavård i form av denna förbön framförs. De som önskar förbön skall bemötas på ett pastoralt genomtänkt sätt och känna trygghet i mötet med prästen oavsett dennes personliga ståndpunkt. Om en präst själv inte kan/vill medverka kan kontakt förmedlas med annan präst.

Förbönen utformas som enskild bön med prästen och de två som registrerat sitt partnerskap. Det skall framgå att det inte är fråga om en officiell akt utan om en enskild förbön.

Förbönen kan ske i sakristia, kapell eller kyrkorum. För enskild själavård fordras inga beslut om upplåtelse av kyrka.

Förbön

Gud, du ger oss livet med längtan efter helhet och kärlek. Vi ber för det partnerskap som NN och NN nu registrerat. Vi ber att de skall få kraft att leva i förtroende och ömsesidig respekt. Hjälp dem att förverkliga sin gemenskap till stöd för varandra i öppenhet mot andra människor. Var dem nära när dagarna blir tunga. Hjälp dem att se förlåtelsens möjlighet och att ständigt på nytt ta emot glädje och kraft ur din hand. Hjälp oss att alltid leva nära dig, du som lovat att vara med oss alla dagar. I Jesu namn. Amen

Förbönen kan även innehålla textläsning, t.ex. Jak 1:17 och Fil 2:1-5. Den kan även avslutas med Herrens bön och fridsönskan.

De pastorala råden och samtalsunderlaget Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap föranledde två motioner vid 1995 års kyrkomöte av Pekka Heikkinen (KMot 1995:28 och 29) om biskoparnas förbön för homosexuella och om biskoparnas homosexteologi. Motionären hemställde att kyrkomötet på Skriftens grund skulle ta avstånd från de pastorala råden, förbönen och från biskoparnas teologi i dokumentet Kyrkans syn på äktenskap och partnerskap.

Med anledning av motionen om biskoparnas homosexteologi gjorde läronämnden ett yttrande (Ln 1995:18) där det påpekades att dokumentet som motionen avsåg inte i formell mening hade beslutats och godkänts av biskopsmötet samt att det var ett samtalsmaterial, inte ett definitivt lärouttalande.

Läronämnden skriver att den i yttrandet angivna gemensamma grunden måste få gälla i vår kyrka. "På denna gemensamma grund finns utrymme för olika uppfattningar och t.ex. olika sätt att fästa vikt vid personliga uppfattningar om homosexualiteten som sådan, om de paulinska utsagornas innebörd och normerande betydelse och om hänsynen till den homosexuelles livssituation. Något olika uppfattningar kan därför få råda i denna liksom i andra etiska frågor."

Motionen remitterades till gudstjänstutskottet, som i sitt betänkande KG 1995:6 instämmer i läronämndens bedömning att samtalsdokumentet inte kan anses som ett lärouttalande. Utskottet hänvisade till Centralstyrelsens halvårsrapport (CsSkr 1995:3) och det som där sägs om det påfallande låga antalet yttranden som inkommit med synpunkter på rapporten Kyrkan och homosexualiteten. "Mer tid för bearbetning och ställningstagande behövs". Utskottet noterar därför med tillfredställelse att Centralstyrelsen förutskickar att man kommer att ta initiativ till en vidare bearbetning av frågorna kring kyrkan och homosexualiteten. Rapporten har tillkommit som resultat av ett av kyrkomötet givet uppdrag. Utskottet förutsatte därför att Centralstyrelsen på lämpligt sätt skulle komma att överlämna rapporten till kyrkomötet. Det var utskottets övertygelse att det då bör ges tillfälle till en väl förberedd och ingående diskussion i denna viktiga fråga.

Frågan om välsignelseakt berördes inte alls i samtalsdokumentet eller i läronämndens yttrande.

Gudstjänstutskottets betänkande 1995:6 föranledde en omfattande debatt i plenum som ledde till att kyrkomötet beslöt bifalla utskottets hemställan om avslag på motionen 1995:29.

Under kyrkomötet 1995 ställde vidare Carl-Henrik Grenholm en fråga angående en välsignelseakt vid registrering av partnerskap (KFråga 1995:10) " I Centralstyrelsens verksamhetsberättelse (CsSkr 1995:2) sägs att styrelsen överlämnat frågan till biskopsmötet, men inte vidtagit ytterligare åtgärder. Biskoparna har sänt pastorala råd till prästerna angående förbön, men i övrigt har inget skett. Anser Centralstyrelsen att den därmed tillmötesgått beslutet vid 1994 års kyrkomöte? Vad som nu skulle behövas är givetvis en utredning om formerna för en kyrklig välsignelseakt vid ingående av partnerskap. Denna ordning skulle motsvara kyrklig vigsel, samtidigt som skillnaderna mellan äktenskap och partnerskap bör markeras. I styrelsens redogörelse för verksamheten under första halvåret 1995 (CsSkr 1995:3) sägs, att styrelsen avser att ta ytterligare initiativ för att bearbeta kyrkans relation till homosexualiteten. Vilka är dessa åtgärder som Centralstyrelsen avser att vidta?"

Ärkebiskopens svar på Carl-Henric Grenholms fråga betonade behovet att få in fler svar från församlingarna på utredningen Kyrkan och homosexualiteten, "Därtill behöver vi mer tid i en fråga där vi i alltför stor utsträckning alltjämt saknar en fungerande dialog. Exakt hur detta skall ske vet vi ännu inte helt. Kanske den nya Centralstyrelsen bör ordna en serie seminarier utifrån vårt eget utredningsmaterial för att på det sättet stimulera till ökad lokal bearbetning av den aktuella problematiken?"

Till 1996 års kyrkomöte rapporterade Centralstyrelsen i sin verksamhetsberättelse att Centralstyrelsen arbetar vidare med huvudfrågan om kyrkans förhållningssätt till homosexualiteten samt att ett internationellt ekumeniskt material skall inhämtas (CsSkr 1996:2).

I CsSkr 1997:2 påpekas vikten av att ta del av internationellt ekumeniskt material samt att samtal i frågan måste fortsätta inte minst i stiften samt att dessa samtal måste ges tid.

Läronämnden påpekar i sitt yttrande (Ln 1997:10) över motionen om välsignelseakt för homosexuella att man redovisat sin principiella syn på homosexuell samlevnad i yttrandet Ln 1995:18 samt att kyrkomötet ännu ej tagit ställning till den där redovisade uppfattningen. Centralstyrelsen har som uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor.

Med hänsyn till sitt tidigare yttrande och biskoparnas pastorala råd ser läronämnden för sin del inga läromässiga hinder för att Centralstyrelsen, i konsultation med andra kyrkor, låter se över förutsättningen för en ordning för en offentlig förböns- eller välsignelseakt att förrättas av präst som är beredd därtill. Då bör bl a förhållandet mellan förbön och välsignelse respektive enskilt och offentligt handlande klargöras.

Utskottet

Utskottet konstaterar att rapporten Kyrkan och homosexualiteten från den på kyrkomötets uppdrag tillsatta utredningen ännu inte slutgiltigt behandlats på kyrkomötet. Vidare instämmer utskottet i läronämndens påpekande (Ln 1997:10) att kyrkomötet ej tagit ställning till läronämndens yttrande ( Ln 1995:18), där en principiell syn på homosexualiteten angivits. Centralstyrelsen har som uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor.

Utskottet menar att det är viktigt att inte fastställa ordningar först och därefter göra den teologiska bearbetningen.

Samtalet i utskottet visar att det råder otydlighet om betydelsen av enskilt och offentligt i ett kyrkorum där gudstjänst i princip måste vara offentlig. Somliga menar att det som motionären efterlyser av öppenhet redan är möjligt.

Att fastställa en ordning som kommer in i kyrkohandboken skulle däremot kunna skapa nya problem; massmedial uppmärksamhet som försvårar kontakt och själavård samt utsatthet för dem som inte är beredda att utföra akten.

Utskottet avvisar tanken på en fastställd ordning gällande för välsignelseakt för homosexuella. Istället önskar utskottet att Biskopsmötets Pastorala råd angående förbön för dem som ingått partnerskap bearbetas och utvecklas. Då bör också förhållandet mellan förbön och välsignelse respektive enskilt och offentligt handlande klargöras såsom läronämnden framhåller.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att kyrkomötet med anledning av motion 1997:39 som sin mening ger Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört.

Sigtuna 22 augusti 1997

På gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Birgitta Larsson

Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Rune Entelius, Asta Karlsson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström och Ulla-Britt Emanuelsson

Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation

Pekka Heikkinen

Utskottet konstaterar att rapporten Kyrkan och homosexualiteten från den på kyrkomötets uppdrag tillsatta utredningen ännu inte slutgiltigt behandlats av kyrkomötet. Vidare instämmer utskottet i läronämndens påpekande (Ln 1997:10) att kyrkomötet ej tagit ställning till läronämndens yttrande 1995:18, där en principiell syn på homosexualiteten angivits. Utskottet menar att det är viktigt att inte först fastställa ordningar och därefter göra den teologiska bearbetningen.

Vidare vill utskottet peka på att Centralstyrelsens uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor knappast kan sägas ha blivit verkställd.

Redan av ovannämnda skäl ser utskottet det inte vara möjligt att tillmötesgå det som yrkas i motionen, som därför bör avslås. Det viktigaste och helt avgörande skälet till avslaget är emellertid Herrens eget i Bibeln klara ställningstagande till praktiserad homosexualitet. (Rom.1:26-27, 1 Kor. 6:9-11 och 1 Tim.1:8-11).

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår motion 1997:37.

Läronämndens yttrande

1997:10

med anledning av motion om välsignelseakt för homosexuella

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1997:39.

Läronämnden angav i sitt yttrande Ln 1995:18 en principiell syn på frågor om homosexuell samlevnad. Kyrkomötet har ännu ej tagit ställning till den där redovisade uppfattningen. Biskoparna har även, mot bakgrund av gudstjänstutskottets betänkande KF 1994:2 inför partnerskapslagens ikraftträdande 1995, var för sig givit pastorala råd om förbön för dem som ingått partnerskap. Centralstyrelsen har som uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor.

Med hänsyn till sitt tidigare yttrande och biskoparnas pastorala råd ser läronämnden för sin del inga läromässiga hinder för att centralstyrelsen, i konsultation med andra kyrkor, låter se över förutsättningen för en ordning för en offentlig förböns- eller välsignelseakt att förrättas av präst som är beredd därtill. Då bör bl.a. förhållandet mellan förbön och välsignelse respektive enskilt och offentligt handlande klargöras.

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Klas Hansson

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.