Gudstjänstutskottets betänkande
1997:4
Ekumeniska översättningar
I motionerna 27, 29 och 30 till kyrkomötet framläggs förslag som berör de av Sveriges Kristna Råd rekommenderade ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön.
I motion 1997:27 av Tomas Forsner hemställs
att kyrkomötet beslutar att de av Sveriges Kristna Råd rekommenderade översättningarna av de nicensk-konstantinopolitanska och apostoliska trosbekännelserna och Herrens bön tills vidare får användas på prov i Svenska kyrkans gudstjänster efter kyrkorådets medgivande.
I motion 1997:29 av Yngve Kalin hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen i enlighet med intentionerna i denna motion, tar upp en diskussion inom Sveriges Kristna Råd, om en varsam språklig revision av Herrens bön och därefter framlägger ett förslag till sådan lydelse vid nästa kyrkomöte.
I motion 1997:30 av Lars Ekblad hemställs
att kyrkomötet beslutar att som alternativ till brödbönen i första alternativet till Herrens bön i HB 86 får brukas formuleringen "Ge oss idag det bröd vi behöver".
Läronämnden har yttrat sig över motionerna 1997: 27, 29 och 30. Läronämndens yttrande bifogas som bilaga.
Bakgrund
I motionerna 27, 29 och 30 till 1997 års kyrkomöte föreslås åtgärder föranledda av de nyöversättningar som Sveriges Kristna Råd rekommenderat sina medlemskyrkor att antaga. Dessa nyöversättningar beslutade 1996 års kyrkomöte kunde användas i Svenska kyrkans församlingar under remissarbetet och en kort tid därefter. Den kyrkliga kungörelse som reglerade användningen av dessa nyöversättningar, SKFS 1996:5, angav att försöksanvändningen av de nyöversatta texterna sträckte sig fram till och med juni 1997.
Svenska kyrkan har aktivt medverkat i tillkomstprocessen bakom dessa ekumeniska nyöversättningar. 1989 års kyrkomöte beslutade att det ekumeniska arbetet med dessa texter borde påskyndas på grund av att behovet var så trängande av gemensamma texter till trosbekännelserna och Herrens bön, KE 1989:8. 1990 års kyrkomöte beslutade att påminna om det föregående beslutet och vikten av att detta ekumeniska arbete ledde fram till ett resultat. I gudstjänstutskottets betänkande, KG 1990:2, uttalade man sin otålighet över att arbetet ännu inte givit resultat.
Genom Svenska Ekumeniska Nämnden och senare Sveriges Kristna Råd har arbetet förts framåt. Årliga överläggningar med kyrkornas och samfundens ledningar ägde rum från 1992 fram till och med 1995. En expertgrupp arbetade fram ett diskussionsförslag som publicerades i december 1993. Det sändes ut på en remissomgång i vilken exempelvis domkapitlen inom Svenska kyrkan fick möjlighet att yttra sig. De synpunkter som lämnades till Sveriges Kristna Råd föranledde rådet att låta ytterligare en expertgrupp göra en överarbetning av det tidigare nämnda diskussionsförslaget och att låta utarbeta en omfattande kommentar till nyöversättningarna, Anders Ekenberg: Låt oss be och bekänna, Libris 1996.
De överarbetade förslagen till nyöversättningar behandlades vid två samlingar med samfundens ledningar, i december 1995 och i mars 1996, innan de lades fram vid Sveriges Kristna Råds årsmöte i april 1996. Sveriges Kristna Råd beslutade att rekommendera sina medlemskyrkor att använda dessa ekumeniska nyöversättningar av trosbekännelserna och Herrens bön. Beslutet hälsades av medlemskyrkornas representanter som ett ekumeniskt framsteg och ett vittnesbörd om kyrkornas ökande samsyn i bön- och trosliv.
I de ekumeniska överläggningar som hållits med samfundsledningarna har Svenska kyrkan särskilt drivit som sin linje, att översättningen i NT 81 av den s.k. brödbönen i Herrens bön saknat förankring i Svenska kyrkans församlingar. Trots att denna översättning, enligt den samlade exegetiska expertisen, återger den mest troliga översättningen av grundtexten har Svenska kyrkan i de ekumeniska överläggningarna förespråkat att ett alternativ borde sökas. Det är således till stor del som ett resultat av Svenska kyrkans agerande i denna fråga som den alternativa formuleringen "Ge oss i dag det bröd vi behöver" har tillkommit i den aktuella ekumeniska nyöversättningen av Herrens bön. Av den exegetiska expertisen har denna alternativa formulering kunnat accepteras som ett godtagbart översättningsalternativ. Den gamla formuleringen "Vårt dagliga bröd giv oss i dag" avvisas av exegeterna. Enligt dessa går det att säga att formuleringen i den grekiska grundtexten helt säkert inte skall översättas med dessa ord. Se vidare Låt oss be och bekänna, sid. 120 ff.
Föranlett av två motioner till 1996 års kyrkomöte, KMot 1996:28 och 35, behandlades frågan om de ekumeniska nyöversättningarna av gudstjänstutskottet, KG 1996:2. Både utskottet och läronämnden väntade sig att ett beslut om användning av de ekumeniska nyöversättningarna var att vänta först vid 1997 års kyrkomöte efter vederbörlig remissomgång. Efter ett förslag i plenum kom 1996 års kyrkomöte att besluta på annat sätt. Under remissomgången tilläts en allmän provanvändning i Svenska kyrkans gudstjänster.
Efter avslutad remissomgång, remissammanställning återfinns i CsSkr 1997:3 bilaga 3, har Centralstyrelsen beslutat att inte inkomma med en särskild skrivelse till årets kyrkomöte med förslag till beslut i ärendet. Centralstyrelsen anför bland annat: "Eftersom receptionsprocessen i alla medlemskyrkor ännu inte avslutats och beslutsorganen inte tagit ställning kan SKR utvärdera läget först våren 1998." Enligt Centralstyrelsen saknas tillräckligt stöd för den ekumeniska nyöversättningen av Herrens bön. Man menar att denna inte längre är aktuell. När det gäller nyöversättningarna av trosbekännelserna ser Centralstyrelsen mer gynnsamt på läget och menar att dessa kan ingå i arbetet med den översyn av kyrkohandboken som har påbörjats under innevarande år.
I motion 27 till årets kyrkomöte föreslår nu Tomas Forsner att de ekumeniska nyöversättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön även fortsättningsvis skall få användas i församlingarnas gudstjänster efter kyrkorådets medgivande. Motionären menar att särskilt den ekumeniska nyöversättningen av Herrens bön fått ett positivt gensvar i församlingarna, mer positivt än den version från NT 81 som återfinns i kyrkohandboken.
I motion 29 till årets kyrkomöte föreslår däremot Yngve Kalin en helt ny version som innehåller delar av översättningarna från 1917 och 1981 men där de mest omdiskuterade formuleringarna behålls från 1917 års översättning. Formuleringarna "vårt dagliga bröd" och "frestelse" behålls här oförändrade från 1917 års bibelöversättning.
I motion 30 till årets kyrkomöte föreslår Lars Ekblad att kyrkohandboken kompletteras med den ekumeniska nyöversättningens version av den s.k. brödbönen "Ge oss i dag det bröd vi behöver". Detta skulle möjliggöra för församlingarna att använda den av Sveriges Kristna Råd rekommenderade översättningen av Herrens bön.
Läronämnden anför i sitt yttrande över dessa motioner, Ln 1997:2, med en hänvisning till Centralstyrelsens redan nämnda skrivelse, att den ekumeniska nyöversättningen av Herrens bön inte längre är aktuell och att de ekumeniska nyöversättningarna av trosbekännelserna "hänskjuts till det just påbörjade översynsarbetet av kyrkohandboken". Läronämnden ställer sig avvisande till tanken på en förlängning av provanvändningen av de ekumeniska nyöversättningarna. Inte heller bör, enligt läronämnden, någon revision av Herrens bön ske innan ett samlat förslag kan läggas fram.
Under 1997 har några av medlemskyrkorna i Sveriges Kristna Råd tagit steget att börja använda de av rådet rekommenderade nyöversättningarna. Metodistkyrkan i Sverige tog vid sin årskonferens i juni beslutet att antaga den av Sveriges Kristna Råd rekommenderade nyöversättningen av Herrens bön. Församlingarna har uppmanats att använda denna översättning i sina gudstjänster från och med 31 augusti 1997. De ekumeniska nyöversättningarna av trosbekännelserna rekommenderades däremot till fortsatt studium och prövning i avvaktan på framtida ekumeniska beslut.
Svenska Missionsförbundet tog vid sin årskonferens upp de ekumeniska nyöversättningarna, dock ej till beslut. Missionsföreståndaren rekommenderade församlingarna att i sina gudstjänster använda 1981 eller 1996 års översättningar av Herrens bön samt 1996 års översättningar av trosbekännelserna.
Utskottet
Utskottet kan dela den otålighet som motionärerna genom sina framförda förslag visar över att ännu inte enighet har kunnat uppnås i dessa frågor. Det är, enligt utskottet, ett högt prioriterat ärende att få gemensamma versioner av trosbekännelserna och Herrens bön för den svenska kristenheten. Ännu är vi dock inte där. Otåligheten över att ännu inte ha nått fram till gemensamma versioner av dessa texter får nu inte leda till beslut som försvårar de processer som leder fram till större enhet.
Läronämnden visar i sitt yttrande till årets kyrkomöte på flera av de svårigheter som finns i ekumeniska processer av detta slag. Av yttrandet framgår också att dessa centrala texter inte kan ändras utan att först en lärogranskning äger rum i läronämnden. En sådan granskning av de av Sveriges Kristna Råd rekommenderade ekumeniska översättningarna har ännu inte ägt rum.
Utskottet noterar också hur remissmaterialet speglar dessa texters betydelse för gudstjänstlivet och det enskilda bönelivet. Varje förslag till förändring väcker starka känslor till liv. Trosbekännelserna och Herrens bön är på detta sätt inte endast uttryck för kyrkans tro och bön. De har en djupare känslomässig förankring och är bärare av vår kyrkas tradition och enskilda människors minnen av bön och gudstjänst.
För många människor i Svenska kyrkan är trosbekännelserna och Herrens bön texter att vila i, texter som när de används i bön och gudstjänst bär en gudsrelation och samtidigt bär en relation till tidigare generationer av kristna.
Samtidigt menar utskottet att när språket föråldras och innebörden ändras blir det nödvändigt att ta ansvar för att arbeta fram en ny version och använda denna. Flera versioner av dessa centrala kristna texter är ett dåligt vittnesbörd om den kristna enheten. Också den nuvarande ordningen inom Svenska kyrkan med två versioner av Herrens bön kan vara ett hinder för enhet i bönen både inom den lokala församlingen och mellan olika församlingar.
Ett arbete med nya versioner av trosbekännelserna och Herrens bön måste hantera nya ändringsförslag med stor varsamhet utan att ge avkall på troheten mot grundtexten eller de stilistiska krav som måste ställas på en text som skall användas i gudstjänsten.
Utskottet menar att inte någon av motionernas förslag erbjuder en fungerande lösning i nuvarande situation varken för Svenska kyrkan eller för det ekumeniska arbetet.
Utskottet hemställer därför om avslag på de motioner som berör de ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön. Utskottet gör detta i otålig längtan efter att alla som tillhör Svenska kyrkan tillsammans med alla andra kristna i vårt land skall kunna enas kring en enda version av Herrens bön och samma versioner av trosbekännelserna för att som en enda kristenhet gemensamt be och bekänna med samma ord.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. beträffande fortsatt provanvändning av de ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön
att kyrkomötet avslår motion 1997:27,
2. beträffande varsam språklig version av Herrens bön
att kyrkomötet avslår motion 1997:29,
3. beträffande alternativ formulering av Herrens bön
att kyrkomötet avslår motion 1997:30.
Sigtuna 21 augusti 1997
På gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Nils-Henrik Nilsson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Asta Karlsson, Bengt Ivar Peterson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström och Ulla-Britt Emanuelsson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
1997:8
med anledning av motioner om Herrens bön och trosbekännelserna
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1997:27, 29 och 30.
I sitt yttrande Ln 1996:11 med anledning av en motion om möjligheten att i församlingarna få pröva de texter till trosbekännelserna och Herrens bön som föreslagits av Sveriges kristna råd (SKR) anförde läronämnden följande.
"Trosbekännelserna, som sammanfattar Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, tillhör Svenska kyrkans grundläggande dokument (SKFS 1992:9). Genom sitt bruk i gudstjänst och undervisning har de en särskild plats i kyrkolivet och i enskilda kristnas trosliv. Både genom deras formella ställning och deras betydelse för kyrkolivet är det angeläget att förändringar i deras språkliga utformning genomförs först efter en noggrann beredning. - - - Det är viktigt att hela Svenska kyrkan har gemensamma formuleringar av trosbekännelserna och, när så skall ske, samtidigt övergår till en ny översättning. Läronämnden är därför avvisande till ett allmänt bruk av de översättningar som nu skall remissbehandlas (KMot 1996:35). Från läromässig synpunkt möter dock inga hinder att nyöversättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön kan prövas i gudstjänst inom remissarbetets ram."
Centralstyrelsen framhåller i sin redogörelse CsSkr 1997:3 att den s.k. ekumeniska översättningen av Herrens bön inte längre är aktuell och att frågan om trosbekännelsernas lydelser hänskjuts till det just påbörjade översynsarbetet av kyrkohandboken vars resultat beräknas kunna behandlas vid kyrkomötet år 2001. Någon slutlig utformning eller granskning av dessa texter från lärosynpunkt har ännu ej skett.
Med hänvisning till den grundläggande syn som läronämnden redovisat till 1996 års kyrkomöte menar läronämnden att en förlängning av bruket på prov av det inom SKR utarbetade textmaterialet ej bör komma till stånd. Inte heller bör någon revision av Herrens bön ske innan ett samlat förslag kan läggas fram.
Uppsala den 12 augusti 1997
På läronämndens vägnar
GÖRAN BEXELL
Klas Hansson
Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.
[Innehållsförteckning] [Kyrkomötet] [Betänkanden] |