Gudstjänstutskottets betänkande

1997:3

Evangelieboken

I motionerna 14 och 32 till kyrkomötet framläggs förslag som berör Den svenska evangelieboken.

I motion 1997:14 av Börje Henriksson m.fl. hemställs

att kyrkomötet beslutar att psalmbokens "evangeliebok" kompletteras med lämpliga psalmförslag vid nästa revidering.

I motion 1997:32 av Gösta Äng hemställs

att kyrkomötet beslutar att versen Luk. 16:9 återinföres i sitt sammanhang i vår svenska psalmbok, 17:e sönd. e. Tref.

Läronämnden har yttrat sig över motion 1997:32. Läronämndens yttrande bifogas som bilaga.

Bakgrund

Motionerna tar upp skilda frågor, vilka har det gemensamt att de berör Den svenska evangelieboken. För att tydliggöra framställningen kommer de att kommenteras var för sig.

Motion 1997:14

I motion 14 till årets kyrkomöte hemställer motionärerna, att evangelieboken skall kompletteras med psalmförslag i likhet med den tidigare evangeliebok som fanns före 1983. Motionärerna anför att dessa psalmförslag var av betydelse för den enskilda andakten, för att ge dagen variation och djup och för att belysa söndagens bibeltexter.

Bakgrunden till den nuvarande evangeliebokens utformning är följande. 1968 års kyrkohandbokskommitté kunde i mars 1979 överlämna betänkandet Evangelieboken, i serien Svenska kyrkans gudstjänst, band 4 (SOU 1979:12) till chefen för kommundepartementet. Förslaget till ny evangeliebok hade utarbetats av en arbetsgrupp med dåvarande domprosten Per-Olov Ahrén som sammankallande.

Betänkandet remissbehandlades och med utgångspunkt från remissmaterialet kunde en ny arbetsgrupp, med biskopen Per-Olov Ahrén som ordförande, utföra en överarbetning av det tidigare förslaget. Detta nya förslag utgavs av kommundepartementet i april 1981, Ny evangeliebok, Ds Kn 1981:14. Allmänna kyrkomötet 1982 mottog i en skrivelse från regeringen detta betänkande som behandlades av beredningsutskottet, 1982:7. Ärendet fördes vidare till 1983 års kyrkomöte. Evangelisationsutskottet vid detta kyrkomöte beredde ärendet, EU 1983:10, och 1983 års kyrkomöte kunde fatta beslut om att införa en ny evangeliebok.

I sammanställningen av remissyttranden över förslaget till ny evangeliebok (SOU 1979:12) anges den avgränsning som gjorts av uppdraget. "Arbetsgruppens uppdrag har begränsats till att revidera kyrkoårets texter utifrån vissa givna förutsättningar samt att framlägga förslag till en serie kollektböner i anslutning till den reviderade serien texter", Ds Kn 1981:14 sid. III.

Dessa båda arbetsgrupper har således inte sett som sin uppgift att till revisionen av evangeliebokens serier med texter foga förslag till inlednings- och gradualpsalm, så som var fallet i den tidigare evangelieboken.

Inte heller beredningsutskottet vid Allmänna kyrkomötet 1982 tog upp frågan om psalmvalsförslag. I avsnitt 4. Redigering och komplettering talas om att förslaget till ny evangeliebok behöver kompletteras med textingresser, anvisningar och konsekvensändringar. Därutöver önskade beredningsutskottet förslag till lämpliga psalmer ur Psaltaren för varje sön- och helgdag. "Utskottet vill föreslå att man i samband med redigeringen av evangelieboken inför anvisningar om vilka psaltarpsalmer som kan vara lämpliga att sjunga de olika söndagarna."

Evangelisationsutskottet vid 1983 års kyrkomöte berörde i sitt betänkande om en ny evangeliebok varken behovet av psalmvalsförslag eller en förteckning över psalmer ur Psaltaren. Snarast verkar evangelisationsutskottet vara av den meningen att sådant kan kompletteras utan att ett beslut i kyrkomötet erfordras. I fråga om en inledande uppsats till evangelieboken om kyrkoåret, liksom om ett register över bibelställen resonerar utskottet på det sättet. Man skriver att "dessa kompletterande delar inte hör till det som formellt skall antas av kyrkomötet."

Den uppenbara orsaken till varför inte psalmförslag kunde anges i förslagen till ny evangeliebok var att en ny psalmbok var under utarbetande. Det kom att dröja ytterligare några år efter det att evangelieboken antagits innan det stod klart vilka psalmer som ingick i den nya psalmboken.

Harald Göransson och Olle Nivenius skriver i inledningen till den psalmvalslista som utgavs på Verbum Förlag att det närmast var det pågående psalmarbetet som var orsaken till att inga psalmförslag kom att ingå i evangelieboken. Ett ytterligare skäl var att den nya evangelieboken kom att innehålla tre självständiga serier texter för kyrkoårets sön- och helgdagar. Ett psalmförslag skulle således bli mer omfattande än för den gamla evangelieboken. I den av Verbum utgivna psalmvalslistan återfinns därför förslag till psalmer för var och en av de tre serierna texter.

Motion 1997:32

I motion 32 till årets kyrkomöte hemställer Gösta Äng att kyrkomötet beslutar att tredje årgångens evangelietext 17:e söndagen efter Trefaldighet, Lukas 16:1-8, kompletteras med vers 9 som i Nya testamentet i 1981 års översättning också hör samman med texten. Denna vers ingick, enligt motionären, i den ursprungliga upplagan av 1937 års psalmbok men borttogs i 1943 års utgåva.

Bakgrunden till att evangelieboken genomgick en förändring vid denna tidpunkt var att kyrkomötet stod inför att antaga en ny kyrkohandbok. Med anledning av två motioner beslutade 1938 års kyrkomöte att hemställa om en varsam revision av evangelieboken. Till sakkunnig kallades kyrkoherden i Kungsholms församling, teologie doktorn O. Krook. Det förslag till reviderad evangeliebok som han kom att framlägga kom att kallas det krookska förslaget. Till att biträda den sakkunnige kallade departementschefen kyrkoadjunkten G.D. Lindqvist, kyrkoherden A.G.Adell, kyrkoherden G. Nelson och kyrkoherden K. Peters.

I april 1941 avgav O. Krook förslag till revision av Den svenska evangelieboken (Statens offentliga utredningar 1941:13). Efter remiss tillkallade departementschefen biskoparna Tor Andrae, Gustaf Aulén och Yngve Brilioth samt professorn Dick Helander att biträda vid det fortsatta arbetet. Allmänna kyrkomötet 1941 behandlade förslaget till revision av evangelieboken. Särskilda beredningsutskottet skriver i sitt betänkande 1941 Nr. 1, att "det krookska förslaget gått vida längre i avvikelser från nu gällande ordning, än kyrkomötet önskat och avsett, samt att förändringar vidtagits i många fall, där tillräckliga skäl icke förelegat." Särskilda beredningsutskottet kunde konstatera att 47 av den förutvarande evangeliebokens texter uteslutits, 77 texter omflyttats. I åtskilliga fall hade evangeliebokens texter förändrats genom tillägg eller förkortningar. Särskilda beredningsutskottet föreslog kyrkomötet att återställa ett flertal av texterna, framför allt evangeliebokens evangelietexter.

I särskilda beredningsutskottets förslag till överarbetning av det krookska revisionsförslaget nämns inte Lukas 16:1-8. Denna evangelieläsning ingick således inte bland dem som man önskade återställa. Någonstans på vägen från beslutet i 1938 års kyrkomöte, genom det krookska förslaget fram till behandlingen i särskilda beredningsutskottet vid 1941 års kyrkomöte har således vers 9 tagits bort.

I plenum vid 1941 års kyrkomöte yrkade biskop Block, att vers 9 skulle ingå i denna textläsning. "Jag ville hemställa, att den enda evangelietext som är förkortad, nämligen den på 9 söndagen efter Trefaldighet, måtte återställas i sin nuvarande gestalt. Vad som är uteslutet är slutversen, ’Och Jag säger eder: skaffen eder vänner medelst den orättrådige Mamons goda, för att de, när detta har tagit slut, må taga emot eder i de eviga hyddorna.’ " Biskop Block anför till stöd för sin hemställan, att texten innefattande vers 9 ingår i perikopserien i de andra kyrkor som han känner till. Biskop Blocks hemställan gick till votering och rösträkning, varvid utskottets förslag vann bifall och vers 9 kom därför att utgå och har alltsedan dess saknats i Den svenska evangelieboken.

Läronämnden konstaterar i sitt yttrande till årets kyrkomöte över Lukas 16 vers 9, att hela kapitlet tillhör de mest svårtolkade i Nya testamentet, särskilt när det gäller att avgränsa den inledande liknelsen från de tolkningar av liknelsen som följer därefter. Olika avgränsningar leder till olika tolkningar av en och samma bibeltext. Läronämnden antar att versen utelämnats av pedagogiska och exegetiska skäl. Detta skulle stämma väl överens med argumentationen i särskilda beredningsutskottets betänkande vid 1941 års kyrkomöte i vilket framför allt exegetiska argument lyfts fram.

Efter beslut i Centralstyrelsen har ett arbete med en översyn av evangelieboken påbörjats i år. I uppdraget att utföra en översyn av evangelieboken ligger bland annat beslutet vid 1990 års kyrkomöte att gå igenom de gammaltestamentliga läsningarna med syfte att ersätta några av de historiska texterna med texter ur Psaltaren, samt att se över perikopindelningen av evangeliebokens texter i övrigt.

Utskottet

Eftersom motionerna tar upp skilda frågor, som dock alla rör evangelieboken, kommer de även fortsättningsvis av utskottet att behandlas var för sig.

Motion 1997:14

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att psalmförslagen i den gamla evangelieboken varit ett stöd för den enskilda andakten och kunnat belysa och fördjupa söndagens texter. Möjligen ställer sig utskottet mera frågande inför att dessa psalmförslag skulle ha bidragit till att ge dagen variation. Snarast ser utskottet att den gamla evangelieboken med sina, av kyrkomötet godkända, förslag till ingångs- och gradualpsalm begränsade variationsmöjligheterna. Särskilt den angivna gradualpsalmen har dock i många församlingar ännu funktionen som söndagens huvudspsalm och bidrar till att ge dagen dess särskilda stämning och karaktär.

I arbetet med 1983 års evangeliebok fattade kyrkomötet beslut endast om kyrkoårets struktur, kollektböner och textserier, medan annat sådant som i den tidigare evangelieboken varit föremål för beslut i kyrkomötet lades åt sidan som frågor av redaktionell art. Det gällde exempelvis uppsatsen om kyrkoåret i Svenska kyrkan, bibelregistret, lektionariet och de här aktuella psalmförslagen. Senare har Centralstyrelsen genom Församlingsnämnden låtit utarbeta ett nytt lektionarium som är anpassat till det reviderade kyrkoåret med sina nya textserier. Detta lektionarium har således utan beslut i kyrkomötet redovisats för Centralstyrelsen och ingår i nytryckta psalmböcker. Bokförlaget som utger psalmboken tar själv ställning till om det skall ingå, som en del av det redaktionella arbetet.

Lektionariet är i likhet med psalmförslagen ett stöd för den enskilda andakten, men kan också användas i församlingens gudstjänstliv.

Utskottet har en grundläggande, starkt positiv syn på sådana åtgärder som kan ge stöd för lekmännens deltagande i gudstjänstlivet och den enskilda andakten. Utskottet instämmer i den bedömning som gjordes vid 1983 års kyrkomöte att dessa här nämnda delar inte behöver bli föremål för beslut i kyrkomötet, men att de kan utarbetas genom initiativ från Centralstyrelsen och som en del av det redaktionella arbetet få sin plats i psalmboksutgåvorna.

Hur psalmförslag i evangelieboken redaktionellt eller rent typografiskt skall utformas finner inte utskottet anledning att ta ställning till. Psalmer kan anges i anslutning till söndagen eller dess texter eller i ett särskilt appendix för att belysa och fördjupa förståelsen av texterna. Dessa psalmer skall dock inte anges på ett sådant sätt att de uppfattas som föreskrivna. De skall vara förslag till hjälp främst i den enskilda andakten.

Utskottet hemställer, med hänvisning till det pågående arbetet med evangeliebokens perikopindelning, att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Motion 1997:32

Utskottet menar att det går att se Lukas 16 vers 9 som en sammanfattning av den tidigare liknelsen i versarna 1-8, men instämmer i läronämndens bedömning att versen är exegetiskt svårtolkad. Den oenighet som råder i den exegetiska förståelsen av denna vers skulle kunna vara ett skäl till att inte ha versen med i evangelieboken. Ett annat skäl skulle kunna vara att versen, som speglar liknelsen om den orättrådige förvaltaren, passade väl i ett sammanhang där man talade om förvaltarskap, den 9:e söndagen efter Trefaldighet, där denna textläsning tidigare ingick. I sitt nya sammanhang, den 17:e söndagen efter Trefaldighet som behandlar Gud eller världen, har inte versen en given plats.

Utskottet vill i likhet med läronämnden visa på den viktiga principiella fråga som motionen väcker: vilka principer skall ligga till grund för evangeliebokens perikopindelning? En söndags bibeltext måste alltid börja och sluta någonstans. Vilka skall principerna vara för hur man avgör var läsningen skall inledas och avslutas? Hur bryter man ut en bibeltext ur sitt större sammanhang? Ofta kan man i en predikan höra att predikanten berättar om textens historiska eller bibliska sammanhang och kompletterar evangeliebokens text med att citera ytterligare en vers eller två från sammanhanget omedelbart före eller efter texten.

Utskottet önskar till Centralstyrelsen framföra, att det är av synnerlig vikt att den arbetsgrupp som skall göra en översyn av evangeliebokens perikopindelning tydligt redovisar de principer som ligger till grund för arbetet så att det står klart vilka teologiska, exegetiska, hermeneutiska och pedagogiska principer som här har spelat in.

I detta sammanhang önskar utskottet att arbetsgruppen tar med Lukas 16 vers 9 i sina överväganden och möjligen också gör en jämförelse med perikopindelningen i våra nordiska systerkyrkor samt övriga kyrkor inom Borgå-överenskommelsen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande psalmförslag i evangelieboken
att kyrkomötet med anledning av motion 1997:14 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande Lukas 16 vers 9
att kyrkomötet med anledning av motion 1997:32 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Sigtuna 21 augusti 1997

På gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Nils-Henrik Nilsson

Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Asta Karlsson, Bengt Ivar Peterson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström och Ulla-Britt Emanuelsson.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämndens yttrande

1997:9

med anledning av motion om komplettering av texten Luk. 16:1-8
i Evangelieboken 17:e sönd. e. Tref. 3 årg.

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1997:32.

Motionen kan synas vara inriktad på en detaljfråga men aktualiserar en rad svåra och väsentliga problem för både översättare och förkunnare. Luk 16 är ett av de mest svårtolkade kapitlen i Nya testamentet, särskilt när det gäller att avgränsa den inledande liknelsen från de olikartade tolkningar av liknelsen som sedan följer. Redan tidigt har man utlagt liknelsen på flera sätt. 1917 års översättning låter herren, dvs. husbonden, berömma den ohederlige förvaltaren, medan 1981 års översättning och gällande evangeliebok låter Herren, dvs. Jesus, berömma förvaltaren. Motionärens exempel visar tydligt hur olika avgränsningar leder till olika tolkningar av en och samma bibeltext. Förmodligen har versen utelämnats av pedagogiska och exegetiska skäl.

Av CsSkr 1997:3 (kap 3 samt bilaga 2) framgår att Centralstyrelsen initierat ett arbete med att bl.a. revidera evangelieboken. I detta sammanhang bör påpekas att det är en teologiskt svår och maktpåliggande uppgift att välja ut och avgränsa de texter som skall prägla våra gudstjänster. Härvid bör de teologiska och hermeneutiska principerna tydliggöras och exegetiska och pedagogiska skäl vägas mot varandra. Den typen av reflexioner saknas i de direktiv som föreligger från Centralstyrelsen.

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Klas Hansson

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.