Gudstjänstutskottets betänkande

1997:1

Kyrkohandboken

I motionerna 18, 25 och 38 till kyrkomötet framläggs förslag som berör Den svenska kyrkohandboken.

I motion 1997:18 av G. Olof Kjellström och Torgny Larsson hemställs

att kyrkomötet beslutar om ett sådant tillägg i kyrkohandboken som begärs i motionen.

I motion 1997:25 av Anders Åkerlund hemställs

att kyrkomötet beslutar ge Centralstyrelsen till känna vad som anförts i motionen.

I motion 1997:38 av Kerstin Hesslefors Persson hemställs

att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen sammanställer de olika domkapitlens förfarande vad gäller tillståndsförfarandet att fira temamässa/gudstjänst, samt att svara för att enklare och enhetligare former för dessa tillstånd arbetas fram.

Läronämnden har ej yttrat sig över motionerna.

Bakgrund

Motionerna tar upp skilda frågor, vilka har det gemensamt att de berör Den svenska kyrkohandboken. För att tydliggöra framställningen kommer de att kommenteras var för sig.

Motion 1997:18

I motion 18 till årets kyrkomöte hemställs att musik från modernare tid skall göras tillgänglig i form av tilläggsmaterial till kyrkohandboken. Denna musik skall utan särskilt tillstånd från domkapitlet kunna få brukas i församlingens huvudgudstjänst.

I dag är gudstjänstmusiken en del av Den svenska kyrkohandboken och omfattas av samma reglering som i övrigt gäller för församlingarnas huvudgudstjänst. I kyrkohandbokens musikdel finns, vilket också motionärerna konstaterar, i huvudsak ingen gudstjänstmusik från modern tid. För att i huvudgudstjänsten använda annan gudstjänstmusik än den som anges i kyrkohandbokens musikdel fordras i enlighet med gällande reglering, att församlingen vänder sig till domkapitlet med en särskild anhållan. Också detta anges av motionärerna i den nämnda motionen till årets kyrkomöte. Till regleringen av huvudgudstjänsten återkommer utskottet längre fram i detta betänkande.

Frågan om att göra det möjligt för församlingarna att i huvudgudstjänsten använda modernare gudstjänstmusik har vid ett flertal tillfällen varit uppe till behandling.

I en motion till 1993 års ombudsmöte, OMot 1993:516, hemställde Tomas Forsner att ombudsmötet skulle begära att ett arbete påbörjades med en kompletterande serie mässmusik med "en enkel, folklig och glad karaktär". Gudstjänstutskottet beredde frågan i betänkande OG 1993:501, Gudstjänsten.

I detta betänkande vid 1993 års ombudsmöte kunde gudstjänstutskottet konstatera, att Nämnden för Gudstjänstliv och Evangelisation, senare Församlingsnämnden, i sin serie med förslag till tillägg till kyrkohandboken redan publicerat förslag till alternativ gudstjänstmusik komponerad under senare tid. Särskilt nämnde utskottet det omfattande musikmaterial som finns utgivet i det av Församlingsnämnden publicerade förslaget "Tillägg till Den svenska kyrkohandboken III-IV, Temamässor/temagudstjänster och särskilda gudstjänster", Mitt i församlingen 1993:4.

Utskottet redogjorde i sitt betänkande OG 1993:501 även för hur frågan om en förnyelse av gudstjänstmusiken varit uppe i flera olika kyrko- och ombudsmöten. I betänkandet lyftes fram behandlingen i 1990 års kyrkomöte och i 1991 års ombudsmöte. I samband med beredningen av frågan i 1991 års ombudsmöte yttrade sig läronämnden, Ln 1991:502, och hade ur läromässig synpunkt ingen invändning mot en mångsidigare utveckling av den liturgiska musiken. Gudstjänstutskottet instämde kraftigt i detta och underströk vikten av ett fortsatt arbete med alternativ gudstjänstmusik för användning i huvudgudstjänsten.

Vid 1993 års ombudsmöte ställde sig gudstjänstutskottets ledamöter positiva till Tomas Forsners hemställan. Utskottet uttryckte också att tillståndsförfarandet för att kunna använda nyare gudstjänstmusik borde kunna förenklas. Utskottet föreslog, "att pastor efter medgivande från kyrkorådet kan begära domkapitlets tillstånd för ett helt år för flera huvudgudstjänster av olika slag." Utskottet tolkade motionärens förslag som att ett arbete borde påbörjas med att få fram förslag till flera alternativa serier med gudstjänstmusik. Motionären hade i sin hemställan valt formuleringen "en kompletterande serie till måltidens musik". Denna begäran valde utskottet att utvidga. Utskottet önskade, "att Stiftelsestyrelsen låter påbörja ett bredare arbete som kan resultera i ett rikare material med flera serier av den karaktär som motionären angivit." Detta blev också ombudsmötets beslut.

Redan samma höst tog Församlingsnämnden de första stegen för att verkställa ombudsmötets beslut. Till en överläggning i Göteborg inbjöds ett antal kompositörer som tillsammans med Församlingsnämndens handläggare överlade om hur ett arbete av detta slag skulle läggas upp. Resultatet av denna överläggning blev ett förslag till Församlingsnämnden att några kompositörer skulle få arbeta med var sin lokal församling, och tillsammans med församlingens musiker, präster och andra ansvariga för gudstjänstlivet arbeta fram en serie mässmusik som passade just den församlingen. Därefter skulle materialet prövas också i andra församlingar. Uppläggningen av arbetet syftade således till att utgå från en konkret situation i en lokal församling. Förslaget till ny gudstjänstmusik skulle arbetas fram i den situation där det skulle användas. Församlingsnämnden beslutade godkänna denna uppläggning av arbetet.

Från det arbete som Församlingsnämnden initerade hösten 1993 har en serie gudstjänstmusik blivit känd och använd över hela landet. Tonsättaren Johannes Johansson arbetade tillsammans med Brunnby församling i Lunds stift fram en serie musik som var möjlig att använda under hela kyrkoåret med variationer vid olika festgrad. Församlingsnämndens handläggare deltog i inledningsskedet av arbetet, som också stöddes ekonomiskt av Församlingsnämnden. 1995 års kyrkomöte fick i avslutningsgudstjänsten möjlighet att deltaga i den s.k. Brunnbymässan, som nu också finns utgiven av Verbum Förlag.

Vid en samling med stiftens gudstjänstansvariga, musikansvariga och folkhögskolornas och musikhögskolornas kyrkomusikansvariga förra året togs ett ytterligare steg för att fullfölja beslutet i 1993 års ombudsmöte. Församlingsnämndens handläggare hade inför konferensen gått igenom all nyskriven mässmusik som publicerats eller sänts in till Församlingsnämnden. Närmare 100 fullständiga mässor fanns med i detta material. Vid samlingen i juni 1996 fick stiftens och utbildningsinstitutionernas personal gå igenom det samlade materialet och göra en första bedömning av vad som skulle fungera i en gudstjänstfirande församling. Flera av de nyskrivna mässorna kunde därvid läggas åt sidan som rena körverk. Församlingsnämndens handläggare avser att fortsätta arbetet med den mässmusik som samlats in och pröva dess lämplighet i församling.

Arbetet med denna förnyelse av gudstjänstmusiken har kontinuerligt redovisats i Församlingsnämndens verksamhetsberättelser till ombudsmötet.

Arbetet med en förnyelse av gudstjänstmusiken ingår från och med detta år i den av Centralstyrelsen beslutade översynen av kyrkohandboken. Ett förslag planeras att läggas fram för 2001 eller 2002 års kyrkomöte.

Motion 1997:25 och 38

Motionerna 25 och 38 till årets kyrkomöte tar på olika sätt upp frågan om gudstjänstens reglering. Anders Åkerlund hemställer i KMot 1997:25 att nuvarande system skall omprövas med syfte att ge större frihet och ansvar till församlingarna med stiften som tillsynsorgan. Ökad möjlighet till lokal förankring av gudstjänstlivet skulle kunna vara en grund att undanröja de receptionsproblem som funnits exempelvis med dopordningen i den nuvarande kyrkohandboken. Motionären föreslår att den pågående översynen av kyrkohandboken även skulle kunna omfatta ett arbete med att förändra gudstjänstlivets reglering.

I motion 38 till årets kyrkomöte menar Kerstin Hesslefors Persson att nuvarande reglering av gudstjänstlivet snarare försvårar än inspirerar till att fira temamässa resp. temagudstjänst. I sin motion hemställer hon om ett beslut för att enklare och enhetligare former för tillstånd att fira temamässa resp. temagudstjänst arbetas fram. I dag skiljer sig tillståndsförfarandet avsevärt mellan stiften.

Den nu gällande regleringen av gudstjänstlivet i stort, liksom för firande av temamässa resp. temagudstjänst går tillbaka till 1986 års kyrkomöte. I en skrivelse från Centralstyrelsen till kyrkomötet, CsSkr 1986:2, föreslogs ny reglering av gudstjänstlivet. Förslaget byggde i huvudsak på tidigare reglering, med den skillnaden att Svenska kyrkan nu genom beslut i kyrkomötet kunde utfärda egna kyrkliga kungörelser. Ytterligare en skillnad mot tidigare reglering var kyrkorådets större ansvar för församlingens gudstjänstliv. Kyrkorådet skulle efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker besluta om vilka ordningar som utöver högmässa skulle användas i de allmänna gudstjänsterna.

I princip skulle enligt den tidigare regleringen varje församling hålla högmässa (med eller utan nattvard) varje sön- och helgdag. Enligt lagen (1942:118) om anordnande av högmässogudstjänst såsom barngudstjänst ägde domkapitlet förordna om utbytande av högst två högmässogudstjänster per år mot barngudstjänster enligt 1942 års kyrkohandbok. Domkapitlet kom genom en senare lag (1975:1190) att få betydligt mer vidsträckt befogenhet. Domkapitlet har dessutom sedan lång tid haft till uppgift att "hava inseende över prästerskapets ämbetsförvaltning".

Läronämnden menade i sitt yttrande, Ln 1986:2y, att den kyrkorättsliga regleringen skall avspegla kompetensfördelningen när det gäller gudstjänstlivet. Bakom denna kompetensfördelning ligger överväganden av läromässig natur. Inte minst gäller detta relationen mellan kyrkoråd och kyrkoherde. Men läronämnden menade att detta också gäller domkapitlets medverkan i form av tjänstgöringsföreskrifter, tillstånd att fira vissa gudstjänster etc. Läronämnden underströk vikten av ett samspel mellan präst och kyrkoråd.

Läronämnden konstaterade i sitt yttrande att man i princip delade Centralstyrelsens uppfattning i det framlagda regleringsförslaget. Dock ville läronämnden göra några särskilda påpekanden. "Vägledande för det i det följande förda resonemanget har varit att beslut om gudstjänstlivets utformning i den enskilda församlingen i görligaste mån bör fattas av församlingen själv inom ramen för av kyrkomötet fastställd gudstjänstordning. Domkapitlets inflytande bör i första hand vara av övergripande natur." I de fall där samrådet mellan kyrkorådet och församlingens kyrkoherde inte fungerade menade läronämnden att frågan borde "hänskjutas till domkapitlet för avgörande."

Läronämnden menade vidare att temamässa bör "kunna firas utan domkapitlets tillstånd även om temamässan i sin struktur avviker från högmässan, familjemässan eller söndagsmässan/veckomässan." "Att just på denna punkt kräva domkapitlets tillstånd finns det enligt läronämndens mening inga särskilda skäl för. Tvärtom kan det vara av betydelse att också när det gäller nattvardsfirandet en möjlighet ges att fira annorlunda uppbyggda gudstjänster utan alltför invecklad beslutsordning."

Evangelisationsutskottet vid 1986 års kyrkomöte följde i huvudsak Centralstyrelsens förslag till ny reglering, KE 1986:7. Utskottet lade vikt vid att det skulle vara tydligt i vilken omfattning domkapitlet och kyrkorådet kan meddela föreskrifter om användningen av kyrkohandbokens ordningar för allmänna gudstjänster. "Utskottet vill här notera att i det fall både domkapitlet och kyrkorådet avstår från sin möjlighet att meddela föreskrifter enligt kungörelsen, församlingens pastor själv beslutar om vilka gudstjänstordningar som skall användas."

Sedan 1986 har gudstjänsterna i Svenska kyrkan reglerats genom den kyrkliga kungörelsen om antagande av ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan, SKFS 1986:3, med senare kompletteringar och justeringar. I denna kungörelse sägs att kyrkorådet efter samråd med de präster och kyrkomusiker som tjänstgör i församlingen får meddela föreskrifter om vilka former av huvudgudstjänst som utöver högmässa skall användas i församlingen. I enlighet med kyrkohandbokens andra kapitel kan domkapitlet medge att församlingen firar temamässa eller temagudstjänst som huvudgudstjänst. Om ny mässmusik skall användas i församlingens huvudgudstjänst anhåller församlingen hos domkapitlet om tillstånd att få fira denna huvudgudstjänst som temamässa resp. temagudstjänst.

Församlingsnämndens handläggare tillfrågade under 1996 domkapitlen om hur de tillämpade gällande reglering av gudstjänstlivet. Undersökningen gav en god bild av de stora olikheter som finns mellan domkapitlen när det gäller hanteringen av gudstjänstlivet. Framför allt är det beslut om minsta antalet huvudgudstjänster med nattvard, beslut om sammanlysning av församlingars huvudgudstjänst samt beslut om tillstånd att fira temamässa resp. temagudstjänst som berörs.

Stora olikheter mellan stiften kan konstateras när det gäller tillstånd att fira temamässa resp. temagudstjänst. Lunds stift beslutade, exempelvis, att gudstjänstmusiken i förslaget till "Tillägg till Den svenska kyrkohandboken III-IV" får användas utan särskilt tillstånd. För att ytterligare underlätta förnyelsen av gudstjänstlivet beslutade domkapitlet att församlingarna i Lunds stift får fira huvudgudstjänst i form av temamässa och temagudstjänst i obegränsad omfattning under 1996 och 1997 utan särskilt medgivande om kyrkorådet och kyrkoherden anmälde till domkapitlet att man önskade deltaga i försöksverksamheten. Det förutsattes att samtliga församlingar i pastoratet deltar i försöket och att arbetslaget i sin helhet var positivt. De församlingar som på detta sätt anmält sitt deltagande i försöksverksamheten ingår i ett nätverk med stiftets handläggare för gudstjänstfrågor för att få möjlighet att dela erfarenheter med varandra.

Å andra sidan finns det också några stift där församlingarna förväntas anhålla hos domkapitlet om tillstånd att fira temamässa resp. temagudstjänst vid varje enskilt tillfälle. Tillämpningen av gällande reglering befinner sig dock i de flesta stiften i ett tillstånd mellan dessa båda exempel.

Konsulenten Per Harling har i en artikel i Svensk Kyrkotidning redovisat hur domkapitlen tillämpar gällande gudstjänstreglering.

Gudstjänstutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av ett ökat lokalt ansvarstagande för gudstjänstlivet samt vikten av att både lekfolket och prästerna gemensamt tar ansvar för gudstjänstlivet, se exempelvis gudstjänstutskottets betänkande KG 1996:3, Församlingens gudstjänstliv.

Utskottet

Eftersom motionerna tar upp skilda frågor, som dock alla rör kyrkohandboken, kommer de även fortsättningsvis av utskottet att behandlas var för sig.

Motion 1997:18

Utskottet delar helt motionärernas längtan efter att också modernare gudstjänstmusik skall få användas i församlingens huvudgudstjänst utan hindrande regler. Redan vid ombudsmötet 1993 uttryckte utskottet tydligt denna önskan att komplettera kyrkohandboken med nyare gudstjänstmusik. Sedan dess har ett arbete pågått dels med att stimulera tillkomsten av ny gudstjänstmusik, dels att finna fungerande urvalskriterier för den redan existerande nya gudstjänstmusiken.

Till de urvalskrav som måste ställas på nyskriven gudstjänstmusik för att den skall kunna föreslås som ett komplement till kyrkohandboken hör exempelvis att den inte skall vara performativ (framföras med församlingen som åhörare). Den skall istället vara tydligt participatorisk (möjlig att deltaga i) och således motsvara de krav på delaktighet och tillgänglighet som skall ställas på församlingens huvudgudstjänst. Församlingen skall kunna deltaga i gudstjänsten och i gudstjänstmusiken. Bland de ytterligare urvalskrav som måste kunna ställas på nyskriven gudstjänstmusik är att den inte skall vara trivialiserande. Musiken i gudstjänsten skall inte bagatellisera det stora och viktiga som sker i församlingens gudstjänstfirande.

Processerna med att skriva ny gudstjänstmusik och att finna och genomföra ett rätt urval av existerande nyskriven musik tar avsevärd tid i anspråk. Kvalitativt framstående musik med en hög grad av tillgänglighet för den gudstjänstfirande församlingen tillskapas inte genom enkla beslut. Det krävs en tillkomstprocess som innefattar att materialet prövas i sitt rätta sammanhang.

Arbetet med ny gudstjänstmusik har från och med i år fått sin organisatoriska plats i den arbetsgrupp som utför en översyn av kyrkohandboken med syfte att presentera ett förslag för kyrkomötet om fyra eller fem år. Inom kyrkohandboksgruppen utgör musikdelen en särskild arbetsenhet.

Utskottet önskar i likhet med motionärerna att nyskriven gudstjänstmusik skall få användas i församlingens huvudgudstjänst redan innan ett förslag eventuellt antas av kyrkomötet efter millennieskiftet. Ett bifall till motionärernas hemställan skulle, enligt utskottet, inte påskynda denna utveckling. Ett bifall till motionen skulle snarast vara en bekräftelse på det uppdrag som 1993 års ombudsmöte redan givit Stiftelsestyrelsen att verkställa.

Den församling som i dag önskar använda nyskriven mässmusik i huvudgudstjänsten måste med gällande reglering vända sig till domkapitlet med en anhållan om att få använda musiken i en temamässa resp. temagudstjänst. Enligt utskottet är det på denna punkt som en förenkling av regelsystemet snarast måste komma till stånd. Arbetet med en ny kyrkoordning för Svenska kyrkan måste ta hänsyn till detta önskemål. I den kommande kyrkoordningen måste det vara lättare för församlingarna att utan hindrande reglering kunna använda nyskriven gudstjänstmusik även i söndagens huvudgudstjänst.

Utskottet har här erinrat sig läronämndens yttrande vid 1986 års kyrkomöte, där läronämnden inte tyckte att tillstånd från domkapitlet över huvud taget skulle behövas för att fira temamässa resp. temagudstjänst.

Utskottet kan således inte ställa sig bakom motionärernas förslag. Det leder, enligt utskottet, inte till det som motionärerna vill uppnå: att församlingarna inom en snar framtid får möjlighet att använda ny gudstjänstmusik i huvudgudstjänsten. Den väg som utskottet nu ser för att uppnå detta är att förenkla domkapitlens tillståndsgivning för temamässa resp. temagudstjänst. På sikt menar utskottet att regleringen av kyrkohandbokens musikdel måste förändras till förmån för en friare och enklare reglering av huvudgudstjänstens musik.

Utskottet hemställer därför, att kyrkomötet som sin mening ger detta till känna för Centralstyrelsen så att Centralstyrelsen skall kunna medtaga dessa synpunkter i det fortsatta arbetet med en ny kyrkoordning för Svenska kyrkan.

Motion 1997:25 och 38

I motionerna 25 och 38 till årets kyrkomöte framläggs förslag som båda direkt berör den gällande regleringen av gudstjänstlivet i Svenska kyrkan. Utskottet kan därmed ankyta till det som redan sagts om motion 18 i detta betänkande och föra frågan ytterligare ett steg vidare.

Inte endast arbetet med en ny kyrkoordning berörs av frågan om hur den framtida regleringen av gudstjänstlivet skall se ut. Även den s.k. nivåutredningen berörs av denna fråga, eftersom frågan i hög grad handlar om på vilka nivåer olika typer av beslut om gudstjänstlivet skall fattas. Utskottet menar att det är en bärande princip för Svenska kyrkan att beslut om församlingens gudstjänstliv i största möjliga utsträckning skall fattas i den lokala församlingen inom den ram som kyrkomötet har beslutat om genom kyrkohandboken. Församlingarna inom ett stift skall stå i ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte med varandra genom stiftet, men stiftet skall mer dokumentera, stimulera och stödja än uppträda som en kontrollerande myndighet.

Utskottet ser att friheten på gudstjänstlivets område också har sina begränsningar. Ett alltför orörligt och stelt regelsystem hämmar kreativiteten och kan förmedla intrycket av att det inte är den lokala församlingen som har ansvar för gudstjänsten och firar gudstjänst. En total avsaknad av reglering kan, å den andra sidan, leda till att församlingen upplever sig utlämnad och utan vägledning. I sådana situationer kan en enskild präst eller en förtroendevald komma att ensam styra gudstjänstlivets utveckling. Därför är samspelet mellan stift och församling viktigt. Stiftet skall främja gudstjänstutvecklingen i församlingarna så att präster och lekfolk gemensamt tar ansvar för gudstjänstlivet och får det att fungera.

En enkel, men samordnad reglering kan även underlätta utbyte av erfarenheter mellan församlingar över stiftsgränserna. Folkomflyttningen inom landet, där människor ofta byter bostadsort flera gånger under sin livstid och således också byter församlingstillhörighet, skulle också tala för att stiftens tillämpning av gudstjänstregleringen samordnas.

Utskottet har kunnat konstatera att det i dag föreligger stora olikheter mellan stiften när det gäller tillämpningen av gudstjänstregleringen. Utskottet bejakar att stiften skall ha stor självständighet och att stiften skall kunna utveckla eller bevara egna gudstjänsttraditioner. I de stift där den gällande regleringen tillämpas så strikt att en ansökan måste göras till domkapitlet vid varje tillfälle en temamässa skall firas kan dock församlingarna uppleva att de saknar ett eget ansvar för utvecklingen av gudstjänstlivet. Stiftet bör samverka med församlingarna. Varje ansökan till domkapitlet är i sig ett uttryck för att församlingen har en egen vilja och längtan med sitt gudstjänstliv. Detta bör stödjas i en öppen samverkan med syfte att församlingen i sitt långsiktiga pastorala arbete skall låta gudstjänstlivet ha en central plats med tydligt uppställda mål för gudstjänsternas utveckling.

Regleringen av gudstjänstlivet har, enligt utskottet, som sina båda sidor, dels att vara normerande och hålla samman Svenska kyrkan i ett gemensamt gudstjänstliv, dels att ge frihet åt ett lokalt ansvarstagande i församlingen så att gudstjänsten blir församlingens gudstjänst.

Utskottet kan inte oreserverat ställa sig bakom allt som sägs i motionerna 25 och 38. Utskottet instämmer dock helt i motionärernas huvudkrav, att regleringen av gudstjänstlivet skall förenklas och att tillämpningen av regleringen skall göras tydligare genom en samverkan mellan stiften. Utskottet önskar ge Centralstyrelsen till känna vad som här har anförts och att detta förs vidare till det pågående kyrkoordningsarbetet, till nivåutredningen och till den arbetsgrupp som arbetar med översyn av kyrkohandboken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande förnyelse av gudstjänstmusiken
att kyrkomötet med anledning av motion 1997:18 som sin mening ger
Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande regleringen av gudstjänstlivet
att kyrkomötet med anledning av motion 1997:25 och 38 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Sigtuna 21 augusti 1997

På gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Nils-Henrik Nilsson

Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Asta Karlsson, Bengt Ivar Peterson, Ulla Fransson, Karl-Henrik Eriksson, Anders Åkerlund, Sven G Månsson, Ann-Marie Nylander, Elsa Spännar, Per-Göran Rosén, Birgitta Ågebrant, Bengt Linvall, Pekka Heikkinen, Einar Malmström och Ulla-Britt Emanuelsson.

Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.