Församlingsutskottets betänkande

1997:1

Förbättrad gudstjänststatistik för Svenska kyrkan

I detta betänkande behandlas en motion om förbättrad gudstjänststatistik för Svenska kyrkan.

I motion 1997:12 av Anders Jarlert hemställs

att kyrkomötet hos Centralstyrelsen begär åtgärder för att avhjälpa de brister som påtalas och vidta de förbättringar som föreslås i motionen.

Motionen

I motion 12 påtalar motionären vikten av att Svenska kyrkan inför millenieskiftet skall kunna presentera även den statistiska sidan av sin verksamhet på bästa sätt. För att uppnå detta anser motionären att den gudstjänststatistik som sammanställs av Svenska kyrkan på nationell nivå behöver utvecklas ytterligare.

Motionären framför ett antal önskemål om uppgifter som borde finnas med i statistiken. I motionen påpekas att statistiken numera spelar en väsentlig roll vid den strategiska och ekonomiska planeringen i pastorat och samfälligheter. Vidare önskar motionären att det skall göras en bearbetning av äldre gudstjänststatistik för att göra jämförelser över tid möjliga samt att pastorat och samfälligheter skall kunna få ta del av sina egna siffror innan den samlade gudstjänststatistiken presenteras för pressen.

Bakgrund

Sedan 1970 har Svenska kyrkan årligen samlat in och bearbetat uppgifter om församlingarnas verksamhet. Församlingarnas egen medverkan till detta har under årens lopp blivit väl etablerad, vilket lett till en exceptionellt hög svarsprocent runt 98 procent. Den statistiska bearbetningen av materialet har på många håll kommit att bli ett viktigt instrument i verksamhetsanalysen och verksamhetsplaneringen. I takt med den tekniska utvecklingen har metoderna för arbetets praktiska genomförande förändrats. Från att ha varit ett system med många manuella komponenter har utvecklingen gått i riktning mot att det mesta numera sköts med modern datateknik.

Det övergripande syftet med arbetet är att genom systematiserad kunskap om Svenska kyrkans församlingsarbete skapa förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör Svenska kyrkans nära förflutna (dokumentation) och framtid (planering), såväl lokalt som centralt. Det är alltså kyrkans egna normer som är utslagsgivande för innehållet.

Det har från början varit en självklarhet att materialet som sådant ska hålla för vetenskaplig prövning, och att det därför bör hålla en hög kvalitet.

Den lägsta mätnivån har allt sedan år 1970 varit kyrkobokföringsdistrikt och församling. I takt med att kyrkobokföringsdistrikten försvunnnit ur organisationen har detta speglats i församlingsstatistiken. Det går därför inte att få fram uppgifter om hur stor del av gudstjänsterna/gudstjänstbesöken som ägt rum i församlingens ena eller andra kyrka eller i vilken utsträckning de lokaliserats till annan plats, till exempel på äldreboenden eller i naturen, etc. Det slaget av kunskap kan vara intressant i vissa specifika fall.

Nuvarande system (som bygger på enheten församling) ger möjlighet att skapa förståelse kring kyrkans verksamhet genom att betrakta hela det insamlade materialet ur ett vidare samhällsperspektiv. Kyrkostatistiken riskerar helt enkelt att bli missvisande om den inte relateras till aktuella befolkningsstrukturer. Detta är utifrån dagens arbetssätt inte möjligt att göra på lägre mätnivå än församlingen, om man inte väljer att göra undersökningar av stickprovstyp. Förutsättningar för analys av ett finmaskigare material än det som finns idag skulle bli synnerligen begränsade. Man kan rent av säga att om det är frågan om någon utveckling av "minsta insamlingsenhet" går den snarast i riktning mot större enheter. Mycket av kyrkans egna beslut och strukturer lämnar bakom sig församlingsenheten och utgår i stället från pastoratsenheten. För andra typer av statistik blir kommunen den "naturliga" insamlingsenheten.

Svenska kyrkans statistik omfattar församlingar av mycket olika karaktär och måste därför bygga på att uppgifter som ska samlas in måste äga aktualitet för alla eller åtminstone merparten av församlingarna. Redan nu finns det ett par grupper av församlingar som endast delvis låter sig inkorporeras i totaliteten (de icke-territoriella församlingarna, icke-församlingsbaserat gudstjänstliv som till exempel vissa stiftsgårdar). Speciella problem för sådana grupper av församlingar kan generellt sett inte få avgöra vilka uppgifter som ska samlas in från alla församlingar.

Det som ligger bakom formuleringen i motionen "... kan dock en församling dölja de faktiska besökssiffrorna per kyrka för resursfördelande pastorat/samfällighet" (motionen sidan 1, rad 23) är ett specifikt intresse för stora samfälligheter eftersom ett pastorat enkelt kan utläsa det från den egna gudstjänststatistiken. Sådana behov löses bäst genom specialundersökningar. Det rådande insamlingssystemet går ut på att varje församling rapporterar om sin egen verksamhet.

Pastorats- och kontraktsstatistikpaket

På kyrkokansliet, avdelningen för forskning produceras produkterna Pastoratsstatistikpaketet och Kontraktsstatistikpaketet. I dem finns bland annat framräknade tal för andel döpta och konfirmerade av kyrkotillhöriga nollåringar respektive femtonåringar. Uppgifterna är till och med specificerade för pojkar och flickor.

Pastorats- och kontraktsstatistikpaketet producerades första gången för 1991 års uppgifter och har sedan producerats och distribuerats årligen. Enbart pastorat och kontrakt som aktivt beställer paket får dem. Det är knappt hälften av pastoraten och cirka en fjärdedel av kontrakten som köper paketen. För stiften och riket finns uppgifterna för åren 1994 och 1995 tillgängliga via Internet på http://www.foark.umu.se/kyrkstat.

Någon systematisk bearbetning av äldre gudstjänststatistik, så att jämförelser över längre tid kan göras, har inte med hittillsvarande personalresurser varit möjlig att genomföra.

En databas för kyrkliga indelningsförändringar från år 1970 och framåt saknas men skulle underlätta församlingsundersökningar över tid.

Den insamlade statistiken har under de senaste åren presenterats vid en presskonferens som hållits i juni. Pastorats- och kontraktsstatistikpaket har distribuerats före halvårsskiftet. Med vissa samfälligheter har det förelegat särskilda avtal som gett dem tillträde till materialet före presskonferensen, vilket normalt gett dem ett försprång på ett par veckor i förhållande till resten av församlingarna. Om det blir alltför korta tidsfrister för bearbetning av det insamlade materialet kan kvaliteten på analysarbetet äventyras.

Ombudsmötets tidigare behandling av frågor om gudstjänststatistik för Svenska kyrkan

Vid 1992 års ombudsmöte behandlades en motion om Svenska kyrkans statistik (OMot 1992:540, OK 1992:509). Motionären begärde att Stiftelsestyrelsen skulle låta utreda om de statistiska uppgifter som samlas in och sammanställs fortsättningsvis kunde baseras på den kyrkliga verksamheten som helhet. Kulturutskottet instämde i motionärens åsikt att Svenska kyrkans statistik, så som den då var utformad, inte gav en rättvisande bild av den kyrkliga verksamheten och biföll därför motionärens hemställan. Utskottet anförde att det är väsentligt att formen för den kyrkliga statistiken fortlöpande uppmärksammas, så att anpassningar till förändrade behov och syften kan genomföras. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet

Utskottet bejakar betydelsen av att vi i Svenska kyrkan har en statistik som kan tjäna som ett viktigt instrument i församlingens strategi och planeringsarbete. Uppgifterna som idag samlas in från församlingarna är redan nu omfattande. En utökning av antalet insamlade uppgifter måste alltid ses i relation till nytta, kostnader och tidsåtgång.

Motionären tar i sin motion bland annat upp att det idag inte är möjligt att få tillgång till uppgifter om antalet besökare per söndag – sammanlagt och per församling/ stift och i hur många kyrkor det anordnats gudstjänst per söndag och antalet besökare per kyrka. Utskottet konstaterar att de uppgifter motionären saknar redan nu finns med i det statistiska material som samlas in i församlingarna. Utskottet ställer sig dock tveksamt till om det är uppgifter som skulle vara av intresse och nytta för hela riket att ta del av.

Motionären tar i sin motion också upp behovet av uppgifter om antalet döpta i relation till antalet kyrkotillhöriga födda i respektive församling och antalet konfirmerade i relation till antalet kyrkotillhöriga i årsklassen. Av betänkandet framgår att de uppgifterna redan idag finns att tillgå i Pastoratsstatistikpaketet och Kontraktsstatistikpaketet.

Utskottet anser att det är viktigt med en fortlöpande utveckling av den kyrkliga statistiken men finner inte att det i dagens läge behövs en utveckling av gudstjänststatistiken för Svenska kyrkan.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande Förbättrad gudstjänststatistik för Svenska kyrkan
att kyrkomötet avslår KMot 1997:12

Sigtuna den 21 augusti 1997

På församlingsutskottets vägnar

Margareta Carlenius

Marie Schött

Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Björn-Eric Carlsson, Marianne Upmark, Håkan Engström, Gunnar Prytz, Per-Olof Fristorp, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Gunnar Sehlberg, Astrid Andersson, Stig Carlsson, Lennart Åslid, Kerstin Kedvall, Tomas Forsner och Ann Larsson.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.