Ekonomiutskottets betänkande

1997:2

Kollektändamål

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna KMot 1997:22 och 35.

I KMot 1997:22 av Christina Molander hemställs

1. att våra församlingar själva i framtiden successivt kommer att få tillgång till fler fria kollekter, så att minst hälften styrs av de enskilda församlingarna och

2. att de fria kollekterna följs upp vart tredje år genom beslut i kyrkomötet.

I KMot 1997:35 av Åsa Ingårda m.fl. hemställs att kyrkomötet skall besluta

1. att uttala sig för att rikskollekterna ännu mer koncentreras till Svenska kyrkans gemensamt beslutade egna verksamhet. För internationellt arbete betyder det SKM, Lutherhjälpen och SKUT;

2. att uttala sig för att detsamma gäller för de kollekter som beslutas vid senare tillfälle, de s.k. extra kollekterna;

3. att hos Centralstyrelsen begära att riktlinjer utarbetas för kollekter på församlings-, stifts- och riksnivå för att säkerställa Svenska kyrkans gemensamt beslutade egna verksamhet.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Bakgrund och förutsättningar

Frågor om kollekterna – regler, fördelning och ändamål – har varit återkommande i kyrkomötet den senaste femårsperioden. Utskottet noterar i sammanhanget att det behandlat fem motioner i ämnet sedan 1993 med tyngdpunkt i frågan om ändamål och fördelningen mellan kyrkans olika nivåer. Ett svåröverskådligt och i flera avseenden otidsenligt regelverk har varit ett annat motiv för motionerna.

Bl.a. mot denna bakgrund beslöt Svenska kyrkans centralstyrelse i maj 1995 tillsätta en särskild utredning – Kollektutredningen – med uppdrag att utarbeta förslag till kollektändamål i Svenska kyrkan och om fördelningen på riks-, stifts- och församlingskollekter. Enligt direktiven skulle utredningen bl.a. redovisa kollekternas fördelning och resultat samt deras betydelse för finansiering av viss kyrklig verksamhet.

Särskild uppmärksamhet skulle i det sammanhanget ägnas åt rikskollekterna. Vidare skulle förslag lämnas till en övergripande bestämning av ändamål för kollekterna.

Till de särskilda frågor som borde prövas hörde frågan om fördelningen av rikskollekter till olika ändamål. Det skulle vidare övervägas om rikskollekter kunde komma ifråga för såväl kyrkliga som andra ändamål.

Utredningen överlämnade sitt betänkande "Kollekter i Svenska kyrkan" (SKU 1995:8) i oktober 1995 varpå detta remitterades till ett drygt hundratal remissinstanser.

Utfallet var entydigt positivt till de huvudförslag som utredningen lämnade och som kan sammanfattas i följande punkter:

• kollekterna är en del av gudstjänsten

• kollekter får tas upp till Svenska kyrkans verksamhet eller till annan verksamhet, som det kan anses angeläget för Svenska kyrkan att stödja,

• ökat utrymme för församlingskollekterna genom minskning av antalet riks- och stiftskollekter med respektive fyra och två.

Beträffande principerna för Centralstyrelsens beslut om rikskollekter föreslogs bl.a. följande grundläggande principer:

• kollekten bör gälla Svenska kyrkans egen verksamhet eller verksamhet i vilken Svenska kyrkan är engagerad

• viss långsiktighet i ändamålen

• minskad omfattning avseende reguljär kyrklig verksamhet i Sverige

• konkreta och tydliga kollektändamål

Vad angår de fyra s.k. fria rikskollekterna anförde utredningen bl.a. följande:

"Dessa fyra kollekter bör avse sådant som ej kunnat förutses när de övergripande besluten om kollekter fattas på våren året innan kollekterna skall tas upp. Det kan visserligen sägas att många människor lever under förhållanden som kan karaktäriseras som permanent katastroftillstånd. De ordinarie kollekter som tas upp till internationell diakoni avser dock till stor del dessa förhållanden. De fyra "fria" kollekterna bör därför i första hand avse akut uppkommande förhållanden."

Centralstyrelsen behandlade utredningen och remissmaterialet den 22–23 maj 1996 och beslöt därvid att överlämna ärendet till utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation för fortsatt beaktande i kyrkoordningsarbetet. Detta skall enligt den planering som finns vara avslutat under hösten 1997 för att efter ett remissförfarande underställas kyrkomötet. Den nya kyrkoordningen skall därefter träda ikraft år 2000 i samband med relationsändringen.

Utskottet

Motionerna aktualiserar frågeställningar som är av såväl formell, praktisk som principiell art. Det kan till exempel – som i motionen KMot 1997:35 gälla ett för Svenska kyrkan totalt sett välmotiverat behov av allmänna riktlinjer för kollekterna – den nödvändiga beslutsprocessen kring dem och dessas ändamål, samtidigt som den väcker andra frågor gällande den kyrkliga strukturen och dess olika kompetenser. Utskottet kan här peka på den grannlaga prövning som måste till innan det överhuvudtaget kunde övervägas en ordning som skulle innebära en inskränkning i stiftens och församlingarnas beslutanderätt om sina respektive kollekter – något som utskottet för sin del avvisar. Det utesluter därmed inte att en diskussion bör till om behovet av en översyn av formerna för beredningen på central nivå av rikskollekterna, vilket bör ges Centralstyrelsen tillkänna.

Härutöver vill utskottet framhålla att kollekten också skall vara ett konkret instrument och uttryck för Svenska kyrkans engagemang i den världsvida kyrkan. Detta har också uppmärksammats av kollektutredningen, som med de föreslagna principerna för rikskollekt markerat betydelsen av Svenska kyrkans egna åtaganden – inte minst internationellt. Hur dessa intressen skall kunna balanseras också inom ramen för de s.k. fyra fria kollekterna får avgöras utifrån de grundläggande förutsättningar för dessa kollekter som kollektutredningen föreslagit skall gälla. En naturlig utgångspunkt bör dock vara att då förutsättningarna så medger ge företräde för insatser i vilka Svenska kyrkan är eller förväntas bli engagerad.

Vad så slutligen angår de förslag som lämnas i motionen KMot 1997:22, har dessa delvis redan blivit tillgodosedda genom den minskning av riks- och stiftskollekterna som nu på frivillig väg blivit följden av kollektutredningens förslag. Att nu företa ändringar i kollektsystemet finner dock utskottet med hänsyn till det inom kort avslutade kyrkoordningsarbetet inte meningsfullt.

Hemställan

Med åberopande av vad ovan redovisats hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår motionerna KMot 1997:22 och 35

att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om behovet av en översyn av formerna för beredningen av rikskollekterna.

Sigtuna den 22 augusti 1997

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Anders Karlberg

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Inga-Lisa Eklundh, Birger Jansson, Ann-Marie Hallin, Ruth Hallenius, Ulla Samuelsson, Lennart Dahlin, Gösta Äng, Boris Olsson, Tore Johansson, Karl-Erik Nibell, Sten-Arne Persson och Birger Palo.